De forskningsprojekt som beviljats anslag av Torsten Söderbergs Stiftelse sedan år 2010 presenteras kortfattat här och i stiftelsens årsskrifter. I årsskrifterna återfinns även de forskninganslag som beviljades före år 2010.
Klicka på anslaget för en kort populärvetenskaplig sammanfattning. Filtrera genom att välja ämnesområde och/eller genom att skriva ett ord i sökrutan. Tabellen kan sorteras i stigande och fallande kolumner genom att klicka på kolumnrubriken.
| Projektansvarig | Anslagsförvaltare | Projekttitel | Ämne | År | Detaljer | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pontus Nordenfelt | Lunds universitet | Brett skyddande anti-M antikroppar som behandling mot grupp A streptokock-infektion | Medicin | 2024 |
Beviljat belopp: 600 000 kronorGrupp A streptokocker är en av de bakterier som orsakar mest sjukdom och som dessutom kan leda till död. Det saknas både vaccin samt lämpliga behandlingar vid allvarliga tillstånd som sepsis, där antibiotika inte kan vara tillräckligt för att rädda liv. Antikroppar har för andra patogener visats kunna vara en effektiv behandling, men det finns inga mot grupp A streptokocker, där ett problem är de många bakterievarianter som finns. Vi har nyligen upptäckt en brett skyddande monoklonal antikropp mot grupp A streptokocker, som vi tagit fram från patienter som genomgått infektion. Det är den första brett skyddande antikroppen som beskrivits. Att antikropparna har mänskligt ursprung ökar både säkerhet och chansen att de kan fungera som behandling. Vi vill nu ta fram ytterligare några brett skyddande antikroppar för att kunna skapa en klinisk cocktailbehandling. Vi har internationellt ledande metoder tillgängliga från ex vivo upptäckt, in vitro karakterisering och in vivo djurmodeller. Vi ser stora kliniska möjligheter. Polyklonal antikroppsbehandling har prövats, men där vet man inte ingående antikroppar, med oklara effekter. Vi planerar istället att sätta ihop välkarakteriserade monoklonala antikroppar som cocktails, där vi dessutom har möjlighet att förbättra egenskaper genom antikroppsdesign, något vi visat med vår första antikropp. Som kombinationsbehandling blir det enkelt att administrera med rådande antibiotikabehandlingar av allvarliga streptokockinfektioner. |
|
| Susanna Törnroth-Horsefield | Lunds universitet | Avfallshantering i CNS - AQP4 som läkemedelsmål vid neurodegenerativ sjukdom | Medicin | 2024 |
Beviljat belopp: 550 000 kronorVattenkanalen aquaporin 4 (AQP4) är central för vattenbalansen i hjärnan. AQP4 finns framför allt i astrocyter, en av hjärnans stödjeceller, där det är koncentrerat till cellernas långa utskott (end-feet) som omger hjärnans blodkärl. Detta är avgörande för att skapa ett flöde genom hjärnan som hjälper till att rensa bort skräp. Flödet ökar när vi sover och minskar kraftigt när vi blir äldre, vilket ger en ökad känslighet för neurodegenerativa sjukdomar. AQP4 har därför identifierats som ett lovande läkemedelsmål för utveckling av nya behandlingar vid sjukdomar såsom Alzheimers och Parkinsons, men också för till exempel hjärnödem och epilepsi. Vi har nyligen karakteriserat hur AQP4 regleras och visat att hämning av denna mekanism med hjälp av läkemedel kan användas för att behandla hjärnödem hos råttor. Projektet bygger vidare på denna viktiga upptäckt och har till syfte att ytterligare öka vår förståelse av AQP4:s reglering och skapa proteinmodeller som kan användas vid läkemedelsdesign. För att göra detta kommer vi att studera hur AQP4 binder till två proteiner, calmodulin och alfa-syntrofin, och bestämma strukturen av proteinkomplexen. Vi kommer sedan att använda dessa modeller för att identifiera potentiella läkemedelsmolekyler och antikroppar som påverkar förmågan till interaktion. Resultaten kommer att bidra med avgörande information om AQP4’s roll i hjärnan och ge möjlighet att ta fram nya revolutionerande behandlingsstrategier för neurodegenerativa sjukdomar. |
|
| Henrik Ehrsson | Karolinska Institutet | Hjärnmekanismer bakom upplevelsen av kroppens enhet | Medicin | 2024 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorHar du någonsin funderat över hur det kommer sig att du upplever din kropp som en enhet, trots att den består av många olika delar? Eller varför du bara kan känna en kropp som din egen, och inte flera samtidigt? Detta fascinerande mysterium står i centrum för vårt banbrytande forskningsprojekt. Vi använder avancerade hjärnavbildningstekniker och nya illusionsexperiment för att kartlägga hur hjärnan skapar vår känsla av en sammanhållen kroppsupplevelse. Vi undersöker hur sensorisk information från olika kroppsdelar, inklusive huvudet, integreras till en sammanhängande helhet. Projektet kommer att ge oss nya insikter om hur enhetlig kroppsuppfattning skapas i hjärnan. Dessutom kan resultaten bana väg för en bättre förståelse av psykiatriska tillstånd där självupplevelsen är störd, som vid schizofreni. Genom att avslöja hjärnmekanismerna bakom vår kroppsliga självupplevelse öppnar detta projekt dörren till en djupare förståelse av vad det innebär att vara människa. |
|
| Aishe Sarshad | Göteborgs universitet | Genreglering av RNA-bindande proteiner vid åldrande: Insikter från mänskliga modeller | Medicin | 2024 |
Beviljat belopp: 600 000 kronorRNA-interferens (RNAi) är en naturlig process som hjälper till att kontrollera vilka gener som är aktiva och håller cellerna fungerande ordentligt. När denna process inte fungerar som den ska, kan det leda till sjukdomar. RNAi verkar genom proteiner som kallas Argonaute (AGO) och små RNA molekyler som kallas miRNA, som fäster vid budbärar-RNA (mRNA) och får dem att brytas ner. Även om vi vet mycket om hur RNAi fungerar i cellens huvudsakliga del (cytoplasman), visar ny forskning att RNAi också sker i cellkärnan. Mitt laboratorium studerar hur RNAi fungerar i cellkärnan och hur det påverkar hälsa och sjukdom. Vi har lärt oss att proteinet AGO är viktigt i cellkärnan under tidig utveckling, men normalt hålls utanför kärnan i friska vuxna celler. Under virusinfektioner, cancer och även åldrandet kan AGO dock hamna i cellkärnan, vilket kan förvärra sjukdomen/konditionen. Att blockera AGO i kärnan skulle därför kunna vara ett nytt sätt att behandla dessa tillstånd. RNAi erkänns i allt högre grad för sin roll i att reglera åldrande, en komplex process som formas av genetiska, miljömässiga och cellulära faktorer. I detta projekt kommer vi att undersöka sambandet mellan RNAi och åldrande, med särskilt fokus på nukleära RNAi-processer. För att uppnå dessa mål kommer vi att använda patientceller från Progeria-patienter, som kännetecknas av accelererat åldrande, och patientceller med systemisk skleros, som visar en mer normal åldringsprocess, samt från unga friska och unga personer. |
|
| Hans Ellegren | Kungl. Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2025 | Medicin | 2024 |
Beviljat belopp: 10 000 000 kronorDet finns ett stort behov av den här typen av anslag, där framstående forskare ges möjlighet att utveckla och fördjupa sin forskning. Detta är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Kungl. Vetenskapsakademien ansöker därför om ett bidrag på 10 miljoner kr för att en ny femårig akademiprofessur i medicin ska kunna tillsättas under 2025. |
|
| Therese Nilsson | Institutet för Näringslivsforskning | Kulturella normers betydelse för invandrares arbete och företags utveckling | Ekonomi | 2024 |
Beviljat belopp: 1 704 600 kronorI denna fortsättningsansökan söker vi medel för att vidare studera hur invandrare, från olika länder med olika kulturella egenskaper, klarar sig på och påverkar den svenska arbetsmarknaden från två perspektiv. Vi studerar dels hur kulturella faktorer påverkar invandrares arbetsmarknadsintegration, med fokus på effekter av att komma från kulturer med olika grad av exempelvis tolerans, tillit, religiositet och individualism. Vi studerar även hur den multikulturella sammansättningen av arbetskraften påverkar företagens funktion, lönsamhet, personaltillväxt och innovationer. Vi söker medel för att arbeta vidare för en ökad förståelse av dessa samband. Vi fördjupar vår analys av hur både hög, men även låg, tolerans kan vara produktivt för individen. Vi analyserar en unik longitudinell företagsdatabas som är sammanlänkad med individdata över anställda. En ytterligare styrka är att vi i data kan koppla indikatorer över kulturella faktorer och attityder i invandrares bakgrundsländer till individuella utfall. Därigenom undviks problem med omvänd kausalitet. Vårt projekt tar sin utgångspunkt i ett reellt problem: svag arbetsmarknadsintegration bland utrikes födda. Projektet tillför ny policyrelevant kunskap som kompletterar tidigare forskning. Projektet ger underlag till utformning av politik för ett mer inkluderande och jämlikt samhälle, men också insikter om hur kultur påverkar ekonomins sätt att fungera. |
|
| Peter Skogh | Stiftelsen Tekniska Museet | Teknikframtider - det moderna Sveriges födelse | Ekonomi | 2024 |
Beviljat belopp: 2 500 000 kronorStiftelsen Tekniska museet ansöker om medel för att realisera museets största utställningssatsning någonsin – berättelsen om det moderna Sveriges framväxt och teknikens och handels betydelse för det. Det är en berättelse att inspireras av, en berättelse som behöver berättas på ett nytt sätt i en ny tid och som saknas i det offentliga idag. Ett slags kritisk språngbräda in i framtiden. Utställningen ska öppna i april 2026 och avslutar museets 100-årsjubileum som inleddes i december 2023. Museet har tagit hjälp av ny forskning om Sverige där ambitionen är att ge framför allt unga, men också äldre, förutsättningar att tänka nytt i en dystopisk tid och bli nyfikna på hur man själv kan bidra till att forma sin egen framtid utifrån den remarkabla resa det här landet har gjort de senaste 150 åren. Berättelsen om det moderna Sveriges framväxt är på många vis en berättelse om öppenhet inför världen. Hur beroende Sverige är av sin omvärld. Hur vi hämtat idéer, kunskap, arbetskraft och förmågor utifrån och där handel har spelat en central roll. Det är ett viktigt budskap när världen tycks sluta sig. Det är en inkluderande berättelse som alla kan bli del av och vara med att bidra till även framåt i det fortsatta skapandet av Sveriges framtid. För den lilla och öppna ekonomi Sverige är spelar handel med andra länder en grundläggande roll. Det avgörande perspektivet saknas ofta i berättelsen om teknisk utveckling. Här kan Torsten Söderbergs stiftelse spela en avgörande roll. |
|
| Jesper Johansson | Handelshögskolan i Stockholm | Effektiv villkorad lagstiftning i beskattningsrätten | Rättsvetenskap | 2024 |
Beviljat belopp: 1 010 000 kronorUnder 2010-talet, när städer kämpade med ekonomiska svårigheter efter finanskrisen, växte kritiken mot att stora företag inte bidrog tillräckligt genom skatter. 2015 enades OECD om reformer för att förhindra företags skatteplanering, och EU antog 2016 ett skatteflyktsdirektiv som implementerades i Sverige 2020. En del av direktivet fokuserade på att motverka dubbla underskottsavdrag, där företag och koncerner tidigare kunnat kvitta samma förlust i flera länder och därmed minska sin totala skatt och uppnå likviditetsfördelar i förhållande till aktörer som endast är verksamma i en och samma stat. De nya reglerna är komplexa och svåra att förutsäga i praktiken eftersom de bygger på villkorad lagstiftning, dvs. att den svenska beskattningen blir beroende av hur företag beskattas i andra stater. Forskningen kring dessa regler är dock begränsad, trots att de har stor påverkan på svenska företag. Syftet med studien är att utreda och utvärdera hur reglerna fungerar och om de på rättssäkra sätt uppfyller sina målsättningar, utan att i onödan hämma gränsöverskridande investeringar eller riskerar bryta mot andra EU-rättsliga åtaganden, såsom de primärrättsliga diskrimineringsförbuden. |
|
| Johan Lindholm | Umeå universitet | Högsta domstolen: Skapandet av en författnings- och prejudikatdomstol | Rättsvetenskap | 2024 |
Beviljat belopp: 752 000 kronorForskningsprojektet syftar till att undersöka om och hur Högsta domstolens (HD:s) roll i det svenska rättssystemet har förändrats under de senaste femtio åren. Tidigare betraktades HD främst som andra domstolar och som avgjorde mål som en tredjeinstans. På senare tid har dock domstolens funktion skiftat mot att i högre grad fokusera på att vägleda rättstillämpningen och agera som en prejudikatinstans. Konstitutionella bestämmelser och frågor är också numera vanligare och viktigare i HD, vilket för vissa kan uppfattas som en förskjutning av makt från politiska till juridiska institutioner. Forskargruppen bakom projektet vill systematiskt undersöka dessa förändringar genom att analysera HD:s rättspraxis, justitierådens (domarnas) roll inom HD samt HD:s relation till de politiska institutionerna och till övriga domstolar. Projektet kommer bland annat att utforska relationen mellan HD och de politiska institutionerna, liksom analysera hur enskilda domare påverkat och påverkar rättsutvecklingen. De har skapat en unik databas med över 2000 rättsfall från perioden 1981–2022, vilket möjliggör en djupare förståelse av hur HD och dess funktion i rättssystemet har utvecklats. Genom sina resultat kommer projektet att bidra till en djupare förståelse av hur HD fungerar och förändras, men i förlängningen även av rättssystemet i övrigt. Denna kunskap är avgörande för att förstå balansen mellan juridisk och politisk makt i samhället och är av såväl nationellt som internationellt intresse. |
|
| Johan Holmgren | Karlstads universitet | Integritet och integritetsintrång i anonyma nätmiljöer | Rättsvetenskap | 2024 |
Beviljat belopp: 170 833 kronorMin avhandling behandlar brottet olaga integritetsintrång i brottsbalken 4:6 c, ett brott som skyddar enskildas privatliv genom att olovligt spridande av information om andra som kränker deras integritet kriminaliserats. Ett exempel på en gärning som kriminaliserats genom införandet av brottet är spridning av bilder som visar på hur någon utsatts för ett brott mot person. I mitt arbete utreder jag gränserna för det kriminaliserade området – jag tydliggör vilka gärningstyper som omfattas, vilka som faller utanför och identifierar både oklara gränsfall och vissa problem hos brottskonstruktionen. I avhandlingen sätts de gränser och problem jag identifierat i relation till den internetmiljö som kriminaliseringen sagts vara tänkt att verka i. En viktig faktor i den typen av miljö är möjligheterna till kryptering och anonym kommunikation, och därför utreder jag dessa möjligheter och sätter dem i relation till rättsväsendets tekniska och straffprocessuella möjligheter att beivra brott. Min undersökning lyfter fram särskilda svårigheter som uppstår i den här miljön och redogör för hur en annorlunda utformning av kriminaliseringen både skulle kunna kompensera för vissa av dessa svårigheter, samt ge enskilda ett bättre straffrättsligt skydd. |
|
| Anna Jonsson Cornell | Uppsala universitet | Nationell säkerhet i svensk rätt | Rättsvetenskap | 2024 |
Beviljat belopp: 895 400 kronorSyftet med projektet är att författa en monografi som på ett övergripande men samtidigt ingående sätt undersöker och beskriver hur begreppet nationell säkerhet påverkar svensk lagstiftning inom ett antal rättsområden. Projektet systematiserar och analyserar hur begreppet tar sig uttryck i svensk lagstiftning, särskilt lagstiftning som påverkar enskilda och privata aktörer (såväl privatpersoner som rättsliga personer). Projektets angreppssätt synliggör konsekvenserna av hänvisningar till nationell säkerhet i såväl offentlig- som civilrättslig lagstiftning genom att först identifiera och därefter problematisera det legitima intresset att upprätthålla nationell säkerhet, å ena sidan, och effekten av rättslig reglering som införs för att upprätthålla nationell säkerhet på enskildas rättsliga ställning och deras rättighetsskydd, å andra sidan. Studien kommer att behandla både lagstiftning som är särskilt inriktad mot att upprätthålla säkerheten på olika sätt (säkerhetsjuridik) och annan lagstiftning som inte i sin helhet kan anses tillhöra kategorin säkerhetsjuridik men som har enskilda kapitel eller paragrafer i vilka det hänvisas till nationell säkerhet. |
|
| Mikael Ruotsi | Uppsala universitet | Offentlighetsprincipens framtid (i integritetsskyddets kölvatten) | Rättsvetenskap | 2024 |
Beviljat belopp: 1 068 000 kronorDen svenska offentlighetsprincipen, med rötter från 1766 års tryckfrihetsförordning, är en grundsten i den svenska demokratin och rättssystemet. Principens centrala innebörd är att medborgare ska ha möjlighet att granska myndigheters verksamhet, vilket säkerställs genom en rätt att ta del av allmänna handlingar. Men kanske håller samhällsutvecklingen på att kullkasta den självklara ställning som offentlighetsprincipen hittills har intagit. Samhällets digitalisering och den svenska rättens europeisering ställer offentlighetsprincipen inför nya utmaningar. Information om enskilda som är offentlig hos myndigheterna sprids i massiv omfattning av kommersiella aktörer på nätet och riskerar att utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Samtidigt ställs ökade europarättsliga krav på att Sverige på ett mer nyanserat sätt måste balansera intresset av offentlighet mot enskildas rätt till integritet. Utvecklingen gör att det ifrågasätts alltmer om offentlighetsprincipen fortfarande fungerar som det är tänkt. För att förbli relevant i ett samhälle där både teknologiska och juridiska landskap snabbt förändras måste den svenska offentlighetsprincipen granskas kritiskt och förutsättningslöst. Detta forskningsprojekt syftar till att utforska hur principen kan anpassas och utvecklas för att fortsatt garantera öppenhet och insyn, samtidigt som individens integritet skyddas. |
|
| Roger Eliasson | Stiftelsen Aeroseum | Arbetsstationer som visar hur elektricitet produceras | Övrigt | 2024 |
Beviljat belopp: 192 000 kronorFlygupplevelsecentret Aeroseum i Göteborg, beläget i en berghangar 30 m under jord bedriver sedan många år en läroplansbaserad skolverksamhet under ledning av anställda pedagoger. Denna syftar till att med hjälp av de utställda föremålen, flygplan, helikoptrar och andra luftfarkoster skapa en ökad förståelse och dito intresse för naturvetenskap och teknik hos besökarna. År 2022 togs beslutet att exploatera del av ytan ovanpå Aeroseum-berget genom uppbyggnad av en flygupplevelsepark där besökarna tränas i problemlösning, samarbetsövningar och motorik, där olika arbetsstationer utnyttjas. Anläggningen har arbetsnamnet Höjdpunkten. Denna satsning omfattar även Aeroseums skolprogram i tillämpliga delar. Aeroseum söker nu bidrag för uppbyggnad på Höjdpunkten av två nya arbetsstationer där vi visar hur elektricitet produceras. |
|
| Annelie Nitenberg | Att blidka gudarna - ny basutställning om offer i forntiden | Övrigt | 2024 |
Beviljat belopp: 490 000 kronorUnder ett antal århundraden under järnåldern, från strax efter år 0 till slutet av 500-talet, offrades föremål, djur och även människor i en våtmark vid ån Lidan vid Finnestorp i Västergötland. Men vid upprepade tillfällen under en två hundra år lång period, mellan 350 och 550, offrades också krigsbyten i våtmarken. Vackra och hantverksskickligt tillverkade föremål av brons med silver- och guldbeläggningar från folkvandringstidens stridsutrustning har hittats där. I en ny utställning vill Västergötlands museum visa upp de fantastiska fynden för allmänheten och också förklara dem och sätta dem i ett sammanhang. Även om offer som handling genom hela förhistorien kommer att beröras genom olika nedslag och exempel i utställningen, är det fynden från Finnestorp som kommer att utgöra mittpunkten. Museibesökarna kommer att få ta del av spännande berättelser från det förflutna med offer av människor, djur och ting i våtmarker, på heliga berg och i mer vardagsnära sammanhang i människornas bostadshus. Relationen mellan människa och djur kommer också att berörs. Gränsen mellan människa och djur kunde i forntiden vara flytande. Berättelser och avbildningar visar gränsöverskridande framställningar av människor, gudar och djur. Djuren hade en mycket viktig roll i människornas liv i så väl vardagliga situationer som i sociopolitiska och religiösa/rituella sammanhang och denna del av utställningen kommer att lyfta framför allt den senare aspekten. |
||
| Mia Skott | Förlängning: Arkivresan som blev ett konstnärsporträtt: Anna Maria Thelott | Övrigt | 2024 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorHur kan gravören, illustratören och målaren Anna Maria Thelotts drivkrafter, agerande och möjligheter på konstscenen vid 1700-talets början förklaras, och hur hittar och tolkar man källor för att formulera svaren? Denna frågeställning utforskar historikern Mia Skott med källpluralism och en mikrohistorisk ansats i detta projekt. Syftet är att i den resulterande boken bidra med fördjupad och nyanserad kunskap till det kollektiva minnet och forskningsläget, samt visa hur man hittar och tolkar källor för att öka allmänhetens förståelse och nyttjande av kulturarvet. Anna Maria Thelott var Sveriges, idag kända och av Mia Skott belagda, första kvinnliga yrkesarbetande gravör, en yrkesbana hon började redan vid fjorton års ålder. Produktionen av träsnitt var över 50 stycken tryckta i bland annat Johan Peringskiölds verk och Posttidningar under åren 1706–1710. Hon var också Sveriges, idag kända och av Mia Skott belagda, första kvinnliga lärare inom konst. Preliminära resultat visar att hennes verksamhet och strategier bar flera likheter med hennes manliga konkurrenter. I undervisningen använde Anna Maria en unik skissbok med över åttio teckningar och målningar, bevarad på Uppsala universitetsbibliotek. I egna tolkningar av vedertagna motiv och självporträtt förmedlas yrkesstolthet och individuell konstnärlighet. Symboliskt uttrycker hon också en önskan om att bli inskriven i historien, vilket utgör en kraftfull metafor och drivkraft för projektets fullbordan. |
||
| Jan Mispelaere | Riksarkivet Stockholm | Genom vatten, eld och jord. Fältkansliets papper, 1708-1720 | Övrigt | 2024 |
Beviljat belopp: 291 000 kronorI mer än arton år följde det kungliga kansliet kung Karl och hans stab överallt de färdades. Fältkansliet ansvarade under det Stora Nordiska Kriget inte bara för arkiven och för kontakterna med utländska sändebud och främmande makter, utan det tilldelades en mängd särskilda uppdrag. Det fungerade som ett utrikesdepartement ute i fält med utökade befogenheter. Detta blev ännu mer tydligt efter slaget vid Poltava, då man vistades i Osmanska riket. I Bender, dit svenskarna med sina allierade hade retirerat, upprättades nya internationella fördrag. Där skrevs kosackernas kända Benderkonstitution vilken stadfästes av Karl XII i en kungaförsäkran. I den lovade kungen och hetmanen Philip Orlik att kämpa för en ”independent stat” och det ”ukrainska folkets friheter och rättigheter”. Förutom de väldiga förlusterna i form av mänskligt lidande som kriget medförde, förstördes mängder av materiella tillgångar samt oräkneliga högar med oersättlig dokumentation och korrespondens. Efter ankomsten i Bender år 1709 var diplomater, fältkanslister och bokhållare tvungna att upprätta nya fältarkiv. Genom nyligen slutförda arkeologiska analyser av de jordpartiklar som sitter kvar på fältkansliets dokument och resultaten av noggranna studier av primärkällor kan vi nu återskapa historien av vårt gemensamma kulturarv. Studierna bidrar till att öka förståelsen av den tidigmoderna statsbildningen i både Sverige och Ukraina. Bidrag sökes för att författa två artiklar om studiernas omfattande resultat. |
|
| Tomas Tullberg | Monarkier i gungning - sett ur prinsessan Ingeborgs perspektiv | Övrigt | 2024 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorAnsökan gäller tryckningsbidrag för en populärvetenskaplig biografi om prinsessan Ingeborg (1878-1958) och hennes familj. Hon var född prinsessa av Danmark och gift med svenske prins Carl, bror till Gustaf V. Hon var mycket välkänd under sin livstid men är idag totalt bortglömd. Många känner dock till hennes döttrar, drottning Astrid av Belgien och kronprinsessan Märtha av Norge, om vilka det skrivits ett antal böcker. Ingen har dock tidigare skrivit om prinsessan Ingeborg. Boken spänner över flera tidsepoker och länder, då prinsessan Ingeborgs bröder och kusiner var monarker i Norge, Danmark, England, Ryssland och Grekland. Många brev och dagbokscitat har aldrig tidigare publicerats, som utdrag ur tsar Nikolaj II:s dagbok under sitt omtalade statsbesök i Stockholm år 1909. Prinsessan Ingeborg var nära förknippad med unionsupplösningen och hennes man var länge tilltänkt som ny norsk kung men det blev i stället hennes bror, prins Carl av Danmark, som blev kung av Norge. Under det första världskriget mördades det flesta av Ingeborgs ryska släktingar och under det andra världskriget tvingades hennes barn och barnbarn i Danmark, Norge och Belgien att fly under dramatiska förhållanden eller bli kvar under den tyska ockupationen. Själv var prinsessan Ingeborg en aktiv antinazist och arbetade åt den engelska motståndsrörelsen SOE. Boken bygger på en omfattande källforskning på olika kungahusarkiv i Europa och på intervjuer med prinsessan Ingeborgs barnbarn. |
||
| Lin Annerbäck | Medeltidsmuseet | Riddarholmskyrkans stiftargravar - projekt Magnus Ladulås | Övrigt | 2024 |
Beviljat belopp: 175 000 kronorÅren 2011-2018 genomfördes inom projekt Magnus Ladulås undersökningar i Riddarholmskyrkans stiftargravar. Målet var ursprungligen att ytterligare verifiera resultaten från undersökningar som gjordes i Varnhems klosterkyrka 2002 där tre skelett attribuerats till de historiska personerna Birger jarl, hertig Erik och drottning Mechtild. I Riddarholmskyrkan ska Birger jarls son Magnus Ladulås vila och den allmänna uppfattningen var att platsen för hans grav återfanns 1915. Det visade sig att de slutsatser som dragits efter undersökningarna 1915-1918 vilade på felaktiga premisser och att gravarna inte innehöll kvarlevorna efter Magnus Ladulås och hans släkt. Projekt Magnus Ladulås kom istället att belysa en spännande del av 1400- talets historia. Det står klart att de båda korgravarna har en gemensam historia och att de måste tolkas som delar i ett sammanlänkat händelseförlopp. Projektet har belyst frågor som hur koret använts för begravningar under klostertiden, vilka individer som förärats en begravning där och relationen mellan kungamakten och gråbröderna. Nu ska resultaten publiceras i en omfattande vetenskaplig publikation i Stockholms stadsmuseums rapportserie. |
|
| Ove Bring | Sveriges allianser genom 200 år. Neutralitetens upprepade farväl | Övrigt | 2024 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorÄmnet är svensk utrikespolitisk historia, från 1810 till Sveriges medlemskap i Nato 2024. Denna period åberopas ofta som en period av alliansfrihet och neutralitet till vilken vi nu sagt farväl. Sedan det korta kriget mot Norge 1814, som resulterade i upprättandet av den svensk-norska unionen, har Sverige kunnat åtnjuta fred, men i det manus som här är aktuellt görs gällande att tesen att vi lämnat bakom oss en period av 200-årig alliansfrihet och neutralitet är förenklad, inte helt korrekt och därmed något missvisande. Författaren påvisar hur perioden ger flera exempel på alliansbundenhet och medveten icke-neutralitet. Detta gäller framförallt 1800-talet som ett tag kännetecknades av skandinavismens solidariska strömningar, men det gäller även 1900-talet där Oscar I:s så kallade novembertraktat från 1855 med två västmakter fortsatte att gälla på papperet till 1908. Därefter var Sverige neutralt under första världskriget, men när Nationernas Förbund (NF) skapades förklarade sig Sverige ex-neutralt tillsammans med andra stater. Fram till 1936 var vi delaktiga i en den kollektiva säkerhetens allians. Dennas och NF:s trovärdighet kollapsade emellertid efter Mussolinis invasion av Etiopien. Under Finlands vinterkrig 1939-40 valde Sverige bort neutraliteten för att visa solidaritet med grannlandet. Under Kuwaitkriget 1990-91 var Sverige del av FN-alliansen mot Saddams Irak. Processen mot medlemskap i Nato avslutar manuset, som fyller en lucka i den utrikespolitiska litteraturen. |
||
| Urban Lundberg | Tidsskriften Respons | Tidskriften Respons – Recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap | Övrigt | 2024 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorRespons är en politiskt oberoende och tvärvetenskaplig tidskrift som inriktar sig på att recensera facklitteratur på svenska, inklusive översättningar, inom humaniora och samhällsvetenskap. Vår ambition är att upprätthålla en viktig del av den svenska offentlighetens infrastruktur och ge den intresserade allmänheten möjlighet att överblicka och värdera utgivningen av sakprosa. Våra sakkunniga skribenter, framför allt akademiska experter, recenserar årligen cirka 150 böcker. Respons har etablerat sig som en ledande tidskrift för att diskutera och sprida humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och är därmed en viktig plattform för universitetens samverkan med det omgivande samhället. Tidskriften fungerar dessutom som plantskola genom att den erbjuder forskare på svenska universitet och högskolor möjligheter att utveckla förmågan att förmedla sina kunskaper på svenska inför en bredare läsekrets, detta i en tid när det som premieras inom akademin är att publicera sina resultat på engelska i specialtidskrifter som ofta bara når de redan insatta. Tidskriften erbjuder på så sätt ett svenskt forum där akademiker får sin forskning uppmärksammad och kritiskt diskuterad, och där de kan följa utgivningen både inom sitt eget område och andra forskningsdiscipliner. Respons ger även kontinuerlig fortbildning och överblick över det senaste inom forskning och utgivning av sakprosa till grupper utanför våra universitet, såsom lärare, bibliotekarier och beslutsfattare på olika nivåer. |
|
| Jonas Mattsson | Stiftelsen Forskning & Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg, digitalt och tryckt 2025 | Övrigt | 2024 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorForskning & Framsteg bevakar forskning och forskningsresultat samt forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska vara relevanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framstegs vetenskapsjournalistik och populärvetenskap verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att bevaka forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Pierre Hakizimana | Linköpings universitet | Artificiell Intelligens-drivna metoder för terapeutiskt förebyggande av hörselnedsättning | Medicin | 2023 |
Beviljat belopp: 800 000 kronorÖver 400 miljoner människor globalt lider av hörselskador, vilket leder till kostnader på nästan 980 miljarder USD årligen. Förutom att försämra hörseln minskar det även livskvaliteten och kan leda till depression, demens och inlärningssvårigheter. Speciellt sårbara är över en miljard unga vuxna och tonåringar som regelbundet utsätter sig för skadliga ljudnivåer, samt soldater i bullriga stridszoner. Trots dagens hörselskydd är de ändå i riskzonen. Med ökande spänningar vid EU:s gränser, såsom i Ukraina, och militära aktiviteter som Sveriges Aurora 23, är hörselskydd nu mer än någonsin en prioritet inom både hälsovård och nationell säkerhet. Tidigare forskningsmetoder, som försökte bekämpa skadliga molekyler frigjorda efter bullerexponering, visade sig vara otillräckliga. Istället behöver vi agera tidigare för att förhindra permanent hörselskada. Mina senaste upptäckter med hjälp av AI-teknik visar tidiga tecken på hörselskada och pekar ut specifika sårbara delar av örat. Baserat på dessa insikter föreslår jag att använda etablerade läkemedel, såsom aspirin och streptomycin, som skydd mot dessa skador. Första resultaten, särskilt med streptomycin, är lovande. Projektets mål är att använda befintliga läkemedel för att förhindra att hörselskada blir permanent. Med rätt forskning och teknik hoppas vi skydda miljontals från det tysta hotet av hörselnedsättning. |
|
| Hans Ellegren | Kungl. Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin 2024 | Medicin | 2023 |
Beviljat belopp: 10 000 000 kronorBehovet av den här typen av forskartjänster, där framstående professorer ges möjlighet att ytterligare utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Bidraget skall användas tillsätta en ny femårig Akademiprofessur i medicin under 2024. |
|
| Lars Strannegård | Handelshögskolan i Stockholm | Donation till professur i Ungt ledarskap med anledning av H.M. Konungens 50 år på tronen | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 1 670 000 kronorTorsten Söderbergs Stiftelse, Ragnar Söderbergs stiftelse och PO Söderberg har gemensamt beslutat att, med anledning av H.M. Konungens 50 år på tronen, gemensamt donera 5 miljoner kronor till en professur vid Handelshögskolan i Stockholm för att närmare belysa det unga ledarskapet. Parterna önskar genom denna nya internationellt utlysta professur vid Handelshögskolan hylla att det gått 50 år sedan H.M. Konungens trontillträde samt stödja att ungas ledarskap belyses akademiskt vid Handelshögskolan. |
|
| Henrik Horn | Institutet för Näringslivsforskning | Investeringsskyddsavtal i tider av ökade säkerhetspolitiska spänningar | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 491 500 kronorEn betydande del av globala investeringar täcks av mellanstatliga investeringsskyddsavtal. Avtalen har kritiserats på en rad punkter. Det hävdas bl a att avtalen bromsar utfasningen av fossila produktionssystem. Det förändrade geopolitiska läget de senaste åren har tillfört en ny dimension vad gäller dessa avtal genom att ha lett till en betoning av att ha skydd emot, snarare än skydd av, inkommande internationella investeringar. Ett exempel är EU:s strävan efter ”strategisk autonomi” och alltmer långtgående krav på att utländska investeringar inte ska få ske i känsliga sektorer. Tvisten mellan Huawei och Sverige angående utestängningen från 5G-auktionen, som förs under avtalet mellan Kina och Sverige, illustrerar den säkerhetspolitiska aspekter av dessa avtal. Detta delprojekt ska belysa undantagsklausuler för säkerhetspolitiska åtgärder i investeringsskyddsavtal. Även om problem rörande nationell säkerhet och klimat är politiskt separata frågor, påverkar båda typerna av problem avtalens värde på ett likartat sätt. Båda kan ses som exogena störningar som minskar värdländers vinster av avtalen, och undantagsklausuler kan ses som sätt att fördela risk. Finns det ur ekonomisk synvinkel ändå skäl att utforma undantagsklausuler för nationell säkerhet annorlunda än motsvarande klausuler för klimatåtgärder? Hur väl korrelerar förekomsten av sådana klausuler och säkerhetspolitiska spänningar mellan olika länder? |
|
| Thomas Tangerås | Institutet för Näringslivsforskning | Nya verktyg för att analysera marknader med ofullständig konkurrens: Del 2 | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 657 000 kronorPå marknader med ofullständig konkurrens utnyttjar företag marknadsmakt för att ta ut överpriser. Ineffektivitet uppstår genom att kunder låter bli att handla även om de har en betalningsvilja som är högre än kostnaden för att producera varan. Överpriser leder även till omfördelning av inkomst från konsumenter till företag. Kvantitativ analys av marknadsmakt är således grundläggande för att utvärdera hur effektivt marknader fungerar och vilken grad av omfördelning de ger upphov till. Befintliga metoder för att skatta konkurrensen har betydande svagheter eftersom de är känsliga för antaganden man måste göra avseende efterfråga- och kostnadsförhållanden men som inte går att verifiera. Detta är den andra delen av ett projekt som ska utveckla metoder som ger mer tillförlitliga skattningar av konkurrensen på marknaden genom att utgå från minimala antaganden om underliggande efterfråga och kostnader. Det andra huvudsakliga syftet med projektet är att tillämpa dessa metoder för att utvärdera i vilken grad företag utnyttjar marknadsmakt på den nordiska elmarknaden. |
|
| Magnus Lodefalk | Örebro universitet | Nyckelfaktorer bakom AI:s arbetsmarknadseffekter | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 787 700 kronorArtificiell intelligens (AI) har gjort stora framsteg och väntas i grunden stöpa om arbetsmarknaden. Men i avsaknad av longitudinella mikrodata om företag och yrkesverksamma är forskningen om AI:s effekter fortfarande begränsad, delvis motstridig och påvisar associationer snarare än orsakssamband. I vårt pågående datadrivna projekt finner vi att AI är förknippat med jobbtillväxt, särskilt för tjänstemän, och att nya yrken växer fram som efterfrågar kognitiv, social och kreativ kompetens. I detta fortsättningsprojekt fokuserar vi på nyckelfaktorer bakom AI:s effekter på produktivitet, löner, jobbinnehåll och arbetsmiljö. Vi studerar företags och anställdas exponering för och anpassning till olika typer av AI i fyra utvalda länder under två decennier med metoder från nationalekonomi och datavetenskap och unika mikrodata. Sedan identifierar vi allmänna samt specifika kausala effekter på utfallsvariablerna. Målet är att bidra med gedigen kunskap om hur olika grupper av kunskapsintensiva företag och tjänstemän påverkas av AI. Detta för att politiker, myndigheter, företag och anställda ska kunna fatta väl underbyggda och framtidsinriktade beslut. Kunskapsintensiva tjänster är centrala för vårt samhälles infrastruktur och genomgår en digital omvandling. Vi belyser hur AI påverkar olika gruppers arbetsuppgifter, kompetenskrav, arbetsmiljö, löner och produktivitet – kort sagt, vilka nyckelfaktorer som kan hjälpa arbetstagare och arbetsgivare att blomstra i morgondagens arbetsliv. |
|
| Alexander Husebye | Centrum för Näringslivshistoria | Olof A. Söderberg-en biografi | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 296 800 kronorCentrum för Näringslivshistoria ansöker om ett ytterligare bidrag för att täcka uppkomna kostnader för avslutandet av bokprojektet Olle Söderberg – handelsledare, industriman, samhällsbyggare, skriven av fil.dr Benito Peix Geldart. Arbetet med boken avslutades i juli och gick därefter till tryck Anslaget är dels avsett att kompensera för utökade research- och redaktionsarbeten och kostnader för layout och tryck som uppkom under bokens tidigare skeden och dels för att täcka kostnader som ännu inte tagits för olika aktiviteter i samband med lanseringen under hösten 2023. Inför lanseringen av boken genomförs ett antal aktiviteter: • Presentation av boken på forskartorget på Bokmässan i Göteborg • Lansering av boken på Handelshögskolan i Stockholm • Produktion av ett studioprogram, dels för Axess TV, dels för CfN:s egna kanaler Författaren kommer även att presentera boken på en konferens i Oslo i The European Business History Association i augusti 2023. |
|
| Paula Roth | Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 11 380 00: kronorI Sverige är över 400 000 individer registrerade med skulder för indrivning hos Kronofogdemyndigheten. Myndigheten tar årligen emot över en miljon ansökningar om obetalda skulder. Under 2020 ökade antalet ansökningar med 26 procent i jämförelse med samma period året innan. Sedan dess har antalet ansökningar sjunkit, men medianskulden har istället ökat med nästan 20%. Trots att förekomsten i befolkningen är relativt hög, är kunskaperna om överskuldsättningens orsaker och konsekvenser låg. De studier som finns är till största del baserade på intervjuer eller enkätsvar och saknar strategier för att identifiera kausala resultat. De flesta studier fokuserar på relationen mellan överskuldsättning och hälsa. Där visar resultaten bland annat att överskuldsatta till större utsträckning lider av depression och kronisk sjukdom. Anledningen till de negativa hälsoeffekterna uppges vara den ökade stress och stigma som överskuldsättning innebär. I Sverige möjliggör den unika tillgången på individdata från Kronfogden en systematisk studie av effekterna av överskuldsättning. Forskningsprojektets mål är att besvara följande frågeställningar: (1) Varför blir individer överskuldsatta? (2) Vilka är samhällskostnaderna av det stora antalet överskuldsatta i Sverige? Genom att titta på individer med skuldsättning och följa deras hälso- och arbetsmarknadsutfall kan vi utvärdera de negativa effekterna av överskuldsättning. Vi kommer också titta på om överskuldsättning ökar risken för brottslighet. |
||
| Martin Söndergaard | Handelshögskolan i Stockholm | Varför ansvarstagande samarbeten mellan konkurrenter ökar försäljning | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 292 500 kronorProjektet kommer att utforska hur ansvarstagande samarbeten mellan konkurrenter kan kommuniceras på bästa sätt. Detta är en viktig fråga då mycket lite forskning finns kring hur kunder upplever konkurrenters samarbeten, samtidigt som kommunikation kring ansvarstagande kan både leda till såväl negativare som positivare attityd gentemot butikskedjor, beroende på hur den kommuniceras. Ett viktigt steg mot ett mer hållbart samhälle är samarbeten mellan konkurrenter. Ett exempel är när Coca-Cola och Pepsi beslutade att samarbeta kring utbytet av kylsystem i butik för att göra dem mer miljövänliga. Ett annat exempel är hur svenska dagligvarubutiker tillsammans andra branschaktörer etablerade pantsystemet. Hur konsumenter upplever dessa initiativ kan ge vägledning om hur de bör kommuniceras. Genom att visa på lönsamheten i att kommunicera kring denna typ av initiativ kan de bli mer lockande för butiker att samarbeta. Utifrån resultaten från en redan genomförd pilotstudie verkar det som att projekt som genomförs i samarbete med konkurrenter uppfattas som mer ansvarsfulla. Forksningen kan ge insikter inte bara om kommunikationen i detta sammanhang, men också generellt om marknadsföring då den genererar insikter kring konsumenters underliggande psykologi. |
|
| Per Samuelsson | Lunds universitet | Associationsrättsligt jäv | Rättsvetenskap | 2023 |
Beviljat belopp: 702 000 kronorKorruption och annan opportunism är ett samhällsproblem såväl inom den offentliga som den privata sfären. En viktig aspekt av problemet hänger samman med de risker som förekomsten av jäv skapar. Enligt gällande rätt är många olika roller förenade med skyldigheter att fatta beslut enligt en viss målsättning. När någon har en sådan roll uppkommer risker för att han eller hon i stället låter sig vägledas av egenintressen eller andra privata målsätt-ningar. Jävsregler syftar till att motverka sådana risker genom att förhindra besluts-fattaren från möjligheten att fatta beslut. Det finns många målstyrda roller som är underkastade jävsregler. Hit hör domare, tjänstemän i myndigheter, revisorer och styrelseledamöter i företag och föreningar. Det saknas större undersökningar av jävsregler i svensk rätt. Målsättningen med vårt projekt är att fylla detta tomrum genom en monografisk framställning. Fokus kom-mer särskilt att ligga på associationsrättens regler. Det hindrar inte att vi ramar in framställningen genom att diskutera jävsregler och deras syften i allmänhet samt genom att koppla tematiken både till praktisk filosofi (etik) och ekonomisk analys, exempelvis principal agent-teorin. Även det funktionella sambandet mellan jävsregler och andra regler och principer som syftar till att skydda den styrande målsättningen mot opportunism kommer att uppmärksammas. Hit hör bland annat den under senare tid alltmer omdiskuterade lojalitetsprincipen. |
|
| Claes Lernestedt | Stockholms universitet | Frankensteins arvingar. Om ansvar i en ny tid | Rättsvetenskap | 2023 |
Beviljat belopp: 1 058 000 kronorBegreppet ”ansvar” är å ena sidan kraftigt laddat (och, exempelvis i straffrätt, besläktat med idéer om ”skuld” och klander), å andra sidan vagt och mångtydigt. I dag ses en aldrig tidigare skådad vilja till ansvarshållande i olika sammanhang och relationer, och samtidigt (och sammanhängande) en aldrig tidigare skådad mångfald och brokighet i denna användning. Syftet med projektet, som är (straff)rättsvetenskapligt med tvärvetenskapliga inslag, är att söka ta ett brett och kanske delvis samlat grepp om idéer och praktiker rörande ansvar och ansvarshållande i dag. I fokus är inte minst ansvarshållande från samhällets sida genom rättslig reglering. I projektet behandlas bland annat (existerande och potentiellt) ansvarshållande inom ”nyare” områden tillskapade genom den tekniska utvecklingen (självkörande bilar, som ju ofta nämns i sådana sammanhang, är bara ett exempel bland många). Men där finns i dag också andra intressanta utvecklingstendenser, exempelvis ett ökat intresse för åläggande av ansvar mot tidigare generationer (t ex för slaveriet) liksom mot kommande generationer. Många frågor finns också kring exempelvis konstruktion och allokering av ansvar i juridiska personer (på vilka sätt kan och bör sådana i ansvarshänseende betraktas som ”egna” existenser?), liksom sådana grundläggande frågor om mänsklig agens som alltid funnits - och som nog kan tänkas på som "eviga" - men som i här berörda sammanhang möjligen kan komma att betraktas i delvis nytt ljus. |
|
| Richard Sannerholm | Södertörns högskola | Outsourcing av juridik. Rättsläget för myndigheters konsultanvändning. | Rättsvetenskap | 2023 |
Beviljat belopp: 692 000 kronorDet är allt vanligare att myndigheter köper in konsulttjänster. En kategori av tjänster som har ökat på senare tid är juridik. Myndigheter upphandlar juridisk rådgivning för att de behöver lösa specifika rättsliga problem, men också för att stärka sin förvaltningsrättsliga kompetens, eller för stöd vid beviljandet av bidrag och vid viss typ av beslutsfattande. Det finns flera risker med myndigheters inköp av juridik. Myndigheter förväntas känna till gällande rätt inom sitt område – det är en rättssäkerhetsfråga att myndigheterna självständigt, sakligt och opartiskt tolkar och tillämpar gällande rätt. En särskild risk föreligger när myndigheter köper juridisk rådgivning kopplat till framtagandet av föreskrifter eller vid myndighetsutövning, t.ex. vid tillsyn, eller vid beviljandet av tillstånd och bidrag. Förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får bara överlämnas till andra om det finns ett uttryckligt lagstöd. Projektet kommer samla in data om statliga myndigheters användning av juridisk rådgivning och utreda vilka de rättsliga gränserna är, särskilt vid myndighetsutövning och framtagande av föreskrifter. Forskningen syftar till att öka kunskapen om gällande rätt och de risker som kan uppstå när juridisk kompetens söks utanför myndighetens väggar. Projektet förväntas bidra med ny kunskap till den juridiska litteraturen där det idag saknas forskning om myndigheters konsultanvändning samt på en praktisk nivå erbjuda vägledning vid upphandling av juridik. |
|
| Katia Cejie | Uppsala universitet | Reformbehov - Beskattningsprinciper för gränsöverskridande distansarbete | Rättsvetenskap | 2023 |
Beviljat belopp: 1 138 000 kronorI och med pandemin hoppade vi åtskilliga år framåt i digitaliseringsprocessen. Att helt eller delvis kunna arbeta på distans tas numer många gånger för givet av arbetstagare. När distansarbetet sker på så sätt att arbetstagare och arbetsgivare befinner sig i olika länder uppstår flera problem vid beskattningen (uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter). Digitaliseringen har medfört att de principer för beskattning som gäller idag har satts ur spel. Komplexiteten är enorm och en tillämpning av dagens regler förefaller såväl orättvis som svåröverskådlig. På den globala individbeskattningens område krävs antingen en stor reform eller specialregleringar av olika typer av situationer. Syftet med detta projekt är att föreslå nya tentativa beskattningsprinciper avseende nexus på vilka de reformerade reglerna för skatter och avgifter skulle kunna bygga. Med nexus avses vilken grad av anknytning en person bör ha för att bli beskattad i ett visst land. Hur dessa principer för nexus skulle kunna se ut diskuteras utifrån tre olika situationer av gränsöverskridande distansarbete av såväl tillfällig som mer permanent natur. Mot bakgrund av behovet av finansiering av välfärdsstaten syftar projektet även till att analysera hur en rättvis fördelning av beskattningsrätten skulle kunna se ut. Ett bisyfte med projektet är att ingå i den absoluta forskningsfronten i Europa på detta område och bidra till det nätverk som kommer att skapas. |
|
| Karin Lundström | Örebro universitet | Pantsättning och tvångsrealisation av ägarlägenheter | Rättsvetenskap | 2023 |
Beviljat belopp: 242 500 kronorÄgarlägenheter infördes som en ny typ av boendeform i Sverige i maj 2009. Ägarlägenheter innebär ett direkt ägande av en lägenhet. Tidigare kunde lägenheter endast ägas indirekt genom en andel i en förening eller aktiebolag. Eftersom ägarlägenheter betraktas som annan fast egendom gäller samma reglering för ägarlägenheter vid överlåtelse och pantsättning. Problemet med att låta en helt ny boendeform regleras i enlighet med befintlig lagstiftning om fast egendom är att hänsyn inte tagits till de särdrag som ägarlägenheter har. Det finns ett flertal tänkbara problem med ägarlägenheter. I en tid av lågkonjunktur och höjda räntor är det troligt att ägarlägenheter kan komma att bli föremål för exekutiva förfaranden och tvångsrealisation. Syftet med avhandlingen är att undersöka och analysera rättsläget vid pantsättning och tvångsrealisation av ägarlägenheter. I syftet ingår att klargöra vilka konsekvenser en tvångsrealisation av en ägarlägenhet kan få för olika intressenter till ägarlägenheten. Lagstiftningen om ägarlägenheter är förhållandevis ny varför det i syftet ingår att jämföra regleringen av ägarlägenheter med regleringen för traditionella fastigheter och bostadsrätter. |
|
| Nina Due | Röhsska museet, Göteborg | Donation till Röhhska museet till minne av fil.dr h.c. Tomas Söderberg | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 5 000 000 kronorMed anledning av Torsten Söderbergs Stiftelses tidigare ordförande fil.dr h.c. Tomas Söderbergs mångåriga och omfattande insatser för stiftelsen har denna beslutat att, för att hedra hans minne, till Röhsska museet donera 5 miljoner kronor. Donationen ska möjliggöra för museet att genom nyförvärv utveckla sin samling av nordiska design- och konsthantverksföremål och därmed stärka forskningsunderlaget inom området. |
|
| Gunilla Linde Bjur | Arkitekter och fasader. Göteborg 1850-1920 | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorProjektet avser nytryck av boken "Arkitekter och fasader. Göteborg 1850 - 1920 till vilken stiftelsen tidigare bidragit med medel till forskning och tryck. Del två av boken, "Kvinnor tar plats. Arkitekter i 100 år, Göteborg 1920 - 2020" är för närvarande under arbete, även denna med stöd från Torsten Söderbergs Stiftelse. |
||
| Kjell Bluckert | De svenska historiedagarna | De svenska historiedagarna | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historiedagarna är en ideell förening, bildad 1993, som genom årliga konferenser söker främja intresset för historia och stärka historieämnets betydelse. De återkommande mötena syftar till att skapa och underhålla kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, musei- och arkivinstitutioner, bokförlag, skolundervisningen och den historieintresserade allmänheten, och hålls varje år på ny ort (oftast i Sverige men också i Finland, Tyskland och de baltiska länderna, d.v.s. delar av det historiska Sverige). |
|
| Radiohjälpen - Världens barn. För ukrainska barn som lider av psykisk ohälsa. | Donation med anledning av H.M. Drottningens 80-årsdag | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 250 000 kronor |
||
| Kronprinsessparets Stiftelse | Donation med anledning av H.K.H. Prins Daniels 50-årsdag | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 250 000 kronor |
||
| Stefan Günther | Gunnebo Slott och Trädgårdar | Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorNär Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den Stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786-96 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige. Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm - men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program - som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner - till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel - men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad. Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde. |
|
| Mats Malm | Svenska Akademien | Jubileumsutgåva av Svenska Akademiens ordlista | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 500 000 kronor |
|
| Gunnel Lindelöv | T Carlsson Bokförlag | Maja Sjöström - svensk textilpionjär | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorMaja Sjöström (1868–1961) kom från små omständigheter på landet i Skåne, men lyckades tidigt komma in på den nya utbildningen för mönsterritning på Tekniska skolan i Stockholm 1889-1892. Därefter blev hennes arbete vid Handarbetets vänner, Stockholm 1893-1916, under 24 år, av stor betydelse för föreningens utveckling till den ledande textilateljén i Norden. Särskilt under åren 1897-1915 blev hon den mest framstående konstnären där på grund av sitt nyskapande, den bredd och mängd mönster av hög kvalité hon formgav. Sjöström skapade verk till många privata beställare, till svenska kungahuset, till offentlig miljö, exempelvis till Mittag-Leffler-institutet, Svenska läkaresällskapet, Stockholms rådhus, Sofia kyrka och Storkyrkan i Stockholm, samt verk till de många utställningar Handarbetets Vänner deltog i, i Sverige och internationellt. Under åren 1916 – 1923 anlitades Sjöström av arkitekt Ragnar Östberg och Stadshusnämnden att ansvara för hela den textila utsmyckningen till Stockholms stadshus, det största textila uppdraget i sin tid. Maja Sjöström var den enda kvinnan bland alla män. Efter detta uppdrag flyttade konstnären till Rom, där hon fortsatte att arbeta med privata beställningar och inredningsuppdrag. Under 2023 är det 100 år sedan Stockholms stadshus invigdes, och 2024 fyller Handarbetets vänner 150 år, minst två goda skäl i närtid att uppmärksamma Maja Sjöströms arbete igen. |
