År 2015 antog de FN globala målen (SDG) som ersatte milleniemålen (MG). Detta var ett tecken på förändring, gjorde upprätthållandet av mänskliga rättigheter till en av kärnfrågorna inom hållbar utveckling och pekade på skatter och andra former av intäktsuppbörd som ett sätt att nå dessa mål. Man kan utläsa en liknande omvärdering av den roll som skatterätten spelar i den gemensamma deklarationen om det nya europeiska samförståndet om utveckling som 2017 lades fram av Europaparlamentet, Rådet och Kommissionen. Dokumentet markerar också en viktig förändring i hur EU:s institutioner utformar den betydelse som skatterätten och även mer allmän offentlig finansiering har inom EU:s ramverk.

Syftet med denna forskning är att i ljuset av Lissabonfördraget och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna granska hur övergången från MG till SDG påverkar politiken; att analysera hur SDG utformar den roll som skatterätten spelar för att uppnå hållbar utveckling: att reflektera över hur SDG påverkar minderårigas rättigheter, och återstående jämställdhetsfrågor så som de återspeglas i de olika skattesystemen; att identifiera vilka skatteåtgärder som kan ha en mer positiv inverkan inom olika problemområden och som ger bättre stöd till modeller för hållbar utveckling; att föreslå praktiska riktlinjer for hur EU ska ändra eller genomföra förordningar med detta och för att lättare nå SDG.