Projektets övergripande syfte är att studera judars delaktighet i skapandet av den svenska nationella identiteten. Svenska judars ekonomiska aktiviteter analyseras med särskilt fokus på huvudstadens publika institutioner, sociala nätverk och kulturell identitet. År 1870 fick Sveriges judar fullständiga medborgerliga rättigheter, vilket möjliggjorde för dem att bidra till huvudstadens utveckling. Genom att undersöka judiska donatorer och deras bidrag till publika institutioners tillkomst i Stockholm från 1870 till 1930, liksom de sociala nätverk som ingick i processen, ansluter sig projektet till internationell forskning som har placerat ekonomiska frågor i centrum av judiska kulturstudier, och som uppfattar ekonomisk aktivitet som en konceptuell ingång till att förstå judisk identitet. Med ett hermeneutiskt tillvägagångssätt, biografiska och arkitektoniska metoder och nätverksanalys, liksom rumslig teori, enligt vilken fysiska manifestationer i det urbana rummet speglar individuella ideal, analyseras svenska judars roll vid tillkomsten av Stockholms moderna institutioner och kan vikten av svenskhet för den samtida judiska identiteten förstås. Projektet analyserar fem publika institutioner och deras byggnader, uppförda mellan 1878 och 1928: Stockholms universitet, Nordiska museet, Stadshuset, Handelshögskolan och Stockholms stadsbibliotek. Byggnaderna blev samtida topografiska symboler för Stockholms utveckling till en modern huvudstad och nationens kulturella utveckling.