|
| Ann-Charlotte Hell | Kungl. Musikaliska Akademien | Musik i militära arkiv – inte bara militärmusik | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 644 751 kronorEn stor och för de flesta okänd skattgömma av svensk musik finns dold i de militära arkiven. Den är i dag inte bara bortglömd utan även i det närmast oåtkomlig och vi riskerar därmed att förlora en stor och viktig del av vårt musikaliska kulturarv. Från 1800-talets början och fram till mitten av förra seklet spelade militärmusikerna en avgörande roll i det svenska musiklivet. Tack vare musikkårerna hade många orter runt om i landet ett blomstrande musikliv och vid sidan av sin tjänst i det militära hade musikerna avgörande betydelse för det civila musiklivet där de ofta hade en drivande funktion. Många var också skickliga tonsättare, som förutom marscher och ceremonimusik även komponerade mycket musik för civila sammanhang, från kammarmusik till orkesterverk. Genom att upprätta en databas över arkiven och skapa en översikt av det notmaterial som finns bevarat i dem, samt ge ut ett antal nya fritt nerladdningsbara notutgåvor ur detta rika material, vill Levande musikarv/Kungl. Musikaliska Akademien i samarbete med Försvarsmusiken göra musiken tillgänglig för musiker, musikstudenter, konsertarrangörer, forskare och den musikintresserade allmänhet. På så vis blir den en självklar och levande del av dagens moderna konsertrepertoar |
|
| Ingemar Oskarsson | På besök i stormaktstidens Sverige | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 30 000 kronorProjektet avser publicering av en bok, "På besök i stormaktstidens Sverige" på bokförlaget Natur & Kultur. I boken återberättar och kommenterar jag de reseskildringar från 1600-talet som efterlämnats av inalles elva franskspråkiga Sverigebesökare, tio fransmän och en schweizare, och som i flera fall aldrig tidigare uppmärksammats inom svensk forskning. Tillsammans ger dessa berättelser en i detaljer delvis ny och fördjupad bild av epokens Sverige och av hur förhållandena uppfattades av resenärer från ett land som oavsett de religiösa skiljaktigheterna utgjorde en politisk bundsförvant. "På besök i stormaktstidens Sverige" är också på flera sätt en fortsättning och utvidgning av min bok "Den franske kammartjänarens resa", som utkom 2013 med substantiellt understöd från Torsten Söderbergs stiftelse. Till förståelsen av texten bidrar närmare fyrtiotalet illustrationer, delvis sådana som sällan eller aldrig reproducerats i den historiska litteraturen. De bör återges i så god teknisk kvalitet som möjligt, och min ansökan gäller bidrag till säkerställandet av en god bildåtergivning. |
||
| Urban Lundberg | Tidsskriften Respons | Tidskriften Respons – Recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorRespons är en politiskt oberoende och tvärvetenskaplig tidskrift som inriktar sig på att recensera facklitteratur på svenska, inklusive översättningar, inom humaniora och samhällsvetenskap. Vår ambition är att upprätthålla en viktig del av den svenska offentlighetens infrastruktur och ge den intresserade allmänheten möjlighet att överblicka och värdera utgivningen av sakprosa. Våra sakkunniga skribenter, framför allt akademiska experter, recenserar årligen cirka 150 böcker. Respons har etablerat sig som en ledande tidskrift för att diskutera och sprida humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och är därmed en viktig plattform för universitetens samverkan med det omgivande samhället. Respons fungerar dessutom som plantskola genom att den erbjuder forskare på svenska universitet och högskolor möjligheter att utveckla förmågan att förmedla sina kunskaper på svenska inför en bredare läsekrets, detta i en tid när det som premieras inom akademin är att publicera sina resultat på engelska i specialtidskrifter som ofta bara når de redan insatta. Tidskriften erbjuder på så sätt ett svenskt forum där akademiker får sin forskning uppmärksammad och kritiskt diskuterad, och där de kan följa utgivningen både inom sitt eget område och andra forskningsdiscipliner. Respons ger även kontinuerlig fortbildning och överblick över det senaste inom forskning och utgivning av sakprosa till grupper utanför våra universitet, såsom lärare, bibliotekarier och beslutsfattare på olika nivåer. |
|
| Peter Lindström | Umeå universitet | Relationen mellan Sverige och Turkiet i historisk belysning | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 549 000 kronorI oktober 2022 reste Sveriges statsminister till Ankara för att försöka blidka Turkiets ledare att godkänna Sveriges Natoansökan. I samband med besöket framhölls de båda nationernas långa historia av gemensamt alliansbyggande. Den svenska delegationen hade som gåva till den turkiska ledaren med sig en kopia av det allianstraktat som slöts mellan Sverige och Turkiet) i december 1739. Historien om förhandlingarna bakom traktatets tillkomst och Sveriges tidigare relation till Turkiet är till stora delar oskriven. På uppmaning av UD kunde relevant översättning av traktatet samt information om de diplomatiska förhandlingar som ledde fram till traktatets tillkomst överlämnas av projektledaren till delegationen. Det här projektet syftar till att fylla den rådande kunskapsluckan om relationen mellan Sverige och Turkiet ur ett historiskt perspektiv. Studien har två huvudsakliga mål: Ett mål är att bidra till ny kunskap om 1730-talets förhandlingars bakgrund, syfte, genomförande samt resultat. Det andra målet är att bidra till fördjupad kunskap om de mönster av värderingar och attityder som kom till uttryck under förhandlingarna, det vill säga vad analysen säger om den rådande politiska kulturen – med särskilt fokus på tillitens betydelse på aktörsnivå. Här söks projektmedel för bearbetning av redan insamlat källmaterial och färdigställande av en monografi. Detta beräknas ta ett år i anspråk. |
|
| Gullög Nordquist | Svenska humanistiska förbundet | Svenska Humanistiska Förbundet årsskrift 147 Tellström, Matkulturhistoria | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 65 000 kronorBoken vill ge en 800-årig överblick av vår svenska matkultur, allt från det ögonblick vi lämnar våra mödrars bröst och får äta den första biten kulturell mat. Där börjar vi en livslånga matkulturell process för att få vara del av den grupp vi vill vara en del av. Som all matkultur i världen så berättar just vår mat och dryck i glasen om de människor och de värderingar som vi gillar och vill dela. En råvara kan inte bli ett livsmedel förrän den fått en okejstämpel av oss. Bakom varje rätt och smaksättning finns en kulturhistorisk fond. Den här boken vill ge den mat- och historieintresserade läsaren den bakgrunden, en mathistorisk ”idétvättlina” upphängd från 1200-tal till vår egen tid där vi kan hänga rätt matuttryck på rätt plats och även begrunda från vilken tvättkorg vi plockat matuttrycket – från New York, London, Paris eller mer exotiska platser. Matkulturen både kan och bör närmas på samma sätt som andra kulturhistoriker försökt förstå litteraturen, musiken, konsten, teatern, modet. Vi ingår alla i en matkultur, kanske i flera. Det finns inte någon individuell matkultur – den är alltid kollektiv. Klimatets kärva förutsättningar har präglat vår matkultur djupt. Den bygger på råvaror från en ganska kort odlingssäsong som ska räcka hela året. Med tiden har teknisk utveckling, t.ex. järnspisen, och matkulturella ideal manat på varandra och matkulturen har byggts på med matvanor och livsmedelsval från kulturer som svenskarna ser upp till. |
|
| Fabian Arnheim | Armémuseum | Sverige och Ukraina - där vägar korsats | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorSedan den 24 februari 2022 pågår Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Nyheter om striderna dominerar svensk media. Som en konsekvens har Sverige ansökt om medlemskap i Nato och nya satsningar på landets försvar har initierats. De svenska museerna arbetar nyvaket fram utförselplaner och frågor kring historia och kulturarv står högre på agendan än på flera år. Det många inte vet är att det på flera museer och arkiv i Sverige finns exceptionella föremål från Ukraina. Konstigt nog har dessa objekt aldrig tidigare exponerats tillsammans i Sverige. Här finns ett enastående tillfälle att visa sammanföra och visa upp historiska artefakter med hög relevans för forskningsfält med beröringspunkter i både vår historia och samtid. Armémuseum och Riksarkivet arbetar med att i samarbete med Statens historiska museer, Ukrainska Ambassaden och Nationalmuseet för Ukrainas historia under andra världskriget ta fram en gemensam utställning med syftet att sprida kunskap om de historiska kopplingar som finns mellan Sverige och Ukraina och därmed problematisera historieberättande under krig och konflikt. Forskningssamarbetet är även ett viktigt stöd till Ukraina för att stärka kulturarvsinstitutionerna och bistå till deras resiliens under pågående krig. Det utvecklar även vår nationella kunskap om skydd av kulturarv i krig och stärker förmågan till samverkan med kulturarvsinstitutioner i andra länder. Samhällsrelevansen för utställningen är mycket hög och det brådskar att genomföra den. |
|
| Jonas Mattsson | Stiftelsen Forskning och Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under år 2024 | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorForskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framstegs vetenskapsjournalistik och populärvetenskap verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Anna Hamberg | Uppsala universitet | Universitetshuset i Uppsala. Uppförande, gestaltning och bruk | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 55 000 kronorNu var det äntligen dags, med bara två månader kvar till invigningen av Universitetshuset i Uppsala. In i det sista hade man väntat med att knacka in det slutgiltiga årtalet på inskriptionstavlan på byggnadens sydvästra fasad: Uppförd under Oscar II:s regering enligt konungs och riksdags beslut invigdes denna byggnad åt Upsala universitet år 1887. Det nya Universitetshuset skulle framstå som ett bildningens- eller visdomens palats, lika representativt som andra europeiska lärosätens och till stor del är det samma byggnadsmiljö vi möter än idag. Byggnaden har en särställning som en av få välbevarade och sammanhållna miljöer i Sverige från 1880-talet vad gäller arkitektur, dekorationsmåleri, konst och möblemang och som dessutom används till det ursprungliga ändamålet nämligen akademisk högtid och vardag. Universitetshuset uppfördes under en tid vars formförråd och estetik historiskt sett har utsatts för kritik redan i samtiden men framförallt i och med modernismens intåg. Det innebär att den inte heller har beforskats i samma utsträckning som andra epoker. Avhandlingen är därmed ett bidrag till institutionsbyggandets expansiva historia under 1800-talets andra hälft genom en djupgående studie av ett specifikt byggnadsprojekt. Därtill har avhandlingsarbetet möjliggjort nödvändiga konserveringsåtgärder av ett ovanligt ritningsmaterial som för första gången kommer att publiceras. |
|
| Roger Eliasson | Stiftelsen Aeroseum | Utveckling av pedogogisk och upplevelsebaserad skol- och museiverksamhet. | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorFlygupplevelsecentret Aeroseum i Göteborg, beläget i en berghangar 30 m under jord bedriver sedan många år en läroplansbaserad skolverksamhet under ledning av anställda pedagoger. Denna syftar till att med hjälp av de utställda föremålen, flygplan, helikoptrar och andra luftfarkoster skapa en ökad förståelse och dito intresse för naturvetenskap och teknik hos de besökande eleverna. År 2022 togs beslutet att exploatera del av ytan ovanpå Aeroseum-berget genom uppbyggnad av en äventyrspark där besökarna tränas i problemlösning, samarbetsövningar och motorik, där olika arbetsstationer utnyttjas. Hittills har två arbetsstationer anskaffats – en linbana och en hinderbana. Aeroseum ämnar nu anskaffa ytterligare föremål i form av en fallskyddsmatta täckt av konstgräs att appliceras under arbetsstationerna för att möjliggöra upp till 85 cm fall utan att man skadas. |
|
| Stina Wickström | Karolinska institutet | Cellterapi med Tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL) och Dendritcells vaccin. | Medicin | 2022 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorGenom flera genombrott i den immunologiska forskningen så står vi inför en ny generation av behandlingsmetoder mot cancer som bygger på att aktivera kroppens eget immunförsvar att motstå cancersjukdomen. Immunterapi med immunaktiverande antikroppar kan förlänga överlevnaden hos patienter med vissa typer av svår cancersjukdom men fungerar endast på en mindre andel (<30 %) av patienter, varför det behövs andra behandlingsalternativ. Cellterapi är ett exempel på en lovande ny behandlingsmetod, där patientens egna vita blodkroppar aktiveras utanför kroppen och ges tillbaka till patienten för att där bekämpa cancerceller.Vi har lovande resultat där vi behandlar patienter med den elakartade hudcancern malignt melanom med cellterapi kombinerat med ett tumörvaccin. Vita blodkroppar (T-celler ) renas fram från cancertumören, mångfaldigas och ges tillbaka i ett stort antal till patienten för att söka upp och döda tumörceller. Behandlingen kombineras med ett tumörvaccin, för att öka effekten av de injicerade vita blodkropparna. Hos de patienter som erhållit behandling har en tydlig effekt på dennes cancer uppmätts, och 3 av dessa patienter är fortfarande fria från sjukdom många år efter behandlingen. Vi har nu tillstånd från att behandla ytterligare 10 patienter och vill även utöka till senare behandla även andra typer av cancer. Målsättningen är att kunna erbjuda cancerpatienter en effektiv immunterapi med hjälp av cellterapi och tumörvaccin. |
|
| Anders Olofsson | Umeå universitet | En ny form av terapeutisk och profylaktisk behandling av transtyretin-amyloidos | Medicin | 2022 |
Beviljat belopp: 584 616 kronorSammanfattning publiceras inom kort |
|
| Susanne Bejerot | Region Örebro län | Rituximab – en placebokontrollerad studie för schizofrenisspektrumsjukdom | Medicin | 2022 |
Beviljat belopp: 3 324 240 kronor85% av dem med schizofreni blir aldrig återställda. De har också en ökad sjuklighet i kroppsliga sjukdomar, särskilt immunologiska. På senare år har ett samband mellan inflammation/autoimmunitet och schizofreni påvisats i flera studier. Mellan 2019-2022 har vi i en öppen pilotstudie undersökt om nio svårt sjuka terapiresistenta patienter med schizofrenispektrumsjukdom förbättras av det inflammationshämmande läkemedlet rituximab. Rituximab är ett välbeprövat läkemedel (anti-CD20-antikroppar) som vanligtvis används vid MS och reumatoid artrit. Behandlingen ges halvårsvis. Rituximab har tidigare inte prövats vid psykisk sjukdom varför vår pilotstudie är banbrytande. Vi har sett mycket goda resultat på flertalet patienter med SSD (6/9) varför vi avser att gå vidare med en placebokontrollerad studie på 104 patienter (18-51 år). Rituximab ges i dropp vid ett tillfälle. Allvarliga biverkningar kan förekomma, men är extremt sällsynt förekommande. Studiepatienterna fortsätter med sin ordinarie läkemedelsbehandling vilket minskar risken för en försämring. Vi kommer att utvärdera effekten efter 12 veckor med hjälp av etablerade utvärderingsinstrument samt undersöka generell förbättring, funktion och självskattad hälsa. Patienterna följs under 6 månaders tid. Biverkningar och inflammationstecken kommer att undersökas. Om behandlingen visar sig effektiv kommer den med stor sannolikhet revolutionera förståelsen och behandlingsrekommendationerna för en svårt drabbad patientgrupp. |
|
| Hans Ellegren | Kungliga Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin 2023 | Medicin | 2022 |
Beviljat belopp: 10 300 000 kronor |
|
| Lars L Gustafsson | Karolinska institutet | Vetenskapshistorisk studie av Sune Bergström: legendarisk forskare, ledare och samhällsförbättrare | Medicin | 2022 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorForskare som via upptäckter bidrar till hälsa väcker intresse. Nobelpristagaren Sune Bergström (1916-2004) var en inflytelserik svensk medicinsk forskare under 1900-talet, som emellertid saknar en biografi. Projektet ämnar fylla denna lucka. Vi belyser hur Bergström och medarbetare blev framgångsrika och skildrae hans liv, gärning och betydelse utifrån intervjuer, arkivforskning och litteratur. Detta redovisas i en biografi på svenska och engelska. Del I skildrar forskaren och privatpersonen Sune Bergström från läroåren i USA under brinnande världskrig, banbrytande upptäckter om prostaglandiner och tiden som professor vid 31 års ålder i Lund och i Stockholm från 1959. Del två belyser hans engagemang för global hälsa och hans industriella samarbeten. Del tre handlar om kommunikatören, mentorn och forskningsledaren och analyserar hans ledarstil och goda kontakter med nationella och globala ledare och myndigheter, t.ex. WHO (Världshälsoorganisationen) och NIH (National Institutes of Health) i USA. Projektledarna Gustafsson och Tjärnlund har stor vana av forskning, arkivstudier och forskningskommunikation. Vi ansöker om medel för att avsluta projektet, som hittills genomfört ett 50-tal intervjuer av nyckelpersoner och har samlat material från 15 olika arkiv. Biografin beräknas bli klar under 2024. Visionären Sune Bergström, hans gärning och drivkrafter kan illustrera hur forskning bidrar till förbättrad hälsan för miljoner människor. |
|
| Robin Fåhraeus | Umeå universitet | Utveckla behandling mot Epstein-Barr virusorsakade sjukdomar. | Medicin | 2022 |
Beviljat belopp: 500 000 kronorEpstein-Barr virus (EBV) orsakar olika sjukdomar och det har uppskattats att 2-3% av all cancer orsakas av EBV. Andra sjukdomar inkluderar infektiös mononukleos. På senare tid har ett samband mellan EBV och multipel skleros påvisats. Trots att vi känt till att EBV orsakar sjukdomar i 60 år så finns det ingen specifik behandling mot EBV. Alla EBV-infekterade celler uttrycker proteinet EBNA1 som är essentiellt för viruset och slår man ut EBNA1 så slår man också ut viruset. EBNA1 utgör därför ett intressant protein för utveckling av nya behandlingsmetoder emot EBV. Vår forskning har visat att EBNA1 har en unik mekanism för att reglera sin egen syntes. Vi har visat de cellulära mekanismer som reglerar EBNA1 syntes och vi har identifierat substanser som specifikt inhiberar EBNA1 syntes. Vi har även visat hur dessa substanser verkar. Nasopharynx cancer (NPC) är en tumör som bär på viruset i 100% av alla fall. Behandling av två olika NPC tumörer i möss med anti-EBNA1 substanser påverkar inte djuren nämnvärt och det finns inga tecken på toxicitet men tumörerna försvinner. Substanser som är mer effektiva att inhibera EBNA1 är mer effektiva att förhindra NPC tumörväxt. En tumör som inte bär på EBV (melanom) påverkas inte av behandlingen. Detta projekt syftar till att i samarbete med medicinska kemister ta fram nya substanser som är effektiva att inhibera EBNA1 syntes och som kan utvecklas till läkemedel mot EBV-associerade sjukdomar. |
|
| Anders Billström | Högskolan i Skövde | Entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag vid flera kriser | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 2 123 000 kronorSvenska och internationella företag befinner sig i en unik situation med hantering av flera kriser samtidigt. Företag arbetar för att återhämta sig från Corona-pandemin, samtidigt som de försöker hantera situationen med kriget i Ukraina, inflationen och början av lågkonjunkturen. Detta innebär att företag inte hinner återhämta sig mellan kriser, vilket gör att många små och medelstora företag (SMF) riskerar att inte överleva. Förmågan att hantera kriser i småföretag kallas entreprenöriell resiliens (ER) och består av interna faktorer i företaget som entreprenörens personlighet, erfarenhet och förmåga, och externa faktorer utanför företaget som tillgången till resurser och support. Forskningen är begränsad för att den ofta fokuserar på hanteringen av enstaka kriser efter att de har hänt. Projektets syfte är därför att utveckla kunskapen om ER i SMF vid hantering av multipla kriser. Projektet avser att utveckla och testa ett konceptuellt ramverk med faktorer som påverkar ER (entreprenören, företaget och omgivning) och som visar effekterna av ER (överlevnad, fusion och konkurs). Projektet avser att genomföra en litteraturstudie, intervjustudie och enkätstudie. Projektet fördjupar och breddar ett pågående projekt där ER i SMF i Skaraborg studeras under Corona-pandemin. Detta görs genom att undersöka ER under flera tillkomna kriser i SMF i hela Västra Götaland och Halland. |
|
| Sune Karlsson | Örebro universitet | Förbättrad ekonomisk politik och prognoser med högfrekventa data | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 1 047 000 kronorOm en välavvägd stabiliseringspolitik skall kunna bedrivas krävs väl uppdaterade beslutsunderlag i form av nulägesbedömningar och prognoser. Detta är extra viktigt när stora störningar drabbar ekonomin och stabiliseringspolitiken förväntas spela en större roll än normalt. En stor andel av de modeller som används av beslutsfattare idag möter dock inte detta krav då de baseras på data som observeras på låga frekvenser, ofta kvartalsfrekvens. Detta projekt syftar därför till att analysera om ”mixed frequency”-modeller, dvs modeller som använder högfrekvent information för att modellera lågfrekventa serier såsom BNP, kan bidra till bättre makroekonomiska nulägesbedömningar och prognoser. |
|
| Erik Liss | Linköpings universitet | Kamrateffekter och utbildningsklyftan mellan stad och landsbygd | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 787 500 kronorEn stor och växande klyfta i utbildningsresultat mellan stad och landsbygd har vuxit fram, med stora konsekvenser för landsbygdselevers framtid. Tidigare forskning har dock inte utrett orsakerna till denna klyfta. Vi undersöker om och hur ’kamrateffekter’ kan förklara den utbildningsklyftan, samt implikationer för elever av olika social bakgrund. Kamrateffekter betyder att skolelever påverkar varandra, positivt genom exempelvis engagemang i skolarbetet eller att elever hjälper varandra, eller negativt genom ex. stök, mobbning och färre förebilder i klassrummet. Empirisk forskning om kamrateffekter i svensk skola är dock fortfarande begränsad, trots dess aktualitet i forskning, utbildningspolitik och samhällsdebatt. Vi använder omfattande registerdata på elever, föräldrar, skolklasser, lärare och skolor i samtliga skolor sedan 1987 för att studera hur klasskamrater i årskursen eller skolklassen påverkar elevers betyg, gymnasieval, och om de läser på högskolan, och hur detta skiljer sig mellan stad och landsbygd. För att isolera orsakssambandet som kamrateffekter har på betygsutfall och framtida studieval använder vi oss av syskonjämförelser och instrument för kamraters föräldrabakgrund. |
|
| Louise Cormack | Lunds universitet | Ojämlikhet i hälsa från ett livsförloppsperspektiv | Ekonomi |
Beviljat belopp: 485 000 kronorUnder 1900-talet har folkhälsan i västvärlden förbättrats enormt och den förväntade livslängden vid födseln är nu flera decennier högre än för 100 år sedan. Däremot har förbättringarna inte gynnat alla i samma utsträckning. I Sverige har en socioekonomisk gradient i spädbarnsdödlighet funnits sedan sekelskiftet 1900 och i vuxendödlighet sedan mitten av 1900-talet. Gradienten innebär lägst dödlighet bland de med hög socioekonomisk status och högst dödlighet bland de med låg socioekonomisk status. Trots att forskningen har funnit långsiktiga socioekonomiska och hälsorelaterade effekter av omständigheter tidigt i livet, så har ojämlikheten i vuxendödlighet inte fullt kopplats till faktorer i tidigare åldrar. Syftet med detta projekt är att undersöka hur ojämlikhet i hälsa tidigt i livet kvarstår till högre åldrar och vilka faktorer som påverkar ojämlikhet i hälsa över hela livsförloppet. Ekonomiska, hälsorelaterade och demografiska faktorer kommer att analyseras. Longitudinella, historiska befolkningsdata över individer boende i Landskrona och fem närliggande församlingar mellan 1905–1967, och som kopplats till moderna befolkningsregister, kommer att användas för att studera individers livsförlopp över hela 1900-talet. Projektet bidrar teoretiskt och metodologiskt till den befintliga forskningen, men är även policyrelevant då det kan informera om vilka insatser som minskar ojämlikheter i hälsa och när de har störst påverkan. |
||
| Farrukh Javed | Lunds universitet | Nulägesprognoser av BNP vid ekonomiska kriser genom maskininlärningsmetoder | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 1 696 000 kronorKriget i Ukraina och den globala krisen orsakad av coronapandemin belyste betydelsen av realtidsbedömningar av det makroekonomiska läget vilka ligger till grund för att bedriva lämplig stabiliseringspolitik. Detta är dock en utmanande uppgift där en viktig försvårande faktor är att nyckelvariabler över den ekonomiska utvecklingen publiceras med fördröjning. För att underlätta för ekonomiska beslutsfattare, så har ett ökat fokus på att producera snabbare statistik som bättre speglar nuläget av ekonomin för att på så vis förbättra beslutsunderlaget för stabiliseringspolitiken. En viktig metod för detta är nulägesprognoser av nyckelvariabler såsom bruttonationalprodukt (BNP) som just nu regelbundet utförs av olika prognosinstitut som Konjunkturinstitutet. Vårt bidrag till det växande intresset för nulägesprognoser är att inkorporera metoder från maskininlärningslitteraturen. Dessa har fördelar över tidigare använda metoder eftersom de kan hantera stora datamängder samt modellera icke-linjära samband mellan ekonomiska variabler. Detta projekt syftar till att utvärdera, samt, vidareutveckla dessa metoder. Utvärderingen sker genom simuleringsmetoder samt tillämpningar där svensk BNP nulägesprognostiseras. Målsättningen är att förbättra Konjunkturinstitutets nuvarande prognosmetoder av BNP. Vårt fokus är därmed på en liten öppen ekonomi vilket kommer prägla simuleringsstudiens design. |
|
| Jan Marton | Göteborgs universitet | Redovisning i privata företag - reglering som främjar eller hämmar tillväxt | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 1 679 200 kronorFör närvarande genomgår ekonomin både i Sverige och andra länder stora förändringar, drivet exempelvis av ökad digitalisering och ökade krav på hållbarhet. Både ekonomer och politiker pekar på vikten av nystartade företag för att hantera förändringen, eftersom sådana företag lättare anammar helt nya affärsmodeller än vad mer mogna företag gör. En viktig aspekt för att underlätta att nya företag startar och växer är att de har möjlighet till finansiering vilket kräver redovisning av hög kvalitet, som ofta är kostsam att ta fram. Samtidigt lyfts förenkling fram som ett sätt att gynna nyföretagande, vilket bland annat innebär att ha lägre krav på redovisning. De två motstridiga kraven skapar en spänning som kräver avvägning i regleringen. I dagsläget har lagstiftare och reglerare begränsat vetenskapligt stöd för hur avvägningen ska göras och projektet ger underlag för hur det kan göras på ett optimalt sätt. Genom tillgång till unika svenska data för onoterade företag undersöker projektet vilka effekterna blir av mindre företags redovisningsval. Mer specifikt undersöks huruvida förenklad redovisning leder till sämre eller bättre möjligheter att växa. Genom kvantitativ undersökning av samtliga onoterade företag erhålls heltäckande kunskap om företagens egna bedömningar om hur redovisning ska utformas. Det ligger till grund för uttalanden om hur reglering av redovisning ska utformas för att stödja skapande och tillväxt av nya företag. |
|
| Mattias Dahlberg | Uppsala universitet | Armlängdsprincipen i en brytningstid - nya principer för bolagsbeskattning | Rättsvetenskap | 2022 |
Beviljat belopp: 1 188 000 kronorDen digitaliserade ekonomin har medfört krav på förändrade principer för beskattning av globalt verksamma företag. OECD och G20 har lämnat förslag på nya regler som innebär att den stat i vilken konsumenterna finns ("marknadsstaten"), ska få ett ökat beskattningsutrymme. Inom ramen för den traditionella fördelningsprincipen ("armlängdsprincipen") har också vissa förändringar ägt rum, framförallt i förhållande till den transaktionsbaserade vinstfördelningsmetoden. Gemensamt för dessa utvecklingslinjer är att konsumenternas hemmahörighet och produktionsfaktorernas, som kapital och löner, ska styra var bolagsbeskattningen ska äga rum. Projektet kommer att undersöka vad detta innebär för svenska företag hemmahörande i en liten öppen ekonomi, beroende av export samt beroende av investeringar i forskning och utveckling. |
|
| Erik Nerep | Handelshögskolan i Stockholm | Besluts- och kompetensfördelning i aktiebolag | Rättsvetenskap | 2022 |
Beviljat belopp: 363 750 kronorProjektet inleddes den 1 april 2018 men dess tidsplan har förskjutits på grund av sjukdom. Projektet utreder om den svenska modellen för ”corporate governance” är ändamålsenlig och effektiv. Finns det exempelvis anledning att överväga införandet av ett tillsynsorgan i svenska aktiemarknadsbolag, i vart fall som ett alternativ till andra bolagsstyrningsmodeller och vad skulle fördelarna med ett sådant system vara? Vidare undersöks om det, som ett alternativ till det tyska dualistiska systemet, finns skäl att utreda och överväga om principerna för ”corporate governance” i USA och Storbritannien bör ges större inflytande i det svenska aktiebolagsrättsliga systemet. |
|
| Cécile Brokelind | Lunds universitet | Den globala minimiskatten och svenska ränteavdragsbegränsningar | Rättsvetenskap | 2022 |
Beviljat belopp: 2 060 000 kronorDen 22 december 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag om genomförande av OECD:s regler om en global minimibeskattning av vinster i multinationella koncerner för att förhindra vinstförflyttning till länder med låg eller ingen beskattning. Därtill har EU-kommissionen även lämnat förslag till ytterligare två skattedirektiv. Under 2021 och 2022 har ett antal vägledande domar avkunnats vilka berör huruvida den svenska koncernbidragsmodellen och samspelet med ränteavdragsreglerna är förenliga med EU-rätten. Mot bakgrund av EFTA-domstolens dom i PRA-målet den 1 juni 2022, behovet att genomföra nya skattedirektiv är det rimligt att ställa frågan om det finns rättsliga förutsättningar för Sverige att behålla koncernbidraget samtidigt som de föreslagna skattedirektiven kräver införande av nya ränteavdragsregler. Genom en rättslig analys ämnar projektet att förklara och diskutera problemen som uppstår genom samspelet mellan den svenska koncernbidragsmodellen, ränteavdragsregler, en skattemässigt generös räntepolitik, samt införandet av den globala minimiskatten inom EU och de nya skattedirektiven. |
|
| Leila Brännström | Göteborgs universitet | Egendomsskyddets omvandlingar: En rättshistorisk och rättsteoretisk studie | Rättsvetenskap | 2022 |
Beviljat belopp: 441 000 kronorProjektets övergripande syfte är att ta ett helhetsgrepp på hur äganderätten och egendomsskyddet förändrats i svensk rätt sedan mitten av 1980-talet. Effekterna av rättens transnationalisering och informationsteknologins utveckling kommer att belysas särskilt. Ett första led i projektet är att kartlägga förändringarna. De utvecklingslinjer som identifieras genom kartläggningen kommer därefter att analyseras med utgångspunkt ett antal inflytelserika teorier om hur äganderätt uppstår och varför den bör skyddas. Dessa teorier är i grunden normativa men inom ramen för detta projekt kommer teorierna att användas diagnostisk för att utforska de rättsliga utvecklingstendenserna. Projektets centrala forskningsfrågor är: Hur har äganderätten och egendomsskyddet förändrats i Sverige sedan mitten av 1980-talet? Hur förhåller sig denna rättsutveckling till inflytelserika teorier om hur äganderätt uppstår och varför den bör skyddas? Projektet kommer att struktureras kring tre konkreta och aktuella frågor: 1) i vilken utsträckning äganderätten inbegriper egendoms framtida avkastning, 2) den annalkande klimatkrisens påverkan på rätten till land och naturresurser, samt 3) regleringen av data som tillgångsslag. Var och en av frågorna kommer att belysas historiskt, diskuteras i relation till teknikens och den transnationella rättens utveckling samt ge en ingång till den rättsfilosofiska analysen av äganderätten och skyddet av densamma. |
|
| Axel Holmgren | Stockholms universitet | Internationella brott i den nationella straffrätten | Rättsvetenskap | 2022 |
Beviljat belopp: 1 068 000 kronorDet senaste decenniet har det i svenska domstolar blivit allt vanligare med rättegångar avseende s.k. internationella brott – dvs. svåra överträdelser av internationell rätt som annars ofta går straffria. Det har handlat om krigsförbrytelser och folkmord med koppling till konfliktzoner i olika delar av världen. Inom en framtid är det mycket troligt att vi i Sverige kommer att se domar som avser gärningar begångna inom ramen för Rysslands krig i Ukraina. De internationella brotten har en förankring i folkrätten som går tillbaka till andra världskrigets efterspel. Sedan år 2002 kan brotten utredas och prövas av Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Numera sker emellertid den absoluta majoriteten av lagföringar i domstolar i olika nationella rättssystem. När de svenska straffbestämmelserna tolkas behöver folkrättsliga normer beaktas. Det är ett material som annars är främmande för straffrätten och som återfinns i källor som placerar sig utanför det svenska rättssystemet. En fråga som infinner sig är hur detta stoff ska avgränsas; i vad mån svenska eller internationella regler ska tillämpas när ansvar för brotten prövas. Vidare är det angeläget att detta svåröverskådliga material systematiseras och tillgängliggörs för rättstillämpare. Forskningsprojektet ämnar undersöka ovan nämnda frågor samt bidra till ytterligare kunskap när det gäller hur bestämmelserna bör tolkas och tillämpas, vilket skulle bidra till att underlätta ansvarsutkrävandet för dessa mycket allvarliga brott liksom till att rättstillämpningen blev mer rättssäker och enhetlig. |
|
| Ola Svensson | Lunds universitet | Normgivning och rättstillämpning inom kontraktsrätten | Rättsvetenskap | 2022 |
Beviljat belopp: 115 000 kronorProjektet undersöker om det går att skapa en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan lagstiftaren och domstolarna när det gäller kontraktsrättslig rättsbildning samt i vilken omfattning som normgivning genom avtal kan utgöra ett komplement eller alternativ till kontraktsrättslig lagstiftning och prejudikatbildning. Även olika lagtolkningsmetoder uppmärksammas i anslutning till en analys av vilken betydelse som formalism och pragmatism har inom kontraktsrätten. Centrala frågor som behandlas är i vilken omfattning som regleringen bör ske genom lagstiftning och lagmotiv och i vilken omfattning som den bör ske genom prejudikat. Även normgivning genom avtalsreglering genom avtal ges ett betydande utrymme, vilket visar sig i en analys av vilken funktion som individuellt utformade avtal och standardavtal kan fylla för normeringen av rättsförhållandet mellan parterna. Vidare granskas olika regler för tolkning och utfyllning av avtal och hur dessa påverkar den kontraktsrättsliga rättsbildningen, liksom skyddslagstiftning till förmån för konsumenter. |
|
| Johanna Chamberlain | Uppsala universitet | Rättigheter och risker i dataskydds- och AIlagstiftningen | Rättsvetenskap | 2022 |
Beviljat belopp: 559 000 kronorVad innebär en rättighetsbaserad respektive riskbaserad regleringsmodell? Är rättighetsbaserad reglering på väg att ersättas av riskbaserad sådan och vad får detta i så fall för rättsliga och samhälleliga konsekvenser? Dessa frågeställningar utgör kärnan i forskningsprojektet, där EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och föreslagna förordning om artificiell intelligens (AI) kommer att analyseras som exempel på olika sätt att lagstifta om svårgripbara och omfattande samtida och framtida utmaningar. Genom en kritisk närläsning av de två regelverken med tillhörande rättsfall kommer jag i undersökningen att söka kartlägga de pågående tendenserna på EU-nivå, där grundläggande rättigheter fått en allt viktigare roll i lagstiftningen under senare decennier men där en rörelse i diskursen nu kan anas mot ett fokus på att kontrollera risker istället för att skydda rättigheter – inte minst i AI-sammanhanget. En ytterligare uppgift inom ramen för studien blir att utreda vilka nationella paralleller som märks gällande rättighets- och riskbaserade regleringar (till exempel kan offentlighets- och sekretesslagen sägas utgöra båda delarna), liksom att diskutera utmaningar för det svenska rättssystemet vid mötet med den EU-lagstiftning som nu utvecklas. Någonting som kommer att genomsyra undersökningen är samspelet mellan skydd för grundläggande rättigheter och styrnings- och tillsynsmekanismer samt hur dessa juridiska strukturer påverkar individer och andra aktörer på samhällsnivå. |
|
| Mia Skott | Stockholms stadsmuseum | Arkivresan som blev ett konstnärsporträtt: Anna Maria Thelott (c1683–1710) | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorHur når man historisk kunskap om en relativt okänd och föga utforskad kvinnas konstnärliga yrkesverksamhet vid 1700-talets början, och vad säger kunskapen om kvinnans drivkrafter och handlingsutrymme på dåtidens konstscen? Frågan kommer att besvaras genom detta projekt och presenteras i en monografi. Syftet är att bidra med fördjupad och nyanserad kunskap, samt visa hur man finner och tolkar källor, och därigenom uppmuntra andra att ta sig an liknande projekt. Som en följd av kvinnors underordning och marginalisering på 1600- och 1700-talet, ska enligt existerande forskning möjligheterna ha varit mycket begränsade för kvinnor att utbilda sig och vara verksamma på konstscenen. Målaren och gravören Anna Maria Thelott (c.1683–1710) står dock ut. Bland hennes uppdragsgivare fanns Karl XII, Olof Rudbeck d.ä. och Johan Peringskiöld. Fram till sin död år 1710 lyckades hon försörja sig själv och sina föräldrar genom sin yrkesverksamhet. Trots dessa sedan länge etablerade uppgifter, har ingen tidigare forskat om henne, mycket till följd av att man utgått ifrån att inga relevanta källor bevarats. Detta ändrades dock för tio år sedan då Mia Skott exempelvis upptäckte att Thelott undervisat i ritning som gör henne till den första kända kvinnliga konstläraren i Sverige. Projektet behövde läggas på hyllan, men återupptas nu med en mikrohistorisk ansats som bygger vidare på den presenterad i Mia Skotts bok Tapetmakerskor – Självständiga yrkeskvinnor i 1700-talets Stockholm. |
|
| Brita Planck | Stiftelsen Västergötlands museum | Bärare av gudar – offerplats Finnestorp | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorMellan Floby och Larv påträffades år 1902 en offerplats i en våtmark vid Finnestorp. Här har pågått upprepade offerhandlingar från vår tideräknings början och 500 år framåt i tiden. Fynden består av skelettdelar av hästar, får och svin och även människa, men framför allt delar av metallföremål från vapen och hästutrustning. Det finns olika förklaringar till varför dessa saker placerades i mossarna, men vanligen kopplas företeelsen till kult, religion och offer. Innan föremålen lades ner i vattnet förstördes de genom att böjas eller huggas sönder. Forskningsprojektet ”Offerplatsen Finnestorp” genomfördes i två fältarbetsomgångar, en första etapp under åren 2000-2004 och en andra under åren 2008-2012. Första omgången omfattar knappt 300 föremål plus ben/horn-material. Sedan 2021 finns fynden från Finnestorp på Västergötlands museum. Just nu pågår arbetet med att katalogisera och konservera. Tanken är att fynden ska få utgöra stommen i en ny basutställning. Projektet möjliggör en förstudie för utställningen. |
|
| Susanna Oom | Acta Konserveringscentrum | Bevarande av kulturhistoriska textilier genom våtrengöring. | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 133 750 kronorVi tar emot studenter från konservatorsutbildningen på Göteborgs Universitet och även från utländska universitet. Konservatorsyrket är tvärvetenskapligt. Det innefattar naturvetenskap, kulturhistoria och inte minst praktiska kunskaper av de material du hanterar. Vi ser det som en viktig del av vår verksamhet att kunna ta emot konservatorer under utbildning. Det är ett sätt för oss att hålla oss á jour med ny forskning och nya metoder inom konservering samtidigt som vi bidrar med våra erfarenheter. I vårt arbete med bevarande av kulturhistoriska textilier är våtrengöring ofta en viktig del av arbetsprocessen. För att utföra våtrengöring på bästa sätt är textilkonservatorer beroende av ett specialtillverkat tvättbord. Ett tvättbord ger oss också möjligheter till metodutveckling och att pröva nya rengöringsmetoder. Anslaget möjliggör för textilavdelningen att utföra våtrengöringsprocessen på ett professionellt sätt, utföra metodutveckling och i förlängningen att bevara vårt textila kulturarv. |
|
| Dag Klackenberg | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2023 | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historiedagarna (DSH) är en ideell förening, bildad 1993, som genom årliga konferenser söker främja intresset för historia och stärka historieämnets betydelse. De återkommande mötena syftar till att skapa och underhålla kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, musei- och arkivinstitutioner, bokförlag, skolundervisningen och den historieintresserade allmänheten. DSH hålls varje år på ny ort, oftast i Sverige men också i Finland, Tyskland och de baltiska länderna, d.v.s. delar av det historiska Sverige. |
|
| Joachim Östlund | Lunds universitet | Den svenska tidigmoderna egyptologin 1677- 1739 | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 354 000 kronorMed antikvitetskollegiums inrättande i Sverige 1666 skrevs en förordning om fornminnens bevarande för att vinna kunskap om Sveriges äldsta historia. Även den gamla isländska och norska litteraturen studerades, tills verksamheten avtog omkring 1720. Detta projekt ämnar att uppmärksamma en lika ambitiös, men nära okänd, svensk forskning om den egyptiska forntiden under samma period. En central gestalt i detta projekt var Karl XII, uppdragsgivare till de tre orientexpeditionerna under hans exil i Bender. Expeditionerna utgick från Bender och bestod av fältpräster och fortifikationsofficerare i den karolinska armén. Därtill skrevs avhandlingar och flera litterära verk om det forntida Egypten under perioden. Precis som med studiet av fornlämningar i Sverige kom studiet av egyptiska artefakter ställa etablerad kunskap i ett nytt ljus. Utforskandet av monument och antika texter skapade - vad jag kallar - sprickor i tiden på grund av upptäckter som antydde att den egyptiska dynastins historia var äldre än den bibliska skapelseberättelsen. Syftet med detta projekt är tvådelat, dels att definiera formerna och innehållet i den tidigmoderna svenska egyptologin, dels att analysera denna kunskap i ett tidshistoriskt perspektiv. Projektet skall utmynna i en bok på svenska för den historieintresserade allmänheten. Boken kommer att fylla en kunskapslucka eftersom den tar upp en fascinerande jakt på kunskap om Egyptens forntid långt före uppkomsten av den moderna egyptologin under 1800-talet. |
|
| Peter Fischer | Föreningen Svenska Cypernexpeditionens vänner | Interkulturella förbindelser under bronsåldern: den geografiska dimensionen | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorProjektet ämnar att under de kommande åren fortsätta studierna av interregionala kontakter under Europas och angränsade kulturers bronsålder (ca 1630–1150 f.v.t.). Detta kommer att ske genom Söderberg expeditionens utgrävningar i den cypriotiska handelsmetropolen Hala Sultan Tekke. Under de senaste åren har arbetet koncentrerats till gravfältet som är exponerat för förstörelse genom jordbruk och plundring. Prospektering med georadar och magnetometer visar att många gravar ligger bara några centimeter under ytan och är därmed mycket utsatta. Baserat på de geofysikaliska prospekteringsresultaten kommer de mest utsatta gravarna att lokaliseras och noggrant dokumenteras under utgrävningen. Ett exempel är Tomb UU från 1400-talet f.v.t. som upptäcktes våren 2022 när den delvis hade frilagts av plogen. Hittills har 20 individer och 141 kompletta föremål, av vilka många hade importerats, påträffats. Importerna tyder på omfattande interregionala kontakter vilket är i samklang med projektets huvudsyfte. För närvarande kan expeditionen rapportera importerade föremål från gravfältet som styrker kontakter med områden från Sardinien till Afghanistan och från Östersjön till Nubien. Resultaten har rapporterats i internationella media. Eftersom endast en mycket begränsad del av graven kunde friläggas under 2022 så kommer utgrävningen att fortsätta under de kommande säsongerna. Förutom avancerad utgrävningsteknik används även sofistikerade naturvetenskapliga analysmetoder. |
|
| Olle Josephson | Svenska humanistiska förbundet | Kristoffer Leandoer: Den oavslutade litteraturen | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorSvenska Humanistiska Förbundets 2000 medlemmar får varje år en nyskriven bok inom svensk humaniora. För 2023 planeras en bok av författaren och kritikern Kristoffer Leandoer med den preliminära titeln “Den oavslutade litteraturen. En essä om allt som inte blev klart”. I arton kapitel tar sig boken an ofullbordade storverk i den västerländska litteraturen – Leandoer ger flera exempel från olika epoker, såsom Geoffrey Chaucers berömda Canterbury Tales (1300-talet), Edmund Spensers versepos The Faire Queen (1500-talet) och Robert Musils roman Mannen utan egenskaper (1900-talet) – om man tänker sig dessa verk som kompletta och avslutade. Leandoer ställer ett antal frågor som ett sådant bibliotek kan väcka. Har verken från skilda tider och språk någonting gemensamt? Vad lägger vi för innebörd i ordet (eller begreppet) “slut”? Här anknyter Leandoer till internationell forskning på området, såsom till Frank Kermodes välkända The Sense of an Ending: Studies in the Theory of Fiction (1967). Leandoer upp en rad intressanta aspekter på den oavslutade litteraturen, bland annat vad den gör med sina författare och hur den förhåller sig till ingenting mindre än själva livet, närmare bestämt till hur vi tänker oss dettas slut eller, alternativt, till hur vi drömmer om att det aldrig skall ta slut. Likaså ryms intressanta aspekter på läsningen av litteratur – både hur den har lästs och hur den vill bli läst. |
|
| Ninni Trossholmen | Partille herrgård genom tiderna - kulturhistoriska betraktelser | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 125 000 kronorMedan andra herrgårdar i Västsverige visar sig vara tämligen väl dokumenterade, verkar Partille herrgård inte ha tilldragit sig samma uppmärksamhet. Herrgårdens tillkomst och utveckling över tid och inte minst de varierande ägandeförhållandena, som i sin tur kan tänkas ha satt sin prägel på såväl byggnadens design, dess inneboende atmosfär som livet i det omgivande samhället, förefaller vara en fängslande historia och i högsta grad viktigt att dokumentera och berätta för eftervärlden. Genom ett tidigare beviljat forskningsprojekt har nytt ljus kastats över Partille herrgårds unika kulturhistoriska karaktär, fynd som med hjälp av detta anslag kommer att publiceras i tryckt form. |
||
| Petra Söderlund | Svenska vitterhetssamfundet | Textkritisk utgivning av Olof von Dalins Poesi 1751–1761 | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 225 000 kronorProjektansökan gäller Svenska Vitterhetssamfundets (SVS) utgivning av fyra volymer i serien Olof von Dalins Samlade skrifter. Första volymen i denna textkritiska utgåva kom 2008 och hittills har nio volymer publicerats: Poesi (till och med 1750), Dramatik och Brev. Språkpionjären Dalin har en unik position i den svenska litteraturhistorien och mer än 2 500 av hans dikter har bevarats. Dikterna vittnar om hans enastående skicklighet i skilda poetiska genrer och sammanhang, vare sig det handlar om hyllningar till kungahuset, begravningar, politik, religion, filosofi, satir eller helt enkelt nonsens. Många av hans sångtexter både speglade och utvecklade en bords- eller dryckessångstradition, vars existens tidigare knappast alls har uppmärksammats i forskningen. Medutgivaren James Massengales upptäckt att en betydande del av Dalins dikter framfördes som sånger har redan givit en ny syn på Dalin och hans poesi. Föreliggande ansökan avser volymerna I:4–I:5 (text) och II:4–II:5 (kommentar), innehållande dikter från åren 1751 till 1761. Kommentaren presenterar en mängd textvittnen, variantläsningar, ordförklaringar och en musikkommentar. Utgivare är dr Ingemar Carlsson, prof. em. James Massengale, Gun Carlsson och dr Barbro Ståhle Sjönell, vilka också har utgivit de redan publicerade volymerna av Dalins Samlade skrifter. SVS grundades 1907 och har som syfte att utge textkritiska, d.v.s. vetenskapliga, utgåvor av äldre svensk skönlitteratur. |
|
| Fedir Androshchuk | Statens historiska museer | Sverige och Ukraina i museal samlingshistoria och utställningsnarrativ | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 1 608 000 kronorDen ryska invasionen av Ukraina väckte allmän oro över inte bara landets självständighet utan även den etablerade demokratiska världsordningen. Vladimir Putins förvanskade tolkning av historiska källor och förnekande av Ukrainas självständighet lade teoretiska grunder till inledningen av kriget. Under dessa omständigheter blev det ukrainska kulturarvet hotat av både Putins ideologi och ryska raketer. Idag, när ryska museer används som ett viktigt instrument för kolonial statlig propaganda, är det oerhört viktigt att undersöka museernas roll i skapandet av lokala nationella identiteter och belysa deras internationella och mångkulturella sammanhang. Detta projekt fokuserar på en komparativ studie av samlingshistoria inom Sveriges och Ukrainas historiska museer. I svenska museer finns arkeologiska artefakter samt historiska föremål och urkunder med ursprung i Ukraina. En del av dem kom till Sverige under vikingatid, tidig medeltid eller reformationstid och utgör materiella bevis på kontakterna mellan länderna. Projektets huvudfokus är samlingshistoria med utgångspunkt i ukrainska föremål hos svenska museer och svenska (eller bredare, nordiska) föremål i Ukrainas museisamlingar. Syftet är att uppmärksamma och redovisa detta material och undersöka hur kunskaper om samlingarna kan påverka nationella narrativ i båda länderna. En annan uppgift är att utarbeta några teoretiska och metodologiska synpunkter som kan hjälpa svenska och ukrainska museer att motstå rysk statlig propaganda. |
|
| Kay Glans | Tidsskriften Respons | Tidskriften Respons – Recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorRespons är en tvärvetenskaplig tidskrift som inriktar sig på att recensera facklitteratur på svenska, inklusive översättningar, inom humaniora och samhällsvetenskap. Vår ambition är att upprätthålla en viktig del av den svenska offentlighetens infrastruktur och ge den intresserade allmänheten möjlighet att överblicka och värdera fackboksutgivningen. Våra sakkunniga skribenter, framför allt akademiska experter, recenserar årligen cirka 200 böcker. Respons har etablerat sig som en ledande tidskrift för att diskutera och sprida humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och är därmed en viktig plattform för universitetens samverkan med det omgivande samhället. Tidskriften fungerar dessutom som plantskola genom att den erbjuder forskare på svenska universitet och högskolor möjligheter att utveckla förmågan att förmedla sina kunskaper på svenska inför en bredare läsekrets, detta i en tid när det som premieras inom akademin är att publicera sina resultat på engelska i specialtidskrifter som ofta bara når de redan insatta. Tidskriften erbjuder på så sätt ett svenskt forum där akademiker får sin forskning uppmärksammad och kritiskt diskuterad, och där de kan följa utgivningen både inom sitt eget område och andra forskningsdiscipliner. Respons ger även kontinuerlig fortbildning och överblick över det senaste inom forskning och fackboksutgivning till grupper utanför våra universitet, såsom lärare, bibliotekarier och beslutsfattare på olika nivåer. |
|
| Jonas Mattsson | Stiftelsen Forskning och Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under år 2023 | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorTidskriften Forskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framsteg verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Claes Ohlsson | Göteborgs universitet | En ny mekanism för reglering av kroppsvikt | Medicin | 2020 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorFetma är ett växande folkhälsoproblem över hela världen med mer än en miljard överviktiga och 300 miljoner feta enligt WHO. Fetma bidrar till allvarliga sjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. Flera rapporter har visat att personer som tillbringar en stor del av dagen sittande har ökad risk för fetma och diabetes. Våra resultat tyder på att ökad belastning på ben, vilket sker när man står upp, kan leda till att en " kroppsegen våg" i de viktbärande långa rörbenen aktiveras mer, och att det i sin tur leder till mer aktivitet i ett fetmahämmande system och därav minskad vikt. Det finns sedan tidigare ett välkänt system som strävar till att hålla fettmassan konstant. Det fetmahämmande hormonet leptin frisätts till blodet från fettvävnad i relation till fettmassans storlek. Leptin utövar en negativ återkoppling i hjärnan vilket leder till minskad aptit och fetma. Tyvärr är de flesta feta av okänd orsak okänsliga för leptinets fetmahämmande effekt. Vi har nu i den Amerikanska vetenskapsakademins ansedda tidskrift PNAS visat att insättandet av tyngder i bukhålan eller under huden hos feta möss leder till att deras födointag, kroppsvikt och fettmassa minskar oberoende av leptin. Denna effekt verkar involvera en specifik celltyp i de långa rörbenen. Vi vill nu studera den exakta mekanismen för hur "kroppsvågen" i benen påverkar fettmassan och aptiten, troligen via en effekt på hjärnan. Vi vill också utreda betydelsen av detta helt nya system för fetmareglering hos människa. |
|
| Artur Schmidtchen | Lunds universitet | Studier av SARS CoV-2 Spike protein och dess effekt på inflammation | Medicin | 2020 |
Beviljat belopp: 1 135 000 kronorCOVID-19-patienter kan utveckla en överdriven och okontrollerad inflammation som orsakar ett dysfunktionellt inflammatoriskt tillstånd, som kännetecknas av allvarlig organskada med akut lungskada (acute respiratory distress syndrome, ARDS) som en gemensam nämnare. Kardiovaskulära sjukdomar, högt blodtryck och diabetes, som delar av Metaboliskt syndrom (MS), verkar spela en viktig roll för att utveckla en allvarligare form av sjukdomen. Förutom den kliniska kopplingen att MS är en riskfaktor för COVID-19 saknas mekanistisk information om sambandet mellan MS och COVID-19. Det finns emellertid en välkänd koppling mellan höga nivåer av lipopolysackarid (LPS) och MS. Vi har gjort den oväntade men signifikanta upptäckten att det extracellulära proteinet i SARS Cov2, Spike-proteinet (S) samverkar med och kraftigt boostar den inflammatoriska responsen för LPS. I det här projektet strävar vi efter att analysera interaktionen mellan S och LPS och effekterna på inflammation. För detta kommer vi att använda in silico modeller, biofysikaliska och biokemiska metoder i kombination med studier i cellsystem, humant blod och djurmodeller. Resultaten, som kommer att kommuniceras omedelbart efter slutförandet av det föreslagna projektet, kommer att ge en möjlig molekylär förklaring till sambandet mellan COVID-19 och MS och kan leda till nya terapeutiska mål och strategier för att förbättra hyperinflammationen observerad hos COVID -19 patienter. |
|
| Lars L. Gustafsson | Karolinska Institutet | Vetenskapshistorisk studie av Sune Bergström: legendarisk forskare, ledare och samhällsförbättrare | Medicin | 2020 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorUnder 1900-talet bidrog forskningsgenombrott till bättre folkhälsa. Frågan om vilka forskare som genom upptäckter utvecklar samhället har intresserat människor i många år. En av Sveriges stora är nobelpristagaren och professorn i medicin Sune Bergström (1916-2004). Det saknas en biografi om honom, och detta projekt ämnar fylla denna lucka. Vi ska dels dokumentera Bergströms liv, gärning, drivkrafter och betydelse och dels författa en biografi om honom på svenska och engelska utifrån intervjuer, arkivforskning och litteraturstudier. Biogrins del I skildrar forskaren och privatpersonen Sune Bergström från läroåren i USA under brinnande världskrig, de banbrytande upptäckterna om prostaglandiner och tiden som professor vid 31 års ålder i Lund och i Stockholm från 1959. Del två belyser Bergströms engagemang för global hälsa i fattiga länder och förmågan till industriellt samarbete. Del tre beskriver kommunikatören och mentorn Bergström och hans ledarstil med lysande förmåga att få stöd för forsknings- och utbildningssatsningar. Biografin är planerad färdigställd första halvåret 2022. Visionären Sune Bergström, hans gärning och drivkrafter kan illustrera hur forskning och internationellt samarbete förbättrar hälsan för miljoner människor. |
|
| Greta Hultqvist | Uppsala universitet | Proteinläkemedelsdesign för förbättrad distribution av läkemedel och ökad terapeutisk effekt | Medicin | 2020 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorImmunterapi är en av de mest lovande behandlingsstrategierna för Alzheimers sjukdom trots att stora molekyler, som de antikroppar som används, hålls ute från hjärnan av blodhjärnbarriären. Vi har utvecklat ett härntransportörprotein som ökar upptaget av antikroppar i mushjärnan nästan 100 gånger och vill nu fortsätta vårt arbete med dessa projekt i följande två steg: 1. Transport in till människohjärnan. Vår hjärntransportör fungerar inte på människa. Det finns virus som infekterar hjärnan i både mus och människa. För att göra det måste de först passera blod-hjärnbarriären och de har därför utvecklat proteiner på sin yta som fungerar som blod-hjärnbarriärstransportörer. Vi ska i detta projekt testa om dessa kan användas för att transportera antikroppar in i hjärnan. 2. Öka hjärnans egen nedbrytning av amyloid beta. De behandlingsmetoder som finns i kliniska prövningar idag går på de aggregat som redan har bildats och binder inte till de minsta aggregaten som kanske är de mest toxiska. Om man kan öka hjärnans nedbryting av amyloid beta så kan man förhindra att aggregaten bildas överhuvudtaget och då få en stor effekt på kognition. Vi försöker i detta projekt att aktivera den endogena nedbrytningen genom att transportera in peptiden somatostatin in i hjärnan med vår BBB transportör. Det finns enorma förbättringsmöjligheter av immunterapi och diagnostik av Alzheimers sjukdom och andra hjärnsjukdomar om man kan öka upptaget av antikroppar i hjärnan avsevärt och angripa nya typer av aggregat. |
|
| Lennart Lindbom | Karolinska Institutet | Ny angreppspunkt för att motverka vaskulärt läckage vid svåra infektionstillstånd | Medicin | 2020 |
Beviljat belopp: 365 000 kronorLokala infektioner i kroppen kan sprida sig till blodet och ge upphov till s.k. blodförgiftning (sepsis). Sepsis är ett allvarligt tillstånd som ofta leder till vävnadsskada i flera viktiga organsystem med hög dödlighet som följd. Kroppens immunförsvar spelar en viktig roll för att begränsa infektionen men orsakar samtidigt skada på vävnaders blodkärl med läckage av blodplasma som följd. Lungans blodkärl är särskilt utsatta vilket kan leda till lungödem och allvarligt nedsatt andningsförmåga. Ett liknande förlopp har uppmärksammats hos patienter med svår Covid-19 sjukdom i nu pågående coronavirus-pandemi. Vi har tidigare visat att proteiner som frisätts från lagringsblåsor hos en grupp vita blodkroppar (neutrofila granulocyter) starkt medverkar till nedsättning av blodkärlens barriärfunktion vid inflammation. Vi har även funnit att den skadliga effekten som dessa proteiner utövar på blodkärlens genomsläpplighet effektivt kan motverkas genom behandling med det heparin-liknande ämnet sevuparin. I det aktuella projektet vill vi fastställa det terapeutiska värdet av sevuparin-behandling vid svåra infektionstillstånd. Blodplasma från sepsis- och Covid-19-patienter analyseras med avseende på proteiner som inducerar ökad kärlpermeabilitet och ödembildning, och sevuparins förmåga att inaktivera dessa ämnen utvärderas. Resultaten från dessa analyser kommer ligga till grund för planerade kliniska prövningar med sevuparin vid svåra infektionstillstånd. |
|
| Sven-Erik Dahlén | Karolinska Institutet | 3-COMBO: Ny strategi för behandling av astma hos små barn och vuxna genom bred blockad av mastceller | Medicin | 2020 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorSyftet med projektet är att genomföra en ”Proof of Concept” studie av en ny och tidigare aldrig prövad strategi för att behandla astma. Vi har i djurexperiment och i försök på isolerade humana luftvägar visat att en kombination av tre olika läkemedel helt kan skydda luftvägarna mot astmatisk luftvägsförträngning. Antagonisterna blockerar tre grupper av signalmolekyler från mastceller, nämligen histamin, prostaglandiner och leukotriener. Vi har också i kliniska försök på astmatiker visat att när två av dessa läkemedel (antihistamin och leukotrienantagonist) kombineras erhålls partiellt skydd mot allergenutlöst luftvägsförträngning. Vår hypotes är att den förbehandling som experimentellt visat sig effektiv också kommer att helt skydda allergiska astmatiker mot den standardiserade astmaattack som erhålls vid kontrollerad exponering för allergen, sk. allergenprovokation. Prövning sker genom att astmatiskerna, nnnan allergenprovokationerna, förbehandlas i slumpmässig ordning med placebo, eller olika kombinationer de aktiva substanserna montelukast (registrerad leukotrien-antagonist), desloratadin (registrerat antihistamin), och ramatroban (prostaglandin antagonist som kommer att importeras från Japan där det ges mot hösnuva). Ramatroban blockerar de receptorer för prostaglandiner som misstänks vara inblandade i astma. Projektet prövar svensk grundforskningsupptäckt med potential att skapa ett nytt framtida lågprisalternativ för tablettbehandling av astma. |
|
| Marie Wahren-Herlenius | Karolinska Institutet | Translationella studier av kongenialt hjärtblock för minskad mortalitet | Medicin | 2020 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorKongenitalt hjärtblock kan utvecklas i fostret vid graviditet hos en kvinna med SSA och SSB autoantikroppar. Internationella studier rapporterar en mortalitet kring 25-30%. Genom våra kliniska och molekylära studier har vi etablerat ett övervakningsprogram i vilket vi observerar mindre än 4% mortalitet, samt en betydligt ökad tid efter födelsen till pacemaker-behov hos barnet. I flertalet fall av SSA/SSB positiva graviditeter utvecklas dock inget hjärtblock - och nästan hälften av alla block utvecklas i graviditeter där man inte känner till att kvinnan bär på SSA/SSB antikroppar. Målsättningen med detta projekt är att identifiera biomarkörer för att identifiera högriskgraviditeterna och övervaknings-metodik så att programmet kan bli tillgängligt för alla at-risk graviditeter. Vi kommer att använda en världs-unik biobank av prover insamlade under en 15-årsperiod för att med proteom-metodik identifiera kliniskt användbara markörer. Screening-metoder för att identifiera at-risk graviditeter i stora grupper skall utvecklas med immunologisk teknik. Att minska mortaliteten för en sjukdom till en fjärdedel är ett genombrott som vi nu vill kunna göra tillgängligt i den större befolkningen och i världen. |
|
| Hjalmar Brismar | Kungliga Tekniska Högskolan | Automatiserad kvantitativ optisk njurpatologi | Medicin | 2021 |
Beviljat belopp: 1 558 152 kronorAntalet personer med njursjukdom globalt uppgick till nära 700 miljoner år 2017. Antalet förväntas öka de kommande åren om man inte investerar i förbättrad diagnostik, nya behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder. Inom njurdiagnostik används idag en kombination av urin- och blodprovstester och mikroskopianalys av njurvävnad (biopsier). Mikroskopimetoderna är flera decennier gamla och bygger på att man snittar upp vävnaden i tunna/ultratunna snitt och visualiserar sjukdomsmorfologi på stor och liten skala. Ljusmikroskopi används sedan 1880-talet för att visualisera infärgade större njurstrukturer. För att visualisera de minsta filterstrukturerna i njuren används sedan 1950-talet elektronmikroskopi. Sedan 2015 har vi utvecklat nya metoder som gör det möjligt att för första gången avbilda dessa ultrasmå strukturer även med ljusmikroskopi. Vi har visat att vi kan se nanometerstora filtreringsstrukturer i tre dimensioner i hela vävnadsprover. Vår optiska patologi möjliggör en helt automatiserad och kvantitativ beskrivning av sjukliga förändringar i njuren på liten och stor skala. I detta projekt vidareutvecklas våra metoder på human vävnad för klinisk diagnostik av njursjukdomar i samarbete med njurkliniker och njurpatologer. Vi kommer ytterligare applicera automatisk bildanalys med djupinlärning för att snabbare, mer effektivt och enklare diagnostisera njursjukdomar med vår optiska njurpatologimetod. |
|
| Göran K. Hansson | Kungl. Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2022 | Medicin | 2021 |
Beviljat belopp: 10 300 000 kronorBehovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen.Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Akademien ansöker därför om ytterligare ett bidrag på 10 miljoner kr så att en femårig akademiprofessur i medicin kan tillsättas under 2022. |
|
| Pär Hallberg | Uppsala universitet | SWEDEGENE - genetiska orsaker till läkemedelsbiverkningar | Medicin | 2021 |
Beviljat belopp: 1 112 686 kronorLäkemedelsbiverkningar är en vanlig orsak till sjuklighet och död. Den totala kostnaden uppgår årligen till 10% av Sveriges sjukvårdsbudget. Det finns därför mycket att vinna på att genom precisionsmedicin identifiera lämpligast läkemedel till den individuella patienten med hjälp av genetisk testning. För närvarande är kunskapen om genetiska orsaker till läkemedelsbiverkningar begränsad. Forskningsinitiativet SWEDEGENE för vilket huvudsökande är projektledare, har ändrat på förutsättningarna och ger goda möjligheter för studier inom detta område. I dagsläget har SWEDEGENE samlat DNA och kliniska data för ca 3200 patienter som drabbats av ett 40-tal olika typer av biverkningar. Projektets första resultat har identifierat flera kliniskt relevanta associationer mellan biverkningar och genetisk variation. I dagsläget finns resultat från helgenomscan för 2300 patienter och för 1,000 individer även från helgenomsekvensning. Syftet med projektet är bearbeta och rapportera den insamlade data som forskningsinitiativet genererat. |
|
| Agneta Nordenskjöld | Karolinska institutet | Kvinnliga fältskärer i Sverige under 1800-talets andra hälft | Medicin | 2021 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorFältskärer beskrivs sedan 1400-talet i Sverige och stod för den kirurgiska vården under krig och kunde därefter under fredstid även utöva sin verksamhet civilt. År 1861 kom en ny förordning om fältskärsyrket avseende vilka behandlingar fältskär fick utföra, främst lilla kirurgin, och i förordningen ingick att även kvinnor fick bli fältskärer. Den första kvinnliga fältskären i Sverige var ursprungligen barnmorska och hon examinerades inför Sundhetskollegiet 1863. Under perioden 1860 till 1930 fanns enligt Folkräkningen ett 30-tal kvinnliga fältskärer. Fältskärsutbildningen avskaffades senare 1896 genom ett riksdagsbeslut, men fältskärer var verksamma i Sverige långt in på 1900-talet. Detta projekt ämnar beskriva kvinnliga fältskärer i Sverige, både antal, utbildning, verksamheter och arbetsuppgifter. Vi har hittils identifierat 70 kvinnliga fältskärer i Sverige genom olika källor. Data har sammanställts avseende demografiska uppgifter för dessa, år för examen, verksamhetsort och verksamhetsperiod, samt med referenser. Projektet ska, med hjälp av sökningar i Riksarkivet, avseende främst Karolinska institutet, Medicinalstyrelsen och Collegium medicum, samt i Stadsarkivet, avseende 1:e stadsläkarens arkiv, även beskriva utbildning, arbetsuppgifter och avgränsningen mot andra yrkesgrupper. |
|
| Rickard Sandberg | Handelshögskolan Stockholm | Detaljhandelsdata (Big Data") och prediktiv analys | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 860 000 kronorI dag har de flesta detaljhandelsföretagen tillgång till mycket stora datamängder - så kallade 'Big Data'. Dessa data kan t.ex. bestå av kund-, produkt-, transaktions-, försäljningskanals-, geospatial-, text- och bild-data (som observeras över tid). Intresset av Big Data bland detaljhandelsföretagen är av uppenbara skäl enormt, och med adekvata analysmetoder kan t.ex. konsumenters beteende predikteras. Bristerna i både teori och metod, hos såväl användare som hos forskare, gällande detaljhandelsdata och prediktiv analys är dock påtagliga. Faktum är att stora delar av informationsvärdet i Big Data inte utnyttjas, och ofta vet man helt enkelt inte vad man skall göra med all data. Prediktiv analys baserat på Big Data står också inför ytterligare utmaningar i och med EUs annalkande dataförordning - The General Data Protection Regulation [GDPR] - och hur data i framtiden de facto får användas. Behovet av forskning kring hur teori och metod kan kombineras för att extrahera informationsvärdet i Big Data, under GDPR, är således ytterst angeläget. I strävan att efterse detta behov har ett tvärvetenskapligt projekt initierats vid Handelshögskolan i Stockholm, där ämnesledande forskare från Center for Retailing [CFR] och Center for Economic Statistics [CES] samarbetar. Projektet är unikt i bemärkelsen att tillgången till Big Data ges från ledande detaljhandelsföretag i Sverige. I projektgruppen ingår också två stycken doktorander. |
|
| Joachim Tåg | Institutet för Näringslivsforskning, IFN | Företag och anställda på en föränderlig arbetsmarknad | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 845 000 kronorDen svenska arbetsmarknaden har under de senaste decennierna genomgått omfattande strukturella förändringar som följd av den teknologiska utvecklingen som drivit på digitaliserings- och globaliseringsprocesser. Parallellt har det skett stora förändringar i ägarbilden av svenska företag. Utländskt ägande har ökat, statliga och kommunala bolag har privatiserats, riskkapitalägande har blivit en vanlig ägarform, och entreprenörskap har blivit en ett framstående inslag i den moderna ekonomin. Digitalisering, ägarförändringar och globalisering har alla haft stora konsekvenser för hur arbetsmarknaden fungerar idag. Syftet med detta projekt är att analysera hur dessa olika strukturella förändringar har påverkat olika typer av anställda, entreprenörer och företag i Sverige under de senaste decennierna. Specifika frågor vi söker svar på inkluderar hur digitalisering, ägarförändringar och globalisering påverkat löner, lönespridning, arbetsmiljö och risken för anställda att förlora sina jobb; hur allokeringen av talang i det svenska näringslivet har påverkats; samt vilka bestämmelsefaktorer som styr beslut att starta nya framgångsrika företag och vad som karakteriserar framgångsrika karriärer på den svenska arbetsmarknaden. Dessa frågor kommer att belysas genom empiriska analyser som använder omfattande registerbaserad information om svensk arbetskraft som är sammankopplat med företags- och ägardata för perioden 1990–2015. |
|
| Thomas Tangerås | Institutet för Näringslivsforskning, IFN | Nya verktyg för att analysera marknader med ofullständig konkurrens | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 170 000 kronorPå marknader med ofullständig konkurrens kan företag utnyttja sin storlek till att ta ut överpriser. Utnyttjande av marknadsmakt leder till ineffektivitet genom att vissa avstår från att handla eftersom varan är för dyr och till omfördelning från konsumenter till företag eftersom de som ändå handlar betalar för mycket. Ekonomisk analys av hur väl konkurrensen fungerar på olika marknader är därför grundläggande för att avgöra huruvida det är lämpligt med offentliga ingrepp, till exempel genom konkurrenslagstiftning eller direkta prisregleringar. Befintliga metoder för att skatta konkurrensen har betydande svagheter eftersom de är känsliga för antaganden man måste göra avseende icke-observerbara efterfråge- och kostnadsförhållanden. Detta projekt ska utveckla en metod för att skatta graden av konkurrens på olika marknader som endast bygger på observerbara förhållanden och därför ger mer tillförlitliga skattningar av konkurrensen på marknaden. Projektet ska sedan tillämpa dessa metoder för att utvärdera i vilken grad företag utnyttjar marknadsmakt på elmarknaden. Särskilt ska projektet utvärdera de fickor av lokal marknadsmakt som ibland uppstår till följd av flaskhalsar i elnätet. Sådan lokal marknadsmakt kan leda till att konsumenter får betala för mycket för sin el på vissa, men inte andra håll i landet, och har inte egentligen undersökts. |
|
| Matilda Orth | Institutet för Näringslivsforskning, IFN | Konkurrens och osäkerhet i hälso- och sjukvården: svenska apoteksmarknaden | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 130 000 kronorTillgång till läkemedel påverkar alla människor i samhället och är viktigt för att uppnå god hälsa och livskvalitet. Alla individer behöver ha tillgång till ett brett utbud av läkemedel av god kvalitet till bra priser inom rimligt avstånd. Trots att läkemedelsförsörjningen är föremål för livliga debatter såväl i Sverige som internationellt - inte minst i kölvattnet av vocid-19 pandemin - saknas kunskap om apoteksmarknadens funktionssätt. Syftet och målet med detta forskningsprojekt är att studera konkurrens under osäkerhet på den svenska apoteksmarknaden efter omregleringen år 2009. Projektet bidrar till den internationella forskningsfronten i nationalekonomi och ekonometri. Vi utvecklar analysverktyg som tillämpas på unika och stora datamängder för alla svenska apotek och deras produkter och anställda. Vi analyserar konsumentbeteende och konkurrens mellan apotek över tid i olika regioner. En fördel är att metodansatsen tillsammans med detaljerade data gör det möjligt att adekvat utvärdera förändringar på marknaden till följd av bland annat nyetableringar och subventioner till apotek i glesbygd. Till exempel besvarar vi: Hur förändras produktsortiment, priser och tillgänglighet på kort och lång sikt? Finns det regionala skillnader? Forskarna är verksamma i USA, Belgien och Sverige. Väletablerade kommunikationskanaler används för att sprida resultat till beslutsfattare och allmänheten. |
|
| Hans Seerar Westerberg | Handelns forskningsinstitut | Absorberas arbetsgivaravgiftssänkningar av lönehöjningar? | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 330 000 kronorDen senaste tidens höga invandrings- och ungdomsarbetslöshet innebär att Europa generellt, och Sverige i synnerhet, står inför mycket stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar. I det här sammanhanget är detaljhandeln betydelsefull eftersom branschen utgör en potentiell instegsbransch för marginaliserade individer som ännu inte fått fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför av stor vikt att öka förståelsen för genomslagskraften av olika arbetsmarknadsreformer och hur de påverkar de tilltänkta mottagarna av reformen. En ofta förbisedd möjlighet är att arbetsmarknadsreformer påverkar individer som inte hör till reformens målgrupp, vilket i sin tur har konsekvenser för reformens effektivitet. Syftet med detta projekt är att studera tidigare förbisedda effekter av arbetsgivaravgiftssänkningen för unga år 2007 genom att analysera löneutvecklingen för den redan etablerade arbetskraften i detaljhandeln. Till skillnad från tidigare studier tillåter datamaterialet en analys av olika lönekomponenter och antalet arbetade timmar för heltidsarbetande individer som var anställda innan reformen, det vill säga individer som inte var tänkta att påverkas av reformen. Projektet bidrar därigenom med ny kunskap om bakomliggande anpassningsmekanismer som påverkar effektiviteten i reformer som avser att minska företagarnas arbetskraftskostnader. |
|
| Hedvig Widmalm | Uppsala universitet | Kvinnor och alkohol under frihetstiden, 1718-1775 | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 942 000 kronorUnder 1700-talet var det vanligt att kvinnor försörjde sig som krögare. Att brygga öl och bränna brännvin för husbehov var kvinnosysslor, sammankopplade med matlagning. Bryggning, bränning och försäljning av alkohol blev dock starkt reglerat under 1700-talet. Främst reglerades brännvinet. Brännvinsbränning för privat bruk förbjöds tre gånger under perioden 1718–1775, och en ny tull inrättades för brännvinsimport till städerna år 1731. Kronobrännerier upprättades år 1775. Projektets mål är att undersöka hur dessa regleringar påverkade kvinnors möjligheter att försörja sig genom att sälja alkohol, lagligt och olagligt. Metoden för att undersöka detta är att använda domboksmaterial från perioderna då nya regleringar infördes. Huvudfrågor är: hur diskuterades regleringarna? Vilka ekonomiska frågor väckte de? Hur betraktades kvinnorna som sålde alkohol, och vilka var kunderna? En jämförelse över tid kan visa ett samspel mellan hur och varför regleringar infördes, och hur människorna som påverkades bemötte dem. I detta projekt undersöks tre städer: Falun, Uppsala och Karlskrona, som alla dominerades av stora organisationer så som koppargruvan, universitetet och flottan. Ett ytterligare mål med undersökningen är att se hur den segregering mellan könen som uppstod i Falun, Uppsala och Karlskrona påverkade och påverkades av alkoholförsäljning och regleringar. Det blir ett sätt att analysera könssegregering mer generellt, och jämföra med andra länder och andra epoker. |
|
| Mia Kuritzén Löwengart | Uppsala universitet | Judisk ekonomisk aktivitet och Stockholms omvandling till modern huvudstad | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 635 000 kronorProjektets övergripande syfte är att studera judars delaktighet i skapandet av den svenska nationella identiteten. Svenska judars ekonomiska aktiviteter analyseras med särskilt fokus på huvudstadens publika institutioner, sociala nätverk och kulturell identitet. År 1870 fick Sveriges judar fullständiga medborgerliga rättigheter, vilket möjliggjorde för dem att bidra till huvudstadens utveckling. Genom att undersöka judiska donatorer och deras bidrag till publika institutioners tillkomst i Stockholm från 1870 till 1930, liksom de sociala nätverk som ingick i processen, ansluter sig projektet till internationell forskning som har placerat ekonomiska frågor i centrum av judiska kulturstudier, och som uppfattar ekonomisk aktivitet som en konceptuell ingång till att förstå judisk identitet. Med ett hermeneutiskt tillvägagångssätt, biografiska och arkitektoniska metoder och nätverksanalys, liksom rumslig teori, enligt vilken fysiska manifestationer i det urbana rummet speglar individuella ideal, analyseras svenska judars roll vid tillkomsten av Stockholms moderna institutioner och kan vikten av svenskhet för den samtida judiska identiteten förstås. Projektet analyserar fem publika institutioner och deras byggnader, uppförda mellan 1878 och 1928: Stockholms universitet, Nordiska museet, Stadshuset, Handelshögskolan och Stockholms stadsbibliotek. Byggnaderna blev samtida topografiska symboler för Stockholms utveckling till en modern huvudstad och nationens kulturella utveckling. |
|
| Therese Nilsson | Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning | Kulturella normers betydelse för invandrares arbete och företags utveckling | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 991 000 kronorAndelen utrikes födda i Sverige har ökat under de senaste årtiondena och utgör idag 20 procent av befolkningen. Invandringen ställer samhället och arbetsmarknaden inför nya utmaningar och möjligheter. Vi studerar hur invandrare, från olika länder med olika kulturella egenskaper, klarar sig på och påverkar den svenska arbetsmarknaden från två perspektiv. Vi studerar dels hur kulturella faktorer påverkar invandrares arbetsmarknadsintegration, med fokus på effekter av att komma från kulturer med olika grad av tolerans, tillit, religiositet och individualism. Vi studerar även hur den multikulturella sammansättningen av arbetskraften påverkar företagens funktion, lönsamhet och personaltillväxt. Vi vet generellt lite om dessa samband, men förutsättningarna för en ökad förståelse är goda. Vi har tillgång till en unik longitudinell företagsdatabas som är sammanlänkad med individdata över anställda. En ytterligare styrka är att vi i data kan koppla indikatorer över kulturella faktorer och attityder i invandrares bakgrundsländer till individuella utfall. Därigenom undviks problem med omvänd kausalitet. Vårt projekt tar sin utgångspunkt i ett reellt problem: svag arbetsmarknadsintegration bland utrikes födda. Projektet tillför ny policyrelevant kunskap som kompletterar tidigare forskning. Projektet ger underlag till utformning av politik för ett mer inkluderande och jämlikt samhälle, men också insikter om betydelsen av kultur för ekonomins sätt att fungera. |
|
| Hans Kjellberg | Handelshögskolan i Stockholm | Framtidens marknadssamhälle | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 1 040 000 kronorEfterkrigstidens öppna marknadsbaserade samhälle står idag inför betydande förändringar. Långsiktiga samhällsutmaningar som klimatförändringar, geopolitiska förändringar och den pågående digitaliseringen skapar både möjligheter och utmaningar, samtidigt som plötsliga chocker likt den pågående pandemin eller den globala finanskrisen ställer dagens marknadssamhälle på svåra prov. Inom ramen för ett större forskningsprogram som syftar till att generera nya kunskaper om, förståelse för och förmåga till strategiskt agerande för att bygga ett långsiktigt hållbart framtida marknadssamhälle finansierar detta projekt fyra doktoranders avhandlingsarbeten. Två av dessa är redan definierade och handlar om hur politiska överväganden kan påverka enskilda konsumenters konsumtionsbeteende, samt hur konsumenters returer av varor kan reduceras vid digital handel. De andra två doktoranderna kommer att rekryteras under 2022 till något av det övergripande programmets tre forskningsteman: (1) Plattformsekonomins framväxt: de nya globala mellanhänderna och marknadssamhället de bygger; (2) Marknadssamhällets omvandling: strategier för digitala och hållbara marknadsekosystem; samt (3) Framtidens marknadsföring: strategisk marknadsföring i en värld av influerare, knuffar och algoritmer. |
|
| Henrik Horn | Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning | Investeringsskyddsavtal i tider av intensifierad klimatpolitik | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 860 000 kronorEn betydande del av globala investeringsflöden täcks av mellanstatliga avtal om investeringsskydd. Avtalen har kritiserats på en rad punkter. På senare tid har särskilt avtalens klimateffekter ifrågasatts. Det hävdas att investeringsskyddsavtalen bromsar omställningen mot en klimatmässigt hållbar ekonomi genom att låsa in ekonomier i existerande produktionssystem, särskilt genom att fördyra utfasningen av strandade tillgångar. Den ekonomiska forskningen om avtalen är fortfarande mycket begränsad. Det övergripande syftet med detta projekt är därför att initiera forskning om avtalens utformning och effekter sett ur ett klimatperspektiv. Projektet består av två delar, båda i skärningsområdet mellan ekonomi och juridik. En mycket kritiserad aspekt av avtalen är att de tillåter privata investerare att föra tvister mot värdländer (ISDS). Ett delprojekt ska identifiera för- och nackdelar för avtalens parter att tillåta sådan talerätt i tvister rörande klimatrelaterade åtgärder av värdländer. Begreppet investerares 'legitima förväntningar” spelar en central roll i skiljedomar rörande investeringsavtalstvister, och kan förväntas att göra det även i framtida klimatrelaterade tvister. Det råder dock delade uppfattningar juridiskt om vad som ska menas med begreppet. Det andra delprojektet ska analysera förväntningars roll i tvister om klimatåtgärder sett ur ekonomiskt perspektiv. |
|
| Michael Klug | Handelshögskolan i Stockholm | Extraherar aktiva fonder vinster på bekostnad av passiva investerare? | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorPassiva investeringar ökar stadigt i popularitet. Passiva fonder replikerar ett index och syftar därmed till att skörda en marknadsriskpremie. Aktiv förvaltning tillåter istället fondförvaltare att följa flera strategier som syftar till att uppnå överlägsen värdeutveckling jämfört med ett passivt jämförelseindex. Dessa strategier kräver dock vanligtvis mer handel såväl som skicklighet. Fondförvaltare kompenseras för sin skicklighet såväl som för handelskostnader. Å ena sidan underpresterar aktiva fondförvaltare som grupp marknaden och investerare bör enligt viss forskning bara investera passivt. Å andra sidan kan aktiva fondförvaltare ha överlägsen information eller skicklighet som de använder till deras kunders fördel. Projektet kommer undersöka handel relaterad till indexkomponentändringar för att identifiera om aktiva fondförvaltare utnyttjar begränsade passiva investerare. Först ämnar vi identifiera och karakterisera delmängden av aktiva fonder som följer en potentiell enkel strategi gällande indexrekonstruktion som inte är genomförbart för begränsade passiva fondförvaltare. Därefter vill vi beräkna de kostnader som passiva fonder får bära till följd av de aktiva fondernas strategi. Efter att vi fastställt att aktiva fondförvaltare tjänar på att utnyttja passiva investerare i samma jämförelseindex, frågar vi om och i vilken utsträckning aktiva fondförvaltare visar skicklighet när de använder denna strategi. |
|
| Alexander Husebye | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Olof A. Söderberg - en biografi | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 490 875 kronorDetta projekt syftar till att genom omfattande arkivresearch producera en biografi om företagaren och generalkonsuln Olof Söderberg. Vi ser projektet som angeläget för att belysa en av nyckelgestalterna i en viktig fas i Sveriges modernisering, och därigenom tillföra ett betydande bidrag till den näringslivshistoriska forskningen. Innevarande ansökan utgör en komplettering för att slutföra produktionen av boken under 2022. |
|
| Paula Roth | Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning | Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 865 000 kronorI Sverige är över 400 000 individer registrerade med skulder för indrivning hos Kronofogdemyndigheten. Myndigheten tar årligen emot över en miljon ansökningar om obetalda skulder. Det första halvåret 2020, i samband med pandemins utbrott, ökade antalet ansökningar med 26 procent i jämförelse med samma period året innan, även den totala skuldsumman ökade stadigt. Trots att förekomsten i befolkningen är relativt hög, är kunskaperna om överskuldsättningens orsaker och konsekvenser låg. De studier som finns är till största del baserade på intervjuer eller enkätsvar och saknar strategier för att identifiera kausala resultat. De flesta studier fokuserar på relationen mellan överskuldsättning och hälsa. Där visar resultaten bland annat att överskuldsatta till större utsträckning lider av depression och kronisk sjukdom. Anledningen till de negativa hälsoeffekterna uppges vara den ökade stress och stigma som överskuldsättning innebär. I Sverige möjliggör den unika tillgången på individdata från Kronfogden en systematisk studie av effekterna av överskuldsättning. Forskningsprojektets mål är att besvara följande frågeställningar: (1) Varför blir individer överskuldsatta? (2) Vilka är samhällskostnaderna av det stora antalet överskuldsatta i Sverige? Genom att titta på individer med skuldsättning och följa deras hälso- och arbetsmarknadsutfall kan vi utvärdera de negativa effekterna av överskuldsättning. Vi kommer också titta på om överskuldsättning ökar risken för brottslighet. |
|
| Magnus Lodefalk | Örebro universitet | Nyckelfaktorer bakom AI:s arbetsmarknadseffekter | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 1 358 250 kronorArtificiell intelligens (AI) har gjort stora framsteg och väntas i grunden stöpa om arbetsmarknaden. Men i avsaknad av longitudinell mikrodata om företag och yrkesverksamma är forskningen om AI:s effekter delvis motstridig och påvisar associationer snarare än orsakssamband mellan AI och exempelvis sysselsättningen. I detta datadrivna projekt bryter vi ny mark. Vi fokuserar på nyckelfaktorer bakom AI:s arbetsmarknadseffekter för den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Vi studerar företags och anställdas exponering för och anpassning till olika typer av AI i fyra utvalda länder under två decennier, detta med metoder från nationalekonomi och datavetenskap och ett unikt datamaterial på mikronivå. Vi mäter AI:s utveckling och anammandet av AI. Sedan beskriver och identifierar vi allmänna samt specifika effekter av AI på kort och lång sikt. Målet är att bidra med gedigen kunskap om hur olika grupper av kunskapsintensiva tjänsteföretag och anställda påverkas av AI. Detta behövs för att politiker, myndigheter, företag och anställda ska kunna fatta underbyggda, välavvägda och framtidsinriktade beslut. Kunskapsintensiva tjänster är centrala för vårt moderna samhälles infrastruktur och genomgår en digital omvandling tack vare framsteg inom AI. Vi belyser hur AI påverkar arbetskraftsefterfrågan, arbetets innehåll, kvalifikationer som erbjuds/efterfrågas, och inkomster – kort sagt, vilka nyckelfaktorer som kan hjälpa arbetstagare och arbetsgivare att blomstra i morgondagens arbetsliv. |
|
| Therese Nordlund Edvinsson | Uppsala universitet | Utanför styrelserummet - successionspraktiker 1890- 1990 | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 930 000 kronorSyftet med föreliggande fortsättningsanslag är att undersöka successionspraktiker i ett antal svenska företagsfamiljer under perioden 1890–1990. Tidigare forskning har ofta pekat på vikten att undersöka successionsprocesser utifrån ett genusperspektiv. Projektet avser att studera hur, varför och på vilket sätt söner ofta väljs framför döttrar som ledare i familjeföretag. Studien är av relevans då Sverige ofta ses som ett föregångsland inom jämställdhet, men har samtidigt brottats med könsobalans i näringslivet. Projektet består av två fallstudier, där den första undersöker hur familjer valde efterträdare och hur successionspraktiker koordinerades inom familjen. Kvinnor spelade ofta nyckelroller, men också fäder planerade barnens fostran. När och hur blev det möjligt för en kvinnlig familjemedlem att ta plats i styrelserummet? Den andra fallstudien undersöker de barn som inte ansågs lämpliga som efterträdare i familjeföretaget. Hade äldre syskon alltid förtur framför yngre? Vad hände exempelvis med yngre syskon, kunde de ta underordnade positioner i verksamheten? Vad hände när svärsöner lotsades in i familjeföretagen, kunde de ersätta döttrarnas roller? Med mikrohistorisk och biografisk metod undersöks och jämförs arkiverat material om tre familjedynastier. Kompletterande material från tidningspress och intervjuer nyttjas också. Projektet avser att tillföra ny kunskap om varför genusstrukturerna kan vara svåra att förändra över tid i de större familjeföretagen. |
|
| Emil Elgebrant | Stockholms universitet | Sakrättslig identitet för annat än saker | Rättsvetenskap | 2020 |
Beviljat belopp: 930 000 kronorDet är inget ovanligt att rättssystem betraktar exempelvis enkla fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. som egendom trots att de saknar fysisk representation. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och rättstillämpare har använt sig av för att i ett förmögenhetsrättsligt och obeståndsrättslig perspektiv hantera olika slag av egendom, som inte utgör saker, skiljer sig dock åt mellan de olika egendomsslagen och de rättsteoretiska förklaringsmodellerna har i mångt och mycket varit både ologiska och opedagogiska. Betydelsen av denna rättsosäkerhet har de senaste 20 åren ökat markant särskilt då den ekonomiska betydelsen av nya företeelser, och därmed också egendomsslag, fortsätter, och kommer fortsätta, att öka. En rad olika virtuella värdepapper, olika sorter av virtuella betalsystem och fler och mer komplicerade immateriella rättigheter kopplade till dessa företeelser utgör numera betydande värden för de flesta verksamheter. Forskningsprojektet; Sakrättslig identitet för annat än saker, berör en rad olika rättsliga frågeställningar med samband till sakrättslig identitet och äganderättslig exklusivitet som aktualiseras då mot varandra stående anspråk avser egendomsslag utan fysisk representation (annat än saker). Forskningsprojektet kan beskrivas som rättsvetenskaplig grundforskning inom det obeståndsrättsliga området med tydliga inslag av allmän förmögenhetsrätt. |
|
| Therese Johnstone | Örebro universitet | Barnets delaktighet vid tvångsvårdsbeslut | Rättsvetenskap | 2020 |
Beviljat belopp: 220 000 kronorDet är ett politiskt mål i Sverige att förbättra barnets rättsliga ställning. Det reflekteras i den sociala barn- och ungdomsvårdslagstiftningen där åtgärder har vidtagits i syftet att utveckla ett ökat barnrättsinslag. Barnets deltagande utgör en del av ett sådant barnrättsinslag. Deltagande handlar om att få vara med och ha en röst vid beslut i frågor som rör den egna personen. Den rätt som barnet har att delta i beslutsprocesser bygger på både en respekt för och ett erkännande av varje barn som en person med rättigheter. Den rättsliga betydelsen är att barnets åsikter ska beaktas systematiskt i beslut som berör barnet. I avhandlingsprojektet utreds barnets rätt till deltagande enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets deltagande ska säkerställas i rättsprocessen men samtidigt har barnet både en begränsad rättshandlingsförmåga och ett begränsat självbestämmande vilket har olika konsekvenser för barnet. I projektet utreds de olika rättsliga och etiska frågor som aktualiseras rörande barnets rätt och barnets rättsliga ställning i en tvångsvårdskontext. Vad innebär det att ett barn ska ha en rätt att delta i en domstolsprocess? Vad innebär det att ett barn ska vara delaktigt vid beslutsfattande? Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det av vikt att utreda frågor relaterade till hur barnets deltagande och delaktighet kan realiseras och respekteras samtidigt som tvångsvårdslagstiftningens grundläggande syfte att skydda barnet uppnås. |
|
| Pernilla Rendahl | Göteborgs universitet | Ökad skatterättvisa genom ökad kontextualisering | Rättsvetenskap | 2020 |
Beviljat belopp: 1 005 000 kronorSkatterätten är ett ämne med hög samhällsrelevans som präglas av politiska beslut där strukturer i lagstiftningen leder till komplexitet, tolknings- och tillämpningssvårigheter. Skatterätten är också en nationell angelägenhet men där regionala och internationella utvecklingar ständigt påverkar förutsättningarna för skatterättens funktion och vilka principer som ligger till grund för beskattning och omfördelning. Ett exempel på detta är det så kallade BEPS-projeketet (Base Erosion Profit Shifting) som drivs av OECD och de förslag som har givits om förändrad beskattning av digital affärsmodeller. Den höga graden av regleringstekniska svårigheter och konflikter mellan internationella principer gör att forskning i skatterätt i stor utsträckning behandlar vad rätten är, hur den kan tolkas och tillämpas. Den här studien syftar till att utveckla hur skatterätten kontextualiseras i dessa studier för att utröna mönster i vad som anges utgöra skatterättvisa. Tidigare forskning har behandlat skatterättvisa (se ex vis Gunnarsson, 1995). Den här studien tar sitt avstamp i tidigare forskning, men beaktar även FN:s hållbarhetsmål som ett kritiskt perspektiv på hur skatterätten kan kontextualiseras i termer av skatterättvisa. Ett område där detta har aktualiserats är de förslag till förändring av beskattning av digitala företag och digitala tjänster. |
|
| Linus Pentikäinen | Örebro universitet | Nämndemännens doxa - när rätten lägger lagboken åt sidan | Rättsvetenskap | 2020 |
Beviljat belopp: 220 000 kronorInom detta doktorandprojekt studeras så kallade nämndemannadomar. Nämndemannadomar innebär rättsliga avgöranden där rättens icke juridiskt utbildade domare, det vill säga nämndemännen, röstat ner rättens juristdomare och således avgjort utgången. Ett flertal nämndemannadomar har på senare år uppmärksammats i media och i samband med detta har både de omskrivna fallen samt nämndemannasystemet som helhet kritiserats. Det har bland annat förekommit åsikter att nämndemännen, i dessa fall, inte dömer utifrån gällande rätt utan istället baserar sina domslut på fördomar och förutfattade meningar. Denna studie är tvärvetenskaplig mellan ämnena retorik och rättsvetenskap. I studien djupanalyseras de skriftliga domskälen i nämndemannadomar med hjälp av retorisk teori. Syftet är dels att granska skälen till att nämndemännen röstar som de gör i dessa fall samt dels att studera hur dessa avgöranden motiveras. Ett särskilt fokus finns även på att kartlägga och granska huruvida de argument som nämndemännen använder för att motivera domslutet har stöd i gällande rätt eller ej. För fall där rättsligt stöd för avgörandet saknas analyseras de argument som används i syfte att utröna vart ifrån dessa argument istället hämtas och hur de är uppbyggda. Studien belyser den aktuella frågan om lekmannadomares vara eller icke vara i svenska rättsprocesser samt kartlägger skillnader mellan lekmannadomarna och juristdomarnas sätt att argumentera. |
|
| Elisabeth Aronsson | Örebro universitet | Allmäna rättsprinciper - teori och taxionomi | Rättsvetenskap | 2020 |
Beviljat belopp: 220 000 kronorEn ökad internationell påverkan har medfört att svensk rättsordning i viss mån behövt (och behöver fortfarande) anpassa sig efter en syn på rättskällorna där rättsprinciper ges en mer framträdande och betydelsefull roll än vad svensk rättstradition historiskt har gett dem. Forskningsprojektet handlar om användningen av allmänna rättsprinciper i svensk rätt. Rättsprinciper är ofta oskrivna eller vaga till både sitt innehåll och gränser. De är också multifunktionella. Rättsprinciper kan vara grunden eller ursprunget till andra rättsregler, användas som utfyllnad vid luckor i ett regelverk alternativt utgöra det som andra regler ska tolkas utifrån eller i ljuset av. Rättsprinciper kan både åsyfta en given rättsregel/–norm (t.ex. legalitetsprincipen) och vara systematiserande för flera rättsregel/–norm (t.ex. rättsstatsprinciper). I juridisk argumentation är det heller inte ovanligt att hänvisa till enkom ”rättsstatsprinciper”, ”skadeståndsrättsliga principer” eller ”allmänna rättsgrundsatser” utan att definiera dessa ytterligare. Projektet syftar till att studera och systematisera allmänna rättsprincipernas karaktärsdrag och funktioner vid rättstillämpning och i juridisk argumentation. För att uppfylla syftet utreds vad i rättsvetenskaplig kontext som karakteriserar rättsprinciper, hur karaktärsdragen förändras beroende på kontext och vilken eller vilka funktioner som rättsprincipen fyller i en given rättsvetenskaplig kontext. |
|
| Katarina Olsson | Lunds universitet | Stiftelsernas rättsliga status och styrning | Rättsvetenskap | 2021 |
Beviljat belopp: 465 000 kronorSveriges alla stiftelser gör en enorm nytta i stort och smått. Åtskilliga människor får direkt eller indirekt ett bättre liv genom bidrag från stiftelser. Stiftelserna medverkar till positiva samhällsförändringar genom anslag till forskning och utbildning. Men den rättsliga regleringen av stiftelserna innehåller brister som behöver studeras och utvärderas för att på sikt kanske kunna rättas till. Projektets syfte är att problematisera ett antal frågor som rör stiftelsens tillkomst, liv och upphörande. Exempel på frågor som kommer att behandlas är om stiftelsen skulle kunna få status av juridisk person först genom registrering, vilket inte är fallet idag. En annan fråga handlar om den kompetenskonflikt som råder mellan länsstyrelsen och Kammarkollegiet när det gäller en ändring av stiftelseförordnandet och som leder till stor irritation både hos stiftelser och myndigheter. Projektet handlar sammantaget om att genom vetenskaplig argumentation skapa en större rättssäkerhet och därmed också legitimitet för det viktiga stiftelseväsendet. |
|
| Giacomo Lindgren Zucchini | Stockholms universitet | Regressrätt mellan enskilda på grund av skatterättsligt företrädaransvar | Rättsvetenskap | 2021 |
Beviljat belopp: 620 000 kronorSkatterättsligt företrädaransvar innebär att företrädare för exempelvis ett aktiebolag kan åläggas att betala bolagets skatteskulder. Detta gör företrädaransvaret till ett viktigt verktyg för att bland annat driva in obetalda skatter från bolag i konkurs. För att en företrädare ska åläggas ett sådant ansvar måste han eller hon genom uppsåt eller grov oaktsamhet ha medverkat till att skatt inte betalats. Dessutom måste ett beslut om företrädaransvar fattas av förvaltningsdomstol efter särskild ansökan av Skatteverket. Förfarandet ger följaktligen Skatteverket vissa befogenheter att påverka vem som blir föremål för skatterättsligt företrädaransvar, exempelvis med hänsyn tagen till bevisläget eller individers betalningsförmåga. Därmed kan även vissa kandidater förbises, vilket då föranleder frågan om de som ålagts skatterättsligt företrädaransvar i sin tur kan kräva andra enskilda på betalning (regressrätt). En sådan rätt föreligger mellan företrädaren och bolaget, men i övrigt råder betydande oklarheter om vad som gäller. Med anledning av detta är forskningsprojektets syfte att analysera de rättsliga förutsättningarna för regressrätt mellan enskilda på grund av skatterättsligt företrädaransvar. I detta innefattas att särskilt undersöka hur sådana möjligheter till regress förhåller sig till de krav som ställs av den skatterättsliga legalitetsprincipen, vilken avser att upprätthålla rättssäkerheten vid uttaget av skatt. |
|
| Karin Blad | Örebro universitet | Företrädarens ansvar vid insolvens | Rättsvetenskap | 2021 |
Beviljat belopp: 220 000 kronorSyftet med avhandlingen är att utvärdera svensk rätt med avseende på personligt ansvar för företrädare av aktiebolag vilka har ekonomiska svårigheter och befinner sig i riskzonen för insolvens. De aktiebolagsrättsliga och skatterättsliga systemen för ett aktiebolags företrädares personliga ansvar när bolaget befinner sig i ekonomiska svårigheter är inte koordinerade med varandra och deras (brist på) samspel försvårar uppgiften att skapa en enkel och förståelig bild av en bolagsföreträdares ansvar förbolagets förpliktelser. Utöver de bolags- och skatterättsliga reglerna fogas ytterligare regler som kan föranleda ansvar för en företrädare för bolag vilket befinner sig i ekonomisk kris, såsom skadeståndsrättsliga och straffrättsliga bestämmelser. Sverige ska därtill införliva EU:s insolvensdirektiv år 2022 vari det ställs särskilda krav på att den svenska rättsordningen ska innehålla regler om företagsledares ansvar vid nära förestående insolvens, ett ekonomiskt tillstånd som inte direkt aktiverar vare sig de aktiebolagsrättsliga eller de skatterättsliga reglerna. I avhandlingen presenteras alternativ till nuvarande regelverk, som exempelvis en flexibel insolvensrättslig ansvarsregel innebärande att styrelseledamöternas handlingsplikt aktualiseras vid ett tidigare skede i det fall ett bolag skulle drabbas av ekonomiska svårigheter. Ett sådant alternativ skulle också uppfylla kraven i EU-direktivet. |
|
| Jonatan Schytzer | Uppsala universitet | Miljön i konkurs | Rättsvetenskap | 2021 |
Beviljat belopp: 980 000 kronorUnder de senaste åren har vi genom media gång på gång blivit uppmärksammade på hur kriminella skott sig på miljöns bekostnad. De kriminella har åtagit sig att ta hand om avfall, men i stället för att följa gällande regelverk har svart massa från nermalda batterier grävts ned i åkrar utanför Kumla, giftigt avfall vräkts ut i närheten av vattentäkter vid Mälarens strand och avfall hanterats så dåligt att svårsläckta bränder brutit ut på avfallsanläggningar i södra Stockholm och i Småland. Giftmassor har blivit en handelsvara i den undre världen. Vi kan tala om avfallsgangsters. Det finns ett omfattande regelverk om hur avfall ska tas om hand. Reglerna bygger på att förorenaren ska betala, men i de allra flesta av de omtalade fallen finns inga pengar hos de kriminella eller i verksamheterna som de har bedrivit. Företagen har försatts i konkurs, vilket i förlängningen leder till att den miljörättsliga ansvarsfördelningen kortsluts. Det finns ingen förorenare som kan betala. Man kan säga att miljön försatts i konkurs. Det är just detta samhällsproblem som jag vill undersöka och föreslå lösningar på i projektet. |
|
| Marika Ericson | Försvarshögskolan | Cyberangrepp i fred och krig: krisberedskaps- och totalförsvarslagstiftning | Rättsvetenskap | 2021 |
Beviljat belopp: 350 000 kronorProjektet utgör en uppdatering och fortsättning på ett tidigare doktorandprojekt. Fokus ligger på att utforska hur svensk lagstiftning för fredstida kriser och krig ger Sverige förutsättningar att hantera cyberangrepp som riktas mot samhällsviktig verksamhet och infrastruktur. Projektet hanterar gränslinjen mellan fred och krig och regelverken för höjd beredskap med tillhörande fullmaktslagar. Cyberangrepp kan juridiskt definieras som både olika typer av brott, som terrorism eller som våldshandlingar mellan stater. Det saknas idag internationella konventioner som specifikt reglerar staters användning av cyberspace och cyberoperationer. Samtidigt är cyberangrepp ett effektivt medel för stater som vill påverka andra stater utan att använda konventionellt militärt våld. Cyberangrepp kan genom att dölja angriparens identitet och genom att inte leda till direkt fysisk skada och/eller dödsfall på människor skapa stora problem för myndigheter som ska hantera dem, särskilt i ansvarsfördelningen mellan polisiära och militära myndigheter. Problem uppstår på grund av att lagarna som ska tillämpas söker tydliga omslagspunkter mellan brott, spionage och krigshandlingar baserat på om angriparen är en individ, ett kriminellt nätverk eller identifierbar som en stat och där skadorna ska vara fysiska på människor och infrastruktur. När stater agerar med våld- och tvång i fredstid mot en annan stat, vad har Sverige för laglig rätt att försvara oss och på vilket sätt, med vilka medel? |
|
| Jesper Johansson | Stiftelsen Stockholm School of Economics (sse) Institute for Research | Effektiv villkorad lagstiftning i beskattningsrätten | Rättsvetenskap | 2021 |
Beviljat belopp: 980 000 kronorSverige och andra stater villkorar i allt större utsträckning sina skatteuttag. Dels får företag inte dra av kostnader och underskott om dessa även kan dras av i andra stater, dels ska inkomster som annars vore skattefria ändå beskattas om de inte beskattas i någon annan stat. I syfte att motverka aggressiv skatteplanering som ger upphov till skattemässiga fördelar införs nu villkorad lagstiftning följd av direktiv och rekommendationer som härrör från internationella samarbeten som EU, OECD och G20. Samtidigt vittnar både nationell och EU-rättslig praxis om att villkorad lagstiftning dras med betydande problem. EU-medlemsstaterna har svårt att utforma lagstiftning som både uppfyller sitt syfte och samtidigt är förenlig med EU-rätten. För skattskyldiga visar sig villkorad lagstiftning föranleda dubbelbeskattning och likviditetsnackdelar. Den ger vidare upphov till bristande förutsebarhet, eftersom dess tillämpning förutsätter kännedom andra staters rättsordningar, såsom deras skattebaser, rättsliga definitioner och klassificeringar etc. Villkorad lagstiftning kan därför ses som ett sätt för politiska aktörer att skjuta över problem som följer av bristande harmonisering av staters skattesystem på skattskyldiga och rättstillämpande myndigheter. Projektet syftar till att fastställa principiella utgångspunkter för utformning och tillämpning av villkorad lagstiftning, så den uppfyller sina syften på sätt som är förenliga med EU-rätten, men där dess negativa effekter minimeras. |
|
| Mikael Ruotsi | Uppsala universitet | Hur kan grundlagen skydda demokratin och rättsstatens principer? | Rättsvetenskap | 2021 |
Beviljat belopp: 980 000 kronorKonstitutionella demokratier runt om i världen befinner sig i kris. De senaste tio åren har präglats av en nedmontering av rättsstaten, inte minst i länder som tillhör det forna östblocket. Europeiska länder som tidigare har betraktats som förhållandevis stabila demokratier är under press. Inte heller det svenska statsskicket kan förutsättas vara immunt mot denna utveckling. Mot bakgrund av denna globala och regionala kontext utforskar detta projekt vilka rättsliga möjligheter det finns att skydda de grundläggande principer för det svenska statsskicket som anges i 1 kap. regeringsformen. Med utgångspunkt i begreppet ”militant konstitutionalism” undersöks följande övergripande frågeställning: hur kan grundlagens regler om ändring av grundlag och möjligheterna till rättslig kontroll av grundlagsändringar utgöra ett skydd för den demokratiska rättsstaten? Projektet utforskar ett antal grundläggande men komplexa konstitutionella vägval. Hur bör regler om grundlagsändringar i en svensk kontext utformas för att åstadkomma en rimlig balans mellan stabilitet och flexibilitet? I vilken utsträckning bör grundlagsändringar som påverkar enskildas fri- och rättigheter eller maktfördelningen mellan lagstiftaren, exekutiven och domstolarna kunna bli föremål för rättslig kontroll? Vilka organ bör utöva denna rättsliga kontroll av grundlagsändringar? Vilken roll kan respektive bör EU-domstolen och Europadomstolen spela i skyddet av rättsstatliga principer? |
|
| Dag Klackenberg | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2021 | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historiedagarna är en ideell förening, bildad 1993, som genom årliga konferenser söker främja intresset för historia och stärka historieämnets betydelse. De återkommande mötena syftar till att skapa och underhålla kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, musei- och arkivinstitutioner, bokförlag, skolundervisningen och den historieintresserade allmänheten, och hålls varje år på ny ort (oftast i Sverige men också i Finland, Tyskland och de baltiska länderna, d.v.s. delar av det historiska Sverige). |
|
| Viveka Ljungström | Forskning och framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning och framsteg under år 2021 | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Forskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framsteg verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Christina Gunneriusson Wistman | Museiskapanden på det svenska konstfältet | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorMed utgångspunkt i museiskapanden och svenskt museiväsende vid mitten av 1900-talet undersöks i detta projekt konstsamlingar, konstens betydelse och sociala funktion. Övergripande handlar det om att ge en överblick över tankarna bakom ett antal museigrundanden och ett urval museer undersöks närmare särskilt avseende deras fundament: samlingarna. Varur är samlingarna sprungna och hur hanteras och förvaltas de idag? Samlingarnas sociala funktion är en viktig aspekt. År 1958 öppnade Moderna Museet i Stockholm. Tio år tidigare, i slutet av juni 1948, invigdes Prins Eugens Waldemarsudde, ett museum som per definition blev Sveriges första museum för modern och samtida svensk konst. Dessa museer är exempel på två olika typer av museigrundanden och dessutom endast två exempel på nya svenska (konst)museer kring 1900-talets mitt. Vad gäller donatorsmuseerna och länsmuseerna är de drivande krafterna bakom respektive museums tillkomst intressanta och givande att undersöka. Hur blev dessa samlingar museala, och vad är en museal samling? Det framstår tydligt att de regionala museer som idag aktivt arbetar med konst håller sig mer relevanta och attraktiva än de som mer fokuserar allmän kulturhistoria. De konstnärshem som musealiserades kring 1900-talets mitt har valt olika överlevnadsstrategier. Är den ursprungliga huvudpersonen för dessa museer idag en belastning eller en värdefull utgångspunkt för museiverksamheten? Är konstnärshem ett obsolet fenomen? |
||
| Roger Eliasson | Aeroseum | Flygande Tunnan - en unik, pedagogisk, interaktiv utställning | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 140 000 kronorStiftelsen Aeroseum driver ett flygupplevelsecentrum i en 22000 kvm stor underjordisk bergshangar. Berget är klassat som världsunikt av Statens Försvarshistoriska Museum. Anläggningen ligger för tredje året i rad som nummer 1 på Tripadvisor av alla museum i västra Sverige. Utställningskonceptet är uppbyggt för att trigga barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. |
|
| Håkan Håkansson | Lunds universitet | Transkribering av Ravensbrückarkivet | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 125 000 kronorRavensbrückarkivet utgör ett av världens mest omfattande vittnesmål om nazisternas brott mot mänskligheten. Direkt efter krigsslutet utfördes en stor mängd intervjuer med Förintelsens överlevande, som skildrade deras upplevelser i Naziregimens koncentrationsläger. Inom ramen för projektet Witnessing Genocide har Universitetsbiblioteket gjort intervjuerna digitalt tillgängliga via en webbportal som öppnade 2017 och idag har ca 10.000 unika användare om året. Avsikten är också att samtliga polskspråkiga intervjuer ska översättas till engelska, ett arbete som dock tar längre tid än beräknat pga. den ofta svårlästa handstilen. För att effektivisera översättningsarbetet är vår ambition därför att låta en erfaren transkriberare med polska som modersmål transkribera den ursprungliga texten, vilket skulle frigöra tid för översättaren och öka hans kapacitet avsevärt. Denna tjänst ryms dock inte inom vår nuvarande budget, varför vi vänder oss till Torsten Söderbergs stiftelse med en ansökan om ett ytterligare anslag. |
|
| Bengt Nordqvist | Arkeologi Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 499 850 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes undersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visade sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin - 'de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid' och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk (Vol. I, III) och populärvetenskaplig bok (Vol. II). Under 2020–2021 har arbetet fortskridit med arbetet kring manus till två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverk I - 'Fyndens i fokus' samt praktverk II - en "Coffee Table Book". Dessutom presenteras, i praktverk III, resultaten av sidoprojekten som berörde bland annat guldhalskragen från Möne och guldhalsringen från Bragnum. Isotopanalyserna berör studier av tänder av häst och människa. Ett urval analyser är utförda och visar att flera av de offrade hästarna härrör från skilda regioner, såsom norr och väster om Västergötland. Den osteologiska analyser berör 4000 skelettfragment och resultatet har ställts samman. |
|
| Stefan Günther | Gunnebo Slott och trädgårdar | Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 732 500 kronorNär Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786-96 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige. Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm - men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program - som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner - till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel - men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad. Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde. |
|
| Kay Glans | Tidskriften Respons | Tidskriften Respons - recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Respons vänder sig till verksamma inom den akademiska världen och en intresserad allmänhet som vill hålla sig à jour med den kvalificerade diskussionen inom humaniora och samhällsvetenskap. I Respons får läsarna orientering, inte minst i de små förlagens utgivning, och de svenska akademikerna får en möjlighet att kommunicera med andra discipliner och en bredare läsekrets. Tidskriften är också ett forum för kulturdebatt och diskussion av forskningsfrågor som berör humaniora och samhällsvetenskap. Respons tar därmed plats i en skärningspunkt där flera behov möts. Dagstidningarnas recensionsverksamhet har försämrats dramatiskt på senare år. Antingen recenseras facklitteratur inte alls, eller så skrivs det kort, ofta av någon som inte har djupare kunskaper om ämnet. Det blir allt svårare för den allmänna kvalitetsinriktade publiken att orientera sig och allt svårare för små kvalitetsinriktade förlag att hitta läsare. Den akademiska världen å sin sida riskerar att förlora kontakten med den nationella publiken och med andra discipliner, dels därför att den saknar plattformar i den svenska offentligheten, dels därför att inriktningen nu är att publicera sig på engelska i facktidskrifter. Respons spelar därmed också en viktig roll för att värna det svenska språket gentemot engelska inom humaniora och samhällsvetenskap. |
|
| Marie-Louise Franzén | Inger Estham och medeltida broderi - ett efterlämnat forskningsmaterial | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorAlbertus Pictors kalkmåleri finns i kyrkor främst i Mälarlandskapen. I slutet av 1800-talet upptäckte Hans Hildebrand i medeltida handlingar att Albertus Pictor var både målare och pärlstickare (brodör). Albert signerade några kalkmålningar men inte broderierna. Forskare som Agnes Branting, Andreas Lindblom och Agnes Geijer studerade Alberts måleri, jämförde det med broderier och tillskrev honom kyrkliga broderier. De tillskrivna broderierna började studeras på nytt av Inger Estham, fil.lic. i konstvetenskap, teol. dr.h.c vid Uppsala universitet och tidigare avdelningschef för förutvarande textilenhet vid Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Inger Estham studerade de till Albert tillskrivna broderierna med lite andra ögon. Hon studerade dem ur ett historiskt perspektiv, som vem som kan ha införskaffat, donerat eller burit broderierna. Hon tittade också på dem utifrån textiltekniska grunder. Albert var inte den enda pärlstickaren i Sverige vid tiden. Hon behandlade även andra, med Albert samtida, pärlstickare som är kända i källor. I sin forskning presenterade hon även en i textilforskningssammanhang tidigare okänd pärlstickare. När Inger Estham gick bort 2016 låg arbetet i ett ofullständigt manusutkast. Hon testamenterade sitt forskningsmaterial till Mari-Louise Franzén. |
||
| Mattias Legnér | Uppsala universitet | Kulturell beredskap. Kulturarv, luftskydd och propaganda i Norden 1939 -1945 | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 45 000 kronorFöreställningen att nästa storkrig skulle involvera civilsamhället och bli förödande var utbredd på 1930-talet. Det skulle inte bara bli en konflikt mellan krigsmakter utan mellan kulturer, där den civila befolkningen skulle utsättas för hårda prövningar. Om ett samhälle alls skulle överleva nästa krig behövde det utveckla sätt att skydda sin kultur och sitt kulturarv. Projektet undersöker hur detta gick till och hur strategierna hängde samman med bredare föreställningar om nordisk och nationell historia. Historien användes mycket livligt i offentliga tal, kyrkor och monument byggdes in i olika skydd, museiföremål evakuerades till skyddsrum, museipersonal instruerades om hur de skulle skydda samlingarna vid bombanfall. Kulturarv användes också för att stärka försvarsmoralen och för att peka ut fiender. De nordiska länderna kunde inte enas kring en gemensam utrikespolitik. I stället blev kulturellt utbyte som betonade solidariteten och de historiska banden mellan folken viktigt för kontakten mellan länderna. I Norge och Danmark användes kulturarv i ideologiska syften av ockupationsmakten efter 1940, och i Finland togs det i bruk för att beskriva fienden Ryssland som barbariskt. De nordiska länderna representerar på så sätt olika förhållningssätt till krig och kulturarv. I samtliga fall användes kulturarv aktivt av museer för att konstruera visioner om framtiden, då samhället kunde återgå till det normala. Undersökningen bygger på arkivmaterial och litteratur från tiden. |
|
| Gunnar D. Hansson | Utgivning av Sturlunga saga i tre band | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorSturlunga saga är namnet på en sammanhängande kompilation av så kallade samtidssagor eller samtidskrönikor från 1200-talets Island. Det är ett omfattande verk – ca 1000 sidor löpande text – som aldrig tidigare funnits i svensk översättning. I Sturlunga saga skildras inbördesfejderna mellan tidens stora hövdingasläkter, häribland inte minst historieskrivaren och skalden Snorri Sturlusons släkt. Sturlunga saga är ett av den nordiska medeltidslitteraturens mest betydande verk. Under senare år har Sturlunga saga tilldragit sig ett allt större intresse från såväl forskarhåll som från samtida skönlitterärt håll. Sturlunga saga är en utomordentlig viktig nordisk källa till kännedomen om tidens ekonomiska, sociala och politiska förhållanden. Hela verket föreligger i en preliminär översättning av den år 2019 avlidne Sten Kindlundh. Översättaren överlämnade sitt Sturlunga-manus till redaktionen för Islänningasagorna I–V (2014) någon månad före sin död. Den föreliggande översättningen kräver en grundlig och genomgripande redigering och bearbetning för att kunna utges i en planerad trebandsutgåva – samt en kommentardel. Detta arbete har påbörjats av Gunnar D Hansson, Kristinn Jóhannesson och Joakim Lilljegren. |
||
| Ida Maria Dicksson | Hamn- och industriminnesinventering av Göteborg- del 3 | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 180 000 kronorI samma höga takt som Göteborgs bebyggelse nu omvandlas och förnyas så försvinner stadens historiska hamn- och industrimiljöer. Det kunskapsunderlag som krävs för att kunna ta industrihistorisk hänsyn i denna förnyelse är svagt. Vi har därför påbörjat en hamn- och industrihistorisk inventering av Göteborg. Projektet har initierats av Göteborgs stadsmuseum och en förstudie och pilotinventering har genomförts i deras regi. Fortsatt inventering genomförs fristående av oss, industriantikvarierna Ida Dicksson och Lena Knutson Udd, med Göteborgs stadsmuseum som referensgrupp. Inventeringen är uppdelad i 13 steg och genomförs stegvis i den takt medel kan erhållas. Inventeringen ska fokusera på fysiska lämningar som byggnader, kranar, dockor, kajer m.m. för att öka insikten om hur detta identitetsskapande kulturarv har berikat och format Göteborg, möjligheten att ta större hänsyn till denna historia i stadens förnyelse och möjligheten att förmedla den kunskapen till invånare och besökare. Inventeringen av varje område ska resultera i en publik och rikligt illustrerad text som kommer att finnas fritt tillgänglig via internet samt kartunderlag och inventeringsblanketter som kan användas av arkitekter och stadsplanerare i Q-gis. Materialet som tas fram utformas också på så vis att det i sin helhet kan publiceras som en bok. Medel för att färdigställa en bok söks först efter att hela inventeringen kunnat genomföras. |
||
| Caroline Ahlström Arcini | Statens Historiska museer | Gåtan i Gårdby | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 73 600 kronorFör några år sedan genomförde Arkeologerna en arkeologisk undersökning av lämningar av Gårdbys medeltida kyrka. Det var i samband med en stor renovering av 1800-talskyrkan som de äldre grundmurarna kunde grävas fram under den nuvarande kyrkans golv. Undersökningen resulterade i att hela kyrkan och alla gravar i den kom att beröras. Till den nuvarande kyrkans golvreglar hade den medeltida kyrkans takstolar använts. Därmed kunde en årsringsanalys av virket visa att kyrkan var byggd i början av 1100-talet. Samtliga gravar i kyrkan har undersökts, en mycket speciell grav med en stenkista kan kopplas samman med kyrkans ursprungliga ägare.Utifrån det fina materialet med stor potential för vidare forskning har vi arbetat vidare med olika typer av vetenskapliga analyser. Länsstyrelsen men också fonder har bidragit med ansökningar av medel till flera olika vetenskapliga analyser av skelettmaterialet. Totalt 25 av de 31 påträffade skeletten har daterats genom kol 14-analyser. Det innebär att vi har en god inblick i när begravningarna skedde i kyrkan. Ett stort antal av skeletten har och också dna-analyserats, för att klargöra eventuell släktskap mellan individerna. En stor del av individerna har strontiumanalyserats med avseende på geografisk härkomst. Undersökningen med de efterföljande analyserna saknar motsvarighet i landet varför vi ser det som synnerligen viktigt att få ut dessa resultat, dels för ortsborna men också för en samlad forskarkår. |
|
| Lars Larsson | Lunds universitet | Analys av rituellt deponerade bergartsyxor under tidig agrarkultur | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorFyndplatsen Stensborg i Grödinge sn är den mest betydelsefulla platsen för destruktion av föremål från tidigneolitisk tid (tidig agrarsamhället ca. 5500 f.Kr) i Mellansverige. Föremål från såväl Sydskandinavien som Nordskandinavien visar att platsen har haft en speciell roll i kontakterna mellan syd och nord i Skandinavien liksom att dess rituella roll för destruerade och därefter deponerade föremål har varit unik. Tidigare har föremålen av flinta behandlats. Detta projekt avser en analys av det stora antalet yxor och mejslar av bergart för att fastställa vilka stenbrott som användes vid framtagning av råämnena. Genom att fastställa de stenbrott som använts för yxproduktionen kan ursprunget för de områden från vilka föremålen fastställas. Genom en petrografisk analys av bergartsföremålen blir det möjligt att se fyndplatsens i sin helhet. Detta är av speciell betydelse då fyndplatsen utöver av eld destruerade flintredskap uppvisar det största materialet av destruerade bergartsföremål i Skandinavien. |
|
| Per Arne Skansen | Partille Hembygdsförening | Villastaden Paradiset. En bok om människor, hus och utveckling under 120 år. | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorEn bok om villastaden Paradiset – men också en bok om utvecklingen i Partille kommun under 1900-talet. I Paradiset finns nyckeln till de tidiga industrietableringarna, med familjerna Harbeck, Jebsen och Eck, vilka ägnas varsitt kapitel. Beskrivningen sträcker sig från 1890-talet fram till våra dagar, med delvis helt ny kunskap om bland annat arkitekturens ursprung, och sambandet med Utbynäs villastad. Professor emeritus Claes Caldenby ger inledningsvis en arkitekturhistorisk överblick om villastaden som företeelse, och sätter Paradiset i ett sammanhang. Vidare ger boken intressanta person- och kulturhistoriska nedslag på skilda områden. Huvudförfattare Per Arne Skansen. Med textbidrag av Claes Caldenby, Bo Eek, Michael Eriksson, Leif Jebsen, Eva Nielsen, Fritz Olausson och Bo Renander. Boken är rikt illustrerad med såväl historiska som nytagna fotografier. |
|
| Elin Manker | Appell förlag | Selma Giöbel och den svenska jugendtextilen | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorI projektet 'Selma Giöbel och den svenska jugendtextilen' undersöks jugendtextil som handelsvara och designfenomen i Sverige mellan 1885–1915. Att många hantverkare kring sekelskiftet 1900 arbetade i gränslandet mellan en konstnärsbana och en industriell praktik är idag ett relativt välkänt fenomen. Att de därtill i hög grad verkade genom handelsidkande på olika sätt är mindre undersökt. Med utgångspunkt i Selma Giöbels (1843–1925) verksamhet som textilhantverkare och innehavare av olika handelsrörelser undersöks hur textil fungerade som handelsvara och designpraktik i Sverige. Projektet belyser därmed en tid och verksamhet som lade grunderna till dagens designkultur. Genom studien skapas en fördjupad förståelse för hur design, hantverk och handel hade synergieffekt för varandra och visar hur ett textilt entreprenörskap kring sekelskiftet 1900 fungerade i praktiken. Forskningen baseras på studier av en mängd arkivmaterial som hittills legat outforskat. Genom en publicering i bokform kommer en fördjupad bild av det praktiska arbetet kring textil formgivning i kombination med näringsidkare vid förra sekelskiftet att kunna förmedlas till en bred publik. |
|
| Karin Elfström | Bok för barn om svensk arkitektur | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorIdag saknas det böcker för barn om svensk arkitektur. Jag är arkitekt SAR/MSA och har skrivit manus till en bok i detta ämne. Det viktigaste syftet med boken är att sprida kunskap - att på ett roligt och intresseväckande sätt ge barn kunskaper om svensk arkitektur och svensk arkitekturhistoria. Huvuddelen av boken består av berättelser om ett antal hus, eftersom jag tror att det är lättare och roligare för barn att läsa om specifika hus än att läsa allmänna avsnitt om arkitektur. Boken avslutas med en sammanfattande faktadel. Jag har skrivit boken i huvudsak för barn i 9–12-årsåldern, men har som ambition att även yngre barn ska ha glädje av den. Detta förstärks av bokens pedagogiska och lekfulla illustrationer och layout (se bilaga). Samtidigt ska boken vara intressant och rolig även för vuxna som läser tillsammans med barn. En bok om svensk arkitektur bör också vara användbar i skolan. Arkitektur finns med i grundskolans läroplan för både historia och bild, men lärarna har idag, med undantag för viss lärarhandledning, ingen litteratur om svensk arkitektur att använda sig av i undervisningen. Boken kommer att ges ut av DIBB förlag med säte i Linköping. Tecknade illustrationer, foton och formgivning av hög kvalitet utgör självklart en viktig del av en bok om arkitektur. Vi kommer att använda en professionell illustratör/formgivare, detta projekt avser att möjliggöra att kunna anlita henne och en professionell fotograf. |
||
| Claes Caldenby | Landshövdingehuset. Typiskt Göteborgskt! | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorLandshövdingehuset är ett bostadshus med bottenvåning i tegel och andra och tredje våning i trä. Det infördes på 1870-talet i Göteborg för att lindra bostadsbristen i den snabbt växande industristaden. Den lokala byggnadsordningen tillät av brandskyddsskäl bara tvåvåningshus i trä. Landshövdingen gav dispens för tvåvånings trähus med ”källare över mark”, därav namnet. Hustypen är unik för Göteborg. På 1930-talet bodde halva stadens befolkning i sådana hus. Kring 1940 stoppades byggandet av landshövdingehus och från 1960-talet revs många av de äldsta. Numera vårdas de ändå många kvarvarande husen mestadels väl och är uppskattade bostäder för många göteborgare. Mycket finns skrivet om landshövdingehusen, men det har hittills saknats en större bok med dokumentation av det som finns kvar av den unika bebyggelsen. Inte heller finns det någon sammanfattande diskussion av de kvaliteter som denna hustyp har. Det handlar dels om större trähus, som idag återigen blivit möjliga att bygga med nya regler för brandskydd. Dels handlar det också om det smala husets bostadskvaliteter och om måttligt exploaterad kvartersbebyggelse. Det slutna kvarteret är en bebyggelsetyp som också kommit att användas igen, om än ofta med (alltför) hög exploatering. Denna bok sammanfattar bakgrundshistorien, gör en utförlig genomgång av de stadsdelar med landshövdingehus som finns kvar i Göteborg och för en diskussion av det smala och lätta trähuset som bostad och stadsbyggande och som möjlig förebild idag. |
||
| Olle Josephson | Svenska Humanistiska Förbundet | SHF:s årsbok 2021, Jakob Christensson "Vattenvärldar" | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorJakob Christenssons bok Vattenvarelser är en idé- och lärdomshistorisk framställning i lättillgänglig om djur som framlever sina liv i haven och sjöarna eller har sina jaktmarker eller fortplantar sig där. Samtidigt berättar den om hur Västerlandet från antiken till i dag har sett dem. Efter ett inledande översiktligt kapitel, ”Vid vattnets rand”, skildras i var sitt kapitel tolv djur som alla gjort avtryck i den västerländska tanketraditionen. Avslutningsvis följer ett kapitel om Plinius d.ä., som utövade ett stort inflytande på forskarna ända in på 1800-talet. I tur och ordning presenteras krokodilen, blodigeln, ålen, kräftan, hajen, sugfisken, sköldpaddan, bläckfisken, havssulan, Stellers sjöko, valen och maneten. Läsaren ska lära sig något nytt om såväl människan som aktör och iakttagare i naturen som om djuren i sin egen rätt. Framställningen kryssar sig fram mellan skilda ämnesområden och genrer. Ibland ligger tonvikten på biologihistoriska aspekter, ibland får geologin eller ekonomin stor plats. Som källor används förutom facklitteratur även skönlitteratur, reseskildringar, dagstidningar, kok- och barnböcker. Omfånget är ca 320 sidor, illustreringen riklig (ca 70 bilder, varav många i färg). Boken görs som trådinbunden hårdpärmbok med skyddsomslag. Boken ges ut som årsbok 2021 för Svenska Humanistiska Förbundets 2 200 medlemmar. Förlag är Bladh by Bladh AB. |
|
| Marie Arvinius | Arvinius + Orfeus Publishing | Norge i Sverige - Norges ambassad i Stockholm | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorNorges ambassad i Stockholm är kanske Norges vackraste representationsbyggand utanför landets gränser. Projektet är arkitekt Knut Knutsens huvudverk, och har vunnit stor uppmärksamhet sedan det togs i bruk 1952. I denna bok dokumenteras ambassaden genom nya fotografier och texter om arkitekten och bygganden, samarbetet med hustrun Hjördis Knutsen, interiören och konsten. Museirepresentanter från Stockholm, norska arkitekter och konsthistoriker bidrar med texter för att lyfta fram det allkonstverk som ambassaden är. Boken innehåller även fördjupande texter om norska konstnärer och svenska samlare , deras samarbeten och relationer vid sekelskiftet. Boken ”Norge i Sverige” är ett norskt- svenskt samarbete och är tänkt att presentera ett stycke norskt allkonstverk från 50-talet i Stockholm. Boken blir en viktig budbärare om relationen mellan Norge och Sverige; historien, kulturarv, geografiska närhet och grundläggande värderingar utgör tillsammans en unik plattform för samarbete. Detta manifesteras i byggnaden. Genom boken kommer fler ges möjlighet att upptäcka denna norska skatt på Gärdet i Stockholm. Ambassadbyggnaden - Norges fönster mot Sverige har här också blivit ett fönster mot världen som visar norsk byggnadskonst i Stockholm från 50-talet av internationell världsklass. |
|
| Bengt Nordqvist | Stiftelsen Arkeologi Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 454 000 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes undersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visade sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin - 'de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid' och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk (Vol. I, III) och populärvetenskaplig bok (Vol. II). Under 2020–2021 har arbetet fortskridit med arbetet kring manus till två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverk I - 'Fyndens i fokus' samt praktverk II - en "Coffee Table Book". Dessutom presenteras, i praktverk III, resultaten av sidoprojekten som berörde bland annat guldhalskragen från Möne och guldhalsringen från Bragnum. Isotopanalyserna berör studier av tänder av häst och människa. Ett urval analyser är utförda och visar att flera av de offrade hästarna härrör från skilda regioner, såsom norr och väster om Västergötland. Den osteologiska analyser berör 4000 skelettfragment och resultatet har ställts samman. |
|
| Kristoffer Arvidsson | Göteborgs konstmuseum | Göteborgskolorism. Nätverk, sammanhang, kanon | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 252 000 kronorI ett forsknings- och utställningsprojekt avser Göteborgs konstmuseum att fördjupa, vidga och nyansera bilden av Göteborgskolorismen, samtidigt som myterna och historieskrivningen om riktningen tas till granskning. Projektet kommer att resultera i en forskningsbaserad utställningskatalog och en utställning vid museet sommaren 2023. Göteborgskolorismen är en av de mest älskade konstriktningarna i Göteborgs konstmuseums samling, tillika den riktning som nationellt är mest förknippad med Göteborgs konstliv under 1900-talet. Göteborgskoloristerna har uppmärksammats i ett flertal utställningar genom åren men har inte visats i Göteborg under senare tid. Senast uppmärksammades Ivan Ivarson med en separatutställning på Göteborgs konstmuseum 2010, dock utan katalog. Det kan därför vara motiverat att presentera riktningen för nya generationer av besökare, men också vidga och uppdatera perspektivet och kritiskt granska en del av den romantiserande mytbildning som florerat kring de så kallade Göteborgskoloristerna. Syftet med projektet är att närma sig Göteborgskolorismen utifrån nya kritiska perspektiv, historiografisk kanonkritik och feministiska perspektiv, kritik av mytbildning och konstnärsmyter, inkludering av ett vidare sammanhang kronologiskt och geografiskt samt att studera nätverk och relationer. Därigenom hoppas Göteborgs konstmuseum kunna erbjuda en uppdaterad, nyanserad och fördjupande bild av riktningen. |
|
| Göran Ulväng | Föreningen Bebyggelsehistorisk Tidskrift | Bebyggelsehistorisk tidskrift | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBebyggelsehistorisk tidskrift (BHT) är Nordens ledande tidskrift inom det bebyggelsehistoriska området. Tidskriften är peer review-granskad och är Open Access. Alla artiklar läggs, med sex månaders fördröjning, ut i digitalt format i DIVA (Digitalt Vetenskapligt Arkiv) och är därmed sökbara via Google Scholar m.fl. söksidor. De senaste nio åren har redaktionen arbetat målmedvetet för att förbättra BHT. Bättre marknadsföring har lett till att antalet prenumeranter har ökat från 220 år 2013 till 300 idag och antalet insända manus har ökat, framförallt från Finland, Norge och Danmark, vilket innebär att BHT:s relevans har ökat i Norden. Under år 2021 vidtogs ytterligare åtgärder för att öka tillgänglighet och genomslag, bland annat en digitalisering av samtliga publicerade artiklar sedan starten 1981. BHT är en av de tidskrifter som länge (med undantag av 2014 och 2018-2020) har uppburit stöd från Vetenskapsrådet (VR) och har under dessa år svarat mot alla de höga krav som VR ställt på vetenskapliga tidskrifter inom hum-sam-området. Föreningen är dock beroende av ett externt bidrag på omkring 100 000 årligen för att säkra utgivningen. Medlen går oavkortat till kostnader för formgivning, distribution, hemsida och tryckning. Redaktionskommitténs 14 medlemmar arbetar helt ideellt och lägger årligen ned omkring 500 timmar. |
|
| Peter Fischer | Föreningen Svenska Cypernexpeditionens Vänner | Interkulturella förbindelser under bronsåldern: den geografiska dimensionen | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 595 100 kronorProjektets syfte är att definiera den geografiska dimensionen av handel med eftertraktade varor och spridningen av kulturella och tekniska trender under Europas och angränsade kulturers bronsålder genom nya utgrävningar i en handelsmetropol på Cypern. Torsten Söderbergs Stiftelse har varit en central finansiär för de aktuella utgrävningarna i den 50 ha stora bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på Cypern som är reserverad för svensk forskning genom avtal med det lokala myndigheterna. Staden är en av de största under bronsåldern och existerade 1650–1150 f.Kr. Fynden bekräftar kulturella och materiella interaktioner inom ett allt större geografiskt område. Väsentligt för projektet är studier av lokalt producerade och åtråvärda varor, deras distribution samt arten och ursprung av importer. Genom tidigare utgrävningar har vi funnit tre sektorer som lämpar sig för projektets syften. I dessa kan begränsade utgrävningar ge kostnadseffektiva resultat: 1. en stadsdel med bl.a. textil- och kopparindustrier vars produkter var grundvalen för stadens handel; 2. en administrativ del med stora lagerlokaler nära Medelhavshamnen; samt 3. ett gravfält med gravar innehållande importerade lyxvaror från en kulturkrets som kontinuerligt har kunnat utvidgas genom nya fynd. Projektledarens erfarenheter från utgrävningar på Cypern, i Grekland, Jordanien och Palestina samt spetskompetens inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen hos medverkande forskare är avgörande för projektets framgång. |
|
| Frederick Whitling | Gustaf VI Adolf som arkeolog och kulturmecenat | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 120 000 kronorProjektet belyser Gustaf VI Adolf som arkeolog, kulturmecenat och styrelseordförande, och tecknar en helhetsbild av framväxten av nordisk, klassisk och östasiatisk arkeologi samt av museiinstitutioner i Sverige. Med fokus på Gustaf Adolfs långa period som kronprins (1907–1950) genererar projektet ny kunskap om individuella aktörers mecenatskap. Det baseras på tidigare opublicerat arkivmaterial, och bidrar till en djupare förståelse av kulturhistoria, konst och arkeologi i Sverige och utomlands. Efter tidigare generöst projektstöd från Torsten Söderbergs Stiftelse avser denna ansökan utgivningsbidrag |
||
| Simon Olsson | Härmed får jag vördsamt meddela | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 35 000 kronorDen svenska militära beredskapen 1939–1945 krävde åtskilliga dödsoffer bland de inkallade. Våren 1945 uppgav media att 782 svenska soldater omkommit men statistik från Statistiska centralbyrån visar samtidigt på 1 836 omkomna under samma period. Denna siffra innefattar dock inte alla kategorier inom krigsmakten och över 2 000 omkomna är inte orimlig. Svåra olyckor som Armasjärvi 1940, Hårsfjärdskatastrofen 1941, Ulven 1943 och Hansa 1944 är väl omskrivna och ihågkomna, men den stora majoriteten av omkomna soldater är föga omskrivna och idag bortglömda. Flera av dessa omkom i drunknings- och trafikolyckor. Andra omkom mer dramatiskt i flyghaverier, vådaskott och sprängolyckor. Ett inte ringa antal omkom i självmord och ett mycket stort antal dödsfall berodde på sjukdom som tuberkulos och lunginflammation. Några stupade för främmande makts handling. Jag har efter flera års arkivstudier skrivit ett manus som behandlar dessa dödsfall, hur de utreddes, hur erfarenheter togs till vara för att undvika upprepningar, hur anhöriga behandlades och ersattes samt om hur minnet av dessa omkomna har bevarats. Pandemin 2020 satte emellertid stopp för mina studier och jag kommer att behöva tillbringa ytterligare tid i arkiven för att komplettera med uppgifter från utredningar, krigsrätter och inte minst samtida press. Tanken är att 2022 publicera en bok som såväl uppmärksammar dessa bortglömda offer och kan fungera som arkivguide för deras efterlevande såväl som till vidare forskning. |
||
| Enel Melberg | Jaan Kross verk Mellan tre farsoter | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorJaan Kross, Estlands störste nutidsförfattare gick ur tiden 2007, flera av hans böcker har översatts till svenska och blivit beundrade, men hans storverk ”Kolme katku vahel”, (Mellan tre farsoter) skrivet 1970-80, har ännu inte kommit ut här. Romanen är i fyra delar på ca 1000 sidor. I Sverige borde den väcka speciellt intresse, främst för att det är en stort romanbygge som ger svenskarna en inblick i ett grannlands historia, men inte minst för att det också berör den svenska historien: Sverige var i högsta grad en del av Estlands historia under den aktuella epoken. Verket bygger på Balthasar Russows (1536-1600) Livländska krönika och följer hans livsöde: härstammande från den estniska lantbefolkningen och med en far som stadskusk, får han via mecenater möjlighet att studera (bland annat i Tyskland), stiga upp ur den kuvade estniska bondeklassen till den härskande tysk-svenska och slutligen bli präst i Helgeandekyrkan i Reval (Tallinn). Idag, när Estland kämpat sig till en ny självständighet som hela tiden är hotad, är det desto viktigare att förstå något av landets historia och kultur. Kross storverk tillkom under stora ansträngningar och skickligt navigerande under en tid då det skrivna ordet var censurerat och kunde få ödesdigra konsekvenser, idag är det lika viktigt att hålla det vid liv. |
||
| Martina Böök | Linnéuniversitetet | Klädd samhörighet. Ifärdsklädernas betydelse i Virestad socken 1750-1850 | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 66 000 kronorVåra kläder hjälper oss att förstå vår omvärld och oss själva. Vissa föremål går att vara utan men kläder behöver vi alla. Om du vill förstå en kultur så är kläderna ett utmärkt sätt att komma kulturen nära. Under slutet av 1800-talet gav sig etnologer ut i Sverige för att dokumentera urgamla traditioner som enligt dem höll på att försvinna i och med den industriella revolutionen. Med hjälp av klädedräkten och andra föremål identifierades områden som extra ålderdomliga så kallade reliktområden. Senare forskare konstaterade att det inte fanns några sådana områden som stått stilla utan överallt hade det skett en förändring. Martina försöker i sin avhandling bygga en brygga mellan de äldre etnologerna och dagens forskare. Med hjälp av kläderna från allmogen i Virestad socken i södra Småland undersöker Martina bouppteckningar från 1750 till 1850 för att se vilka kläder personer lämnade efter sig. Tillsammans med många andra källor lägger hon ett mikrohistoriskt pussel. Analysen av källorna visar på andra resultat än vad som tidigare varit kända. Ortens befolkning har skapat en sinnebild av urgamla kläder men deras tradition har förnyats efter behov. Utifrån handel, ekonomi och politik är området inte ålderdomligt, där ligger de snarare i framkant. För att kunna vara modern behövs ibland tradition som motpol och detta syns i Virestad. Fram träder människor som skapar sin egen tradition. |
|
| Kåa Wennberg | Mère Moreau - Gumman i Grez | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorI konstnärskolonin Grez-sur-Loing 7 mil söder om Paris fanns en dam som hette Mère Moreau, även kallad ”Gumman i Grez” av de svenska konstnärerna. Hon användes ofta som modell av de svenska konstnärerna, men även av konstnärer från andra länder som bebodde Grez vid denna tid, under 1880-talet. Boken kommer att behandla Mère Moreau med alla de tavlor där hon finns med och biografier över de konstnärer som målat av henne. Det är ett arbete som pågått under många år – särskilt att finna dessa konstverk. Jag har också under många år sökt uppgifter om Mère Moreau och har nu lyckats få fram allt jag sökt; var och när hon föddes, föräldrar, vem hon var gift med, var hon bodde, vad hon arbetade med utanför modelljobbet och vilket år hon avled. Jag har dessutom under flera årtionden samlat på gamla foton och vykort från Grez som kommer att ingå i boken för att få en klar bild av hur hela Grez såg ut vid denna tid. Många av fotografierna har tidigare aldrig publicerats. |
||
| Jonas Mattsson | Stiftelsen Forskning & Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg år 2022 | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorTidskriften Forskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framsteg verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Johan Stenfeldt | Lunds universitet | Thede Palm, Jan Rydström och den liberaldemokratiska paradoxen | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 930 000 kronorDetta projekt handlar övergripande om svensk underrättelsetjänst, dess verksamhetskultur och inre normsystem under andra världskriget och efterkrigstiden. I fokus står Thede Palm och Jan Rydström, två män med ledande befattningar i underättelsesfären, och deras fram till helt nyligen sekretessbelagda handlingar. Syftet är i grunden politiskt-filosofiskt, och tar avstamp i det paradoxala förhållandet att den liberala demokratin accepterar sina motståndare. Därigenom har systemet sin lockelse men också sin potentiella undergång. För att skydda sig mot undergång tvingas det demokratiska systemets företrädare därför understundom tillgripa icke-demokratiska metoder. I detta löper man risk att bli lik sin motståndare. Vad man i preventionens namn kan tillåta sig är därför utsatt för den enskildes tyckande och attityder och befinner sig i en gråzon. Underrättelsetjänstens organisationer har ett författningsskyddande mål men för att uppnå detta mål krävs understundom författningsvidriga, eller åtminstone dubiösa, medel. Underrättelsetjänsten har alltså att hantera just den gråzon som nämnts, och olika aktörers – Palms, Rydströms men också andras – uppfattningar om var gränssnitten i denna gråzon går speglar den kultur som råder inom organisationen. Vilket normsystem skall råda? Vad kan man tillåta sig i författningsskyddets namn, vad kan man inte tillåta sig? Var går gränsen? Det är frågor som dessa som Palms och Rydströms handlingar kan kasta ljus över. |
|
| Kay Glans | Tidskriften Respons | Tidskriften Respons - recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Respons inriktar sig på att recensera facklitteratur på svenska, inklusive översättningar, inom humaniora och samhällsvetenskap, även om vi också har en del annat material, som intervjuer, reportage och debatt. Varje år recenserar vi cirka 150 böcker. Våra recensenter är sakkunniga och de ges utrymme så att de både kan redogöra för och kritiskt granska boken i fråga. Tidskriften är tänkt att fungera på två nivåer: den vägleder läsare till enskilda böcker, men eftersom recensionerna är så pass utförliga blir läsningen av Respons i sig allmänbildande; läsaren kan tillgodogöra sig kontentan av böckerna och få en gedigen överblick. Den överväldigande majoriteten av våra skribenter är akademiska experter men texterna skrivna och redigerade för att kunna läsas av en allmän publik och naturligtvis av akademiker inom andra discipliner. Respons blir genom detta både tvärvetenskaplig och folkbildande. Respons startade 2012 därför att det var uppenbart att dagstidningarna inte längre bevakade facklitteraturen i nämnvärd omfattning, samtidigt som det i allt högre utsträckning var småförlag som stod för den intressanta bokutgivningen. En viktig del av den svenska offentlighetens infrastruktur höll på att kollapsa, vilket innebar att den intresserade allmänheten förlorade möjligheten att överblicka och värdera utgivningen av facklitteratur och bokförlagen fick allt svårare att hitta fram till sin publik. Respons verkar för att återskapa denna infrastruktur. |
|
| Kent Andersson | Stora och små hemligheter. Ytterligare berättelser om järnåldern | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorForntida föremål och andra lämningar behöver tolkas för att bli begripliga. Ofta rymmer de flera lager av kunskap som sammantaget ökar förståelsen av forntiden. "Stora och små hemligheter" presenterar föremål och fornlämningar från järnåldern som döljer "hemligheter", saker som inte är uppenbara vid en första anblick. I boken berättas t ex om hur romarna inspirerade nordborna till att utveckla ett eget skriftspråk och att detta användes på olika sätt av män och kvinnor. Längre fram i tiden, under vikingatiden, kan runorna också användas för att belysa läs- och skrivkunnigheten under perioden på ett lite oväntat sätt. I boken visas också hur identitet skapades på olika sätt under järnåldern. Genom smycken av olika slag men också genom att slipa tänderna. Enskilda föremål kan också användas för att förstå den politiska maktens utveckling och förändrting samt spåra politiska allianser och liknande. Genom grundliga studier av t ex brända ben från gravar går det också att komma den enskilda människan nära. Vilka de var, hur gamla de var när de avled, i vissa fall hur de avled och hur deras liv tett sig innan de dog. Sammantaget gör detta att bilden av järnåldern blir lite klarare och att vi kommer den tidens människor nrämare. Boken kommer att vara rikt illustrerad med färgbilder av föremål, fornlämningar etc. |
||
| Anders Johansson | Över Gränsen: tur och retur Norge-Sverige 1940-45 | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorÖver Gränsen" manifesterar betydelsen av svensk mark för norskt irreguljärt militärt motstånd mot Nazi-Tysklands ockupation under andra världskrigets senare hälft. Europas längsta landgräns (160 mil), som både delar och förenar Skandinaviska halvön, hindrar inte väpnade norrmän att i ökad omfattning överskrida gränserna för svensk "gästfrihet". Agenter, commandosoldater och sabotörer utnyttjar svenska gränsbygder för kurirstigar, uppmarschområden, försörjningsleder och t.o.m. baser och vapendepåer. Förföljda och dödshotade motståndsmän - och kvinnor - undkommer Gestapo genom att fly till Sverige. Allehanda människor i gränsbygderna, alltifrån enskilda civila svenskar till landsfiskaler, soldater och tullmän, ställer upp för "broderfolket". På svensk sida blir myndigheternas informella respons att under de sista krigsåren tänja på gränserna för den officiella neutralitetspolitiken och även i vissa fall överge denna till förmån för norrmännen. I andra världskrigets slutskede överväger USA:s general Eisenhower t.o.m. en allierad inmarsch i Norge - över gränsen från Väst-Sverige - om den tyska krigsmakten vägrar kapitulera. Men sedan Hitler begått självmord i bunkern i Berlin blir upplösningen fredlig - ett mirakel. Höga tyska officerare inser att motstånd är hopplöst, trots numerärt överlägsna ockupationstrupper i Norge. Boken bygger på berättelser om ett dussintal personligheter, svenskar och norrmän, britter och tyskar, som alla upplevt "Gränsen". |
||
| Hans Malmström | Chalmers Tekniska Högskola | Undervisning på engelska, språkfärdighet och utbildningskvalitet | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 263 500 kronorAnvändningen av engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, vanligen benämnt ’EMI’ efter engelskans ’English Medium Instruction’, används i allt större utsträckning världen över. I Sverige genomförs t ex 64% av all utbildning på mastersnivå idag på engelska. Den samlade kunskapen om konsekvenserna av EMI är bristfällig, och särskilt lite är känt om effekterna som EMI har på lärande av ämnesinnehållet. EMI innebär i normalfallet att varken lärare eller studenter har engelska som förstaspråk, d v s såväl undervisning som lärande sker på ett främmande språk. Följaktligen är lärares färdigheter i engelska synnerligen viktiga – en nyckelfaktor för fungerande utbildning är att studenterna förstår undervisningens innehåll. Det övergripande syftet med det här projektet är att på sikt bidra till kvalitetssäkringen av EMI genom att undersöka förhållandet mellan lärares färdigheter i engelska och undervisningens kvalitet. Följande två frågor är ledstjärnor för arbetet: (i) Vilken engelsk språkfärdighet har lärare som undervisar i EMI-sammanhang? (ii) Finns det en koppling mellan lärares språkfärdighet och deras attityd till lärande och kvaliteten på lärande? Data samlas in i form av språktester, lärarnas beskrivning (egenbedömning) av undervisning och intervjuer med lärarna. Studien innebär ett första steg mot ökad förståelse om vilka förväntningar universitet/högskolor rimligen kan ha på EMI-lärares engelska, och om språkfärdighet är kopplat till kvaliteten på lärande. |
|
| Olle Josephson | Svenska humanistiska förbundet | SHF:s årsbok 2022 Sofia Häggman: Mumier | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorSvenska Humanistiska Förbundets 2 200 medlemmar får varje år en nyskriven bok inom svensk humanistisk forskning. För 2022 planeras "Mumier" av antikvarie Sofia Häggman, antikvarie vid Medelhavsmuseet i Sthlm. Boken handlar om egyptiska mumier. Lättillgängligt ger den en överblick om mumifieringens historia och metoder, och sammanfattar de senaste rönen inom mumieforskningen. För första gången sätts egyptiska mumier i en svensk kontext. I bokens första två kapitel redogörs för de forna egyptiernas syn på livet efter döden, mumifiering och balsameringskonstens utveckling. Resten ägnas egyptiska mumier i Europa, framför allt i Sverige. Redan under medeltiden importerades mald mumie, till Europa, och på 1500-talet dyker det upp i svenska apotekslistor. På 1700-talet var det i stället hela mumier som ställdes ut. I kölvattnet av Napoleons militära expedition till Egypten vid sekelskiftet 1800 vaknade ett helt nytt intresse för det faraoniska Egypten i hela Europa. Under 1800-talet förekom mer eller mindre offentliga mumieuppackningar. I början av 1900-talet kom röntgenundersökningarna. Under 2000-talet har framstegen inom teknik och medicin öppnat för helt nya möjligheter att – genom de mumifierade kropparna – studera de forna egyptiernas hälsostatus och kostvanor. Mumieforskningen har därmed förvandlats från hobby till snabbt växande forskningsfält. I en särskild katalogdel kan den intresserade finna mer information om de mumier som idag finns i Sverige. |
|
| Christian Mühlenbock | Göteborgs universitet | Pilgrimskyrkan i Edsleskog | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 465 000 kronorPilgrimskyrkan i Edsleskog har varit känd länge eftersom den var tillägnad ett av Sveriges första kända helgon, Nils. Men sedan kyrkan förstördes i en brand 1568 har mycket kunskap om byggnaden legat dold under markytan. 2019 beslutade personal på Lödöse museum att utföra arkeologiska undersökningar på platsen. Efter tre säsonger är resultaten minst sagt sensationella. Kyrkan visade sig vara en treskeppig basilika som i storlek var ett av de största byggnadsverken i det medeltida Sverige. Edsleskog ligger i norra Dalsland, ett område som under medeltiden var en skogig och otillgänglig plats i buffertzonen mellan det som blev Sverige och Norge. Kyrkan var dessutom byggd i tegel och dateringar visar att kyrkan byggdes redan i slutet av 1100-talet. Pilgrimskyrkan är Edsleskog är därmed det medeltida Sveriges allra äldsta tegelbyggnad. I följande forskningsprojekt är syftet att gå på djupet med pilgrimskyrkan i Edsleskog. Genom studier av kyrkans datering, utformning och stil vill jag placera kyrkan i ett svenskt och skandinaviskt perspektiv. Hur och varför kom tegeltekniken till det medeltida Sverige och hur infogades den nya tekniken i kyrkobyggandet? Myntfynd och gravmaterial, framförallt skelett, ska med stöd av naturvetenskapliga analyser användas till att undersöka vilka som besökte Edsleskog och vilka som begravdes där. Slutligen ska en modell skapas för hur Edsleskog passar in i Sveriges religiösa och politiska landskap under 1100- och 1200 - talet. |
|
| Nilsson, Peter | Linköpings universitet | Nya potentiella läkemedel mot Alzheimers sjukdom | Medicin | 2019 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorNeurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, innefattar några av våra största folksjukdomar och drabbar miljontals människor i världen. Trots betydande ansträngningar saknas det fortfarande effektiva läkemedel för att hindra eller bota dessa sjukdomar. Syftet med vårt projektförslag är att undersöka om en viss typ av molekyler kan användas för att stoppa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Steg 1 när man utvecklar ett läkemedel är att man väljer en måltavla som läkemedlet ska vara riktat mot. De måltavlor som vi valt är två proteiner, A-beta och tau, som förekommer i olika former av avlagringar (aggregat) i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Flertalet studier har visat att dessa aggregat sprids mellan nervcellerna och att aggregaten påverkar cellernas funktion, vilket leder till att nervcellerna dör. I projektet kommer vi att tillverka molekyler som selektivt hittar A-beta eller tau aggregat och molekylerna kommer sedan att testas i olika bananflugemodeller för att se hur de påverkar spridningen och den orsakade celldöden av A-beta och tau aggregat. Det övergripande målet med projektet är att visa att man skräddarsy molekyler som selektivt kan påverka de negativa effekterna av A-beta och tau aggregat. I långa loppet kan framstegen från projektet medföra en ny generation av läkemedel som skulle kunna användas för att hindra det bakomliggande sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom och andra liknande neurodegenerativa sjukdomar. |
|
| Bejerot, Susanne | Universitetssjukhuset Örebro | Rituximab: Immunoterapi för behandlingsresistent svår psykisk sjukdom. Pilot och multicenterstudie | Medicin | 2019 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorSchizofreni och tvångssyndrom (OCD) drabbar ~3% av befolkningen. Sjukdomarna debuterar ofta i ungdomen. Ungefär 1/3 av patienterna är behandlingsresistenta, dvs. ingen känd behandling har effekt. Dessa personer har en extremt låg funktion, livskvalité och ett förkortat liv. Även närstående drabbas hårt. Patienterna har dessutom högre förekomst av kroppsliga sjukdomar, särskilt autoimmuna sådana. Traditionellt förknippas immunologiska sjukdomar med kroppslig sjukdom, men på senare tid har forskning visat att även psykisk sjukdom kan förklaras av inflammation i hjärnan. Rituximab är ett välbeprövat antiinflammatoriskt läkemedel som används vid flera autoimmuna sjukdomar. Det består av antikroppar som blockerar funktionen hos en celltyp (B-celler) som ingår i kroppens immunförsvar. Det hämmar immunsystemet. Vi ska undersöka om svårt sjuka och behandlingsresistenta vuxna med schizofreni eller OCD förbättras av rituximab. Behandlingen kommer ske vid ett tillfälle, därefter kommer deltagarna följas regelbundet under ett års tid för att utvärdera effekten. Utvärderingarna kommer göras med hjälp av etablerade utvärderingsinstrument. Vi kommer också undersöka inflammationstecken i blod, ryggmärgsvätska, avföring och hjärna (med hjälp av hjärnavbildning) före och efter behandlingen för att söka efter biologiska markörer som kan ge oss vägledning om orsakssamband. Om behandling med rituximab är effektiv kan den på sikt revolutionera förståelsen och behandlingen av dessa patientgrupper. |
|
| Borén, Jan | Göteborgs universitet | Småmolekylär inhibitor för att förhindra leverförfettning – vår snabbast växande folksjukdom | Medicin | 2019 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorIdag är mer än hälften av Sveriges befolkning drabbade av övervikt eller fetma. Tidigare trodde man att det var ökad fettväv som var farligt. Nu vet vi att det är viktigare var fettet lagras. När fettväven inte kan lagra mer fett lagras den i andra vävnader som lever, hjärta och muskler. Leverförfettning som även kallas nonalcoholic fatty liver disease (NAFLD) och ökat snabbt. Idag har 20–25 procent av befolkningen sjukdomen och bland patienter med fetma och typ 2-diabetes är siffran 70–90 procent. Patienter med NAFLD lever i snitt 5 år kortare. Främst drabbas de av hjärt- och kärlsjukdomar, men även leverrelaterad dödlighet ökar. Det beror på att cirka 20 procent av patienterna utvecklar leverinflammation och leverfibros. Detta tillstånd kallas nonalcoholic steatohepatitis (NASH). Patienter med NASH löper kraftigt ökad risk att utveckla skrumplever och levercancer. Fortfarande saknas godkända läkemedel mot NAFLD/NASH. Vårt projekt bygger på ett nytt koncept, där genom systembiologiska analyser identifierar målmolekyler, varefter vi utvecklar små molekyler som kan hämma eller aktivera dessa målmolekyler. I cellodlings- och djurförsök testar vi om de kan minska fettansamling och fibrotisering i leverceller. Genom en iterativ process förbättrar vi våra lågmolekylära läkemedelskandidater. Forskningsteamet kombinerar komplementär kompetens och vi har redan genererat resultat som visar att forskningsstrategin är framgångsrik. |
|
| Sehlin, Dag | Uppsala universitet | Bispecifika antikroppar för behandling av neurodegenerativa sjukdomar | Medicin | 2019 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorNeurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers och Parkinsons saknar idag effektiv behandling. Den mest lovande strategin är immunterapi, där antikroppar ges för att oskadliggöra proteinerna amyloid-β (Aβ) som klumar ihop sig och bildar plack vid Alzheimers sjukdom och alfa-synuklein (α-syn) som bildar sk Lewykroppar vid Parkinsons sjukdom. Vår tidigare utvecklade antikropp mAb158 är selektiv för protofibriller, ett giftigt förstadium till Aβ-placken, och dess humaniserade form (BAN2401) har visat positiva resultat i en stor klinisk studie med 856 Alzheimerpatienter. Vi har utvecklat liknande antikroppar för α-syn. Antikroppar är dock stora molekyler som har svårt att ta sig in i hjärnan, varför höga doser måste ges för att nå effekt. För att öka hjärnupptaget och därmed behandlingseffekten har mAb158 länkats till 8D3, en antikropp som binder till transferrinreceptorn, normalt involverad i transport av järn. 8D3 för då, likt en Trojansk häst, med sig mAb158 in i hjärnan, där den kan oskadliggöra de giftiga protofibrillerna. Vi har med avbildingstekniker visat att denna strategi leder till kraftigt förbättrat antikroppsupptag i hjärnan hos möss. Med detta projekt vill vi göra terapistudier med modifierade antikroppar mot både Aβ och α-syn i transgena möss, där vi jämför dess effekt med omodifierad antikropp samt studerar behandlingsmekanismer. Vi tror att denna nya behandlingsstrategi är en förutsättning för att åstadkomma en effektiv immunterapi vid hjärnans sjukdomar. |
|
| Eriksson, Maria | Karolinska Institutet | Basredigering som behandling för Hutchinson-Gilford progeriasyndromet | Medicin | 2019 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorHutchinson-Gilford Progeria Syndrome (progeria) är en mycket sällsynt genetisk sjukdom, som nästan uteslutande (>95% av fallen) orsakas av en specifik mutation i lamin A genen, LMNA c.1824C> T. Denna mutation leder till uttryck av ett felaktigt lamin A protein i cellen som fått namnet progerin. Barn med progeria visar symtom på tidigt åldrande och dör i tonåren på grund av hjärt-kärlsjukdom. Progerin finns även uttryckt i vävnander hos människor som inte har progeria och nivån har visats öka med ökad ålder. De underliggande mekanismerna för hur progerin leder till sjukdoms-symptomen är fortfarande oklara. Trots detta har mer än ett dussin olika behandlingsstrategier tagits fram med flera som resulterat i kliniska prövningar i patienter. Men behandlingarna har varit en besvikelse med begränsad framgång i patienterna. Här föreslår vi sk. adenine bas editing som en möjlig terapeutisk strategi för progeria. Bas editering har potential att korrigera ärftliga sjukdomar genom att eliminera den sjukdomsframkallande mutationen och möjligheten till ett permanent botemedel. Teknologin är baserad på en modifiering av CRISPR/Cas9-systemet och möjliggör direkt omvandling av en DNA-bas utan införande av dubbelsträngade DNA brott med låg ospecifik editering. Våra preliminära studier från behandling av celler från progeria patienter och en vävnadsspecifik musmodell har visat positiva resultat. I den planerade studien hoppas vi kunna säkerställa och ytterligare belägga dessa resultat. |
|
| Nilsson, Per | Karolinska Institutet | Autofagi som potentiell behandling för Alzheimers tau patologi | Medicin | 2019 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorAlzheimers sjukdom drabbar 100 000 människor i Sverige. Ingen medicin finns och behovet är stort. Sjukdomen beror på att proteinet tau ansamlas i neuroner i hjärnan som gör att cellerna dör. Dessutom är cellens städmaskineri – autofagin – störd. Vår hypotes är att det är just autofagin som är bristfällig som gör att tau ansamlas. Detta projekt handlar om att ta reda på om detta stämmer genom att ta bort autofagifunktionen i möss med tau-patologi och se om patologin förvärras. Som terapi kommer vi att försöka se om en ökning av autofagin i hjärncellerna har en positiv inverkan och gör så att tau-patologin förbättras. Detta har aldrig undersökts in vivo tidigare och vi hoppas kunna bidra till förståelsen av Alzheimers. |
|
| Andersson, Magnus | Göteborgs universitet | Tidig bankverksamhet i Sverige 1850–1920, etapp 3 | Ekonomi | 2019 |
Beviljat belopp: 108 500 kronorSyftet med undersökningen är att visa på vilken betydelse de framväxande bankerna i Sverige och dess aktörer fick vid övergången från en handelskapitalistisk till en industrikapitalistisk finansiering med början kring år 1850. Kreditgivningens storlek och expansion kan skattas bl.a. genom studier av bankinspektörernas bedömningar för olika banker över tid. Arkivmaterialet gör det möjligt att noggrant följa och analysera bankernas verksamhet över långa tidsperioder. Detta innefattar respektive banks tillgångar, skulder och kreditportföljer. De kredittagande företagens utveckling följdes därmed noggrant. I en första delundersökning studerar jag förhållandena särskilt för Göteborgs del, som en naturlig fortsättning på mina tidigare studier inom kreditområdet, med handelshus i spetsen. Tidigare hade handelshus och andra informella aktörer i stor utsträckning hanterat kreditgivning och förmedling av varor och andra tjänster. I en andra delundersökning studeras inrikesväxelns betydelse för bankernas kreditexpansion. I en tredje delundersökning genomförs en studie av de tre största och viktigaste bankerna för Sveriges industriella utveckling under tidsperioden, Svenska Handelsbanken Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Kredit AB. I en fjärde delundersökning analyseras fusionen år 1907 mellan Skandinaviska Kredit och Skånes Enskilda Bank. |
|
| Wengström, Erik | Lunds universitet | Utbildning, sociala preferenser och könslönegapet | Ekonomi | 2019 |
Beviljat belopp: 3 130 000 kronorDen största delen av könslönegapet drivs av att män och kvinnor arbetar i olika yrken och branscher. En avgörande faktor till varför arbetsmarknaden är könsuppdelad är de utbildningsval som unga män och kvinnor gör. Kvinnor tenderar att välja utbildningar som leder till lägre lön till exempel inom vårdvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Detta medan män i högre grad satsar på utbildningar inom naturvetenskap och teknik vilka leder till jobb med högre lönenivå. Varför väljer kvinnor utbildningar som ger sämre förutsättningar för en god karriär- och löneutveckling än män gör? En möjlig förklaring är att kvinnor och mäns sociala preferenser skiljer sig åt och att kvinnor tycker det är viktigare att genom sitt yrke kunna hjälpa andra och bidra till ett bättre samhälle. Även om denna förklaring ofta lyfts fram i media och i politiska sammanhang, är det ingen som med vetenskapliga metoder har försökt testa dess relevans. Vi avser att fylla denna kunskapslucka genom att svara på tre forskningsfrågor. I vilken grad påverkas utbildnings- och yrkesval av människors vilja att bidra till samhället och att hjälpa andra? Fäster kvinnor större vikt vid denna sociala dimension när de gör sina utbildnings- och karriärval än män? Hur stor del av könsskillnaderna i utbildning, karriär och lön kan förklaras med en sådan preferensskillnad? Projektet kommer att besvara dessa frågor med hjälp av en kombination av experiment, enkätundersökningar och registerdata. |
|
| Andersson, Ola | Uppsala universitet | Kan sjunkande auktionspriser förklaras av preferenser och auktionsformat? | Ekonomi | 2019 |
Beviljat belopp: 2 182 000 kronorAtt använda auktioner för att allokera varor och tjänster är vanligt förekommande. Dess popularitet är lätt att förstå då auktioner ofta är ett effektivt sett att allokera varorna till de som har högst betalningsvilja. Exempelvis allokerades en sjättedel av Sveriges BNP via offentliga upphandlings auktioner under 2017. I många av dessa auktioner skall flera identiska eller liknande varor auktioneras ut och det är då vanligt att man gör detta sekventiellt. Exempelvis används detta format för att sälja blommor, timmer, vin och skolmjölks- och asfalteringskontrakt men också av online-auktionshusen (t.ex. eBay och Tradera). I en sekventiell auktion bör varor ha samma pris. Om det t.ex. skulle vara lägre priser i senare auktioner lönar det sig att vänta med sitt köp. Prediktionen har förkastats i flera studier där man funnit lägre priser i senare auktioner. Fyndigheterna utgör en anomali kallad ”eftermiddagseffekten” och kräver ytterligare studier för att klarläggas. Det övergripande syftet med detta projekt är att både empiriskt och experimentellt undersöka vad som kan förklara avtagande pristrender i sekventiella auktioner. Ett första steg är att försöka förstå hur budgivarnas preferenser kan förklara negativa pristrender. Vi ämnar också förstå hur auktionsformatet kan förklara anomalin. |
|
| Norrgren, Lisa | Göteborgs universitet | Tidspreferenser och medicinsk följsamhet hos svenska HIV-patienter | Ekonomi | 2019 |
Beviljat belopp: 235 000 kronorMänniskor har olika preferenser. Våra preferenser är en del av vår personlighet och gör att vi kan vara lika eller olika från andra människor. Tidspreferenser avgör hur individen värderar nytta av något nu, i relation till i framtiden. Empiriskt har man sett att otåliga personer har en högre sannolikhet att regelbundet röka cigaretter (Harrison et al., 2018) och motionera mindre (Leonard och Shuval, 2017). Forskare har också identifierat ett kausalt samband mellan hög diskonteringsränta (otålighet) och sannolikheten för att en person har ett för högt BMI (Courtemanche et al., 2014). Den här studien vill undersöka sambandet mellan tidspreferenser och följsamhet till medicinsk behandling. Att patienter tar sina mediciner regelbundet är avgörande för framgångsrik behandling av många sjukdomar. Vårt mål är att mäta tidspreferenser hos svenska HIV patienter. Informationen kommer sedan kopplas samman med databasen InfCare HIV, som samlar virus och immunförsvarsinformation från patienterna. Med hjälp av vår samlade data kommer vi därefter undersöka sambandet mellan hur ofta patienter missar att ta sina mediciner, deras faktiskt sjukdomsutfall och deras tidspreferenser. Sambandet kan användas för att skapa ytterligare stöd för läkare att screena HIV-patienter som inte tar sina mediciner - innan virusnivåer börjar stiga. Att hitta och kvantifiera tidiga riskmarkörer för dessa patienter är viktigt för att säkerställa patientens hälsa och minska negativa effekter på andra. |
|
| Österdahl, Inger | Uppsala universitet | Krigets juridik i den svenska regeringsformen: ett rörligt mål | Rättsvetenskap | 2019 |
Beviljat belopp: 620 000 kronorHar en regering alltid rätt att bjuda in främmande trupper till sin hjälp även om regeringen är odemokratisk, saknar kontroll över sitt territorium och inbördeskrig råder i landet? Bör en regering ha en sådan ovillkorlig rätt? Om en stat utsätts för ett terrorangrepp av en icke-statlig grupp, uppstår då en rätt till självförsvar för staten mot terroristgruppen? Om ja, vilket idag är det vanligaste svaret internationellt, har staten rätt att militärt slå tillbaka mot terroristorganisationen på ett främmande lands territorium även om det främmande landet inte kan hållas ansvarigt för attacken? Bör den angripna staten ha en sådan rätt? Vilka regler i den internationella humanitära rätten inklusive mänskliga rättigheter är tillämpliga på trupper som deltar i en multinationell militär operation vid en väpnad konflikt? De regler (om några) som binder den organisation som leder operationen; de regler som binder den stat som leder operationen; eller de regler som hemstaten är bunden av? Vilket rättsläge borde råda? Frågorna undersöks mot bakgrund av svenska erfarenheter och ståndpunktstaganden. Sveriges bidrag till den USA-ledda Operation Inherent Resolve i Irak 2014, Sveriges bidrag till den FN-stödda och Nato-ledda Resolute Support Mission i Afghanistan 2015, den svenska reaktionen på terrorangreppet i Paris 2015 samt svenska truppers deltagande i den FN-mandaterade och Nato-ledda International Security and Assistance Force i Afghanistan 2002–2014 utgör utgångspunkten. |
|
| Samuelsson, Lars | Uppsala universitet | Ränteavdragsbegränsning – svenska regler i ljuset av EU-rätten | Rättsvetenskap | 2019 |
Beviljat belopp: 370 000 kronorProjektet syfte är att undersöka genomförandet av det EU-rättsliga direktivet mot skatteundandraganden i Sverige med särskild inriktning på frågan om begränsning av rätten till avdrag för ränta. I projektet analyseras ingående direktivets bakgrund och syfte samt de skatteregler som införts för att genomföra detta i Sverige. Olika tillämpningsfrågor som är förknippade med dessa regler identifieras och diskuteras. De hittills uppnådda forskningsresultaten visar att genomförandet av direktivet resulterat i komplexa och svårtillgängliga regler. Möjligheterna att dra av ränteutgifter avgörs av tre olika regelsystem; den generella begränsningen, den riktade begränsningen och reglerna för neutralisering av hybrida missmatchningar. Dessutom gäller speciella regler för ränta vid finansiell leasing. Den forcerade lagstiftningsprocessen har i vissa delar medfört ett otillräckligt genomarbetat regelverk med ett flertal olösta tillämpningsfrågor och bristfällig samordning mellan olika regler. Inom det fortsatta projektet kommer en fördjupad undersökning att göras av frågan om den svenska genomförandelagstiftningen är förenlig med EU:s primärrätt (etableringsfrihet och fria kapitalrörelser) samt av frågan om tillämpningen av de modifierade riktade begränsningsreglerna mot bakgrund av motiv och rättspraxis avseende tidigare gällande regler. |
|
| Jänterä-Jareborg, Maarit | Uppsala universitet | Erkännande över landgränserna av formaliserade samkönade parförhållanden | Rättsvetenskap | 2019 |
Beviljat belopp: 270 000 kronorEtt flertal europeiska länder har tagit steget att låta par av samma kön att juridiskt formalisera sin relation, genom institutet registrerat partnerskap eller genom ett könsneutralt äktenskapsinstitut. De nordiska länderna intar en tätposition. Rättssystemen vill på detta sätt ta avstånd från olikbehandling, grundad på sexuell orientering eller kön. Processen har underlättats genom en dynamisk tolkning av rättigheter garanterade av den europeiska människorättskonventionen (EKMR) och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, även om dessa i sig inte förpliktar stater att "viga" samkönade par. Utvecklingen har samtidigt mött starkt motstånd i den baltiska regionen, inte minst i Polen, Lettland och Litauen som tar avstånd från homosexualitet och betonar traditionella familjeroller. Avsaknaden av en enhetlig europeisk 'approach' medför juridiskt 'haltande' familjeförhållanden; en relation erkänns i ett land men inte i ett annat. Detta doktorandprojekt analyserar idéerna om medborgarnas fria rörlighet och lika rättigheter samt varje medlemsstats rätt att behålla sin nationella särart, mot bakgrund av samkönade parrelationer. Analysen sker med beaktande av å ena sidan av EU:s nya internationellt familjerättsliga förordningar, den primära EU-rätten och EMKR, och å andra sidan rättsläget primärt i de baltiska EU-staterna Litauen, Lettland samt Polen. Den centrala forskningsfrågan är att undersöka europeiseringsprocessens potential att föra ländernas rättssystem närmare varandra. |
|
| Flyghed, Janne | Stockholms universitet | Brottslig konkurrens. Rättsväsendet, det goda företaget och en fri marknad | Rättsvetenskap | 2019 |
Beviljat belopp: 740 000 kronorProjektets övergripande syfte är att studera de möjligheter svenskt rättsväsende har att bekämpa företag som genom sin brottslighet beter sig illojalt och därmed hotar den fria konkurrensen. Det kan handla om olika typer av kriminella eller samhällsskadliga ageranden för att öka företagets vinst, som exempelvis korruption, priskarteller, skattebrottslighet, kränkande av mänskliga rättigheter och miljöbrott. Denna brottslighet missgynnar de goda företagen; de företag som respekterar gällande lagstiftning och vedertagna etiska riktlinjer. Förutsättningarna för dem att bedriva affärsverksamhet sker inte på samma villkor, något som i en extremsituation kan innebära att de skötsamma företagen konkurreras ut. Hur agerar svenskt rättsväsende för att förhindra detta? I vilken mån går det att upprätthålla en marknad med fri konkurrens mellan marknadens aktörer? För att besvara denna fråga kommer tre kompletterande metoder användas: dokument- och textanalys, intervjuer samt deltagande observationer. De texter och dokument som kommer studeras rör sig dels om relevant lagstiftning och förarbeten, dels policydokument framtagna av företagen och deras branschorganisationer. Intervjuer ska genomföras med Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Konkurrensverket samt Svenskt Näringsliv. Deltagande observationer kommer ske vid de kommande rättegångarna mot två svenska företag, Telia och Lundin Petroleum. |
|
| Zamboni, Mauro | Stockholms universitet | En Middle-Range-teori för lagstiftning | Rättsvetenskap | 2019 |
Beviljat belopp: 465 000 kronorTrots att lagstiftning är källan till det mesta av den moderna rätten har den inte varit föremål för djupare reflektion från den juridiska världen. Uppmärksamheten har oftast riktats mot makronivån i lagstiftningsprocesserna, dvs. att diskutera filosofiska eller politiska grunder och kriterier för den ”goda” lagstiftning, eller ”nödvändigheten (eller inte)” av att reglera ett visst område genom lagstiftning. Alternativt har överväganden kretsat kring mikronivån i lagstiftningsprocessen, dvs. olika lagars struktur, formulering och påverkan på ett visst rättssystem och/eller på samhället. Givet denna situation kommer projektets grundläggande fokus att vara konstruktion och analys av den centrala länken mellan politiska instanser och lagstiftningsåtgärder. Där formuleras lagstiftningspolicyer, dvs. lagstiftningsstrategier för att hitta det ”bästa sättet” att genomföra en viss ideologi i form av lagstiftande åtgärder. De olika lagstiftningspolicyerna baseras på de roller som tilldelas de tre traditionella juridiska aktörerna i lagstiftningsprocessen, nämligen lagstiftande organ, offentliga myndigheter och dömande organ. Lagstiftningspolicyerna måste särskilt ta hänsyn till den framträdande roll som tilldelas någon av de tre aktörerna inom det undersökta området. |
|
| Lernestedt, Claes | Stockholms universitet | ”Nöden har ingen lag”. En straffrättsvetenskaplig studie av nödregleringen | Rättsvetenskap | 2019 |
Beviljat belopp: 930 000 kronor”Nöden har ingen lag” är ett välbekant uttryck etablerat på många språk (på tyska ”Not kennt kein Gebot”, dvs. ”nöd känner inget påbud”; på latin ”Necessitas non habet legem”). Andemeningen är att det i vissa undantagssituationer inte kan krävas att man följer lagens bud så som annars krävs. Här omfattas situationer skapade av människor såväl som på annat sätt (några exempel kan vara vandraren på fjället som på grund av snöstorm måste bryta sig in i en stuga för att få skydd, den som försvarar sig mot attackerande djur och den som bryter mot trafikreglerna – kör för fort, kör berusad – för att snabbt få en strax födande eller svårt skadad person till sjukhus). I svensk straffrätt var nöd länge oreglerat i lag, men sedan 1965 (då brottsbalken trädde i kraft) är det lagfäst. Regleringen i BrB 24:4 ger en rätt, inom vissa ramar, att begå annars straffbelagda handlingar om fara hotar ”liv, hälsa, egendom eller något annat av rättsordningen skyddat intresse”. Stadgandet har, i princip och potentiellt, ett mycket omfattande tillämpningsområde, men det har (1) kommit att tillämpas i betydligt mindre utsträckning än vad som vore möjligt (och vad som är fallet i många andra länder) och (2) givits bara mycket ringa (närmast obefintlig) uppmärksamhet straffrättsvetenskapligt. Syftet med projektet, som får sägas vara av grundforskningskaraktär, är att genom olika slags rättsvetenskaplig bearbetning bidra till att nödregleringen ges fastare konturer och utvecklingspotential. |
|
| Ljungström, Viveka | Forskning och framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under år 2020 | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Forskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framsteg verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Nilsen, Andrine | Göteborgs universitet | Träbebyggelse och människor i det tidigmoderna samhället | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 93 500 kronorAvhandlingen fokuserar på tidigmodern stadsbebyggelse i trä (ca 1400–1799) och dess sociala aspekter, främst inriktad på svenska förhållanden men också med en utblick i andra länder. Svensk träbebyggelse kan på många sätt representera ett tvärsnitt genom samhället från kojan, till borgargårdar och träslott. Trähus ses ofta som ruckel och obeständiga trots att hus finns bevarade från 1200-talet. Idag finns det endast ett fåtal tidigmoderna trähus kvar i våra städer, en konsekvens av 1960-talets rivningsfrenesi, därför utgör arkeologiska stadsundersökningar vår huvudsakliga källa till kunskap om dessa miljöer. Undersökningen omfattar hus byggda i; knuttimring, skiftesverk eller korsvirke. Forskning kring arkeologiska bebyggelselämningar och antikvariska undersökningar av de bevarade husen kan med fördel kombineras. Gårdsmiljöer i förhållande till stadens plan och infrastruktur undersöks. Trä var allestädes närvarande och hade en stor roll i skapandet av tidigmodern levnadskultur. Andra viktiga aspekter kring trästäder är deras roll i byggandet av nationalstaten. Under perioden skedde en förändring av det urbana samhället. Städer genomgick regleringar vilket innebar att husen och kvarteren fick flyttas för att passa in i en ny stadsplan med raka gator, vissa städer flyttades ur försvarssynpunkt och en rad nya städer etablerades. I kölvattnet av denna omorganisation i kombination med bränder och krig krävdes en storproduktion av hus där det flyttbara trähuset var avgörande. |
|
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 485 650 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes undersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som innehåller ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. Den metallurgiska analysen visar att föremålen har tillverkats av synnerligen hantverksskickliga smeder. Analysen av blyisotoper visar att de använda kopparmalmerna kan härledas till norra England. Under 2018–2019 färdigställs manus till två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverk I – "Fyndens i fokus" (avsnittet hästutrustningar) samt praktverk II – en "Coffee Table Book". Praktverk III presenterar undersökningsresultaten avseende guldhalsringen från Bragnum, guldhalskragen från Möne, med flera sidoprojekt. De kommande isotopanalyserna berör studier av tänder av häst och människa. Syftet med dessa analyser är att belysa den viktiga frågan kring proveniens och geografisk rörlighet. |
|
| Malmstedt, Göran | Göteborgs universitet | En förtrollad värld/An enchanted world | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorGenom en översättning till engelska möjliggörs en publicering av monografin "En förtrollad värld. Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669–1672" (2018) på det ansedda internationella förlaget Palgrave Macmillan. Det finns få internationella publikationer som behandlar svenska häxprocesser och inget enskilt större arbete som tar upp de bohuslänska processerna. En utgivning av "En förtrollad värld" på det nämnda förlaget skulle bidra till internationaliseringen av svensk humanistisk forskning och till en ökad kännedom om svenska förhållanden under den aktuella epoken. |
|
| Linde Bjur, Gunilla | Kvinnor tar plats. Arkitekter i 100 år. Göteborg 1920–2020 | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorGöteborgs arkitekturhistoria de senaste 100 åren har präglats av en stor skara högskoleutbildade arkitekter. Under tidigt 1900-tal utövades yrket enbart av män, medan idag drygt hälften av alla arkitekter i Sverige är kvinnor. Projektet har arbetstiteln Arkitekter i Göteborg i hundra år. Kvinnor tar plats på 1900-talet. Den föregående boken Arkitekter och fasader. Göteborg 1850–1920 beskrev tiden fram till dess att kvinnor i Sverige på 1920-talet tilläts utbilda sig till arkitekter. Detta projekt lyfter fram ett 40-tal arkitekter, alla kvinnor, vars verksamhet präglat Göteborg under olika tider och belyser arkitektyrkets utveckling och Göteborgs arkitekturhistoria under 100 år. Arkivforskning och djupintervjuer ligger till grund för ett antal korta yrkesbiografier. Historiska pionjärer som Dagmar Hall, Anna Lous Mohr och Ingrid Wallberg har skymtat i tidigare forskning. Flera nu levande arkitekter födda så tidigt som på 1920- och 1930-talen har intervjuats. Så lyfts exempelvis Ingegerd Ågren och hennes långa verksamhet med början på 1940-talet fram genom intervju och dokument. Det finns ytterst lite skrivet om kvinnors arkitektverksamhet i Göteborg under 1900-talets senare hälft och fram till vår tid. Flera av de yngsta arkitekterna som intervjuas i studien, kommer sannolikt att vara aktiva långt efter Göteborgs 400-årsjubileum 2021. Forskningen kommer att publiceras som bok 2020, Kvinnor tar plats. Arkitekter i 100 år. Göteborg 1920–2020. |
||
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet kring 1900-talets mitt | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorForskningsprojektet behandlar svenskt museiväsende och museiskapanden i Sverige. Det syftar till att undersöka nya museer i Sverige vid mitten av 1900-talet. Ett flertal museer av olika karaktär öppnades då: regionala museer, personmuseer och t.ex. Moderna Museet. Utgångspunkten är grundandet av Moderna Museet. Hur fördes diskussionerna och vilken roll kan prins Eugens konstsamlande och Prins Eugens Waldemarsudde som öppnade 1948 ha spelat. Hur, och varför, tillkom andra museer? Den så kallade folkhemsperioden sammanfaller på ett ungefär med den tid detta projekt undersöker – är det relevant för tolkning och analys? En viktig del av undersökningen rör museernas samlingar av konst: hur har samlandet sett ut, vilken betydelse har konsten för samlingarna och för museet? Konstens sociala funktion är en faktor av synnerlig vikt. Konsten är självklar på Moderna Museet och Waldemarsudde, men får en annan roll att spela i de regionala museerna. Är museerna och samlingarna fortsatt angelägna och relevanta? Detta är några frågor undersökningen fokuserar, och som, egentligen oavsett hur de besvaras, kommer att bidra till berättelsen om svenskt museiväsende och museibildning och ge svar av vikt och värde också för vår tid. |
||
| Skott, Mia | Tapetmakerskorna – självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 44 000 kronorElva kvinnor beviljades tillstånd att som manufakturister trycka och måla tapeter i Stockholm under perioden 1739–1759. Utifrån existerande forskning borde tapetmakerskorna inte ha funnits. Yrkesskicklighet vid huvudstadens manufakturer ska ha varit ett exklusivt manligt monopol, men denna undersökning visar att tapetmakerskornas prestation i allra högsta grad var jämförbar med tapetmakarnas. Syftet med projektet är att bidra med fördjupad och nyanserad kunskap om kvinnors agens och självständiga yrkesverksamhet under tidigmodern tid. Tack vare den mikrohistoriska metoden och den biografiska framställningen har viktiga och ofta överraskande orsaker och drivkrafter bakom kvinnornas självständiga yrkesverksamhet identifierats. Jämförelsen mellan tapetmakerskorna sinsemellan erbjuder en färgstark och variationsrik palett av sociala identiteter, materiella resurser och färdigheter, ur vilken tre ganska distinkta profiler av kvinnlig agens utkristalliserats som inte följer förväntade mönster. Nu återstår redigeringen av kollektivbiografin om tapetmakerskorna, vilken ska ges ut av Stockholmia forskning och förlag under 2020. |
||
| Åkerlund, Andreas | Södertörns högskola | Tysk anti-Versailles-propaganda i svenska tidningar 1919-1939 | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 310 000 kronorI projektet undersöks tyska aktörers verksamhet med att placera artiklar med propagandistiskt innehåll i svenska tidningar under perioden 1919-1939. Huvudundersökningsobjekt är ”Aufklärungsausschuss Hamburg-Bremen” vid Handelskammaren i Hamburg som främst förmedlade artiklar till utländsk press, däribland den svenska. Detta ”upplysningsutskott” var i sig en del av den tyska nationalistiska anti-Versailles-rörelsen. Central förmedlare i Sverige var journalisten Paul Grassmann och som efter 1933 avancerade till pressattaché vid den tyska legationen i Stockholm. Därmed kartläggs även en intressant kontinuitet mellan mellankrigstidens och Tredje rikets propaganda. Utifrån arkivmaterial i Hamburg, Stockholm och Berlin ska projektet undersöka hur tidningsartiklar förmedlades till den svenska pressen, vilka tidningar som publicerade dessa artiklar, samt vilken bild av världen i stort, och Tyskland i synnerhet som den tyska propagandan sökte sprida i Sverige. Detta är möjligt, då i alla fall delar av arkivalierna som rör Aufklärungsausschuss Hamburg-Bremen har överlevt kriget, och då Paul Grassmanns arvingar nyligen gjort hans personarkiv tillgängligt vid Riksarkivet i Stockholm. |
|
| Christensen Sköld, Beatrice | Kvinnliga akademikers förening | Biografi över Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 112 000 kronorDetta är en biografi över Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström (1856–1949) i form av en antologi. Sju författare, alla forskarutbildade, kommer medverka i boken som kommer att ha tolv kapitel. Redaktör för boken blir Ann-Katrin Hatje, professor i historia. Författare till de olika kapitlen är Beatrice Christensen Sköld,Christina Florin,Lena Hammarberg, Ann-Katrin Hatje, Ulrika Nilsson, Gunnel Svedberg och Lisa Öberg. Som en röd tråd genom antologin löper Karolina Widerströms stora insatser för folkbildningen. Hon propagerar för hygien, hon är en föregångare för sexualupplysning och skolans sexualundervisning, hon verkar för bättre barnavård och större möjligheter för arbetarmödrar att vårda sina barns hälsa. Hon sprider kunskap om hur lagstiftningen förhindrar kvinnliga akademikers anställning inom staten. Viktiga arenor fanns inom Fredrika Bremerförbundet, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, Stockholms stadsfullmäktige och många andra föreningar och institutioner. Hennes böcker, broschyrer och skrifter blev vitt spridda. Till exempel utkom hennes bok Kvinnohygien i hela sju upplagor från 1899 till 1932. |
|
| Haglund, Tuva | Doktorand | Tillsammans i Engelsfors. Socialt fiktionsbruk i digitala fangemenskaper | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 93 500 kronorFankulturer är ett utbrett fenomen inom sociala medier och har under de senaste decenniet kommit att bli ett allt viktigare sammanhang för läsare som vill mötas och samtala om litteratur. Avhandlingsprojektet Tillsammans i Engelsfors, är den första större studien av svensk fangemenskap om svensk litteratur, närmare bestämt Engelforstrilogin av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg (2011–2013). Projektet ringar in en populärkulturell praktik som idag engagerar allt fler, framför allt unga läsare och publiker till att inta ett aktivt förhållningssätt till den kultur de konsumerar. Avhandlingen behandlar material publicerat under 2010-talet, och därmed fångar studien upp de nya former för kommunikation och socialt umgänge som digitaliseringen och framför allt de sociala medierna möjliggjort. Delandet av användarnas egna texter, bilder och filmer utgör en viktig struktur. Inom fankulturen finns en särskild tradition av sprida egna kreativa konstverk (exempelvis fanart, fanfiction och fanvids), skapade med inspiration av den fiktiva världen. En praktik som gynnats av den digitala infrastrukturen. Förutom en mer övergripande kartläggning av kommunikativa mönster inbegriper avhandlingsprojektet även närläsningar av fansen egna konstverk och kollektiva fiktionsskapande. Läsningarna tar utgångspunkt i fanspecifika genrer som ”shipping” och ”fluff”, men lyfter även in perspektiv som fiktionalitet, litteraritet, emotionella läsarter, samt flicktyper och femininitet. |
|
| Rech, Carina | Stockholms universitet | Nordiska kvinnliga konstnärers självbilder under det sena 1800-talet | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 66 000 kronor”Artister äro flyttfåglar utan någon varaktig stad”, skriver konstnären Jeanna Bauck i ett brev från 1883 till sin vän Hildegard Thorell. Bauck och Thorell är två hittills mindre kända namn bland de talrika nordiska kvinnliga konstnärer som reste till kontinenten för att utbilda sig till professionella konstnärer vid 1800-talets slut. Utomlands ställde de ut flitigt, studerade vid privata damakademier, etablerade vänskapsband och underhöll sina egna ateljéer. Under få års tid utvecklades de från borgarflickor som bodde i föräldrahemmet till självständiga yrkeskvinnor. Detta fria och självständiga liv tar sig så småningom helt nya uttryck i måleriet: Plötsligt framställer kvinnorna sig själva i enkla arbetskläder eller målarrock, sittandes på golvet i ateljén eller i nattlinne och tofflor i modellens sällskap i avslappnad privathet. I avhandlingen undersöks dessa mångfacetterade självbilder i relation till den professionalisering och det kosmopolitiska levnadssätt som präglade konstnärskapen i fråga. Utvalda självporträtt, kamratbilder och ateljéinteriörer av bland andra Eva Bonnier, Mina Carlson-Bredberg, Hanna Hirsch-Pauli, Asta Nørregaard och Bertha Wegmann analyseras ingående i en jämförande studie, där i synnerhet gemenskapens och samarbetets centrala roll, samt ateljéns betydelse för konstnärernas identitetsskapande lyfts fram. Vid sidan av kända och okända konstverk presenterar studien även ett omfångsrikt hittills opublicerat arkivmaterial från hela Norden. |
|
| Kozma, Cecilia | Kungliga tekniska högskolan | En stjärnhimmel i källaren | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 625 000 kronorStjärnhimlen är något som inte alls är självklart för dagens stadsbarn. Många har aldrig förundrats över myllret av stjärnor, försökt urskilja de olika stjärnbilderna, följt planeternas gång eller upplevt Vintergatans stråk över himlen. Astronomi och rymdfysik är områden som fascinerar de flesta barn och unga, och är en bra inkörsport till naturvetenskap och teknik i allmänhet. Vi behöver fler naturvetare och ingenjörer ute i våra företag, men vi behöver även en ökad allmänbildning inom naturvetenskap och teknik hos alla för en hållbar samhällsutveckling. Vetenskapens Hus bedriver verksamhet för elever och lärare i grundskolan och gymnasiet. Årligen möter vi cirka 80000 lärare och elever i olika hands-on aktiviteter inom naturvetenskap, teknik och matematik med syfte att öka intresse och kunskap inom dessa områden. Vi vill bjuda in barn, unga, lärare, lärarstudenter och till viss del även intresserad allmänhet för att stifta bekantskap med stjärnhimlen på ett mer påtagligt vis i ett planetarium. Vi uppskattar att cirka 5000 besökare per år kommer att kunna ta del av våra aktiviteter i ett planetarium. Idag finns inte möjlighet för barn och unga att besöka ett planetarium i Stockholm för att på så sätt bekanta sig med stjärnhimlen och fascineras över det universum vi kan se med blotta ögat. Genom ett planetarium till Vetenskapens Hus vill vi bidra till en ökad fascination, intresse och kunskap för astronomi och naturvetenskap i allmänhet. |
|
| Vesterberg, Karl | Historisk rekonstruktion av Göteborg år 1713 | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorÅr 1917 påbörjade andre stadsingenjör Arvid Södergren arbetet med att producera ett Historiskt Kartverk över Göteborg, som skildrar stadens utveckling från grundläggandet till år 1923, då staden firade sitt 300-årsjubileum. I kartverket ingår en karta som visar det ungefärliga utseendet på stadens tomter och delar av bebyggelsen under 1790-talet, vilket gör kartan till den enda representationen av alla stadens tomter under 1700-talet. Är det idag inför Göteborg 400-årsjubileum möjligt att producera en liknande karta över Göteborgs tomter och bebyggelse under tidigt 1700-tal? Syftet med följande projekt är att visuellt rekonstruera Göteborgs tomter och bebyggelse under början av 1700-talet. Mellan år 1717 till 1721 producerade första stadsingenjör Johan Eberhard Carlberg ett hundratal mindre tomt- och kvarterskartor över Göteborg. Kartorna är fragmentariska och svårtolkade, men går i kombination med samtida skriftliga och visuella källmaterial att använda för att sammanställa en representation av stadens utseende under början av 1700-talet, grundat på empirisk forskning. Resultatet inom projektet skapar förutsättningarna att bedriva fördjupad mikrohistorisk forskning om kulturell, ekonomisk och social variation i Göteborgs stadskärna, med en nyskapande metodik som kan bidra till att utveckla stadens historia. Projektet kommer att presenteras i en bokpublikation där metoden för att rekonstruera stadens utseende beskrivs i detalj. |
||
| Josephson, Olle | Svenska Humanistiska Förbundet | SHF:s årsbok 2020 Jan Retsö: Från Sinai till Etiopien | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorSvenska Humanistiska Förbundets 2200 medlemmar får varje år en nyskriven publikation inom svensk humanistisk forskning. För 2020 planeras en bok av Jan Retsö, professor i arabiska, "Från Sinai till Etiopien – legenden om den israeliska förbundsarken". Förbundsarken nämns första gången i Gamla Testamentets andra Mosebok (2 Mos. 25:10-16). I den förvaras stentavlorna med Tio Guds bud, och arken rymmer övernaturliga krafter som ger israeliterna framgång i striderna med andra stammar. Förbundsarken försvinner relativt tidigt ur den bibliska historien, men levar vidare I judiska och kristna legender. I populärkulturen har den bland annat haft en central roll i den första filmen om Indiana Jones. Uppgifter cirkulerar i dag om att arken finns bevarad i Sionskatedralen i Axum i Etiopien. Retsös bok innehåller en redogörelse för och kritiska granskning av berättelserna om arken, fram till våra dagar. Bokens (preliminärt) 20 kapitel är grupperade i tre avsnitt: Arken i Gamla testamentet; Arken i efterbiblisk tidig judisk och Kristen tradition; Arktraditionen i länderna kring Röda havet. Läsaren får inte bara ta del av berättelserna om arken, utan framför allt följa hur vetenskapen –religionshistorisk forskning, arkeologi och textfilologiskt orienterad orientalistik – ända sedan slutet av 1700-talet förhållit sig till dessa berättelser. Boken ger därigenom också ett historiskt perspektiv i dagens diskussion om faktamotstånd och forskningens ansvar. |
|
| Stenfeldt, Johan | Lunds universitet | Politisk kultur i svensk underrättelsetjänst. Thede Palm och Jan Rydström | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 232 500 kronorProjektet handlar övergripande om den svenska underrättelsetjänsten studerad ur ett politiskt-kulturellt perspektiv. Mera konkret fokuseras i projektet en tvist mellan två underrättelsemän under tidig efterkrigstid, Thede Palm och Jan Rydström, studerad som en tvist om verksamhetens inre normsystem. Syftet är i grunden filosofiskt, och tar avstamp i det paradoxala förhållandet att den liberala demokratin accepterar sina motståndare. Därigenom har systemet sin lockelse men också sin potentiella undergång. För att skydda sig mot undergång tvingas det demokratiska systemets företrädare därför understundom tillgripa icke-demokratiska metoder. I detta löper man risk att bli lik sin motståndare. Vad man i preventionens namn kan tillåta sig är därför utsatt för den enskildes tyckande och attityder och befinner sig i en gråzon. Underrättelsetjänstens organisationer har ett författningsskyddande mål men för att uppnå detta mål krävs understundom författningsvidriga, eller åtminstone dubiösa, medel. Underrättelsetjänsten har alltså att hantera just den gråzon som nämnts, och olika aktörers uppfattningar om var gränssnitten i denna gråzon går speglar den kultur som råder inom organisationen. Vilket normsystem skall råda? Vad kan man tillåta sig i författningsskyddets namn, vad kan man inte tillåta sig? Var går gränsen? Det är frågor som dessa en närstudie av relationen mellan Palm och Rydström kan kasta ljus över. |
|
| Lindblad, Thomas | Pierre Forssell – designer i silver, rostfritt stål, aluminium och mässing | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorPierre Forssell var elev på Konstfacks metallavdelning mellan 1943 och 1949, då han fick gesällbrev. Erik Fleming var hans lärare och mentor. Mellan 1952 och 1960 var Forssell lärare i metall på Konstfack. Han var med och byggde upp kontakter mellan Konstfack och industrin. Forssell var även engagerad i Slöjdföreningens Facksektion. Åren 1953–1965 var han designer på Gense. År 1956 efterträdde han Erik Fleming som designer på Skultuna, avdelningen kokkärl i aluminium. Under femtiotalet undervisade han på slöjdlärarseminariet i Nääs och han var med och byggde upp Slöjdlärarseminariet i Linköping 1960. Några produkter i mässing, som han gjorde för Skultuna på femtiotalet ledde fram till en anställning på mässingsbruket där 1965. Forssell fick fria händer att förnya Skultunas mässingsproduktion. Nu växer en rik och mycket speciell formvärld fram. Stereometriska grundformer i mässing: kulor, sfärer, käglor, tärningar, kuber, cylindrar osv blir vaser, ljusstakar och dosor. Forssell arbetar där tills han går i pension 1986. Hans mässing har de senaste åren upplevt en renässans och visats på flera utställningar, senast på Västerås Konstmuseum. Under arbetet med boken har jag haft tillgång till Pierre Forssells arkiv, som finns i familjens ägo. Fotografierna i boken är delvis tagna av honom själv och de flesta av dem har tidigare inte publicerats. |
||
| Glans, Kay | Tidskriften Respons | Tidskriften Respons – recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Respons vänder sig till verksamma inom den akademiska världen och en intresserad allmänhet som vill hålla sig à jour med den kvalificerade diskussionen inom humaniora och samhällsvetenskap. Upplagan är 1800, geografiskt koncentrerad till universitetsstäderna. I Respons får läsarna orientering, inte minst i de små förlagens utgivning, och de svenska akademikerna får en möjlighet att kommunicera med andra discipliner och en bredare läsekrets. Tidskriften är också ett forum för kulturdebatt och diskussion av forskningsfrågor som berör humaniora och samhällsvetenskap. Respons tar därmed plats i en skärningspunkt där flera behov möts. Dagstidningarnas recensionsverksamhet har försämrats dramatiskt på senare år. Antingen recenseras facklitteratur inte alls, eller så skrivs det kort, ofta av någon som inte har djupare kunskaper. Det blir allt svårare för den allmänna kvalitetsinriktade publiken att orientera sig och allt svårare för små kvalitetsinriktade förlag att hitta läsare. Den akademiska världen å sin sida riskerar att förlora kontakten med den nationella publiken och med andra discipliner, dels därför att den saknar plattformar i den svenska offentligheten, dels därför att inriktningen nu är att publicera sig på engelska i facktidskrifter. Tidskriften spelar därmed också en viktig roll för att värna det svenska språket gentemot engelska inom humaniora och samhällsvetenskap. |
|
| Werkelid, Carl Otto | Signum 100 år | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorTidskriften Signum, under sina första decennier Credo, 100-årsjubilerar år 2020. Tidskriften ger från katolskt kristna utgångspunkter orientering om kyrka, kultur och samhälle. Den utgör ett forum för reflektion och tankeutbyte, där också ett internationellt samtal kring vetenskap, kultur, samhällsfrågor, filosofi och teologi får plats, och strävar efter tillgänglighet utan att kompromissa med en kvalificerad nivå i tilltal och stilistik. Jubileumsantologin ”Signum 100 år” innehåller ett dussintal tematiskt upplagda texter och speglar tidskriftens intresseområden. Skribenterna är hämtade utanför tidskriftens medarbetarkrets med syftet att deras självständiga texter skall ge en uppfattning om Signums publicistik i en adekvat samhälls- och kulturkontext och i ett historiskt perspektiv. Ämnen som belyses är exempelvis religionsfrihet, litteraturbevakning, dialog, integration/invandring, katolicismen och de intellektuella. |
||
| Svensson, Andreas | Lunds universitet | Vid städ och ur degel – järnålderns metallhantverk i sydöstra Skandinavien | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 155 833 kronorAvhandlingsprojektet "Vid städ och ur degel" behandlar järnålderns komplexa metallhantverk, dess aktörer och landskapliga och ekonomiska förutsättningar. I projektet analyseras metallhantverksplatser där spår av framför allt flera olika slags metallhantverk kan beläggas. Är olika typer av metallhantverk eller metallhantering rumsligt åtskilda eller förekommer de sammanblandat? Vilken roll spelade metallhantverksplatserna i den Skandinaviska järnålderns övergripande kulturlandskap och det socioekonomiska klimat detta avspeglar? Dessa grundläggande frågeställningar bemöts genom att analysera råmaterial, produktions- och avfallsprodukter, och hur dessa är spridda i landskapet. Resultaten tolkas sedan utifrån perspektiv hämtade från ekonomisk teori och socioekonomisk samhällstolkning. Metaller och metallhantverk har alltid innehaft en central roll i tolkningen av järnålderns samhällsstruktur. I och med projektet Vid städ och ur degel testas många sedan länge etablerade modeller kring järnålderns socioekonomiska struktur samtidigt som nya perspektiv på metallhanteringens aktörer – från producenter, till distributörer och slutligen konsumenter – läggs till bilden av den Skandinaviska järnålderns samhälle. |
|
| Björk, Tony | Regionmuseet Kristianstad/Sydsvensk Arkeologi | Store Frigård | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 78 000 kronorPå 1950- och 1960-talen undersöktes ett osedvanligt stort gravfält vid Store Frigård på Bornholm, som var i bruk ca 500 f.Kr. till ca 400 e.Kr. (förromersk och romersk järnålder). Sammanlagt undersöktes mer än 1200 anläggningar, merparten gravar, med en stor mängd föremål. På en del av föremålen finns textilrester och det finns även kvarlevor av människorna i form av brända ben. Nästan alla individer hade kremerats. Tyvärr avled den arkeolog som ledde undersökningen i förtid och ännu finns ingen samlad analys eller publikation av det rika materialet. Store Frigård är värdefullt för kunskap om förromersk och romersk järnålder i södra Östersjöområdet. Därför har det tagits initiativ till ett projekt som ska resultera i en vetenskaplig publikation inom de närmsta åren. Bornholm är rikt på fynd, liksom de andra stora öarna i Östersjön. Materialet från Store Frigård har intressanta paralleller, inte minst i Skåne, på Öland och Gotland. Öarna har varit betydelsefulla för kontakter över Östersjön, vilket speglas i gravskick och gravgåvor, som har drag av omgivande regioner. En viktig fyndkategori är keramiken. Det finns lerkärl från omkring 340 gravar. Keramiken ger stora möjligheter att datera enskilda gravar, visa de förändringar som sker i gravseder och att diskutera kontaktmönster i Östersjöområdet. |
|
| Andersson, Tommy | Fotfigurer på hällristningar | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 108 000 kronorFotfigurer, även kallade fotsulor, fotavtryck med mera, är en vanlig figurtyp på sydskandinaviska hällristningar. I vissa områden är de den dominerande föreställande figuren. Det finns olika varianter av fotfigurer, från naturalistiskt uthuggna med tår, till konturhuggna ovaler. De kan vara parställda eller som enskilda fötter. I detta projekt kommer jag att beskriva, analysera och försöka datera och förklara fotfigurerna. Det geografiska området som jag främst inriktar mig på är landskapen Bohuslän, Dalsland, Skåne och Västergötland. Därifrån görs även utblickar åt andra håll. |
||
| Gräslund, Bo | Uppsala universitet | Beowulfkvädet. Den nordiska bakgrunden | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorÖversättning till engelska av boken "Beowulfkvädet. Den nordiska bakgrunden". |
|
| Josephson, Olle | Svenska Humanistiska Förbundet | SHF:s årsbok 2019 "Ordet och vinet" | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorSvenska Humanistiska Förbundets årsbok 2019, professor Johan Stenströms "Ordet och vinet". Boken distribueras till SHF:s ca 2300 medlemmar och säljs även i bokhandeln. Sedan antiken har bruket av vin varit återkommande varit ett motiv i skönlitteraturen. I Sverige avtecknar sig särskilt vissa författare som Bellman eller Strindberg, hos andra spelar vinet en mindre roll men är likväl ofta förekommande, ibland som tecken på samhällsställning, ofta för att beskriva festligheter och betydelsefulla vändpunkter i handlingen: Almqvist, Runeberg, Bremer, Benedictsson, Lagerlöf, Söderberg. I den franska litteraturen är vinet av naturliga skäl frekvent förekommande. Banden mellan Storbritannien och de vinproducerande östra delarna av Frankrike har existerat sedan medeltiden och satt åtskilliga spår i engelsk litteraturen. I Ordet och vinet beskriver Johan Stenström i 19 kapitel hur vinet skildras i den västerländska litteraturen, från antiken till våra dagar. Stenström är sedan 2009 professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. |
|
| Sotiriou, Georgios | Karolinska Institutet | Fotoaktiverade antimikrobiella nanokoatningar på medicinsk utrustning | Medicin | 2018 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronor |
|
| Ohlsson, Claes | Göteborgs universitet | En ny mekanism för reglering av kroppsvikt | Medicin | 2018 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorFetma är ett växande folkhälsoproblem över hela världen med mer än en miljard överviktiga och 300 miljoner feta enligt WHO. Fetma bidrar till allvarliga sjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. Flera rapporter har visat att personer som tillbringar en stor del av dagen sittande har ökad risk för fetma och diabetes. Våra resultat tyder på att ökad belastning på ben, vilket sker när man står upp, kan leda till att en ”kroppsegen våg” i de viktbärande långa rörbenen aktiveras mer, och att det i sin tur leder till mer aktivitet i ett fetmahämmande system och därav minskad vikt. Det finns sedan tidigare ett välkänt system som strävar till att hålla fettmassan konstant. Det fetmahämmande hormonet leptin frisätts till blodet från fettvävnad i relation till fettmassans storlek. Leptin utövar en negativ återkoppling i hjärnan vilket leder till minskad aptit och fetma. Tyvärr är de flesta feta av okänd orsak okänsliga för leptinets fetmahämmande effekt. Vi har nu i den Amerikanska vetenskapsakademins ansedda tidskrift PNAS visat att insättandet av tyngder i bukhålan eller under huden hos feta möss leder till att deras födointag, kroppsvikt och fettmassa minskar oberoende av leptin. Denna effekt verkar involvera en specifik celltyp i de långa rörbenen. Vi vill nu studera den exakta mekanismen för hur ”kroppsvågen” i benen påverkar fettmassan och aptiten, troligen via en effekt på hjärnan. Vi vill också utreda betydelsen av detta helt nya system för fetmareglering hos människa. |
|
| Cerebrospinalvätskans flöde och dess roll i Alzheimers sjukdom | Medicin | 2018 |
Beviljat belopp: kronorNeurodegenerativa sjukdomar kännetecknas av ackumulering av toxiska molekyler, ofta i form av proteinhaltigt avfall. Cerebrospinalvätskan (CSF), som huvudsakligen framställs på natten, har stor kapacitet att göra sig av dessa giftiga avfallsprodukter från hjärnan. Emellertid är många aspekter av den dagligen CSF-variationen i sjukdomar, dietmodulatorer av CSF och CSF-dynamikens betydande för sjukdomsprogression dåligt karakteriserade. I detta projekt kommer vi att undersöka CSF-produktionsvolymen och flödeshastigheten i samband med Alzheimers sjukdom (AD). Vi kommer att rekrytera deltagare från flera, inklusive: AD patienter, patienten med milda kognitiva problemen (MCI), äldre kontroller, och unga kontroller. Alla deltagare kommer att genomgå en icke-invasiv faskontrast-MR i ett toppmodernt 7T MR-system för att mäta CSF-produktionsvolym och flödeshastighet. Vidare önskar vi, med hjälp av olika modaliteter av MR-skanningar, att utvärdera hur dessa parametrar påverkas av konsumtionen av vanligt använda dietprodukter i form av alkohol och koffein, vilka har visat sig åstadkomma CSF-rörelse i hjärnan. Slutligen vill vi bestämma om det finns en korrelation mellan CSF-produktion och kognitiva förmågor, och vi kommer särskilt att undersöka om en låg CSF-produktion är förutsägbar för en sämre prognos. |
|||
| Kiessling, Rolf | Karolinska Institutet | Cellterapi av malignt melanom med tumörinfiltrerande lymfocyter och Dendritcells vaccin | Medicin | 2018 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorMålet med projektet är att utarbeta en ny immunterapimetod för behandling av malignt melanom, en elakartad hudcancer. Immunterapi går ut på att aktivera kroppens immunförsvar att eliminera cancerceller och har gjort stora framsteg och behandling med immunaktiverande antikroppar förlänger överlevnaden hos patienter med spridd melanomsjukdom. En majoritet (70–80%) av patienterna svarar dock ej på denna behandling. Cellterapi med vita blodkroppar som framställts från patientens cancertumör, s.k. tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL), och sedan mångfaldigats till stort antal och återgivits till patienten har mycket god effekt på sjukdomen. Även tumörvaccination med en speciell typ av immunaktiverande celler som utvinns från patientens blod, s.k. Dendritiska Celler (DC), har visats ha god effekt på vissa typer av cancer. Design och metoder: En klinisk studie, godkänd av Läkemedelsverket och Etiknämnd, pågår med tillförsel av TIL celler kombinerat med Dendritcells (DC) vaccin till patienter med spridd melanomsjukdom. Tre av de fyra mycket svårt sjuka patienterna i studien som vi behandlat med kombinationen TIL och DC har svarat mycket bra med komplett eller nästan komplett tillbakagång av cancersjukdomen, trots att de ej längre svarar på annan typ av cancerbehandling. Vi vil nu kunna behandla ytterligare 10 patienter med denna metod, samt för att kunna förbättra våra metoder för produktion av TIL och DC av hög aktivitet och att mäta effekten immunologiskt. |
|
| Hansson, Göran K. | Kungl. Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2019 | Medicin | 2018 |
Beviljat belopp: 10 168 000 kronorTorsten Söderbergs Stiftelse finansierar i dagsläget sju akademiprofessurer i medicin på nivån 2 miljoner kr per år under fem år. Behovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren ska främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. |
|
| Erlandsson, Anna | Uppsala universitet | Astrocyters roll för spridning av amyloid-beta patologi | Medicin | 2018 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorDet övergripande målet med projektet är att är att undersöka hur hjärnans stödjeceller, astrocyterna, bidrar till Alzheimers sjukdom och hur vi kan påverka dem med olika behandlingar. Intressanta resultat från vår tidigare forskning visar att astrocyter påverkar processer som kan leda till spridning av sjukdomen i hjärnan. Genom denna nya infallsvinkel hoppas vi kunna identifiera framtida behandlingsstrategier för Alzheimers sjukdom. Mer specifikt kommer vi att:
För att studera astrocyters roll för spridning av patologin vid av Alzheimers sjukdom kommer vi i första hand att använda cellkulturer från mus och människa, men vi kommer även att utföra kompletterande djurstudier och analysera patientvävnad. I dagsläget finns ingen läkemedelsbehandling tillgänglig för att hindra nervcellsdöden vid Alzheimers sjukdom eller begränsa spridningen av sjukdomen i hjärnan. Våra resultat kommer att bidra med viktig kunskap om astrocyters roll vid Alzheimers sjukdom och på så sätt främja utvecklingen av nya behandlingsmetoder. |
|
| Brodin, Petter | Karolinska Institutet | Inflammatoriska komplikationer hos prematurfödda barn | Medicin | 2018 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorNyfödda barn har omogna immunsystem och en förhöjd risk för infektioner, särskilt barn födda prematurt. Väldigt prematurfödda barn hotas även av andra komplikationer såsom nekrotiserande kolit (NEC), retinopati (ROP) och kronisk lungsjukdom (BPD), och alla dessa fruktade komplikationer är inflammatoriska tillstånd som involverar barnens immunsystem. Idag förstår vi inte helt vilka faktorer som ger upphov till dessa inflammatoriska tillstånd och vi kan inte heller förutsäga med säkerhet vilka prematurfödda barn som kommer att drabbas. I detta projekt genomför vi den mest detaljerade kartläggningen som hittills gjorts av nyfödda barns immunsystem i syfte att bättre förstå vilka immunologiska processer som är kopplade till inflammation (NEC, ROP och BPD) samt svåra infektioner hos prematurfödda barn. Vår målsättning är både att förstå dessa processer bättre, men även att identifiera markörer som kan hjälpa oss förutsäga risken att drabbas hos ett givet prematurfött barn. På detta sätt hoppas vi kunna optimera omhändertagandet av prematurfödda barn i framtiden med reducerad risk för komplikationer och ökad överlevnad i denna utsatta patientgrupp. |
|
| Blom, Anna | Lunds universitet | Nya behandlingar av infektioner baserade på patogena bakteriers strategier att undkomma komplementsystemet | Medicin | 2018 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorVår studie fokuserar på kliniskt betydelsefulla bakteriella patogener, för vilka den ständigt ökande antibiotikaresistensen kräver nya behandlingsalternativ. Varje framgångsrik patogen bakterie måste försvara sig mot komplementsystemet, en central del av det medfödda immunsystemet. Vi har tidigare visat att många bakterier således täcker sin yta med humana komplementhämmare som försvar och vi vill nu undersöka om denna egenskap kan användas för utveckling av ny behandling med rekombinanta fusionsproteiner. Dessa fusionsproteiner ska förhindra interaktioner med komplementhämmare samtidigt som de initierar komplementattack på bakterieytan. En fördel med terapeutisk användning av dessa molekyler är den låga risken för resistensutveckling, eftersom förmågan att binda komplementhämmare som våra fusionsproteiner utnyttjar ger en överlevnadsfördel. Vi kommer att undersöka om våra fusionsproteiner är verksamma mot infektioner med Neisseria gonorrhoeae (en vanlig könssjukdom) samt gram-negativa bakterier som infekterar brännskadesår. Kliniska isolat kommer att användas för att uppskatta hur stor andel av nämnda infektioner som framgångsrikt kunde behandlas med våra fusionsproteiner. |
|
| Hagberg, Axel | Handelshögskolan i Stockholm, EHFF | Skuggbanker i Sverige del 2 – erfarenheter från det tidiga 1900-talet | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 930 000 kronorProjektet har ambitionen att lyfta fram den svenska emissionsbolagsepoken och se denna i ett nytt ljus. Den intensiva perioden för svensk kapitalmarknad som behandlas här kan sägas ha startat efter att "1901 års bankkommitté" presenterat sitt förslag om fristående industri-förlagsbanker (i modernt språkbruk investmentbanker). Efter bankkommitténs betänkande följde en politisk debatt i nära ett decennium fram till 1909 då ny lagstiftning på området antogs av riksdagen. Någon ”emissionsbank” enligt lagstiftarnas intensioner skapades aldrig. Finansmarknadens aktörer föredrog i stället att driva verksamheten i "aktiebolagsform". Det var därmed en organisationsform utanför rådande banktillsyn. Emissionsbolagen blev en viktig del i skapandet av 1910-talets svenska framtidsoptimism. Det abrupta slutet för hausse-perioden på Stockholmsbörsen vilken låg till grund för bolagens verksamhet kom med deflationskrisen 1922. De flesta större emissionsbolagen med något undantag visar sig dock överleva krisen, men förde en tynande tillvaro eller bytte verksamhetsinriktning. Grundorsaken var i sin tur att tillgång på kapital via aktiemarknaden i princip synes ha upphört efter 1919 i samband med konjunkturomslaget. Något försök till en mer samlad studie över emissionsbolagens historia har aldrig presenterats. Det kan konstateras att emissionsbolagsepoken endast har varit selektivt belyst, och den samlade empiriska kunskapen är idag tämligen bristfällig. |
|
| Sandgren, Fredrik | Uppsala universitet | Innovation och institutionell förändring inom svensk varuhandel 1920–2010 | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 496 000 kronorProjektet ska analysera den svenska varuhandelns omvandling under 1900-talet. Det yttersta syftet är att skriva en syntes över den svenska varuhandels historia från 1750 till nutid. Perioden 1750–1920 finns redan i manusform. I centrum för analysen står institutionell förändring samt viktiga innovationer. Med institutioner avser jag lagstiftning men också de mer informella överenskommelser och regler som påverkat varuhandeln och dess förutsättningar. I fråga om innovationer, dvs. nya teknologier och nya organisationsformer, ska jag undersöka hur generella innovationer som bilar, telefoner, datorer, fabriker, taylorism påverkat varuhandeln. Men en viktig uppgift är också att undersöka hur nya sätt att bedriva varuhandel som fasta butiker, varuhus, självbetjäning, enplanslager m.m. introducerats och spritts inom den svenska varuhandeln. De större skiften i fråga om institutioner och innovationer som jag identifierar kommer att utgöra grunden för den periodisering som görs. Mycket är känt om varuhandelns historia. En stor del av den kunskapen är dock splittrad på många olika böcker och uppsatser och måste sammanställas. Men det finns också en hel del kunskapsluckor som behöver fyllas genom primärforskning. För 1900-talet är det främst partihandelns, fackhandelns samt branschorganisationernas tidiga verksamhet som behöver beforskas. |
|
| Strömsten, Torkel | Handelshögskolan i Stockholm, SiR | Forskarskolan i redovisning - FIRE | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 1 860 000 kronorForskarskolan i redovisning (FIRE) initierades 2015 som ett svar på den brist på redovisningsforskare och lärare som bland annat Civilekonomerna (2017) rapporterat om. Bristen på disputerade forskare och lärare inom redovisning hotar undervisningskvaliteten på universitet och högskolor och i förlängningen även utvecklingen av svenskt näringsliv. FIREs övergripande syfte är att säkerställa och utveckla kvaliteten på forskarutbildningen inom redovisningsämnet. Vi vill göra forskarutbildningen mer attraktiv och fungera som en nätverksnod. FIRE har idag 23 aktiva doktorander och ett starkt nätverk mellan doktorander och fakultet har etablerats. Vi vill fortsätta på den inslagna vägen. Under 2018 och 2019 kommer de första FIRE-doktoranderna att disputera. Vi ser därför ett behov att stödja och utveckla även postdoktorala forskares karriärer inom redovisningsämnet. Vår övertygelse är att FIRE kan fungera utmärkt för detta ändamål. |
|
| Agndal, Henrik | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Styrning av komplexa företagsrelationer | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 380 500 kronorEtt sätt att förstå komplexa företagsrelationer är att betrakta dessa som bestående av mer eller mindre sammankopplade arenor där företag genomför olika aktiviteter. Dessa arenor måste styras, men möjligheterna att styra en arena påverkas av företagens agerande inom andra arenor, så kallade spillover-effekter. Forskningen om företagsrelationer betraktar dock sällan denna dynamik och vi frågar oss därför ”vilka strategier använder företag för att styra negativa och positiva spillover-effekter inom komplexa företagsrelationer?” Internationella företagsrelationer kompliceras ytterligare av att relationens parter befinner sig i olika institutionell kontext. Omedvetet såväl som aktivt motstånd mot styrsystem som uppfattas som opassande i ett lokalt sammanhang kan ge upphov till att hybridformer av styrning uppstår. Även om forskningen om internationellt företagande börjat intressera sig för hybridisering, saknas i stort sett studier med fokus på styrning. Vi frågar oss därför, ”hur ser hybridiseringsprocesser (med fokus på styrning) ut inom ramen för komplexa internationella företagsrelationer?” Vi kommer att adressera frågeställningarna genom empirisk forskning, huvudsakligen i form av fördjupande, kompletterande intervjuer inom pågående studier. |
|
| Nyberg, Klas | Stockholms universitet | Mode, lyx, kredit och tillit | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 178 000 kronorProjektet "Mode, lyx, kredit och tillit. Från tidigmoderna till moderna konkurser" beviljades anslag 2017 för att analysera betydelsen av konkursinstitutets reformering 1767−1830 för den förindustriella kreditmarknadens modernisering. Under 2018 skrev forskarna sina uppsatser och projektet presenteras på två internationella konferenser. Projektet organiserade en välbesökt session på ESSHC i Belfast och inbjöds att delta med ett papper om projektet vid tvådagarssymposiet ”Wealth and Debt Accumulation in Informal Financial Markets. A Marcus Wallenberg Symposium”. Här deltog en rad specialister inom det här aktuella forskningsområdet. Ytterligare två medarbetare har rekryterats; dels doktorand Mia Skott, som redan har egen finansiering från stiftelsen som bidrar med ytterligare ett kapitel i antologin om förhållandena i Stockholm avseende tapetmakerskor. Dels fil.dr Riina Turunen och professor Kustaa H. J. Vilkuna vid University of Jyväskylä som bidrar med en studie om perukmakare, också den finansierad. |
|
| Tåg, Joacim | Institutet för Näringslivsforskning | Företag och anställda på en föränderlig arbetsmarknad | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 1 972 500 kronorDen svenska arbetsmarknaden har under de senaste decennierna genomgått omfattande strukturella förändringar som följd av den teknologiska utvecklingen som drivit på digitaliserings- och globaliseringsprocesser. Parallellt har det skett stora förändringar i ägarbilden av svenska företag. Utländskt ägande har ökat, statliga och kommunala bolag har privatiserats, riskkapitalägande har blivit en vanlig ägarform, och entreprenörskap har blivit ett betydande inslag i den moderna ekonomin. Digitalisering, ägarförändringar och globalisering har alla haft stora konsekvenser för hur arbetsmarknaden fungerar idag. Syftet med detta projekt är att analysera hur dessa strukturella förändringar har påverkat olika typer av anställda, entreprenörer och företag i Sverige under de senaste decennierna. Specifika frågor vi söker svar på inkluderar hur digitalisering, ägarförändringar och globalisering påverkat löner, lönespridning, arbetsmiljö och risken för anställda att förlora sina jobb; hur allokeringen av talang i det svenska näringslivet har påverkats; samt vad som styr beslut att starta nya företag och vad som karakteriserar framgångsrika karriärer på den svenska arbetsmarknaden. Dessa frågor kommer att belysas genom empiriska analyser som använder omfattande registerbaserad information om svensk arbetskraft som är sammankopplat med företags- och ägardata för perioden 1990–2015. |
|
| Ek, Claes | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Fördelen med att frestas? Självkontroll, självförtroende och ekonomiska val | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 282 500 kronorMänniskor väljer ibland att självmant begränsa sitt handlingsutrymme för att bättre kunna motstå omedelbara frestelser som står i motsats till långsiktiga mål. Exempelvis är många villiga att öppna ett sparkonto med begränsade möjligheter att göra uttag, för att därmed förbinda sig till ett ökat sparande. Bruk av sådana verktyg uppmuntras ofta aktivt för att förbättra bland annat människors privatekonomi eller hälsa. Dock saknas forskning kring huruvida verktygen även kan överutnyttjas, vilket bland annat kan väntas ske om en person underskattar sin egen viljekraft eller överskattar frestelsens styrka. Det kan också vara fördelaktigt att utsätta sig för frestelser om framgångsrikt motstånd mot dem stärker tron på den egna viljestyrkan och leder till ökad förmåga att motstå andra frestelser i framtiden. Projektet utgörs av två laboratorieexperiment. I det första undersöks huruvida deltagarnas betalningsvilja för att undvika en frestande situation korrekt avspeglar den förlust som uppstår då de faktiskt utsätts för frestelsen. I det andra experimentet studeras huruvida motstånd mot frestelse i en första situation ger upphov till stärkt motståndskraft i ett senare skede, exempelvis genom att utfallet i den första situationen utgör en signal om den egna viljestyrkan. Båda experimenten kommer att skapa kunskap kring eventuella fördelar med att utsättas för frestelse samt ha implikationer för hur stora begränsningar av människors val som är motiverat i samhället. |
|
| Rovira Nordman, Emilia | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | “It’s a retail revolution”: Digitaliseringens internationella utmaningar | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 2 152 000 kronorTrots att Sverige länge tillhandahållit grogrund för globala framgångskoncept som H&M och IKEA, ser vi att dagens svenska detaljhandelsföretag uppvisar svårigheter att skala upp sin verksamhet internationellt. Våra preliminära studier visar att e-handel kan vara en underutnyttjad faktor för att skapa internationell tillväxt bland små företag eftersom den sällan bedrivs effektivt eller är tydligt strategiskt förankrad. Detta projekt syftar till att undersöka hur mindre detaljhandelsföretag kan utveckla sina försäljningskanaler och skapa internationell tillväxt genom e-handel. Att nå ut till utländska kunder på ett sätt som både är effektivt och skapar kundvärde är viktigt för att svenska detaljhandelsföretag ska kunna överleva på lång sikt. Genom att fortsätta bygga på de databaser som vi skapat inom ramen för vårt pågående projekt kommer vi i fortsättningsprojektet samla in data som specifikt speglar svenska detaljhandelsföretags internationella e-handel. Denna data möjliggör tydligare jämförelser mellan företag som klarat strukturomvandlingen mot e-handel bättre med företag som klarat den sämre. Projektet kan därmed bidra med nya insikter om hur ett mindre företag bör agera för att lyckas med sin digitaliseringsstrategi och därmed öka sin internationella tillväxt. Ambitionen med projektet är att både kunna bidra till den internationella forskningsfronten och att generera ny och användbar kunskap till praktiker i detaljhandelsbranschen. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Olle Söderberg - en biografi | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 1 766 929 kronorDetta projekt syftar till att genom två biografier skildra familjen Söderbergs resa från entreprenörskap till filantropi under slutet av 1800-talet och stora delar av 1900-talet. I projektet ingår research, förteckning och digitalisering av arkivmaterial lokaliserat på en rad olika platser, men också etableringen av en sluten släkthistorisk webbplats som resurs för framtida forskning och kunskapsöverföring. Två biografiska volymer, publicerade på Förlaget Näringslivshistoria, kommer att produceras. Projektet bygger vidare på ett pågående arkiv- och bokprojekt angående Pelle Söderbergs (1836–1881) liv och verk. Avsikten är att bygga vidare på denna kunskapsbas med en biografi om dennes son, företagaren och generalkonsuln Olof Söderberg (1872–1931). Vi ser projektet som en angelägen uppgift för att dokumentera och analysera några av nyckelgestalterna i en viktig fas i Sveriges modernisering, och därigenom tillföra ett betydande bidrag till den näringslivshistoriska forskningen. |
|
| Bos, Marieke | Handelshögskolan i Stockholm, SHoF | Finansiell ekonomi: "Marknader, företag och informationsflöden" | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 350 000 kronorSwedish House of Finance anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. Årets tema är "informationsflöden mellan finansiella marknader och företag". Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter från finansbranschen. Vi har tänkt att beröra följande tre, stora frågor:
|
|
| Andersson, Magnus | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Tidig bankverksamhet i Sverige 1850–1920, etapp 2 | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 930 000 kronorSyftet med undersökningen är att visa på vilken betydelse de framväxande bankerna i Sverige och dess aktörer fick vid övergången från en handelskapitalistisk till en industrikapitalistisk finansiering med början kring år 1850. Kreditgivningens storlek och expansion kan skattas bl.a. genom studier av bankinspektörernas bedömningar för olika banker över tid. Arkivmaterialet gör det möjligt att noggrant följa och analysera bankernas verksamhet över långa tidsperioder. Detta innefattar respektive banks tillgångar, skulder och kreditportföljer. De kredittagande företagens utveckling följdes därmed noggrant. I en första delundersökning studerar jag förhållandena särskilt för Göteborgs del, som en naturlig fortsättning på mina tidigare studier inom kreditområdet, med handelshus i spetsen. Tidigare hade handelshus och andra informella aktörer i stor utsträckning hanterat kreditgivning och förmedling av varor och andra tjänster. I en andra delundersökning studeras inrikesväxelns betydelse för bankernas kreditexpansion. I en tredje delundersökning genomförs en studie av de tre största och viktigaste bankerna för Sveriges industriella utveckling under tidsperioden, Svenska Handelsbanken Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Kredit AB. I en fjärde delundersökning analyseras fusionen år 1907 mellan Skandinaviska Kredit och Skånes Enskilda Bank. |
|
| Trenta, Cristina | Örebro universitet | Det nya EU samförståndet om utveckling: hållbarhet och skatterättens roll | Rättsvetenskap | 2018 |
Beviljat belopp: 858 500 kronorÅr 2015 antog de FN globala målen (SDG) som ersatte milleniemålen (MG). Detta var ett tecken på förändring, gjorde upprätthållandet av mänskliga rättigheter till en av kärnfrågorna inom hållbar utveckling och pekade på skatter och andra former av intäktsuppbörd som ett sätt att nå dessa mål. Man kan utläsa en liknande omvärdering av den roll som skatterätten spelar i den gemensamma deklarationen om det nya europeiska samförståndet om utveckling som 2017 lades fram av Europaparlamentet, Rådet och Kommissionen. Dokumentet markerar också en viktig förändring i hur EU:s institutioner utformar den betydelse som skatterätten och även mer allmän offentlig finansiering har inom EU:s ramverk. Syftet med denna forskning är att i ljuset av Lissabonfördraget och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna granska hur övergången från MG till SDG påverkar politiken; att analysera hur SDG utformar den roll som skatterätten spelar för att uppnå hållbar utveckling: att reflektera över hur SDG påverkar minderårigas rättigheter, och återstående jämställdhetsfrågor så som de återspeglas i de olika skattesystemen; att identifiera vilka skatteåtgärder som kan ha en mer positiv inverkan inom olika problemområden och som ger bättre stöd till modeller för hållbar utveckling; att föreslå praktiska riktlinjer for hur EU ska ändra eller genomföra förordningar med detta och för att lättare nå SDG. |
|
| Ruotsi, Mikael | Uppsala universitet | Den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen – en hållbarhetsanalys | Rättsvetenskap | 2018 |
Beviljat belopp: 205 333 kronorDet finns två utvecklingsmönster som under de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för den svenska grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten. Dels har teknikutvecklingen medfört att det sätt som yttranden sprids på och konsumeras har genomgått en mindre revolution. En tydlig förskjutning från traditionella medier till internet sker i en accelererande takt. Dels har den internationella rättens genomslag på nationell nivå ökat markant, bl.a. genom det allt mer omfattande internationella rättsliga samarbete som bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Mitt fokus är främst den internationella rättens genomslag, men teknikutvecklingens utmaningar är så stora att de inte kan bortses ifrån. Den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har i stort sett stått skilda från den omdaning av den inhemska rätten som Europarättens genomslag har inneburit. I vissa avseenden framstår detta som rimligt. De principer som ligger till grund för den svenska regleringen utgör en tydlig konstitutionell kärna som inte utan vidare kan avstås med hänvisning till internationella förpliktelser. Utvecklingen visar dock att grundlagens regler inte i alla lägen ger genomslag för de principer som utgör dess berättigande. Om rättighetsskyddet fördelas inkonsekvent och i vissa fall inte ens har en intern logik, är det då verkligen motiverat att regleringen hindrar att t.ex. Europakonventionens rättighetsskydd får genomslag på det grundlagsskyddade området? |
|
| Mares, Radu | Raoul Wallenberg Institutet för mänskliga rättigheter, Lunds universitet | RWI-biblioteks samlingar för förbättrad forskningsmiljö om mänskliga rätt | Rättsvetenskap | 2018 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorI dagens klimat av allt mer ifrågasättande av mänskliga rättigheter, krävs mer än någonsin gedigen, oberoende forskning om området. Raoul Wallenberginstitutet har länge bedrivit en av Sveriges mest gedigna forskning och utbildning inom mänskliga rättigheter. Därtill genomför vi, i samarbete med Lunds universitet, Sveriges äldsta mastersprogram om mänskliga rättigheter. Raoul Wallenberginstitutets bibliotek är Sveriges och norra Europas främsta bibliotek om forskningsområdet mänskliga rättigheter. Tack vare generösa bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse har biblioteket kunnat upprätthålla en aktuell, bred samling litteratur, vilket skapar möjlighet för en avancerad internationell forskning inom mänskliga rättigheter. Biblioteket fungerar som en viktig resurs för forskare inom forskningsområdet, både från Raoul Wallenberginstitutet, från närområdet, däribland Lunds och Malmö universitet, samt som en nationell resurs med användare från hela Sverige. Därtill används biblioteket i stor utsträckning av utländska forskare som institutet samarbetar och stöttar i utvecklingsländer. |
|
| Mahmoudi, Said | Stockholms universitet | Självförsvar i förhållande till "ovilliga eller oförmögna” stater | Rättsvetenskap | 2018 |
Beviljat belopp: 124 000 kronorVåldsförbudet i FN-stadgans artikel 2 (4) betraktas idag som en hörnsten i folkrätten. Förbudet är allmängiltigt och har endast två undantag: staters rätt till självförsvar mot väpnat angrepp från en annan stat (artikel 51) och efter tillstånd från säkerhetsrådet (artikel 42). En ny situation är när en icke-statlig aktör (t.ex. en terroristorganisation), som är verksam inom ett lands territorium riktar väpnade attacker från detta land mot ett annat land. När ”värdlandet” inte har vilja eller förmåga att förhindra attackerna, är det inte ovanligt att den angripna staten åberopar ”ovilja eller oförmåga”-argumentet som en rättslig grund för att använda våld i självförsvar. Rysslands våldsanvändning i Georgien 2002, Uganda i Kongo 2003, Turkiet i Irak och i Syrien 2015–2018 är några exempel. Bruket av våld är riktat mot en icke-statlig aktör, men leder till kränkningen av ”värdlandets” territoriella integritet. Internationella domstolen har i två uppmärksammade fall 2004 och 2005 fastslagit att våldsförbudet i artikel 2 (4) kvarstår och att kampen mot internationell terrorism inte har ändrat rättsläget. Statspraxis visar på motsatsen. Folkrättsdoktrinen är splittrad i frågan. Syftet med detta projekt är att undersöka bakgrunden och utvecklingen av begreppet "ovilliga eller oförmögna stater” och dess status i dagens folkrätt. Studiens yttersta syfte är att undersöka om en ny rättslig grund för användning av våld i mellanstatliga relationer möjligen håller på att utvecklas. |
|
| Göthlin, Sara | Stockholms universitet | Rangordning av fordringar inom samma förmånsrättsliga kategori | Rättsvetenskap | 2018 |
Beviljat belopp: 1 760 000 kronorSvenska företag finansierar sin verksamhet med en blandning av eget kapital och skuld. När flera långivare har lånat ut pengar till samma företag, är det vanligt att långivarna sinsemellan ingår avtal om vilka fordringar som ska vara prioriterade respektive efterställda. Sådana avtal, som brukar kallas ”intercreditor agreements”, har ännu inte behandlats i svensk lagstiftning, domstolspraxis eller rättsvetenskaplig forskning. Det är inte klart hur en konkursförvaltare vid låntagarens konkurs ska agera ställd inför sådana avtal. Samtidigt ingås de regelmässigt vid större finansieringar. Medan differentiering av risk genom avtalad rangordning av fordringar är ett givet inslag i företagens finansiering, är rättsläget i Sverige sådant att vi saknar verktyg för att bedöma och verkställa avtal på detta område i enlighet med parternas intentioner. Efterställning som fenomen har stor betydelse även för finansiella institutioner i förhållande till regulatoriska krav. Syftet med mitt arbete är att bidra till större förutsebarhet vad gäller förutsättningarna för rangordning av fordringar inom samma förmånsrättsliga kategori. Det skulle gynna rättssäkerheten och förutsebarheten både vad gäller villkoren för företagens finansiering och för finansiella institutioners regelefterlevnad. Undersökningen avses göras utifrån vart och ett av det fordringsrättsliga, insolvensrättsliga, komparativa och näringsrättsliga perspektivet. |
|
| Dahlman, Christian | Lunds universitet | Robusthet i forensisk bevisning | Rättsvetenskap | 2018 |
Beviljat belopp: 1 076 000 kronorBeviskravet i brottmål säger att åtalet ska vara bevisat ”bortom rimligt tvivel”. Detta beviskrav innehåller ett krav på ”robusthet”. Att bevisningen är robust betyder att omständigheterna i målet är tillräckligt utredda. Om bevisningen brister i robusthet ska åtalet ogillas. När det gäller forensisk bevisning (DNA, fingeravtryck, mobiltelefondata m.m.) finns framför allt två orsaker till bristande robusthet: ”subjektivitet” i den forensiska metoden och ”otillräckliga referensdata”. Det är viktigt för rättssäkerheten att domstolar bedömer robustheten hos forensisk bevisning på ett korrekt sätt. Det finns två typer av felbedömningar:
Syftet med forskningsprojektet är att bidra till utvecklandet av en rättssäker metod för bedömningen av robusthet i forensisk bevisning. |
|
| Cejie, Katia | Uppsala universitet | Inkomstskatter och socialavgifter i gränsöverskridande situationer | Rättsvetenskap | 2018 |
Beviljat belopp: 1 067 000 kronorEkonomisk tillväxt gynnas av hög internationell rörlighet bland arbetskraft. För att kunna fatta ett beslut om att arbeta utomlands behöver man förstå vad det betyder för den egna ekonomin. Här spelar skatter och avgifter och deras påverkan på nettoinkomsten en stor roll. Att inte kunna förutse konsekvenserna hämmar rörligheten på arbetsmarknaden och därmed även ekonomisk tillväxt. Länder tar ut skatter och avgifter på olika sätt och med olika syften. Det finns internationella principer och etablerad forskning för hur olika skattesystem samverkar. Detsamma gäller i viss mån för socialavgifter. Däremot finns det ytterst lite forskning på den sammantagna effekten av de båda områdena. En första genomgång visar att komplexiteten är så stor att inte bara arbetstagare och arbetsgivare tillämpar regelverken felaktigt, utan även myndigheter. Felen kan exempelvis bestå i att vissa avgifter faller mellan systemen, vilket kan leda till dubbla bördor för individen eller att stater inte får in rätt skatter och avgifter. Syftet med detta projekt är att bidra till ökad förutsebarhet (rättssäkerhet) i gränsöverskridande situationer genom att: |
|
| Brännström, Leila | Lunds universitet | Egendomsskyddets omvandlingar: En rättshistorisk och rättsteoretisk studie | Rättsvetenskap | 2018 |
Beviljat belopp: 665 000 kronorProjektets övergripande syfte är att ta ett helhetsgrepp om hur äganderätten och egendomsskyddet förändrats i svensk rätt sedan mitten av 1980-talet. Effekterna av rättens transnationalisering och bioteknikens och informationsteknologins utveckling kommer att belysas särskilt. Ett första led i projektet är att kartlägga förändringarna. De utvecklingslinjer som identifieras genom kartläggningen kommer därefter att analyseras med utgångspunkt ett antal inflytelserika teorier om hur äganderätt uppstår och varför den bör skyddas. Dessa teorier är i grunden normativa men inom ramen för detta projekt kommer teorierna att användas diagnostisk för att utforska de rättsliga utvecklingstendenserna. Projektets centrala forskningsfrågor är: Hur har äganderätten och egendomsskyddet förändrats i Sverige sedan mitten av 1980-talet? Hur förhåller sig denna rättsutveckling till inflytelser teorier om hur äganderätt uppstår och varför den bör skyddas? Projektet kommer att struktureras kring tre konkreta och aktuella frågor: 1) huruvida äganderätten inbegriper egendoms framtida avkastning, 2) innebörden och omfattningen av samiska markrättigheter, samt 3) äganderätten till persondata som samlas in av applikationer som apple watch och facebook. Var och en av frågorna kommer att belysas historiskt, diskuteras i relation till teknikens och den transnationella rättens utveckling samt ge en ingång till den rättsfilosofiska analysen av äganderätten och skyddet av densamma. |
|
| Zamore, Gustav | Stockholms universitet | Botulf från Gottröra och jakten på kättare i den europeiska periferin | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 108 375 kronorBotulf från Gottröra (d. 1311) är såvitt vi vet den ende som avrättades för kätteri under den svenska medeltiden. Det enda dokument som vittnar om Botulfs öde är hans dödsdom utfärdad av ärkebiskop Nils Kettilsson, men denna text innehåller viktig information om inkvisitionsförfarandet och hur en kättare uppfattades i Sverige under 1300-talets början. Trots att Botulfs fall är välkänt bland svenska historiker finns det endast ett fåtal studier som analyserar källtexten ingående, och dessa är endast tillgängliga för en svenskspråkig publik. Mitt projekt undersöker Botulfs dödsdom utifrån de senaste decenniernas forskning om medeltida kättarrörelser. Jag undersöker särskilt hur kättaren Botulf konstrueras i denna text utifrån litterära och retoriska temata som existerade i medeltida antikättersk litteratur. Jag visar även hur förfarandet inspirerades av kontinental praxis och i vilka avseenden det avvek från denna. En jämförelse av Botulfs fall med liknande fall i den europeiska periferin visar även på de samband som finns mellan fall av kättarprocesser utanför de områden där inkvisitionen huvudsakligen var verksam. Till artikeln bifogas källtexten på latin med en engelsk översättning för att göra denna unika händelse i svensk historia tillgänglig för internationella forskare och studenter. |
|
| Whitling, Frederick | Gustaf VI Adolf som arkeolog och kulturmecenat | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 190 000 kronorProjektet avser en studie av Gustaf VI Adolf (1882–1973, kung av Sverige 1950–1973) som arkeolog, kulturmecenat och styrelseordförande; det syftar till att ge en heltäckande och kontextuell bild av Gustaf VI Adolfs arkeologiska gärning och intressen, med speciellt fokus på den sena kronprinsperioden, 1920–1950. Projektet har en historisk såväl som idéhistorisk profil och karaktär, och baseras genomgående på tidigare opublicerat arkivmaterial. Det beräknas bidra till en djupare förståelse av klassisk arkeologi i Medelhavsområdet och av Gustaf VI Adolfs roll i det svenska antikstudiet och i svensk vetenskapshistoria. Projektet analyserar nationella aspekter av det omfattande sökandet efter ursprung och identitet efter förra sekelskiftet, och tecknar för första gången en helhetsbild av framväxten av nordiska, klassiska och östasiatiska arkeologiska projekt i svensk regi under 1900-talets första hälft, detta genom att utforska Gustaf VI Adolfs hittills överlag outforskade roll i svensk vetenskapshistoria som initiativtagare, organisatör och gemensam nämnare i ett större antal samtidiga beslutsfattande nätverk. Projektet placerar även tidigare arkeologiska forskningsuppgifter och resultat i sina samtida sammanhang och respektive idéhistoriska kontexter, och påvisar förändring över tid och på inverkan på rådande samhällsstrukturer. |
||
| von Ehrenheim, Jacob | Grönsöö slott | Vardagsbestyr på Grönsöö | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorTanken med 2019 års bok och utställning är att belysa det vardagliga, oglamorösa livet på Grönsöö, så som det levts bakom fasaderna. Temat inkluderar på ett naturligt sätt allt från omsorgsfull vård och skötsel av hus och inventarier till klädvård och personlig hygien. Dessa perspektiv på högreståndsmiljöer är tämligen sällsynta, därför är det angeläget att med utgångspunkt från Carl Gustaf von Ehrenheims detaljrika minnesbilder, relevant material i Grönsööarkivet, samt uppteckningsmaterial i Nordiska museets arkiv, publicera ett nummer i skriftserien med titeln ”Vardagsbestyr på Grönsöö” som beräknas omfatta ca 100 sidor. |
|
| Trossholmen, Ninni | Etnologiska föreningen i Västsverige | Partille herrgård genom tiderna – kulturhistoriska betraktelser | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorIntresset för Partille och dess herrgård väcktes under mitt fleråriga arbete med stadsdelen Utby, som fram till 1928 tillhörde Partille innan det inkorporerades med Göteborg. Under arbetet med Utby uppenbarade sig många personer och händelser som direkt gick att knyta till Partille herrgård, vilket ökade min nyfikenhet gällande byggnaden och dess historia. Medan andra herrgårdar i Västsverige visar sig vara tämligen väl dokumenterade, verkar Partille herrgård inte ha tilldragit sig samma uppmärksamhet. Herrgårdens tillkomst och utveckling över tid och inte minst de varierande ägandeförhållandena, som i sin tur kan tänkas ha satt sin prägel på såväl byggnadens design, dess inneboende atmosfär som livet i det omgivande samhället, förefaller vara en fängslande historia och i högsta grad viktigt att dokumentera och berätta för eftervärlden. Min kollega fil.dr Eva Wolf och jag avser genom våra undersökningar, kasta ett ljus över Partille herrgårds unika kulturhistoriska karaktär. |
|
| Strannegård, Claes | Chalmers tekniska högskola | Från speciell till generell artificiell intelligens | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 256 000 kronorIdag finns AI-program som kan köra bil, slå världsmästaren i go och skriva sammanfattningar av medicinska forskningsartiklar. Det finns också industrirobotar som klarar att arbeta mycket effektivt i exakt tillrättalagda miljöer. Dessa framgångar beror till stor del på den relativt nya tekniken deep learning, som bygger på artificiella nervsystem. Trots många imponerande framsteg finns stora begränsningar med deep learning och dagens AI-tekniker. Problem som är enkla för människor är ofta omöjliga för dagens AI-program. Det finns t ex inga hushållsrobotar idag som kan hjälpa till med disk, tvätt och städning i våra hem. För att konstruera sådana robotar krävs att man ökar AI-systemens anpassningsförmåga radikalt. En svårighet i det sammanhanget är att man inom deep learning i regel använder fixerade arkitektur som måste skräddarsys av programmerare för varje enskild tillämpning. På så sätt bygger man in kraftiga begränsningar i systemen redan från början. I projekt utgår vi från djurens enastående förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Vår strategi är att efterlikna ett antal grundläggande mekanismer för hur djur lär sig och fattar beslut. I synnerhet efterliknar vi formbarheten hos naturliga nervsystem, vilket ger en dynamisk arkitektur, som ständigt anpassar sig till nya situationer. Projektet är ett samarbete mellan forskare i kognitionsvetenskap, dynamiska system och biologi från Chalmers, Harvard University (USA) och Deakin University (Australien). |
|
| Quinlan, Meghan | Uppsala universitet | Politiska sånger i Frankrike 1226–1270 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 247 500 kronorLudvig IX av Frankrike (regerade 1226–1270) hör till Frankrikes mest idealiserade kungar, en ställning som bekräftades av hans helgonförklaring 1297. Trots detta påverkades hans regeringstid av kontroverser och utmaningar från adelns sida som bland annat gav upphov till politiska sånger (serventois) som finns bevarade i sångböcker från tolvhundratalets slut. Dessa serventois var skapade utifrån existerande trouvèresånger (norra Frankrikes motsvarighet till trubadurerna i söder) och använde sig inte bara av originalets melodier, utan citerar och alluderar även till viktiga delar av melodins originaltext på ett sätt som omvandlar hovsångerna till politisk retorik. Mitt projekt undersöker dessa politiska sånger under Ludvig IXs regeringstid 1226–1270. Under denna tid styrdes riket stundtals av drottningmodern Blanche de Castile medan kungen fortfarande var omyndig och senare när han befann sig på korståg. Därför riktar sig flera sånger mot Blanche och hennes politik. Både Ludvig och Blanche genomförde ett antal kontroversiella centraliserande reformer som underminerade adeln. Adelsmännen svarade bland annat genom att skapa satiriska sånger som attackerade kungen och hans rådgivare och framställde Blanche som en genushybrid och en maktfullkomlig härskare som utmanade adelns maskulinitet och traditionella värderingar. |
|
| Pihlgren, Victoria | Linköpings universitet | Hovslagare och veterinärer vid svenska regementen under 1800-talet | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 320 000 kronorAnsökan avser ett historiskt forskningsprojekt om regementshovslagarnas – och veterinärernas verksamhet i 1800-talets Sverige. Hästar var en central del av 1800-talets infrastruktur, inte minst i det militära, innan mekaniseringen slutligen tog över i samhället. Hästen var en resurs som i hög grad gav förutsättningarna för många verksamheter men har ändå i stort blivit bortglömd i historieskrivningen. De första utbildade veterinärerna i Sverige fick ofta anställning vid regementen och kunde även tjänstgöra som hovslagare men vi vet inte tillräckligt mycket i detalj om deras gärningar. I början av 1800-talet var dessa yrken inte helt avgränsade från varandra. Syftet är att fördjupa bilden av hur den militära verksamheten satte sin prägel på utvecklingen av hovslagar – och veterinäryrkena och även hur samspelet med det omgivande civila samhället fungerade, dit även relationen med läkarkåren räknas. Under 1800-talet skedde genomgripande samhällsförändringar, socialt, tekniskt och vetenskapligt (medicinskt). Den militära verksamheten genomsyrade fortfarande samhället i hög grad, både på lokal och nationell nivå. Forskningsprojektet bidrar därför till att knyta samman militärhistoria med kultur – och medicinhistoria. Denna kunskap behövs, dels för att förstå hur en viss verksamhet, dess praktik och specifika behov, formar kunskaps – och samhällsutvecklingen, dels för att kunna rekonstruera och förstå hur gränslinjer och kontaktytor mellan yrken och olika discipliner uppkommer. |
|
| Parker, Kerstin | Judarna i Linnéstaden | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorUnder perioden 1850–1914 invandrade en judisk grupp till Göteborg från Ryssland och kom att bosätta sig i Linnéstaden. De ryska judarna flydde från pogromer, antisemitism, fattigdom, usla livsvillkor och militärtjänstgöring. Då de var så fattiga var många av dem tvungna att stanna i Göteborg för att arbeta ihop pengarna till biljetten och så blev en del av dem kvar. Gruppen skiljde sig från de svenska judar som invandrat runt ett sekel tidigare. De var fattiga, ortodoxa, talade jiddisch och hade en färgstark folklore-kultur. Till en början bosatte sig många i Haga och hyrde sängplats. När de senare fick det ekonomiskt bättre flyttade de till stenhusen på Linnégatan, Olivedalsgatan m.fl. adresser. Många av dem fortsatte också med de arbeten som de hade utfört i Ryssland, dvs. som hantverkare och gårdfarihandlare. På sikt kunde de öppna butiker och firmor, av vilka en del blev framgångsrika. De ryska immigranterna satte en viss prägel på stadsdelen. De lät uppföra en ortodox synagoga, en s.k. minjen, som länge låg på Andra Långgatan 6. Det fanns också en kosherbutik, ett bageri, flera judiska butiker och föreningar och inte minst en amatörteatergrupp som lät uppföra pjäser på jiddisch. De ryska judarna satte en viss prägel på stadsdelen. Trots det svåra livet i Ryssland blomstrade kulturen. Det var här jiddischförfattarna, Isaac B Singer och Marc Chagall hade sina rötter och de förde med sig den ryskjudiska kulturen till västvärlden. |
||
| Olsson, Agneta | Västra Frölunda pastorat | Styrsö Kammarsolister | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorTill stöd för nya aktiviteter mot folk och världsmusik särskilt riktad mot en ny publik. |
|
| Olsen, Kim | Göteborgs universitet | Kronofogdarna, nätverken och uppbördsinstitutionen | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 124 667 kronorÅr 1693, strax före sin död, författade den dåvarande generalguvernören Rutger von Ascheberg en ämbetsberättelse om sin tid som skånsk generalguvernör (1680–1693) och om föregångarnas (1658–1679) strävanden på samma post. Ascheberg framhöll att tiden före honom, dvs. den första tiden under svenskt styre efter Roskildefreden 1658 då Skåne tillföll Sverige från Danmark, hade kantats med svåra umbäranden när generalguvernementet som myndighet skulle tillsättas i Skåne. Detta förändrades när Ascheberg tillträdde som generalguvernör och när han skrev sin ämbetsberättelse var generalguvernementet som myndighet redan framgångsrikt etablerat. I klartext innebar detta att Skåne hade försetts med en fullt ut fungerande svensk förvaltning och spåren från den tidigare danska förvaltningen var så gott som bortsopade. I ett samtida europeiskt perspektiv var detta något alldeles unikt, då normen var att nyerövrade områden behöll stora delar av sin förvaltning intakt och i de fall man försökte anpassa förvaltningen tog det lång tid och många kompromisser fick göras längs med vägen. Att det lyckades i Skåne behöver således förklaras. Tidigare forskning har klargjort Skånes formella försvenskning men litet finns om hur det gick till i praktiken. Följande doktorandprojekt ämnar göra detta genom en fallstudie med fokus på kronofogdarnas arbete – strategier och möjligheter – med att införa och etablera ett svenskt skattesystem i Skåne 1658–1700, själva fundamentet för övrig statlig verksamhet. |
|
| Nyberg, Klas | Stockholms universitet | Elsa Gullberg – textil pionjär | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorBoken Elsa Gullberg – Textil pionjär är sannolikt docent Elisabet Stavenow-Hidemarks sista bok. Gullberg var en vän till familjen och gäst vid de många fester för konstnärer, museifolk och arkitekter som hölls i det Stavenowska hemmet. Elisabet lärde känna Elsas barn och de träffades regelbundet under många år. Under Gullbergs sista aktiva period gjorde Elisabet besök och passade på att samla material. Elsa Gullberg (1886–1949) studerade vid Tekniska skolan och arbetade på Föreningen för Svensk Hemslöjd. Pengarna lade hon på studieresor i Europa, 1913 besökte hon Tyskland med Deutscher Werkbund i Hellerau. Där kom hon i kontakt med de radikala estetiska idéerna om att skapa industriella varor av samma kvalitet som hantverksmässigt tillverkade. År 1917 anställdes hon av Svenska Slöjdföreningen för att omsätta idéerna i praktiken. Hon utsågs till chef för Förmedlingsbyrån, Slöjdföreningens verktyg för en ”vackrare vardagsvara” till folket. Tillsammans med Erik Wettergren förmedlade hon Edward Hald till Rörstrands porslinsfabrik, Wilhelm Kåge till Gustafsbergs porslinsfabrik, Edvin Ollers till Kosta glasbruk och Arhur Percy till Gefle porslinsfabrik. Till Kåbergs tapetfabrik förmedlade hon Carl Malmsten, Gunnar Asplund och Uno Åhrén att göra mönster. År 1927 grundade Elsa Gullberg Sveriges första moderna inredningsföretag. Boken bygger på ett omfattande arkiv, textilprover som skänktes till Nationalmuseum av hennes dotter medann G. inredningsarkiv förvaras i Riksarkivet. |
|
| Nyberg, Gudrun | Konsthantverk & design – Hundra år i Göteborg | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 136 000 kronorInför Göteborgs 400-årsjubileum 2021 utges en bokserie om nio volymer som skildrar stadens utveckling de senaste hundra åren. De rör Medicinen, Skönlitteratur, Lärande & bildning, Konsten, Stadsbilden, Idrott, Konsthantverk & design, Små industrier och Scenen. Boken om konsthantverk inleds med en översiktsartikel om Röhsska museets växlande policy för insamling och utställningar under perioden. Därutöver medverkar sex konstvetare som behandlar konsthantverket vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, heminredningsfirman Boet, smyckekonstens utveckling, modeutställningar vid Röhsska museet, textilkonst och konsthantverkskollektiv. Boken blir rikt illustrerad i färg. |
||
| Norrhem, Svante | Lunds universitet | Allianspartner eller undersåte? Sverige och franska subsidier 1630–1800 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 148 000 kronorManus behandlar franska subsidier till Sverige under 1600- och 1700-talen. Att Sverige tog emot subsidier från Frankrike under delar av 1600- och 1700-talen är känt men att det handlade om 89 av totalt 166 år från 1631 till och med 1796 är för de flesta okänt. I den studie som nu gjorts behandlas motiv till varför Frankrike under perioden 1631–1796 återkommande och under långa perioder gav Sverige subsidier, och motiv till varför Sverige tog emot. Vidare behandlar manus ingående vilka effekter den fransk-svenska subsidierelationen fick i framför allt Sverige. Subsidier var en del av den tidigmoderna periodens sätt att skapa allianser och därför sätts den fransk-svenska relationen in i ett större internationellt perspektiv där allianser med Sverige kom att bli en del av en fransk stormaktsstrategi. |
|
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 495 900 kronorUnder 2000–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. Den metallurgiska analysen visar att föremålen har tillverkats av synnerligen hantverksskickliga smeder. Analysen av blyisotoper visar att de använda kopparmalmerna kan härledas till norra England. Under 2018 färdigställs två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverket (I och II) – "Fynden i fokus" (avsnittet hästutrustningar) samt – en "Coffee Table Book". Den tredje publikationen presenterar undersökningsresultaten avseende guldhalsringen från Bragnum, guldhalskragen från Möne, med flera sidoprojekt. De kommande isotopanalyserna berör studier av tänder av häst och människa. Syftet med dessa analyser är att belysa den viktiga frågan kring proveniens och geografisk rörlighet. |
|
| Nilsson, Isabella | Kungl akademien för de fria konsterna | Publicering av Konstakademiens s k 1806 års bibliotek | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorTack vare generösa bidrag från de Söderbergska stiftelserna under åren 2001 och 2007 kunde det internationellt betydelsefulla konst- och arkitekturbiblioteket i Konstakademien konserveras och inrymmas i det rum som inretts av ledamoten Åke Axelsson. Samlingen har en helt unik kärna av studie- och undervisningsmaterial från 1700-talet och tidigt 1800-tal och 1806-års bibliotek innehåller cirka 1200 bokverk av betydande värde. För närvarande avslutas ett viktigt katalogiseringsarbete av samlingen vilket har varit möjligt genom stöd från Torsten Söderbergs stiftelse. Genom att denna katalogisering då kan bli föremål för en publikation ökar också vårt lands rykte inom internationell forskning, inom kulturhistoria med dess olika förgreningar konst-, lärdoms- och bokhistoria, men också hos bibliotek, antikvariat och auktionshus världen över. Publikationen skulle erbjuda en överblick över ett representativt urval av den viktigare äldre konst- och arkitekturlitteratur som samtida databaser aldrig kan ge. Den tryckta skriften på omkring 600 sidor ska illustreras med vackra fotografier och inledas med en kortare text om akademiens och samlingens historia. |
|
| Neuding Skoog, Martin | Försvarshögskolan | Militära entreprenörer i 1500-talets Sverige | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 465 000 kronorI forskningsprojektet studeras legosoldater som ekonomiska aktörer på Östersjöområdets tidigmoderna värvningsmarknad. På senare år har studiet av militära entreprenörer fått ett stort internationellt genomslag. Syftet med undersökningen är att studera marknaden med fokus på de skotska, engelska, tyska, livländska och holländska legosoldater som tjänade den svenska kronan under denna period. De militära entreprenörernas roll i Östersjöområdet är sen tidigare ett relativt obearbetat problemkomplex. I studien behandlas de militära entreprenörernas kontrakt, tjänstevillkor och profitmarginaler, deras karriärer, sociala förhållanden och geografiska rörlighet, värvningsagenters funktion samt de internationella politiska nätverkens betydelse för anskaffningen av soldater under periodens många krig. Den övergripande målsättningen är att försöka frångå det nationella perspektiv som länge dominerat militärhistorisk forskning. Istället vill jag belysa den internationella militära marknadens funktion och betydelse för den expansiva utrikespolitik i öster, som den svenska kronan inledde under denna period. Studien genererar ny kunskap om geografisk och social rörlighet, om ekonomisk och statsfinansiell problematik samt om föränderliga politiska nätverk i Östersjöområdet. Resultaten belyser också den äldre svenska statsbildningsprocessens dynamik, med potential att omdefiniera den gängse bilden av Sveriges väg till stormakt. |
|
| Maassen, Barbro | En Ingaröbondes dagbok, 1860–1914 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorI dagboken får vi följa Axel Wennberg i det dagliga arbetet, möta flickorna han höll kär, läsa om dans och kortspel, om lyckan över de små barnen, om sjukdom, död, sorg och oro. Till Stockholm for han för att sälja strömming, medicinalväxter och jordbruksprodukter och göra egna inköp. Han rodde, seglade, skrinnade och gick. Han for med ångbåt hela eller delar av vägen, med häst och vagn på dåliga vägar och med släde över istäckta fjärdar. Med ångbåtarna kom sommargästerna till gården. Som fattigvårdsföreståndare och fosterfar låter han oss möta den utsatthet många levde under. Det var en tid av migration och emigration. En tid av stora förändring men där det mesta hemma på ön ändå var sig likt. Anteckningarna ger läsaren fragment av livet på Ingarö. Wennberg skrev för sin egen skull, för att få struktur i vardagens arbete och för sin lust att berätta. Utifrån anteckningarna, andra källor, litteratur och kontakter har jag skapat sammanhang och ger läsaren en bild av människors vardag och levnadsförhållanden i en Stockholmsnära skärgårdsbygd under åren 1860–1914, en tid med stora samhälleliga förändringar. Fil.dr Hedvig Schönbäck skriver "manuset förtjänar att bli en bok eftersom det är en berättelse inte bara om de enskilda personerna utan också om ett Sverige som inte längre finns". |
||
| Ljungström, Viveka | Forskning och Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under 2019 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 49 280 kronorProjektet avser utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under 2019. Tidskriftens syfte är att rapportera om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället. Forskning & Framsteg ska verka på kunskapsfronten, vara allmänbildande, förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. |
|
| Lagerkvist, Cajsa | Mölndals kommun/Mölndals stadsmuseum | Tidsresan 3: Fylgia för framtiden | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 520 000 kronorUnder hösten 2011 lanserade Mölndals stadsmuseum det digitala äventyrsspelet Fylgja som byggde på projektet Tidsresan, med stöd av Torsten Söderbergs Stiftelse. Syftet med spelet var att genom upplevelsebaserat lärande levandegöra forntida världar. Spelaren tas med på ett äventyr i bronsåldern och järnåldern. Utgångspunkten i berättelsen är två befintliga arkeologiska fyndplatser och allt material som finns med i spelet är grundat på ett gediget researcharbete, där museer, arkeologer och sakkunniga från hela norden har bidragit med sin expertis och material. Spelet utvecklades för Mac och PC-datorer och har sedan lanseringen använts flitigt i skolundervisningen. Fylgia fortsätter att locka en publik och efterfrågas av skolor såväl som av andra museer i landet. Dock har den tekniska utvecklingen gjort att spelet inte längre är anpassat till vare sig surfplattor eller pekskärmar, vilket gör att användningen sakta avtar. Därför behöver spelet nu översättas till de verktyg som används idag genom en omprogrammering. Fylgia kommer därefter att kunna laddas ner som app i App-Store. Syftet med projektet Tidsresan 3: Fylgia för framtiden är således att säkra det gedigna arbete som har gjorts i projektet Tidsresan och göra Fylgiaspelet redo att följa med flera år framåt på den digitala resan. |
|
| Kvicklund, Karin | Tjolöholms slott | Boken om Tjolöholms Slott | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorProjektets syfte är att tydliggöra och tillgängliggöra Tjolöholms Slotts signifikans och särställning i svensk byggnads- och kulturhistoria genom fördjupande texter och illustrationer sammanställda i bokform. Egendomen Tjolöholm är en märkvärdig anläggning skapad med tydliga visioner och konstnärliga mål, rotade i en spännande konsthistoria. 1898–1904 byggdes slottet med tillhörande arbetarby och kyrka som ett allkonstverk utifrån tidens strömningar: Arts and Crafts, nationalromantik och den estetiska rörelsen. Idag är det ett välbesökt och växande besöksmål med hög ambition att förmedla dess säregna kulturhistoria. Anläggningen är unik i Sverige och väcker internationellt intresse. För att fördjupa och bredda kunskapen om Arts and Crafts rörelsens avtryck i Sverige och det unika med Tjolöholms Slott bör en bok sammanställas om Tjolöholm. Den tilltänkta författaren är den inom området välrenommerade skribenten/författaren Elisabeth Svalin Gunnarsson. Ambitionen är att undersöka allkonstverket Tjolöholm utifrån flertalet perspektiv: arkitektoniskt, kulturhistoriskt, trädgårdens och interiörernas konsthistoria, samt personhistoria över både herrskap och tjänstefolk. Inom dessa områden belyser författaren Tjolöholm med hjälp av fördjupande samtal och intervjuer med forskare och relevanta personer. Boken är tänkt att rikta sig även till en internationell publik genom engelsk parallelltext. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2019 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe Svenska Historiedagarna är en ideell förening med syfte att skapa årligen återkommande tillfällen för kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, praktiker inom museivärlden och arkiv institutionerna, historielärare och en historieintresserad allmänhet. Föreningens ändamål är att i samverkan mellan medlemsorganisationer och andra medarrangörer svara för programverksamheten inom ramen för historiedagarna och utveckla dessa till ett årligen återkommande tillfälle för kontakter och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare har Historiedagarna blivit den främsta, till och med den enda möjligheten till fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en unik och omvittnat uppskattad möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Flera av föreläsningarna publiceras i tryckt form. |
|
| Johnny, Hagberg | Skara Stiftshistoriska Sällskap | Fornsvenska legendariet. Utgåva och översättning | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorMed utgåvan av Fornsvenska legendariet, i översättning och med kommentarer, blir detta betydelsefulla medeltida bokverk för första gången utgiven i komplett skick. Texten är en hörnsten i vår kunskap och kännedomen av det det fornsvenska språket och skriften. Den är också ett tidigt kyrkohistoriskt verk som är betydelsefullt både i svenskt och internationellt hänseende. Att nu en av vårt lands främsta kännare av det fornsvenska språket, professor Per-Axel Wiktorsson, översatt detta stora och viktiga arbete får anses vara en betydelsefull vetenskaplig bedrift. Det utges i fyra gedigna volymer om totalt 1600 sidor genom Skara stiftshistoriska sällskap. På detta sätt kommer en medeltida text att bli möjlig att studera och lära känna för en bredare allmänhet. |
|
| Johansson, Anders | Malcolm Munthe – myter och mysterier kring engelsk-svensk krigshjälte | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 50 000 kronor |
||
| Hell, Ann-Charlotte | Kungl. Musikaliska Akademien | Utgivning av verk av Wilhelm Stenhammar i källkritiska noteditioner | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorPianisten och dirigenten Wilhelm Stenhammar (1871–1927) är en av Sveriges genom tiderna absolut främsta tonsättare. Han var dessutom en av de drivande krafterna bakom uppbyggnaden av 1900-talets moderna musikliv i Sverige, inte minst i Göteborg, där han 1907 blev chefdirigent för Göteborgs orkesterförening. Hans verk för orkester, hans kammarmusik, hans sånger och hans pianoverk håller internationell toppklass och tillhör det yppersta vi har inom den svenska musikskatten. Trots hans höga konstnärliga nivå är stora delar av hans musikaliska skapande okänd mark för de flesta. Detta beror i hög grad på att hans musik både kan vara svår att få tag i, och dessutom i flera fall endast finns i autografer. Flera av hans mest betydande verk föreligger alltså fortfarande endast i handskrift eller i äldre – inte alltid pålitliga – notutgåvor. Det är därmed synnerligen angeläget att på ett professionellt och modernt sätt tillgängliggöra och levandegöra dessa skatter ur vårt svenska musikaliska musikarv. Att genom källkritiska notutgåvor verka för Wilhelm Stenhammars musik kommer inte bara att gagna svensk musik här hemma och internationellt, det kommer också att ännu tydligare sätta Göteborg på kartan som en kulturstad av rang. |
|
| Günther, Stefan | Mölndals kommun/Gunnebo slott | Inredning av trädgårdsgrottan i Gunnebo orangeri | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorGunnebo slott uppfördes 1782–1796 för köpmannen John Hall efter ritningar av Göteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg. Det var en av Sveriges mest påkostade herrgårdar med omgivande trädgårdar och paviljonger vid 1700-talets slut, men godset förföll efter en konkurs 1807. De sista kringliggande byggnaderna försvann 1833, vilket inledde en lång period av förfall. Carlbergs bevarade ritningar har möjliggjort att delar av Gunnebo har återskapats under 1900-talet och in i våra dagar. År 1996 inleddes det nu över två decennier långa projektet ”Gunnebo åter till 1700-talet” och sedan dess har flyglar, tjänstefolksbyggning, drivhus, köksträdgårdar, treillage, balustrader och urnor i den franska trädgården samt slottets fasad rekonstruerats. Den mest ambitiösa rekonstruktionen, återskapandet av Gunnebo orangeri, påbörjades 2013 och beräknas stå färdig 2020. Orangeriet var den viktigaste parkpaviljongen, en byggnad för både nytta och nöje. I den södra längan med två hörnpaviljonger övervintrades exotiska växter. Den västra längan innehöll påkostade sällskapsrum med en smyckad portik mot parken och en trädgårdsgrotta i den norra paviljongen. Bevarade ritningar visar att grottans murade tegelstomme och flacka kupol (färdigställd 2015) ska kläs med stuck omväxlande i form av droppsten, rocailler och en blandning av mineraler, fossiler, snäckskal, glas samt reliefer. Gunnebo Slott och Trädgårdar återskapar nu inredningen i orangeriets trädgårdsgrotta. |
|
| Fischer, Peter | Göteborgs universitet, Svenska Cypernexpeditionens vänner | Söderbergexpeditionen: En bronsåldersstads ekonomiska centrum | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 1 191 000 kronorSöderbergexpeditionens utgrävningar 2010–2018 har genomförts i Hala Sultan Tekke på Cypern som med en storlek på 50 hektar utgjorde en av medelhavets största bronsåldersstäder. Resultaten av utgrävningarna finns nu utgivna i bokform (Åströms förlag, Uppsala, 2018). Fynden har rönt stort internationellt intresse (TV, radio och tidningar). Geofysikalisk prospektering under 2017–2018 ledde till upptäckten av det hittills största sammanhängande stadskvarteret (minst 120x100 m): ett rektangulärt gatusystem som leder till den närliggande hamnen förbinder massiva byggnader av sten. Deras storlek tyder på att de fyllde en funktion som administrativa komplex. Provgrävningar under 2018 frilade ett badrum med en avancerad hydrologisk konstruktion och en 20 m lång korridor med ett stort antal 1–2 m höga keramiska kärl för olivolja, vin och vatten. Även purpurfärg som var en av dåtidens dyraste produkter lagrades där. Fynden tyder på att stadens ekonomiska hjärta har hittats. Handel var ryggraden i stadens ekonomi och baserades på lokalt producerad koppar och purpurtyger samt tillgången till Cyperns mest skyddade hamn. Importer pekar på handel med Egypten, Levanten, Anatolien, Grekland/Kreta, Italien samt Central- och Nordeuropa under perioden 1600–1100 f.v.t. Cyprisk koppar fanns i t.ex. Sverige och Danmark under bronsåldern. Expeditionen planerar nu att frilägga några av byggnaderna för att studera stadens ekonomiska system och handelsutbytet med andra kulturer. |
|
| Bortolozzi, Anna | Nationalmuseum | Katalog över de italienska arkitekturritningarna i Cronstedt-samlingen | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorSyftet med ansökan är en vetenskaplig katalog över 180 italienska arkitekturritningar från ca 1575–1620 som tidigare varit i arkitekten Carl Johan Cronstedts (1707–1777) ägo. Katalogen presenterar nya förslag till identifikationer och attributioner baserade på aktuell forskning och noggranna undersökningar av teckningarnas materiella egenskaper. Publikationen kommer att bidra signifikant till kunskapen om arkitekturen i Rom omkring år 1600. Den första avdelningen (110 nummer) dokumenterar romerska antika byggnader (Pantheon, tempel från Forum Romanum, Marcellusteatern, Konstantins triumfbåge och andra) samt verk av den moderna renässansens kändaste arkitekter, som Bramante och Michelangelo. Katalogens andra huvudgrupp består av 70 originalprojekt av romerska arkitekter, däribland Carlo Maderno och Francesco da Volterra, daterade ca 1590–1620. Det är projekt till kyrkor, palats, trädgårdar, fontäner med mer, vilka utgör nästan helt okända källor till romersk arkitektur. Avsikten är att publicera volymen under 2019 på det tyska förlaget Hatje Cantz, med vilket Nationalmuseum sedan några år etablerat ett samarbete rörande forskningspublikationer. |
|
| Borgehammar, Stephan | Frontside kammarmusikförening | Frontside – Gothenburg International Chamber Music Festival | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 50 000 kronor |
|
| Björk Lindahl, Maja | Göteborgs stadsmuseum | Katalog till utställning om mode ur ett kulturhistoriskt perspektiv | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorI Stadsmuseets magasin finns en skatt i form av en mycket omfattande samling kläder. Rariteter från 1600-talet varvas med dussinvaror som livstycken och välslitna v-jeans. Textiliernas känslighet för både ljus, klimat och slitage gör att samlingen är mycket krävande att ställa ut. Museet satsar nu stort på en kommande utställning, med tillhörande katalog, på temat historiskt mode. Genom att följa modet under åren 1850 till 1970, kan vi visa på en kollektiv historia. Den har på individnivå lett till att vi gradvis fått en större frihet att uttrycka oss på egna villkor genom våra kläder. Vi rör oss från 1850-talets industrialisering och inflyttning från landsbygd till Göteborg, och vidare till 1900-talets fortsatta dragkamp mellan tradition och modernitet. Katalogen och utställningen kommer undersöka kopplingen mellan mode och den skillnad i levnadsutrymme som människor från olika delar av samhället haft. Katalogen fyller en viktig funktion som dokumentation av de utställda föremålen. Inte minst är detta centralt efter utställningens slut, då föremålen tillgängliggörs för forskningsändamål och en större publik under en längre tid. Underlag till texter skrivs av museets sakkunniga och texterna bearbetas populärvetenskapligt för att kunna nå en bred publik. Kvalitativt foto och ett högklassigt tryck är av högsta vikt för den här typen av bildbaserad produkt. |
|
| Bjerrhede, Staffan | Kållereds hembygdsförening | Kållereds hembygdsarkiv | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorFör att möjliggöra hembygds och släktforskning med utgångspunkt från Kållereds socken, Mölndal ska nu det nybyggda arkivet inredas med arkivhyllor. I hembygdsgården Långåker har ett arkiv på ca 40 kvm byggts för att rymma föreningens nuvarande samlingar och även för kommande arkivhandlingar. Huvuddelen av arkivet utgörs av gårdshandlingar och gårdsmonografier som uppordnats av Karl Bjernerstad genom anslag från Torsten Söderbergs Stiftelse. Ett andra stipendium erhöll Staffan Bjerrhede som då ordnade det stora arkivet från gården Sagered och forskade fram dess anknytning till Ostindiska Kompaniet i Göteborg. Till detta ska också föreningens ca 4000 foton inordnas. Därefter kan arkivet hållas öppet för forskning hembygds och släktforskare och förhoppningsvis av andra historieintresserade. |
|
| Bergman, Lars | Riksföreningen Sverigekontakt | De karolinska fångarnas censurerade brev | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 449 000 kronorEfter de svenska nederlagen år 1709 i nuvarande Ukraina råkade 23 000 karoliner i rysk fångenskap. De hamnade på olika håll i Ryssland, bl.a. i Sibirien. Många var välutbildade och behövdes för olika arbetsuppgifter. Man organiserade byggnadsprojekt och grundade skolor som även lockade ryska elever ur ledande familjer. Svenskarna var vanligen uppskattade. Många gömdes undan efter fredsslutet, andra stannade självmant kvar. De allra flesta längtade ändå oavbrutet hem. En del flydde, många dog av svält och umbäranden. Karolinernas liv i fångenskap skildras i dagböcker och brev, som delvis utgivits. Däremot var det åtskilliga brev som aldrig nådde sin adressat i Sverige eller Ryssland, då de fastnade i censuren. Men många arkiverades, och dessa kan nu studeras sedan de ryska arkiven öppnats på 1990-talet. Projektet har med ekonomiskt stöd från Torsten Söderbergs Stiftelse bedrivits under åren 2015, 2017 och 2018. Tidigare okända brev har lokaliserats i ryska arkiv, kopierats och digitaliserats. Vetenskaplig analys pågår. Fler brev än väntat har påträffats. Dessa är av statsrättslig och rikspolitisk karaktär eller rent privata. De är skrivna på svenska och tyska, en del på franska eller latin. Eftersom de tidigare varit okända till sitt innehåll, kan de förväntas kasta nytt ljus över förhållandena vid den aktuella tiden. Efter freden 1721 växer ett nytt Sverige fram. Breven har tillkommit under en avgörande brytningstid. |
|
| Aspeborg, Håkan | Lunds universitet | En centralplats uppkomst – aktörer, bosättningar och landskap kring Uppåkra | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 440 000 kronorUppåkra är en unik plats från järnålder. Den är Sveriges största boplats från tiden och den har ägt bestånd i ungefär 1000 år. I Uppåkra har man hittat en enorm mängd fynd och med stor variation. Bland dessa finns enastående exklusiva fynd av ädelmetall, glas och andra material. Fynden är dels tillverkade på platsen men kommer också från omgivningen, närliggande regioner och kontinenten. Platsen har varit ett politiskt och religiöst centrum av högsta rang. På platsen har ett residens för en hövding eller kung funnits. Varför uppstår denna plats under århundradet före Kristi födelse och hur kunde den äga bestånd genom hela den oroliga järnåldern? Det är frågor som jag ska försöka besvara. Jag tänker göra det genom att studera järnåldersboplatser i Uppåkras närområde. Människorna på dessa gårdar och byar bör ha påverkats och samspelat ekonomiskt och socialt med de styrande i Uppåkra. Min tes är att dessa gårdar är en viktig del av bakgrunden till Uppåkras existens. |
|
| Andersson, Stig | En vårdhistoria utifrån primärvårdsperspektiv med Värmland som exempel | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorDe stora epidemierna och vanliga sjukdomar beskrivs. Under större delen av historien tjänade de akademiska läkarna endast eliten. När vanligt folk blev sjuka vände de sig till lokala botare och jordemödrar eller till kringresande fältskärer, barberare och läkemedelskrämare. Prästerna pålades under 1700-talet ansvar för befolkningens hälsa. Fram till slutet av 1800-talet hade läkare och barnmorskor sitt arbete förlagt till patienternas hem. Hospital och sjukhus fungerade huvudsakligen som förvaringsplatser. Från sekelskiftet 1900 och framåt växte moderna, specialiserade sjukhus fram. Under 1800-talet gjordes en rad biomedicinska upptäckter och nya undersökningsmetoder utvecklades. Sjuksköterskeyrket etablerades och barnmorskor anställdes över hela landet. En livlig debatt om sexualitet, prostitution, aborter och preventivmedel tog fart för att nå sin kulmen under kommande sekel. 1900-talets stora kamp mot tuberkulos ges stor plats. Upptäckterna av sulfa, penicillin och insulin samt utveckling av läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar beskrivs och även de utvecklingsstördas och psykiskt sjukas eländiga situation. Kvinnornas del i sjukvårdens övervägande patriarkala historia hålls fram. Ett antal starka aktörer bland barnmorskor, tidiga kvinnliga läkare och sjuksköterskor presenteras.I den sista delen berättas om framväxten av den nutida primärvården med dess möjligheter och utmaningar. Där presenteras också den kritik som modern medicin utsatts för. |
||
| Ahlbom, Katinka | Kungliga biblioteket | Gesta Danorum med anteckningar av Olaus och Johannes Magnus | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 480 000 kronorKyrkomannen Olaus Magnus handskrivna skildring om Stockholms blodbad har återfunnits i ett unikt och tidigare okänt exemplar av den danska krönikan Gesta danorum. Gesta danorum (”Danernas bedrifter”) skrevs av historieskrivaren Saxo Grammaticus som verkade i Danmark under 1100-talet. Verket är i sig en av de viktigaste källorna till tidig dansk och skandinavisk historia, men det exemplar ur förstautgåvan från 1514 som KB förvärvat, har stor betydelse även för Sverige. Det har använts av bröderna Olaus och Johannes Magnus, som senare utgav egna viktiga verk om svensk historia. Omfattande marginalanteckningar på latin avslöjar vilka delar av Gesta danorum som särskilt intresserade de båda historieskrivande bröderna. Ännu mer anmärkningsvärt är att boken innehåller Olaus Magnus handskrivna vittnesmål över Stockholms blodbad år 1520 – förmodligen en av de första källorna till händelsen. Den kan sättas i relation till en liknande passage i hans stora verk "Historia om de nordiska folken". Både Olaus och brodern Johannes, som utgav "Alla göta- och sveakonungars historia", refererar dessutom flitigt till Saxo Grammaticus i sina verk. År 1519 skänktes deras arbetsexemplar till Birgittahuset i Rom. Därefter har boken på olika vägar hamnat i ett kartusiankloster i Avignon. I samband med franska revolutionen beslagtogs klosterbiblioteket, och förmodligen kom volymen sedan ut på bokmarknaden i mitten på 1800-talet. |
|
| Zierath, Juleen | Karolinska Institutet | Identifikation av metabolt viktiga faktorer utsöndrade av muskler vid träning | Medicin | 2017 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorTyp 2-diabetes uppstår genom att kroppens vävnader får en stark resistens mot hormonet insulin samt även en nedsatt produktion av insulin i bukspottkörteln. Träning påverkar musklerna som får en ökad insulinkänslighet och även motverkar insjuknande i typ 2-diabetes. Träning har dock effekter på nästan alla organ i kroppen genom behoven att anpassa dem till de ökade mekaniska, metabola och temperaturreglerande behov som det ökade kroppsarbetet medför. Det är känt att skelettmusklerna utsöndrar specifika proteiner, s.k. myokiner, för att kommunicera detta till övriga organ inklusive fettväven. Detta projekt fokuserar på att systematiskt identifiera faktorer som utsöndras av musklerna vid träning och som är viktiga för en ökad förbränning och metabolism i kroppen. Dessa faktorer kan vara proteiner men även andra ämnen såsom olika metaboliter. Genom att kombinera cellulära modeller för träning med organ modeller (intakta muskler) samt med serum från människor (både friska och typ 2-diabetes patienter) som har genomgått korta träningspass kommer vi kunna identifiera faktorer som har betydelse i människa och för typ 2-diabetes. I förlängningen kan dessa faktorer ligga till grund för nya biomarkörer för hur man svarar på träning samt till nya behandlingar av typ 2-diabetes. |
|
| Wahlgren, Mats | Karolinska Institutet | Okända epitoper och orsak till sjukdom | Medicin | 2017 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorHär föreslår vi att tillskapa en intelligent uppsättning slumpmässigt utvalda ”sjukdomsstrukturer” (peptider) för att identifiera huvudsakligen tertiära och kvartenära epitoper som ses av det mänskliga immunsystemet. Immunoglobuliners bindning till peptider beror av dess form och laddningr, inte aminosyra sekvensen vilket sannolikt tillåter oss att också upptäcka okända antigena kolhydrater och lipider. Vi har nyligen studerat slumpmässiga genererade peptider in silico för teoretisk antigenicitet baserat på tidigare identifierade B-cellsepitoper. Detta genom att genom att tillskapa en ny matematisk formel som tillämpar ”Markov-” och ”Yen's K-shortest path” algoritmer Vi kan därmed undersöka och rangordna ett ”oändligt” antal peptider för teoretiskt reaktivitet men har börjat med en delmängd (10-6). I första omgång har vi studerat 172 943 syntetiska peptider av praktiska skäl eftersom de får plats på ett array-glast. I preliminära experiment har vi screenat mänskliga sera från patienter med ”diskreta och definierade' neurologiska störningar, såsom obsessiv kompulsiv sjukdom eller amyotrofisk lateralskleros och identifierade nya och unikt reaktiva sekvenser. Vi föreslår nu att utveckla diagnostiska analyser för att studera dessa och andra sjukdomar där orsakerna är okända tillsammans med experter inom området. I senare steg bör detta leda till en ökande förståelse rörande sjukdomarnas uppkomst och förhindrande. |
|
| Pekny, Milos | Göteborgs universitet | Astrocyter – ny måltavla för CNS regeneration vid stroke och ALS | Medicin | 2017 |
Beviljat belopp: 2 300 000 kronorUnder människans åldrande och vid sjukdomar och skador som drabbar hjärnan och ryggmärgen, såsom stroke och ALS (amyotrofisk lateral skleros), dör celler i hjärna och ryggmärg, vilket leder till funktionsnedsättning. Vi har funnit att astrocyter är nyckeln för att sakta ned eller till och med vända denna process. När nervceller skadas till följd av sjukdom aktiveras astrocyterna och inriktar sig på att minimera och avgränsa skadan, särskilt i det akuta skedet efter en hjärnskada. Men kraftigt aktiverade astrocyter som bildar ett ärr av celler, kan i ett längre perspektiv hindra funktionsåterkomst genom att bland annat hämma nybildning av kopplingar mellan nervcellerna. I transgena möss har vi nu lyckats undvika skadlig ärrbildning och därmed har nya kopplingar bildats mellan de kvarvarande cellerna. Målet med detta projekt är att farmakologiskt styra astrocyternas aktivering och därmed förbättra återhämtning efter stroke. Vi har i preliminära studier på det sättet kunnat sakta ned sjukdomsförloppet hos möss med ALS. Ökad kunskap om astrocyternas aktivering samt farmakologiskt styrning av deras funktion medför stora möjligheter att utveckla nya behandlingar för stroke och för neurodegenerativa sjukdomar. |
|
| Mahlapuu, Margit | Göteborgs universitet | Molekylära mekanismer och nya behandlingsstrategier av typ 2-diabetes | Medicin | 2017 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorPrevalensen för typ 2-diabetes (T2D) ökar dramatiskt och T2D har blivit ett av de stora globala hoten mot hälsa. Intensiv forskning under det senaste decenniet har visat att ektopisk lipidinlagring utanför fettvävnaden, framför allt i lever och skelettmuskel, aktivt bidrar till utvecklingen av insulinresistens vilket vidare leder till T2D. Att förstå de molekylära mekanismer som styr inlagringen av ektopiskt fett är därför av högsta vikt för att hitta nya metoder som effektivt förhindrar förekomsten, samt förbättrar behandlingen, av T2D. Vår senaste forskning i omfattande patientmaterial, humana celler samt unika djurmodeller har visat att kinaset STK25 är en ny nyckelregulator av lipidmetabolism. Våra studier visar att STK25 binder till lipiddroppar inne i levercellen och kontrollerar lipidackumulering och inflammation i levern, samt reglerar kroppens insulinkänslighet. Vidare har vi identifierat selektiva och potenta farmakologiska hämmare av STK25, vilka potentiellt kan leda till en ny unik behandling av T2D. Syftet med projektet är att kartlägga de molekylära mekanismer som reglerar lipidinlagringen samt utvecklingen av insulinresistens i lever, med fokus på STK25. Studien bidrar till förståelse för de komplexa och integrerade signalvägar som reglerar insulinkänsligheten och de förändringar som leder till T2D. Projektet kan även ligga till grund för utvecklingen av nya behandlingar mot T2D och relaterade metabola sjukdomar, baserad på farmakologiska hämmare av STK25. |
|
| Ingelsson, Martin | Uppsala universitet | Utveckling av antikroppsbaserad immunterapi mot Parkinsons sjukdom | Medicin | 2017 |
Beviljat belopp: 1 487 000 kronorVid Parkinsons sjukdom ansamlas alfa-synuklein i hjärnans nervceller och mellanstora former av detta protein, s.k. oligomerer, är särskilt skadliga. Vi har framställt antikroppar mot oligomerer och på en musmodell kunnat visa att dessa, efter injektion i bukhålan, kan transporteras till hjärnan och reducera mängden skadligt alfa-synuklein samt även minska risken för svåra sena motoriska störningar. I en studie har vi visat att mössen uppvisar subtila gång- och beteendestörningar redan från två–fyra månader. I en pågående studie undersöker vi därför om även dessa tidiga symptom kan förebyggas med antikroppar. Behandlingen avslutas i januari 2018 och därefter följer en rad olika analyser av hjärnvävnaden. Utöver denna studie kartlägger vi ytterligare en musmodell och undersöker om vi, via ett ofarligt virus som låter antikroppar bildas direkt i nervcellerna, kan få ännu bättre effekter. Preliminära data tyder på att behandlade möss får höga nivåer av antikroppar i nervcellerna och vi planerar nu en större studie för att se om denna strategi även kan minska patologi och symptom hos mössen. Detta forskningsprogram representerar viktiga steg i utvecklingen av nya behandlingsstrategier vid Parkinsons sjukdom. Vi bedömer att perspektiven är realistiska. Immunterapi mot Alzheimers sjukdom prövas kliniskt, bl.a. med en antikropp som framtagits av forskargruppen. Projektet leds av professor Martin Ingelsson och utförs vid Uppsala universitet under 2017–2019. |
|
| Hökfelt, Tomas | Karolinska Institutet | Hjärnans galanin- och substans P-system är förändrade vid depression: Öppning för ny behandling | Medicin | 2017 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorDepression är en livshotande (självmord), vanlig och dyrbar sjukdom (drabbar 300 miljoner människor i världen, kostar ofattbara €380 miljarder i EU). Gängse behandling med mediciner, typ Prozac, hjälper tyvärr inte i många fall. Vi vill ta fram nya mediciner baserade på neuropeptid-antagonister genom studier av postmortala hjärnor från människor som drabbats av depression. Det finns >100 neuropeptider med ännu fler receptorer (samma typ som för många av dagens läkemedel). Fokus är på neuropeptiderna galanin och substans P, som båda spelar en roll i depressionslikt beteende hos försöksdjur. Vår fråga är: gäller detta även för människan? Mediciner för människor bör ju tas fram genom studier över människan. Vi har visat förändringar i "galaningenerna" hos patienter med depression, och även sett skillnader i galaninsystemet i hjärnor från avlidna med depression (självmord). Vi vill nu se om liknande förändringar föreligger i substans P-systemet och även hos andra peptider (84 skall skannas). Preliminära fynd visar substans P-förändringar, i områden som styr känslor. Vi vill även med mikroskopisk teknik studera i vilka hjärnceller dessa förändringer sker, samt söka efter neuropeptidrelaterade biomarkörer för depression i blodet. Våra resultat tyder på att galaninantagonister är potentiella antidepressiva och att substans P-antagonister bör undersökas vidare. Till slut, vi hoppas kunna diagnostisera vissa typer av depression med hjälp av peptidmarkörer i blodprov. |
|
| Hansson, Göran K. | Kungl. Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2018 | Medicin | 2017 |
Beviljat belopp: 10 100 000 kronorTorsten Söderbergs Stiftelse finansierar i dagsläget sex akademiprofessurer i medicin (varav den senaste är under tillsättning) på nivån 2 miljoner kr per år under fem år. Behovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Akademien ansöker därför om ytterligare ett bidrag på 10 miljoner kr så att en femårig akademiprofessur i medicin kan tillsättas under 2018. |
|
| Collin, Mattias | Lunds universitet | Streptokockers modifiering av antikroppsglykosylering vid allvarliga infektioner | Medicin | 2017 |
Beviljat belopp: 700 000 kronorDet flesta proteiner i vårt immunförsvar är glykoproteiner där kolhydrater (glykaner) påverkar funktionen. Antikroppar är centrala i vårt förvärvade immunförsvar och glykaner är mycket viktiga för att att dessa ska interagera korrekt med vita blodkroppar. Inte helt förvånande har bakterier utvecklat enzymer (glykosidaser) som förstör eller förändrar dessa glykaner. Vi har upptäckt det första enzymet, EndoS från grupp A streptokocker (GAS), som väldigt specifikt tar bort glykanerna på IgG-antikroppar. GAS infekterar bara människor och orsakar milda infektioner som halsfluss och svinkoppor, men också allvarliga livshotande infektioner. I nuläget är det inte känt vad bakteriella endoglykosidaser betyder för infektionsprocessen. Vi vill därför i detta projekt försöka besvara den frågan. Vi har tillgång till en mycket känslig och exakt masspektrometrisk metod där vi kan studera glykosyleringen av antikroppar direkt i prover från blod, svalget och infekterad vävnad. Preliminära försök visar att antikroppar förlorar sin glykan både lokalt vid halsfluss och i blodet vid allvarlig spridd infektion (sepsis). Vi kommer också att undersöka antikroppsglykosyleringen i möss som infekterats med ursprungsbakterien och sådana som saknar EndoS eller liknande enzymer. Resultaten från våra studier är viktiga för att förstå grundläggande mekanismer för hur bakterier undkommer vårt immunförsvar, men öppnar också för nya sätt att diagnosticera och behandla allvarlig infektionssjukdom. |
|
| Åkerman, Anders | Stockholms universitet | Internets påverkan på produktivitet, arbetsmarknader och globalisering | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorEn av vår tids största frågor är hur en allt snabbare teknisk utveckling påverkar hur våra ekonomier fungerar. Internet, den ”tredje industriella revolutionen”, förändrar i grunden hur moderna ekonomier fungerar och projektet fokuserar på just detta. Den första delen studerar hur arbetsmarknader påverkas och det faktum att informationsteknologi anses speciellt gynna högutbildad arbetskraft. I de flesta länder ökar inkomstskillnader mellan låg- och högutbildade men det är svårt att veta hur mycket som beror på just teknisk utveckling. Och vilken typ av utbildning, erfarenheter och andra karaktäristika är det som efterfrågas när teknik förnyas? Projektets andra del gäller hur företags produktivitet påverkas och hur förändringar på företagsnivå påverkar utvecklingen av samhällets aggregerade produktivitet. Den tredje delen undersöker hur globaliseringen påverkas av internet. Kommer geografins roll för handel att minska med internets utveckling och därmed leda till det så kallade ”death of distance”? Denna ansökan gäller specifikt en fortsättning och utvidgning av detta projekt. Det första av de tre delprojekten är slutfört och publicerat i Quarterly Journal of Economics. Detta delprojektet har också fått ett viktigt uppföljningsprojekt som fokuserar på hur man empiriskt mäter teknologisk utveckling på företagsnivå. Utöver detta så har delprojektet om internationell handel utvidgats för att nu också innehålla en teoretisk modell och mer strukturell empirisk bas för diskussionen. |
|
| Wahlström, Gunnar | Göteborgs universitet | Extern redovisning och företagens relationer | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 1 015 000 kronorProjektet avser del två av den av stiftelsen del ett finansierade projektet ”Extern redovisning och företagens relationer på kapitalmarknaden”. Tre gjorda insamlingar av data i form av årsredovisningar, den offentliga debatten och intervjuer visar att en del av problemet med extern redovisning är att redovisningens praktik leverera lösningar som bygger på ”more of the same”. Några nya dimensioner erbjuds inte. Denna fortsättningsansökan avser att från en tvärvetenskaplig utgångspunkt skapa ett alternativ till den siffermässiga presentationen i extern redovisning. I gjorda intervjuer illustrerar management användning av extern redovisning med olika händelser eller fall. Dessa visar att management initierar och motiverar handlingar utifrån värden som skapar handlingsmönster. De skiljer sig åt mellan företag och kan därmed bidra till att förklara fenomenet med att två företag i samma bransch kan ha diametralt skild lönsamhet. Denna projektansökan avser att: 1. Skapa ett alternativ till den siffermässiga presentationen i den externa redovisningen genom att koda värden som företagsledare ger uttryck för i redan gjorda intervjuer. 2. Slutföra redan påbörjade artiklar i projektet. |
|
| Strömsten, Torkel | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Forskningsskolan i redovisning – FIRE | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 1 940 000 kronorRedovisningsämnet är sedan lång tid satt under stor press. Flera centrala aktörer som FAR och Civilekonomerna talar uttryckligen om en kris för ämnet. Redovisningsämnets fortlevnad är allvarligt hotad. Utifrån dessa utgångpunkter sökte Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Uppsala universitet 2014 gemensamt finansiering (från Handelsbankens forskningsstitelse och från Torsten Söderbergs Stiftelse) för att etablera en forskarskola i redovisning (FIRE). Under 2015 och 2016 har FIRE tagit in två kullar med doktorander, gett tre doktorandkurser och organiserat fyra interna workshops. Vi har nu tretton aktiva doktorander inom FIRE och ett starkt nätverk mellan doktoranderna håller på att skapas. En annan viktig effekt av FIRE är att samarbetet mellan lärosätenas lärare och forskare har utvecklats och fördjupats. En tredje effekt är att internationella forskare på olika sätt knyts till FIRE. FIRE kan så här långt beskrivas som en stor succé. Vi söker nu ytterligare medel för att utveckla och förstärka FIRE. Från och med hösten 2017 ansluter sig Handelshögskolan i Göteborg vid Göteborgs universitet till FIRE. |
|
| Sandberg, Rickard | Handelshögskolan i Stockholm | Detaljhandelsdata (”Big Data”) och prediktiv analys | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 1 720 000 kronorI dag har de flesta detaljhandelsföretagen tillgång till mycket stora datamängder – så kallade ”Big Data”. Dessa data kan t.ex. bestå av kund-, produkt-, transaktions-, försäljningskanals-, geospatial-, text- och bild-data (som observeras över tid). Intresset av Big Data bland detaljhandelsföretagen är av uppenbara skäl enormt, och med adekvata analysmetoder kan t.ex. konsumenters beteende predikteras. Bristerna i både teori och metod, hos såväl användare som hos forskare, gällande detaljhandelsdata och prediktiv analys är dock påtagliga. Faktum är att stora delar av informationsvärdet i Big Data inte utnyttjas, och ofta vet man helt enkelt inte vad man skall göra med all data. Prediktiv analys baserat på Big Data står också inför ytterligare utmaningar i och med EUs annalkande dataförordning – The General Data Protection Regulation [GDPR] – och hur data i framtiden de facto får användas. Behovet av forskning kring hur teori och metod kan kombineras för att extrahera informationsvärdet i Big Data, under GDPR, är således ytterst angeläget. I strävan att efterse detta behov har ett tvärvetenskapligt projekt initierats vid Handelshögskolan i Stockholm, där ämnesledande forskare från Center for Retailing [CFR] och Center for Economic Statistics [CES] samarbetar. Projektet är unikt i bemärkelsen att tillgången till Big Data ges från ledande detaljhandelsföretag i Sverige. I projektgruppen ingår också två stycken doktorander. |
|
| Rylander Eklund, Anna | Göteborgs universitet, GRI | Att organisera design och designa organisationer för förändring | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 2 640 000 kronorDesign har kommit att ses som en strategisk kompetens inom alltfler stora företag, vilka investerar stora belopp i rekrytering av designers. Förhoppningen är att designers förhållnings- och arbetssätt kan ligga till grund nya former för att leda och organisera företag och offentlig verksamhet. Det saknas dock forskning som kan vägleda aktörer som söker integrera design(er) i organisationer för att skapa förändring. Med detta projekt vill forskare inom Business & Design Lab bearbeta och vidareutveckla resultaten från ett stort antal nyligen avslutade internationella studier som på olika sätt fokuserat på mötet mellan designer och andra professionella grupper. Sammantaget indikerar våra tidigare studier att det är designers speciella värderingar och praktik, deras estetiska expertis, som utgör kärnan i deras bidrag till innovation och förändring, samtidigt som just dessa är en hämsko för att åstadkomma radikal och hållbar förändring i andra organisatoriska sammanhang. Projektet syftar till teoretiska och metodologiska bidrag genom att tydliggöra hur designers estetiska expertis bidrar till kreativitet, lärande och förändring, samt vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att kunna få utväxling på denna expertis och realisera organisatorisk förändring. Detta skulle utgöra ett starkt och välbehövligt bidrag till fältet Design Management och befästa Business & Design Labs position som internationellt ledande centrum för forskning inom mötet mellan design och management |
|
| Nyberg, Klas | Stockholms universitet | Mode, lyx, kredit och tillit. Från tidigmoderna till moderna konkurser | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 480 500 kronorProjektet syftar till att ge ut en vetenskaplig antologi på ett internationellt förlag. Antologin analyserar betydelsen av konkursinstitutets reformering 1767-1830 för den förindustriella kreditmarknadens modernisering med kreditmarknaden i Stockholm som fallstudie. Då ersattes en aristokratisk slösaktighet på kredit med köpmäns alltmer affärsmässiga lånerörelse. Resultaten presenteras i en svensk del av antologin som sedan jämförs med bidrag av internationella specialister. De kommer att rekryteras på en redan antagen session med projektets namn på den samhällsvetenskapliga historikerkonferensen ESSHC i Belfast 2018. Projektets svenska del har sin bakgrund i en historisk interaktiv databas, www.tidigmodernakonkurser.se över konkursinstitutet i Stockholm. Projektdeltagarna har deltagit i tre internationella antologier och presenterat än fler papers vid symposier och konferenser och ingår i flera forskarnätverk inom ämnesområdet. Vår senaste bok utkom i våras under titeln "Ekonomisk kulturhistoria" (se anm i Axess nr 5: 2017). Vi har bland annat en rad belägg för konkursinstitutets modernisering i Stockholm (effektivisering, branschfördelning, förändrad praxis m.m.) som vi nu avser sammanställa till en helhet och jämföra med andra länder i Europa och Nordamerika. Ett viktigt resultat är att statliga jurister spelade en viktig roll i implementeringen av den omfattande lagstiftningen efter 1767. Ett annat resultat är att förhållandena skilde sig mellan olika branscher. |
|
| Lapidus, John | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Nya finansieringsalternativ för centrala välfärdstjänster | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 663 750 kronorDen svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar. Här åsyftas ofta den omfattande driftsprivatisering av centrala välfärdstjänster som inleddes i början av 1990-talet. Men även välfärdens finansiering har förändrats i viss utsträckning. Det har bland annat skett via olika typer av tilläggstjänster inom vård, skola och omsorg. Samtidigt är dessa tilläggstjänster en form av halvprivata välfärdslösningar, då konsumenten kan minska den privata kostnaden via skatteavdrag (bruttolöneavdrag för privata sjukvårdsförsäkringar, Rut-avdrag inom äldreomsorg och i viss mån utbildning). Hur har ökad privat och halvprivat finansiering möjliggjorts? Vilka blir konsekvenserna för välfärdsmodellen i stort? Bidrar tilläggstjänsternas utformning till att avlasta eller urholka den traditionella välfärdsmodellen? Finns ett samband mellan driftsprivatisering och privatisering av välfärdens finansiering? Syftet med forskningsprojektet är att studera en viss sorts förändringar av den svenska välfärdsmodellen. Det handlar för det första om att förstå och analysera det relativt outforskade sambandet mellan privatiserad drift och privatiserad finansiering av centrala välfärdstjänster. Det handlar för det andra om att förstå och analysera de samhälleliga konsekvenserna av en välfärdsmodell som i allt större utsträckning bygger på privatfinansierade välfärdstjänster. Det handlar för det tredje om att kunna säga något om var den svenska välfärdsmodellen befinner sig, och var den är på väg. |
|
| Kjellberg, Hans | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Marknaders rumsliga och konceptuella domän. En studie av Freeports | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 970 000 kronorDetta doktorandprojekt studerar det nutida fenomenet Freeports – lagerhus lokaliserade i frihandelsområden där värdefulla föremål stuvas undan på obestämd tid för att undgå taxering och identifiering – och de ekonomiska utbyten som sker inom och över deras gränser. Syftet med projektet är att skapa förståelse för relationen mellan marknaden som abstraktion och konkret företeelse. Mer specifikt handlar projektet om att förstå kopplingen mellan marknaders lagliga reglering och deras materiella och rumsliga manifestationer. Hur påverkar aktörer på marknader den konceptuella inramning som lagen skapar och hur påverkar lagen de aktiviteter som försiggår på marknader? För att komma åt dessa frågor utförs ett antal delstudier av fenomenet Freeports. Projektet tar därmed fasta på en metodinriktning inom samhällsvetenskapen som söker insikter genom studier av opaka och ljusskygga verksamheter, för att på så vis bättre förstå dagens samhälle. Projektet bidrar med ny kunskap kring organiseringen av reglerade marknader, genom att dels belysa samspelet mellan de legala och materiella dimensionerna och dels uppmärksamma de politiska och ekonomiska skälen för aktörer att agera utanför de vanliga samhälleliga strukturerna. |
|
| Häckner, Jonas | Stockholms universitet | Utvidgad gästforskar- och seminarieverksamhet | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorFör att bättre kunna utnyttja våra internationella kontaktytor ansöker vi härmed om ett anslag för vår gästforskar- och seminarieverksamhet 2018. |
|
| Husebye, Alexander | Centrum för Näringslivshistoria | Pelle Söderberg – en biografi | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 1 545 643 kronorCentrum för Näringslivshistoria genomför ett bokprojekt där Per Olof (Pelle) Söderbergs liv (1836–1881) berättas och belyses i sitt industrihistoriska sammanhang. Projektets syfte är att med utgångspunkt från ny forskning dokumentera och berätta Per Olof Söderbergs biografi. Han är en av flera framgångsrika entreprenörer som under 1800-talet präglade det svenska näringslivet, tillika förgrundsgestalt i släkten Söderberg och en av Sveriges första handelsagenter på riksnivå. Projektet syftar även till att fylla en lucka – Sveriges ekonomiska utveckling under 1800-talet har studerats ur en rad perspektiv, men biografier över enskilda företagare, i vilka individers roll analyseras i ett större historiskt sammanhang, är desto ovanligare. Projektet är uppdelat i två steg. I det första genomförs research med fokus på en rad primärkällor, identifierade inom ramen för ett forskningsförberedande projekt under 2017 med stöd av Torsten Söderbergs Stiftelse. Dessa källor (privat material, offentliga arkiv, diverse bruksarkiv, tidningsmaterial mm) har till största del inte analyserats tidigare. I anslutning till researcharbetet sker textproduktion. I projektets andra steg sker bokproduktion med redaktionellt arbete, bildresearch, layout och tryck. Under projektets gång anordnas två seminarier med representanter för CfN och andra intressenter för att utvärdera källor och manus. Boken om Pelle Söderberg kommer att ges ut på Förlaget Näringslivshistoria och presenteras på bland annat Bokmässan i Göteborg 2019. |
|
| Hardardottir, Hjördis | Lunds universitet | Vardaglig stress och dess effekt på tidsperception och tidspreferenser | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 56 250 kronorStudien undersöker huruvida vardaglig stress orsakad av intellektuellt krävande uppgifter som behövs göras samtidigt påverkar människors perception av tiden och därmed också deras tidspreferenser, givet att individers preferenser om tiden baseras på individernas egen tidsuppfattning. Studien testar kopplingen mellan stress och tidsperception samt kopplingen mellan stress och tidspreferenser experimentellt i ett datorlaboratorium genom att utsätta deltagarna i experimentet för olika grader av stress i form av uppgifter av varierande svårighetsgrad som hoppar upp under tiden tidsperception och tidspreferenser skattas. Studien skiljer sig från andra studier som undersöker kopplingen mellan stress och tidspreferenser i att vi studerar tidsperception som medium medan andra har motiverat kopplingen med den negativa effekt stress har på arbetsminnet och därmed förmågan att tänka logiskt om intertemporala beslut. Medan vi förväntar oss att vardaglig stress ökar tålmodighet genom att tiden upplevs gå snabbare gäller det motsatta enligt teorin att stress påverkar tidspreferenser genom negativ påverkan på arbetsminnet. Vi kommer även undersöka om det finns en stressnivå som är tillräckligt hög för att de negativa effekterna som bristande arbetsminne har på tålmodighet dominerar de positiva effekterna av uppfattning av tiden som snabbare. Studien kan potentiellt förklara de blandade resultat som tidigare studier i ämnet visat. |
|
| Hallén, Per | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Människan och fisken – etapp 2 | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 297 750 kronorEtapp 2 av projektet Människan och fisken. Västkustfisket och samhällsekonomin 1700–2015. |
|
| Ekström, Karin M. | Högskolan i Borås | Konstmuseers betydelse för värdering av samtida konst | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 612 000 kronorSyftet med föreliggande studie är att undersöka hur samtida konst värderas på konstmuseer i Sverige genom utställningar och inköp. Fokus ligger på nutid, men det är även intressant att kunna göra vissa jämförelser historiskt för att se hur samtida konst värderats vid olika brytpunkter i konsumtionskulturens expansiva utveckling sedan 1950-talet och framåt. Samtida konst är betydelsefull för att nå nya besökare då den ofta är mer tillgänglig. Konstens värde har länge varit ett kontroversiellt ämne i samhällsdebatten och synliggörs i spänningsfältet mellan ekonomi och kultur. Konst som visas på museer når inte bara museibesökarens uppmärksamhet utan får ofta även ett högre ekonomiskt värde. Centrala forskningsfrågor är: Vilken roll spelar konstmuseer för att skapa värde inom samtida konst? Vilken samtida konst uppmärksammas i utställningar och museers inköp? Studien avser att fokusera på cirka 3–4 konstmuseer och bygger på etnografisk metod. Intervjuer görs med museichefer, kuratorer/intendenter, pedagoger, kommunikationsansvariga etc. samt studier av dokumentation. Därutöver intervjuas ett begränsat antal personer utanför de studerade konstmuseerna som har insikt i dessa museer, t.ex. konstnärer, representanter för auktionsfirmor och konstgallerier. |
|
| Campos-Mercade, Pol | Lunds universitet | Hjälpbeteende och gruppstorlek | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 153 250 kronorNär en person behöver hjälp, är då sannolikheten att hen får hjälp större när det finns en eller fler personer som har möjlighet att hjälpa till? Resultat från flertalet psykologiska experiment antyder att svaret på frågan helt och hållet beror på situationen. I det här projektet använder jag spelteori för att förutsäga i vilka situationer en individ har större sannolikhet att få hjälp när enbart en annan person kan hjälpa till jämfört med om flera personer kan hjälpa till. Jag utreder även i vilka situationer som det motsatta är sant. Den teoretiska modellen drar slutsatsen att i situationer där det finns få personer som är villiga att hjälpa till så är det mer sannolikt att hjälp ges när många har möjligheten att hjälpa till. Emellertid, i situationer där de flesta personerna är villiga att hjälpa till är det mer sannolikt att hjälp ges när endast en person har möjlighet till detta. Jag söker finansiering för att genomföra en studie där jag testar den här teoretiska modellen genom ett laboratorieexperiment samt för att sprida studiens resultat. |
|
| Bos, Marieke | Handelshögskolan i Stockholm, Swedish House of Finance | Konferens om finans och hållbara resultat | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 360 000 kronorInstitutet för Finansforskning (bytt namn till Swedish House of Finance) anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. Årets tema är finansiella beslut och hållbara resultat. Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter från finansbranschen. Vi avser att belysa bland annat följande frågor; Kan vi minska de klimatpåverkande effekterna av banker utan att riskera finansiell stabilitet? Kan vi erbjuda gröna investeringsprodukter som inte ger ohållbara löften till hushåll? Är det realistiskt att utlova högre avkastning i tillgångar eller strategier som är utformade för att uppmuntra hållbara affärsmodeller? Är investerare villiga att acceptera lägre avkastning för planetens skull? |
|
| Berglund, Bengt | Volvo 1956–2001. Från inhemsk koncern till global fordonsaktör | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorProjektet om Volvos utveckling från koncern till global fordonsaktör 1956–2001 tar sitt avstamp vid den tidpunkt då Gunnar Engellau tillträdde som vd 1956 och sträcker sig fram till sekelskiftet 2000, då koncernen just renodlat verksamheten och tagit det dramatiska beslutet att sälja av personvagnstillverkningen till Ford. Det här var en period i Volvos historia som kännetecknades av stor dramatik och beskriver samtidigt hur Sveriges största verkstadsföretag mötte de utmaningar som fordonsindustrin ställdes inför under närmare ett halvt sekel av strukturomvandling och ändrade produktionsvillkor. Fokus i undersökningen ligger på valet av strategier inom koncernens olika industriella delar, det vill säga i första hand Personvagnar, Lastvagnar och Kommersiella fordon samt deras relationer till varandra och marknaden. Det internationella perspektivet lyfts fram. Projektet, som är en fortsättning på en tidigare studie om koncernens historia fram till mitten av 1950-talet, bygger i första hand på olika skriftliga källor hämtade ur Volvokoncernens arkiv. I centrum står de olika affärsområdenas styrelseprotokoll kompletterade med internt material i form av utredningar, korrespondens och tal från en rad Volvochefer. Tillgången till detta material har tidigare varit starkt begränsad och därför är det nu första gången som möjlighet getts till en mer djuplodande granskning av Volvokoncernens utveckling under senare delen av 1900-talet. Projektet beräknas ta tre år i anspråk. |
||
| Ax, Christian | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Redovisning och samhälleliga strömningar II | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 592 800 kronorEn ledande inriktning inom redovisningsforskningen fokuserar redovisning i sin organisatoriska kontext, dvs. dess praktik, roll och effekter inne i företag. Under senare år har dock intresset för att studera frågor som knyter an till den externa omgivningen ökat. Särskilt utmärkande är studier av relationen mellan strömningar i samhället och redovisning. Det centrala argumentet för det är att det ökar forskningens aktualitet och samhällsrelevans. Detta projekt, som består av ett antal delprojekt, fokuserar ett antal aktuella samhällsströmningar – strävan mot/krav på en hållbar utveckling, finansiella kriser, globalisering och förändring av marknadsmässiga betingelser – och relaterar dem till lika aktuella redovisningsfrågor – harmonisering och globalisering av redovisning, redovisningskvalitet, integrerad rapportering, länken mellan ledning/styrning och krisers effekter i och för företag (särskilt banker) samt utveckling/prövning av metodiker/arbetssätt för att handskas med ökad affärsmässig komplexitet. Projektet avser inte endast att lämna bidrag till forskarsamhället utan även till andra av redovisningens intressenter, i första hand normsättare och reglerare (t.ex. International Accounting Standards Board (IASB), EU och FAR), företag (t.ex. företagsledningar och redovisningsansvariga) och aktörer på finansmarknader. Den kunskap projektet bedöms generera är även i hög grad relevant för utbildning i ämnet. |
|
| Andersson, David | Linköpings universitet | Konkurrens och intellektuella rättigheter | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 867 600 kronorDetta rättsekonomiska projekt syftar till att belysa hur osäkra intellektuella rättigheter kan påverka olika aktörers konkurrenssituation genom möjligheten till invändningar mot beviljade patent och varumärken. Säkra och väldefinierade intellektuella rättigheter är avgörande för en effektiv konkurrens mellan aktörer på en marknad, eftersom i den enklaste teoretiska modellen ett invändningsförfarande har potentialen att omvandla en marknad från ett monopol till ett duopol. Projektet fokuserar på en hittills negligerad aspekt i litteraturen, invändningsförfaranden mot patent- och varumärkes under perioden, 1977–2016. En empirisk analys om hur dessa invändningar är relaterade till typen av intellektuella rättigheter och deras ägare kan ge en inblick i hur företag agerar strategiskt för att skapa osäkerhet kring konkurrenters intellektuella rättigheter och samtidigt skydda sina egna. |
|
| Österdahl, Inger | Uppsala universitet | Krigets juridik i den svenska regeringsformen: ett rörligt mål | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorProjektet syftar till att undersöka samspelet mellan folkrätten, EU-rätten och regeringsformen inom området för internationell militär våldsanvändning. Projektet kommer att undersöka den officiella tolkningen av regeringsformens bestämmelser om självförsvar och sändandet av svenska trupper utomlands i övriga syften, i ljuset av det intensifierade svenska deltagandet i olika internationella försvarsrelaterade samarbeten samt i internationella militära operationer av olika slag och på olika folkrättsliga grunder. Projektet kommer att analysera bestämmelserna rörande ”Rikets försvar” (RF 15 kap. 13 §) respektive ”Insättande av väpnade styrkor” (RF 15 kap. 16 §). Forskningen i projektet äger rum mot bakgrund av konflikterna i Irak och Syrien och det svenska engagemanget i olika former i dessa konflikter, men exempel kommer att hämtas även från andra konflikter, t.ex. i Afghanistan, Libyen och Mali. Det fördjupade försvarssamarbetet med Finland reser frågor om kollektiva försvarsarrangemang av olika slag inom ramen för regeringsformen. Vilket utrymme finns för kollektiva försvarsarrangemang, antingen icke-juridiskt bindande arrangemang såsom de som planeras med Finland eller bindande arrangemang som i fallet med EU-fördraget artikel 42(7)? Den juridiska – och verkliga – frågan när Sverige kan hamna i krig aktualiseras både i fallet med internationella insatser och i det kollektiva självförsvarsfallet. ”Krig och krigsfara” i regeringsformens bemärkelse börjar ånyo tas på allvar. |
|
| Svensson, Ola | Lunds universitet | Normgivning och rättstillämpning inom kontraktsrätten | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 610 000 kronorKännetecknande för svensk rätt är att föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser enskildas ekonomiska förhållanden inbördes. Detta betyder att kontraktsrätten inte får utformas genom regeringsförordningar och myndighetsföreskrifter. Däremot hindrar det inte att domstolarna i sin rättstillämpning närmare fastlägger rättsläget, något som exempelvis kan ske genom tolkning av allmänna bedömningsstandarder, införandet av vissa undantag från en lagregel och vidareutveckling av rätten i brist på lagregler. Högsta domstolen har också en normgivningsmakt på så sätt att domstolens avgöranden utgör prejudikat och är av vikt för ledning av rättstillämpningen. Det är min avsikt att i projektet undersöka om det går att skapa en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan lagstiftaren och domstolarna när det gäller utvecklingen av kontraktsrätten, vilket innebär att en central fråga blir i vilken omfattning som regleringen av kontraktsrätten bör ske genom lagstiftning och lagmotiv och i vilken omfattning den bör ske genom prejudikat. Ju mer som lagstiftaren använder sig av allmänna bedömningsstandarder, överlåter åt domstolarna att göra undantag och avstår ifrån att lagstifta om vissa delar av kontraktsrätten desto större makt ges åt domstolarna. Projektet är också inriktat på undersöka om domstolarna bör vägledas av en ändamålsinriktad tolkningsmetod. Arbetet utgör en utbyggnad av ett tidigare projekt om en domstols kompetens att avvika från lagen inom kontraktsrätten. |
|
| Samuelson, Lars | Uppsala universitet | Europeiska unionens åtgärder mot BEPS i svenskt rättsligt perspektiv | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 935 000 kronorSyftet är att undersöka Europeiska unionens (EU) åtgärder mot BEPS – dvs. urholkning av skattebaser och förflyttning av vinster genom avancerad skatteplanering i företagssektorn - i svenskt skatterättsligt perspektiv. Ett intensivt arbete mot BEPS sker inom OECD/G20 som tagit fram rekommendationer om åtgärder på 15 olika områden. Även EU står bakom OECDs åtgärder, men anser att det behövs gemensamma och flexibla lösningar på EU-nivå, ett samordnat genomförande inom unionen och att den inre marknadens behov beaktas. Ett åtgärdspaket lades fram 2016 med bl.a. ett särskilt direktiv mot skatteundandragande, vilket ska börja tillämpas i Sverige och övriga medlemsstater den 1 januari 2019. Därutöver har en rad lagändringar med avseende på BEPS genomförts eller föreslagits inom EU. Fler förslag är att vänta. Det finns ett stort behov av en heltäckande vetenskaplig undersökning av hur EUs åtgärder mot BEPS påverkar den svenska nationella skatterätten. En sådan undersökning är också angelägen då EUs åtgärder är tvingande och på flera punkter skiljer sig från de som rekommenderats av OECD. Såväl konstitutionella som materiella aspekter och praktiska tillämpningsfrågor kommer att identifieras, belysas och diskuteras. Särskilt kommer direktivet mot skatteundandragande att analyseras. Den kunskap som kommer fram genom undersökningen bör kunna vara till nytta såväl för lagstiftaren som för olika rättstillämpare. Resultatet av undersökningen ska presenteras i form av en monografi. |
|
| Refors Legge, Maria | Stockholms universitet | Kränkande behandling i skolan – ansvar och tillämpning | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 785 867 kronorAlla barn i Sverige har rätt till skolundervisning. Detta är något som tillförsäkras dem i både Svensk lag och i Barnkonventionen. Under tiden som barnen befinner sig i skolan ska de skyddas från olika former av kränkande behandling och diskriminering (s.k. mobbning). Detta skydd är väldigt viktigt eftersom barn i Sverige inte bara har en rätt till skolundervisning utan även en skyldighet att delta i densamma. Trots det lagstadgade skyddet mot kränkande behandling är det många barn som utsätts för sådana kränkande handlingar under och efter skoltid. Kränkningarna kan ta sig uttryck i både fysiskt och psykiskt våld och få både kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser för de barn som utsätts. Tanken med detta forskningsprojekt är att undersöka skolans rättsliga ansvar att skydda barn från kränkande behandling i skolorna. I forskningsprojektet ska relevanta rättskällor studeras tillsammans med både domstolspraxis och myndighetsbeslut. En studie av alla ärenden som inkommit och avgjorts av Barn- och elevombudet under ett år ska också göras för att ytterligare granska den praktiska tillämpningen av rätten. Med stöd i dessa studier är förhoppningen att projektet ska fördjupa förståelsen för hur barn som utsatts för kränkning behandlas av skolor, myndigheter och domstolar. Tanken är också att forskningen ska ligga till grund för resonemang om hur rätten kan och bör reformeras för att stärka barns rätt till en trygg skolgång och delaktighet i kränkningsärenden som rör dem själva. |
|
| Olsen, Lena K. | Uppsala universitet | Elektroniska avtal | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 223 000 kronorDet rör sig om en ansökan om forsättningsanslag. Det ursprungliga projektet utgick från en bok ”Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet” från år 2013 men var särskilt inriktat på frågor rörande avtal och kontrakt. En uppsats har hittills utarbetats inom ramen för projektet, nämligen Näthat som publicerats i Svensk Juristtidning. Vidare håller en mindre bok på att avslutas som hänger samman med ovanstående verk. Vidare pågår nyutgivning av ovanstående bok vilken kan antas gå till tryck i mitten av år 2018. Slutsatser som kunnat dras av hittillsvarande forskning är att kommunikationsperspektivet är synnerligen värdefullt för t.ex. jämförelser mellan likartade regler inom skilda juridiska ämnesområden. Lagstiftningsarbete pågår vidare inom EU vad gäller dels tillhandahållande av digitalt innehåll (COM(2015) 634 final), dels vissa aspekter på avtal om försäljning av varor på nätet och annan distansförsäljning av varor (COM(2015) 635 final) och slutligt ställningstagande avses ske under hösten 2017. Den sista delen av forskningsprojektet, vilken är särskilt inriktad på avtals- och kontraktsfrågor, väntas därför kunna genomföras under år 2018. |
|
| Nordlöf, Kerstin | Örebro universitet | Unga lagöverträdare med allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorEnligt svenska straffrätt, till skillnad från de flesta andra rättsordningar, kan en person som led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället ställas till svars. För att kraven om en rättssäker brottmålsprocess ska anses uppnådda i nämnda fall kan rätten precis som i andra brottmål endast utdöma straffrättsligt ansvar om det är ställt utom rimligt tvivel att den av åklagaren påstådda gärningen har begåtts av den tilltalade med uppsåt eller av oaktsamhet. Hur rätten resonerar vid en fällande dom ska framgå av domskälen. I brottmål där den tilltalade lider av en allvarig psykisk störning kan bevisvärderingen vara problematisk. Om den tilltalade dessutom är ung kan det vara en ytterligare försvårande omständighet för rätten vid prövning av den tilltalades skuld. Syftet med projektet är att undersöka rättssäkerheten i dess brottmål och med följande frågeställning: Hur resonerar rätten i förhållande till uppsåt alternativt oaktsamhet i de fall en fällande dom meddelats där den tilltalade är ung och genomgått ett rättspsykiatrisk undersökning som visat att hen leda av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället. Materialet i projektet består av samtliga domar under en tioårsperiod, 2004–2013, gällande unga lagöverträdare vilka genomgått en rättspsykiatrisk undersökning i samband med lagföring. |
|
| Modéer, Kjell Å. | Lunds universitet | The Binding Memory: The History of the Law Faculty at Lund University | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorI anslutning till Lunds universitets 350-årsjubileum har juridiska fakulteten utgivit en fakultetshistorik, författad av undertecknad professor emeritus i rättshistoria Kjell Å. Modéer. Den omfattar 560 sidor, är rikt illustrerad och omfattar fakultetens historia från starten 1666 till våra dagar och är fakultetens första historik genom tiderna. Framställningen utgår från en rättskulturell teori som vill undersöka traditionens och djupstrukturernas betydelse i skapandet av de rättsliga kunskapsstrukturerna främst hos de i Lund akademiskt verksamma juristerna. Jag önskar överarbeta detta manuskript och översätta det till engelska. Som forskningsämne bygger universitetshistoria på kunskapsöverföring, rättsliga nätverk, samt översättningar av internationellt använda koncept. Därmed ansluter arbetet till aktuell både nationella och internationella diskurser om akademiska kunskapskulturer. Manuskriptet ska reduceras och omarbetas för en internationell publik till ca 250 trycksidor och ska insändas för antagande och publicering vid Lund University Press. |
|
| Kleist, David | Göteborgs universitet | Informationsplikt för skatterådgivare | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 532 000 kronorI flera stater, däribland Sverige, överväger man att införa regler om informationsplikt för skatterådgivare, och i några stater har sådana regler redan införts. Regler om informationsplikt för skatterådgivare innebär att en juridisk rådgivare under vissa förutsättningar ska lämna information direkt till skattemyndigheten, det vill säga vid sidan av den information som den skattskyldige själv lämnar i sin deklaration. För skattemyndigheten kan detta utgöra en ny källa till information som kan möjliggöra mer kostnadseffektiv beskattning än traditionell granskning av deklarationer och utredning i samband med så kallade skatterevisioner. Det anses emellertid vara en grundläggande rättighet i en rättsstat att man ska kunna söka juridisk rådgivning, utan att behöva oroa sig för att den juridiska rådgivaren lämnar information om vad som sagts vidare till någon annan. Regler om informationsplikt för skatterådgivare riskerar att stå i strid med denna rättighet. Denna studie syftar bland annat till att undersöka vilka möjligheter som finns att utforma sådana regler så att de inte inkräktar på grundläggande rättigheter. |
|
| Johansson, Jesper | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Tretolvreglerna i situationer som omfattar utomlands bosatta | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 949 000 kronorDet finns uppskattningsvis cirka 100 000 aktiva svenska fåmansaktiebolag med en årlig omsättning på över 1 mkr. Ägarna till dessa bolag omfattas i olika utsträckning av de så kallade tretolvreglerna som är avsedda att hantera intressegemenskapen i mindre ägarkretsar. Tretolvreglerna är komplicerade. Sedan skattereformen 1990 har de ändrats 25 gånger och en ny översyn aviserades i budgetpropositionen för 2014/15. Reglerna motverkar bland annat att ägarna tillgodogör sig värdet av det arbete de utför i bolagens verksamhet som utdelningar och kapitalvinster i stället för som löner, något som är motiverat med anledning av att marginalskatterna på tjänsteinkomster ofta är väsentligt högre än de raka skattesatserna som tillämpas på kapitalinkomster. Projektets syfte är att undersöka och utvärdera hur olika inkomster som härstammar från arbete, ägande och andra mellanhavanden med fåmansaktiebolag beskattas i situationer som omfattar utomlands bosatta fysiska personer. Ämnesvalet motiveras av en alltmer globaliserad miljö och ett i delar oklart rättsläge. Utomlands bosatta är nästan alltid föremål för en mera begränsad beskattning än andra skattskyldiga och det är oklart hur svenska skatteavtal ska tillämpas på inkomster som träffats av tretolvreglerna. Vidare har den EU-rättsliga utvecklingen fört med sig ett förändringstryck på så kallade exitskatteregler, vilket i sin tur påverkat möjligheterna för skattskyldiga att kringgå tretolvreglerna i gränsöverskridande situationer. |
|
| Hoffmann, Jeanna | Örebro universitet | Tvångsvård av gravida missbrukare – en komparativ rättsvetenskaplig studie | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorNär en gravid kvinna konsumerar alkohol eller andra droger överförs medlen genom placentan till fostret. Konsumtion av alkohol under graviditeten har visat sig innebära en större risk för betydande och i högre grad bestående fosterskador än andra droger. Fosterskador till följd av kvinnans bruk av alkohol under graviditeten har betecknats som den tredje stora fosterskadetragedin i modern tid. Syftet med avhandlingen är att definiera fostrets rättsliga status i förhållande till behovet av och möjligheten till att i överensstämmelse med gällande rätt tvångsvårda en gravid missbrukare, samt om behov föreligger diskutera en förändring av gällande rätt med beaktande av motsvarande lagstiftning i andra rättsordningar. I svensk rätt finns ingen rättsvetenskaplig kartläggning av fostrets rättsliga ställning att utgå ifrån. Fostrets rättsliga status kommer därför att beforskas i ett vidare perspektiv. Förutom så kallade formella rättskällor såsom lagar, förarbeten, sedvänjor, rättspraxis och doktrin kommer även underrättsdomar att studeras. Det handlar om mål enligt lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, där kvinnan var gravid vid prövningen av tvångsvården. Studien av underrättsavgöranden syftar till att närmare analysera rättstillämpningen i fråga om tvångsvård av gravida missbrukare. |
|
| Eriksson, Joel | Lunds universitet | Privata domarförfaranden | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 87 500 kronorPrivata domarförfaranden – en analys av nya och framväxande former av avtalsbaserad tvistlösning. Att kommersiella parter väljer att lösa sina rättsliga problem genom privata alternativ till den statliga rättskipningen vid allmän domstol är inte på något sätt en ny företeelse. Den mest etablerade privata tvistlösningsformen, skiljeförfarande, är väletablerad och har så varit under lång tid. När det uppstår en kommersiell tvist, eller när tvister mellan kommersiella parter på förhand kan förutsättas, blir det däremot också allt vanligare att parterna väljer nyare former av privat tvistlösning för att hantera sina tvister. I stället för att dra tvisten inför en statlig domstol eller en skiljenämnd kontrakterar parterna en privat domare som avgör deras tvist. Exempelvis kan det handla om att parterna kontrakterar en Dispute Board för tvistlösning, eller brittiska parter som underkastas Statutory Adjudication, eller amerikanska parter som väljer att slita sin tvist med en Rent-a-Judge. Även på nära håll förekommer arrangemang med privat dömande av detta slag. T.ex. vid byggandet av Öresundsbron och arbetet med Citytunneln i Malmö har Dispute Boards tillämpats. Dessa förfaranden befinner sig i ett gränsland mellan processrätt och avtalsrätt och aktualiserar såväl processrättsliga som avtalsrättsliga frågor. Centrala övergripande frågor är hur avtalsrätten ur olika aspekter hanterar processrätten – och inte minst hur rättsordningen hanterar den här typen av avtal. |
|
| Ekholst, Christine | Uppsala universitet | Att sona sitt brott. Kvinnligt straffansvar i senmedeltida rätt | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 258 125 kronorRättsprotokoll från medeltiden visar att domstolarna tvekade att döma vissa kvinnliga brottslingar enligt lagen. Ett exempel från Stockholms stads tänkebok kan klargöra detta. Den 27 juni 1489 stod Peder Anderssons hustru inför rätta i Stockholms rådstuga; hon anklagades och dömdes för stöld. Av den kortfattade notisen i tänkeboken framgår att kvinnan dömdes till att förvisas från staden. Skrivaren har sedan tillfogat att om hon kommer tillbaka till Stockholm så skall hon ”stå tjuvs rätt,” med andra ord, då skall hon få det korrekta straffet för stöld. Det lagstadgade straffet för stöld var att begravas levande om brottslingen var en kvinna; en dömd manlig tjuv skulle däremot hängas. De senmedeltida domsböckerna för Stockholm visar att domstolen ofta dömde män till döden för stöld medan kvinnorna skonades från att bli avrättade. Vad är förklaringen till detta? Tyckte domstolen inte att kvinnor skulle hållas ansvariga för sina brott såsom en man? Mitt projekt syftar till att undersöka hur domstolarna tänkte kring kvinnliga brottslingar under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Det kommer att visa om och när män och kvinnor behandlades olika i medeltida rättspraxis. Projektet syftar vidare till att undersöka hur straffet påverkade domen, det vill säga, kanske tvekade domstolen att döma en kvinna till levande begravning på grund av att de tyckte att straffet var för hårt. Mitt projekt kommer därmed också utröna hur de senmedeltida domstolarna förhöll sig till lagen. |
|
| Berglund, Mikael | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Näringsförbud – ett viktigt obearbetat multidisciplinärt juridiskt ämne | Rättsvetenskap | 2017 |
Beviljat belopp: 778 000 kronorNäringsförbud infördes först i samband med konkurs, men kom sedan att successivt utvidgas till andra rättsområden, idag även med anledning av överträdelser av förbud i konkurrensrätten, brott och underlåtenhet att betala skatt när näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt. Uppgifter inom näringsförbudsområdet har: domstolar, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, Polisen, Skatteverket, Åklagarmyndigheten och även konkursförvaltare. Frågor om näringsförbud aktualiseras också frekvent inom näringslivet t.ex. i anslutning till kreditprövning hos banker eller i den verksamhet som bedrivs av kommersiella företag eller av ekonomiska och juridiska rådgivare. Näringsförbudet har stegvis utvidgats till ett allt mer multidisciplinärt juridiskt ämne där näringsförbudslagstiftningen i ökad omfattning samspelar med relevant lagstiftning från andra anslutande lagstiftningsområden. Ett resultat är att utvecklingen inom området i dess helhet blivit mer oöverskådlig och kunskapskrävande inte bara för domstolar och myndigheter utan också för de personer i näringslivet som behöver kunskaper om näringsförbud i olika situationer. Forskningsprojektets huvudsakliga syfte är att utreda och analysera samt klarlägga centrala frågor gällande materiella och processuella kriterier och krav på samverkan enligt lagstiftning, rättspraxis, inklusive Europakonventionen och EU-rätten. |
|
| Ralph, Bo | Svenska Akademien | Olaus Magnus "Historia de gentibus septentrionalibus", originalupplaga 1555 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 100 000 kronor |
|
| Josephsson, Olle | Svenska Humanistiska Förbundet | Romarriket runt på 480 dagar. Årsbok Svenska Humanistiska Förbundet 2018 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBoken Romarriket runt på 480 dagar är disponerad som en fiktiv resa genom praktiskt taget hela det romerska riket. Syftet är att erbjuda läsare en lättläst beskrivning av det antika romerska riket i dess storlek och mångfald. Textens båda huvudpersoner, Quintus och Sextus, har inte försetts med några tydliga karaktärsdrag utan används främst i syfte att fokusera läsarens uppmärksamhet på olika platser längs resan. Samtidigt får de båda reagera på det som de ser. Därmed bidrar de till att läsaren kanske kan leva sig in i den verklighet som de båda fiktiva resenärerna kan ha upplevt under resan. Männens resa antas äga rum under senare delen av kejsar Antoninus Pius regering (han regerade åren 138–161 e.Kr.), dvs. resan ägde rum någon gång på 150-talet e.Kr. På den tiden stod det romerska riket ännu på höjden av sin makt. Själva skulle de båda resenärerna ha ansett att de reste i början på 900-talet, räknat som romarna gjorde med utgångspunkt i Roms grundläggning (som de daterade till år 753 f.Kr.). Bilder och kartor har lagts in i texten för att underlätta förståelsen för vad de båda männen upplevde på sin resa. Självklart återger dock bilderna det som finns att se i dag, inte det som resenärerna såg under sin resa. På liknande sätt är de kartor som presenteras resultatet av modern kunskap. Boken har 18 kapitel. |
|
| Hansson, Ulf R. | Svenska Institutet i Rom | Professor Axel Boëthius, Göteborg och (studiet av) antiken | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 240 000 kronorAnsökan avser en pilotstudie kring den klassiske arkeologen Axel Boëthius (1889–1969) som var en av huvudaktörerna i etablerandet av antikstudiet och dess tidiga professionella och institutionella historia vid Göteborgs högskola, sedermera universitet. Boëthius var också högskolans rektor under perioden 1946–51, under ett viktigt skede kort innan dess omvandling till universitet. Projektarbetet utgår från ett omfattande opublicerat arkivmaterial (korrespondens, anteckningar, fotomaterial etc.) av avsevärt institutionellt, disciplin- och lokalhistoriskt intresse. Då Boëthius var, och fortfarande är, ett stort namn internationellt, förväntas studien röna både nationellt och internationellt intresse. Pilotstudien lägger dock fokus på hans breda ledar-, forskar, och bildningsgärning vid Göteborgs högskola/universitet och i lokala kultur- och bildningskretsar i Göteborg. Särskilt intresse ägnas Boëthius omfattande kontaktnät och inblandning i högskolans omvandling till universitet. Resultaten kommer att redovisas i en vetenskaplig artikel samt en utställning i samband med firandet av Göteborgs Stads 400-årsjubileum och Göteborgs universitets 130-årsjubileum år 2021. Pilotstudien är en fristående del av ett större, flerårigt projekt som syftar till en systematisk kartläggning och kritisk analys av Boethius breda institutionella och professionella gärning och eftermäle samt fullständig digitalisering och elektronisk open access-publicering av Boëthius personarkiv. |
|
| Strannegård, Claes | Chalmers tekniska högskola | Från speciell till generell artificiell intelligens | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 414 000 kronorAlan Turing lade grunden för den moderna datorn på 1930-talet och byggde maskiner som kunde knäcka hemliga koder och spela schack. Därmed grundade han också forskningsområdet artificiell intelligens (AI). Under 2010-talet har AI genomgått en kraftig utveckling. Nu finns t.ex. program som kan köra bil, slå världsmästaren i go och skriva sammanfattningar av medicinska forskningsartiklar. Trots många imponerande framsteg är moderna AI-program fortfarande behäftade med stora begränsningar. Problem som är enkla för människor att lösa är ofta omöjliga för AI-programmen. Det finns t ex inga hushållsrobotar idag som kan hjälpa till med disk, tvätt och städning i våra hem. Däremot finns industrirobotar som klarar att arbeta i exakt tillrättalagda och förutsägbara miljöer. Problemet ligger i att moderna AI-program har en mycket begränsad anpassningsförmåga. Detta beror i sin tur på att de utrustas med en fix arkitektur som sedan tränas en gång för alla för att utföra en viss speciell uppgift. Därmed bygger man in kraftiga begränsningar i systemen redan från början. I detta projekt utgår vi från djurens enastående förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Vår strategi är att efterlikna ett antal grundläggande mekanismer för hur djur lär sig och fattar beslut. I synnerhet efterliknar vi plasticiteten hos naturliga nervsystem, vilket ger en dynamisk arkitektur som ständigt anpassar sig till nya situationer. Projektet är ett samarbete mellan forskare från Chalmers och Harvard. |
|
| Gustafsson, Sofia | Linköpings universitet | Joen Petri Klints järteckenbok | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 152 625 kronorTexter från andra delen av 1500-talet ger ofta uttryck för föreställningen att naturfenomen såsom kometer, norrsken och vädersolar, utgör järtecken, som varslar om kommande olyckor. Även missbildningar hos människor och djur kunde uppfattas som järtecken, liksom fiktiva syner av drakar eller stridande turkar i skyn. Aktuell forskning har uppmärksammat att texter om järtecken oftast skrevs av företrädare för den protestantiska kyrkan och gav uttryck för uppfattningen att tecknen var sända av Gud för att varna för kommande syndastraff och i slutändan apokalypsen. Från att ha betraktats som ett löjeväckande intresse bland äldre tiders folk, har järteckenläran erkänts som en central komponent i den tidiga lutherdomen. I Sverige finns en handskrift skapad av Joen Petri Klint, som var kyrkoherde i Östergötland vid slutet av 1500-talet. På 400 sidor beskrivs här järtecken i ord och bild. Mina studier har påvisat det tydliga sambandet mellan denna och andra liknande texter från olika delar av Europa vid samma tid. Bladen i handskriften har bundits in i en helt annan ordning än den de ursprungligen låg i. Därför har jag på digital väg sökt återställa ordningen och funnit att handskriften huvudsakligen handlar om järtecken mellan 1550 och 1601, redovisade i kronologisk ordning. Projektet syftar till att färdigställa en transkription av handskriften samt att presentera min forskning om Joen Petri Klint och hans järteckenbok. |
|
| Kärfve, Fanny | Lunds universitet | Romerska hälsningar. En studie i pompejanska ingångsmosaiker | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorFör den Pompeji-bekanta allmänheten är mosaiken med vakthunden och dess latinska inskrift Cave canem (Varning för hunden) en välkänd symbol från den romerska staden som ödesdigert begravdes i Vesuvius’ vulkanutbrott år 79. Mindre bekant är att denna ingångsmosaik inte är den enda i sitt slag från Pompeji. För den romerska ämbetsmannen utgjorde atriumhuset en plats för både privatlivet men också för offentlighetens ljus. Om morgonen kunde dörrarna till huset stå öppna och uppvisa ingången fauces liksom atriet, under exempelvis salutatio då husägaren uppvaktades av sina klienter. Somliga husägare valde att presentera sig redan vid tröskeln med ett mosaikgolv, vilket är fallet med ett 30-tal i Pompeji. I min doktorsavhandling i Antikens kultur och samhällsliv, Greeting the visitor in Pompeii. Roman fauces mosaics contextualised, har jag samlat ihop samtliga fauces-mosaiker i Pompeji med syfte att vinna ny kunskap om atriumhusets ingång som gränsland mellan gaturummet och det privatägda – båda offentliga sfärer, om än på olika sätt. De svart-vita mosaikerna är daterade från senrepublik till tidig kejsartid (ca. 80 f.Kr.–79 e.Kr.). Ikonografin inbegriper både figurativa och ornamentala motiv liksom latinska inskrifter. Utifrån studier av mosaikikonografi, ingångens funktion och husens placering i staden ställer jag huvudfrågan om huruvida mosaikerna mer än annan konstyttring reflekterade husägarens egen röst i en dialog med omvärlden. |
|
| Skott, Mia | Uppsala universitet | Tapetmakerskorna – självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 116 667 kronorAvhandlingen ”Tapetmakerskorna – Självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm” bidrar med ny och fördjupad kunskap om kvinnors självständiga yrkesverksamhet under svensk tidigmodern tid. Ett av de viktigaste resultaten är att könstillhörigheten påverkade tapetmakerskornas verksamhet i mycket mindre grad än vad som kan förväntas utifrån tidigare forskning. Under mitten av 1700-talet målade och tryckte kvinnor tapeter i Stockholm, i eget namn och med tillstånd av hall- och manufakturrätten. I denna myndighets rika källmaterial finns bland annat registrerat tillståndens form och ibland villkor, tapetmakeriernas organisation och arbetsstyrka, och hur många tapeter som tillverkades. Med ytterligare material från manufakturkontoret och kommerskollegium, samt med biografiska källor kan jag teckna individuella porträtt över tapetmakerskorna och genomföra en djup komparativ genusanalys. Med hjälp av denna grundliga källgranskning besvarar jag frågor om både lag och praktik: - vilket juridiskt sammanhang befann sig tapetmakerskorna och hur var den genuskodad? - vilka var tapetmakerskorna och hur såg deras verksamhet ut? - hur kan tapetmakerskornas möjligheter och begränsningar förklaras (med hjälp genus- och intersektionalistisk teori)? - ur ett större teoretiskt perspektiv, varför fanns tapetmakerskorna överhuvud taget i en tillsynes mansdominerad yrkesvärld? |
|
| Jönsson, Love | Bok om keramikern Ryozo Miki | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorProjektet syftar till att publicera en bok om keramikern Ryozo Miki, en japansk-svensk keramiker född i Osaka 1942 och verksam i Sverige och Danmark sedan 1966. Trots sin halvsekellånga verksamhetstid i Skandinavien arbetar Ryozo Miki fortfarande i en typiskt japansk stil. Hans väldrejade, spänstiga stengodskärl pryds ofta av snabbt utförda kalligrafiska dekorer. I skulpturer och reliefer odlar han en något lättsammare, stundtals humoristiskt ådra med människor, fåglar och fiskar som återkommande motiv. Under sina år i Sverige och Danmark har Ryozo Miki haft separatutställningar på stora institutioner som Kunstindustrimuseet i Köpenhamn, Röhsska museet i Göteborg och Porslinsmuseet i Gustavsberg. Ändå har han förblivit någon av en doldis inom keramiken. Någon bok eller ens utställningskatalog om hans arbete har aldrig publicerats. Det är angeläget att Ryozo Mikis arbete dokumenteras i bokform. Boken skulle fylla en lucka i den befintliga litteraturen om efterkrigstidens svenska keramik och introducera ett särpräglat och originellt konstnärskap för en bredare publik. I den planerade boken om Ryozo Miki kommer både hans uppväxt och utbildning i Japan och hans yrkesverksamma liv i Sverige och Danmark att beskrivas. Författarna Love Jönsson och Petter Eklund har båda följt konstnärens arbete under flera år, och har tidigare, både enskilt och tillsammans, publicerat ett flertal böcker om modern och samtida keramik. |
||
| Malmstedt, Göran | Göteborgs universitet | En förtrollad värld | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorI ”En förtrollad värld” undersöks de bohuslänska trolldomsprocesserna 1669–1672 och de föreställningar om världen som utgjorde grunden för tron på trolldom och andra övernaturliga krafter, såväl före som efter tiden för de stora häxprocesserna. Framställningen bygger på de många uttalanden av vittnen och anklagade som återges i de detaljerade protokollen från rannsakningarna. De bohuslänska processernas utformning och förlopp behandlas i bokens inledande del, medan övriga delar tar upp olika aspekter av föreställningsvärlden och den dåtida verklighetsuppfattningen. Bland ämnens som behandlas kan nämnas uppfattningar om relationen mellan dröm och verklighet, föreställningar om skepnadsskiften, övernaturliga själskrafter och ordens magiska kraft samt de bilder av Gud och djävulen som framträder i vittnens och anklagades berättelser. |
|
| Botwid, Katarina | Lunds universitet | Gravfält och gårdar – om liv och död i svensk bronsålder | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 143 500 kronorI projektet Gravfält och gårdar – om liv och död i svensk bronsålder revitaliseras gravfältskeramik genom studier av material från Norrköpingsområdet. Just nu grävs nya boplatser fram. Möjligheten att koppla ihop de nya utgrävningarna med de tidigare beforskade gravfälten som Fiskeby och Ringeby samt stora bronsåldersboplatser som det närliggande Pryssgården gör projektet speciellt intressant. Undersökningen kastar nytt ljus över hantverkarna som arbetade och levde på gårdarna och som lade ned sina kremerade anhöriga i gravurnor. Området kring Bråvikens inlopp från Östersjön är känt för sina omfattande bronsålderslämningar och inte minst är det ett rikt hällristningsområde. Den nya metoden som används i projektet är hantverkstolkning vilken ger kunskaper om den forntida keramikern och hantverket. Analysen genomförs av sökanden själv som både är doktor i arkeologi och professionell keramiker. Att undersöka kunskapsnivån hos forntida keramiker har givit intressanta resultat, här kan nämnas att en tidigare undersökning av artefakter från Pryssgården visat att ett bronsåldersbarn redan i nioårsåldern utvecklat en god hantverksskicklighet. Genom metoden har helt nya tolkningar om hur kunskap förmedlats och barns betydelse i samhället kunnat få fäste i vår bild av bronsåldern i Sverige. Det praktiska forskningsfältet knyter an till en lång tradition av tvärvetenskapliga samarbeten och har tillsammans med naturvetenskapliga discipliner, öppnat för en ny och spännande arkeologi. |
|
| Bagge, Martin | Johan Runius visor och psalmer | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 158 000 kronorUtgåva av Johan Runius visor och psalmer, med melodier. Runius visor var avsedda att sjungas, men de flesta av melodierna är förkomna. Han har själv givit några melodianvisningar – andra melodier har sökts i samtida källor. En visbok med melodierna har hittills saknats, vi vill nu för första gången sätta in Runius i sitt rätta sammanhang, och ge musik och kulturintresserade människor en möjlighet att lära känna hans liv och poesi på riktigt, att på nytt sjunga visorna. Därför ges också en biografisk översikt över hans liv, samt en förklarande del kring den musikaliska kontexten och de miljöer där Runius verkade. Illustrationer och faksimiler ger rätt tidstrogenhet. En cd med tio visor medföljer boken. |
||
| Andersson, Tommy | Gotlands hällristningar | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 73 500 kronorProjektets syfte är att undersöka, dokumentera och diskutera hällristningarna på Gotland, och att publicera dessa. På Gotland finns för närvarande ca 60 kända hällristningar, varav tre bildristningar. Övriga är skålgropsförekomster. Vid en snabb genomgång har jag kunnat se att Gotlands hällristningar har en annorlunda placering och spridning jämfört t.ex. Orusts hällristningar i Bohuslän. Detta trots att även hällristningarna på Orust till övervägande del består av skålgropsförekomster. |
||
| Sjöberg, Daniel | Riksarkivet | Fisken i forskningen | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorBoken Fisken i forskningen tar sin geografiska utgångspunkt i Västsverige samt områdets naturliga interaktion med havsområdena Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Atlanten samt tillhörande kustbygder. Det västsvenska och tvärvetenskapliga perspektivet på fiskets historia öppnar upp ett forskningsområde som varit eftersatt sedan andra världskriget. De stora sillfiskeperioderna har uppmärksammats, men fiskets historia är mer komplex och kännetecknas av rörlighet och anpassning samt förmågan att klara omfattande konjunktursvängningar. Fortfarande utgör Olof Hasslöfs avhandling Svenska västkustfiskarna: studier i en yrkesgrupps näringsliv och kultur från 1949 standardverket för fiskets historia. Hasslöfs arbete är encyklopediskt detaljerat vad gäller fiskets betydelse för samhällsorganisation och värderingar. Dock saknas ett nytt problematiserande och mångvetenskapligt perspektiv på fiskets historia som lyfter fram betydelsen av de många och avgörande kopplingarna som finns mellan länder runt Västerhavet. Publikationen kommer att lyfta fiskets praktiker samt hur fiskarna själva uppfattat sin arbetssituation. I samma anda vill publikationen också lyfta genusperspektivet och behovet av att i forskningen lyfta fram bland annat kvinnans roll i den maritima kulturen. Det är hög tid att fiskets problem blir belysta från skilda ämnesperspektiv och att kunskapen kring det mångfacetterade arkivmaterialet vidgas. |
|
| Due, Nina | Göteborgs kommun, Röhsska museet | Digitalisering av Otto Schulz arkiv i Röhsska museets samlingar | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 520 000 kronorI detta projekt digitaliseras och tillgängliggörs samlingar i Röhsska museets arkiv. Syftet är att möjliggöra designhistorisk forskning så att forskare och allmänhet kan studera Schulz verksamhet som formgivare, inredningsarkitekt, skribent och publicist. Schulz är idag främst ihågkommen som innehavare av Firma Boet, en anrik inredningsfirma i Göteborg. Storhetstiden var under 1920–1940-talen och butiken hade få motsvarigheter i Sverige. Många av Schulz inredningar publicerades i tidskriften Boet, en tongivande månadsskrift i ämnesfälten heminredning, hantverk och konstindustri, utgiven åren 1927–1938. Schulz var tidskriftens redaktör och han publicerade även kollegors formgivning, artiklar om designutställningar och annan bevakning av ämnesfältet. Flera av dåtidens tongivande kritiker medverkade med texter och jämte Svenska Slöjdföreningens tidskrift var tidskriften Boet ett viktigt debattforum i design- och inredningsrelaterade ämnen. Schulz drev under en period också en egen utbildning, Bo-studio, där unga par kunde utbilda sig i heminredning. Verksamheten var alltså omfångsrik och syftet med projektet är att arvet efter Otto Schulz och Firma Boet – 1600 akvareller och tidskiften Boet – blir sökbara på Röhsska museets hemsida. Innehållet i tidskriften Boet tillgängliggörs också genom föreläsningar och introducerade artiklar som publiceras på Röhsska museets hemsida. |
|
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 396 000 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. De utförda metall analyserna visar att föremålen är tillverkade av synnerligen hantverksskickliga smeder. Isotop analyserna visar att de använda malmerna sannolikt kommer från delar av de brittiska öarna. Under 2017/2018 färdigställs två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverket (I och II) – "Fyndens i fokus" samt – En "Coffee Table Book". Med de kommande isotopanalyserna avses att göra analyser på hästtänder och på människotänder och ben. Syftet med dessa analyser är att belysa den viktiga frågan kring proveniens och geografisk rörlighet. En hemsida om Offerplats Finnestorp kommer att färdigställas under hösten 2017. |
|
| Hasslöf, J.O. Rune | Bohusläns Försvarsmuseum | Ryttare i Bohuslän | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorProjektet ”Ryttare i Bohuslän” behandlar tiden 1685 ̶ 1727 och kompletterar av Bohusläns Försvarsmuseum tidigare publicerade dokument. Forskningen, som pågått i ca tre år, har skett ideellt av f.d. officerare vid Bohusläns regemente. Uppgifter om Rutger von Aschebergs värvade ryttare och nyuttagna män, som indelades 1685 i Bohuslän som norra skvadronen av Riksänkedrottningens livregemente till häst, utgör utgångsvärde för projektets dokumentation. Uppgifterna har följts upp genom indelningarna 1689 och 1696. Fortsättningsvis har från rullor fram t.o.m. 1725 års uppgifter om befäl och ryttare, hemman, rot- eller rusthållare och andra fakta samlats häradsvis. Lantmäteriets kartor och handlingar har gett fakta om hemman och byar. Redogörelse för de bohuslänska ryttarnas deltagande i krig har samlats i ett särskilt kapitel. |
|
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Flygande Tunnan – en unik pedagogisk interaktiv utställning | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorStiftelsen Aeroseum driver ett flygupplevelsecentrum i en 22 000 kvm stor underjordisk bergshangar. Berget är klassat som världsunikt av Statens Försvarshistoriska Museum. Anläggningen ligger för tredje året i rad som nummer 1 på ”Trippadvisor” (världens största resesajt) av alla museum i västra Sverige. Utställningskonceptet är uppbyggt för att trigga barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Svenska industridesignpionjärer – A&E design | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 138 000 kronorA&E Design är det äldsta fristående industridesignkontoret i Sverige. De två grundarna, år 1968, var Hans Ehrich och Tom Ahlström. Detta kontor har vid sidan av ergonomidesign i hög grad bidragit till att göra svensk design känd internationellt. A&E Design har haft och har ett stort antal uppdragsgivare både i Sverige och utomlands. Deras formgivning har väckt uppmärksamhet för sina estetiska och innovativa kvaliteter, vilket resulterat i åtskilliga designpriser och artiklar i tidskrifter, samt inköp till många museers permanenta samlingar, som Röhsska museet i Göteborg, Die Neue Sammlung i München, MoMA i New York och Nationalmuseum i Stockholm. Arbeten av dem har presenterats i de flesta internationella översiktsverk inom designområdet. Hittills har dock inte något samlat publicerats i bokform om denna intressanta epok i svensk industridesignhistoria. Ett av syftena med detta bokprojekt är att sätta in A&E Designs verksamhet i en kontext, beskriva relationen till samhällsförändringar och till den designdebatt som ägt rum under de snart 50 år som A&E Design existerat. Ett annat syfte är att ge en fördjupad inblick i designprocessen, vilket sällan görs i en tid så fixerad vid trender som vår. Flera av A&E Designs produkter från 1970-talet och 1980-talet tillverkas än idag – exempel på hållbar design. Museipallen Stockholm, ett uppdrag av Nationalmuseums dåvarande chef för konsthantverksavdelningen Helena Dahlbäck Lutteman, finns på tusentals museer och konsthallar runt om i världen. |
|
| Wennberg, Kåa | Allan Österlind – svenske konstnären som blev fransk | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorAllan Österlind (1855-1938), målare, tecknare, grafiker och skulptör. Efter studieår 1874-76 vid Konstakademin for Osterlind 1877 till Paris där han blev elev till skulptören P. J. Cavelier vid Ecole des Beaux-Arts. Han blev sedan verksam i Frankrike fram till sin död med undantag för studieresor till Italien och Spanien och sporadiska besök i hemlandet. Österlind var till en början mest verksam som skulptör men övergick i Frankrike snart till måleriet och blev framför allt en skicklig akvarellist. Närmast torde han kunna karakteriseras som en god representant för det franska naturalistiska friluftsmåleriet såsom det vid denna tid representerades av Bastien-Lepage och andra. Han målade såväl figurmotiv och porträtt som landskap. August Strindberg var en person som verkligen uppskattade Osterlinds måleri och han uttryckte sin hänförelse för Österlind, som han ansåg vara Sveriges kanske främste målare, “peut-être le premier peintre de Sude”. Den 15 januari 1895 tillkännagavs att Allan Osterlind tilldelats Hederslegionen — Frankrikes förnämsta orden, instiftad 1802 av Napoleon Bonaparte. |
||
| Günther, Stefan | Mölndals stad/Gunnebo slott | Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 360 000 kronorNär Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786–96 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige. Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm – men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program – som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner – till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel – men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad. Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde. |
|
| Melberg, Arne | Madame de Sevigné i urval och översättning | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorMadame de Sevigné (1626–1696) blev berömd redan under sin livstid som brevskriverska. Det gällde brev till hennes många vänner som lästes upp i salongerna och bidrog till den livaktiga salongskulturen. Det gällde framför allt brev till hennes dotter, som 1671 flyttade med sin make till Provence. Madame skriver två långa brev till dottern varje vecka: innehållsrika, känslosamma brev, ovärderliga som bidrag till bilden av den franska aristokratins yttre och inre liv. Madames brev började ges ut efter hennes död. Under 1800-talet hada man kommit upp i 14 små band och hennes rykte bekräftades av Marcel Proust, som gärna citerar och anspelar på henne i sitt storverk På spaning efter den tid som flytt. Under 1900-talet har hennes rykte som levande klassiker befästs med monumentala franska utgåvor förutom översättningar till en lång rad språk. På svenska kom 1948 ett urval i översättning av Stig Ahlgren, en utgåva som sen länge är utgången och dessutom föråldrad. Föreliggande projekt syftar till ett översatt urval om ca 250 sidor, motsvarande ungefär en tiondel av hennes samlade brev. Man ser inte sällan hänvisningar till Madame de Sevigné också i det svenska litterära samtalet. Denna volym kommer att ge underlag till både hänvisningar och samtal. |
||
| Bergstrand, Thomas | Bohusläns museum | Marstrands kloster | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 563 000 kronorUnder 2017 genomförde arkeologer från Bohusläns museum en undersökning på Marstrand, Kungälvs kommun, då lämningar efter stadens medeltida franciskanerkloster påträffades. Fyndet bedöms ha en stor arkeologisk potential, och platsen har dessutom goda möjligheter att utvecklas till ett betydande besöksmål i ett kulturturistiskt sammanhang. Bohusläns museum vill få möjligheter att fortsätta den arkeologiska undersökningen under kommande år, 2018. Projektet omfattar även flera förmedlingsaktiviteter, vilka planeras genomföras i samarbete med Marstrands hembygdsmuseum. Bohusläns museum har som ambition att på några års sikt undersöka hela den aktuella klosterlämningen och etablera den som ett permanent besöksmål. |
|
| Nyberg, Gudrun | Konsthantverk & design – hundra år i Göteborg | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 129 000 kronorRöhsska museet, som är Sveriges enda museum speciellt för design, och Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) är två starka företrädare för ämnet konsthantverk och design i Göteborg. Då en bokserie om Göteborgs utveckling de senaste 100 åren planeras är det därför naturligt att en volym ägnas detta ämne. Boken blir en antologi med fyra författare/forskare som haft stark anknytning till Röhsska museet eller i övrigt till Kulturvetenskap i Göteborg. Grunden är en omfattande historik över Röhsska museet med fokus på hur inställningen till uppdraget har växlat under åren och varit avgörande för vilka föremål som samlats och vilka utställningar och andra aktiviteter som arrangerats. Ämnet exemplifieras och fördjupas i en artikel om den tidigt inköpta stora samlingen av japanska konstföremål, som i Norden kom att prägla synen på Japan som konstnation. Konsthantverket i Göteborg skildras genom en presentation av de kollektiv som har arbetat och i en del fall fortfarande arbetar med utställningar och försäljning, samt genom ett samtal mellan konsthantverkare från flera generationer som arbetar i olika tekniker. På senare år har mode framträtt som en viktig del av Röhsska museets uppdrag. Maud Fredin Fredholm var under 50- och 60-talen en stark företrädare för kläddesign i Göteborg och förtjänar den närmare presentation som ska ingå i volymen. |
||
| Hansson, Gunnar D. | Nyutgåva av Snorre Sturlusons Norska kungasagor I–III | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 70 000 kronorSnorre Sturlusons Heimskringla är vid sidan av de s.k. islänningasagorna det mest betydande prosaverket från nordisk medeltid. År 2014 utkom inom ramen för ett samnordiskt projekt en nyöversättning av samtliga islänningasagor under redaktion av Kristinn Jóhannesson, Gunnar D. Hansson och Karl G. Johansson: Islänningasgorna – samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar I–V. Den svenska utgivningen möjliggjordes av stöd från Torstens Söderbergs Stiftelse. Snorres verk Heimskringla utkom i nyöversättning av Karl G. Johansson 1991–1993: Nordiska kungasagor I–III. Detta verk är sedan lång tid utgånget från det nu inte längre existerande Fabel Förlag – och endast delvis åtkomliga antikvariskt. I samarbete med Bokförlaget Anthropos planeras en nyutgåva av Snorres Nordiska kungasagor. Eftersom Islänningasagorna I–V nu är tillgängliga för läsare i nyöversättning är det vår önskan att också Snorres historiska krönikeverk skall göras tillgängliga för en större allmänhet och för undervisningsändamål. Den nya utgåvan kommer att få en delvis ny skepnad – med omslag av den svenske konstnären Roj Friberg. |
||
| Åkerblom, Claes | Seffle Möbelfabrik – AB String-Seffle: en företagsmonografi | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorSeffle Möbelfabrik grundades 1909. Ett antal möbelsnickare hade blivit arbetslösa i samband med storstrejken, och skaffade sig arbete genom att starta en arbetarägd fabrik. Fram till 1957 ägdes och drevs företaget av de 70-talet anställda. Med målmedvetenhet och intensiv marknadsföring växte företaget för att 1930 vara en av Västsveriges största möbelindustrier. 1957 såldes företaget till Kaj Bonnier/String Design AB. 1971 övertogs String-Seffle av Varia Industrier AB i Flen som under de här åren ägdes av Edvard Söderberg. Han var 1972–1976 även vd för String-Seffle. Företaget försattes 1979 i konkurs, varvid bolagsarkivet skingrades. Projektet syftar till att dokumentera Seffle Möbelfabrik och dess 70-åriga historia. Förutom en beskrivning av produkterna och verksamheten i Säffle ger dokumentationen en bild av utvecklingen inom svensk möbeltillverkning - från hantverk till rationell industri. Såsom många andra företag gjorde man på 1950-talet en storsatsning på design. 1960 gick var tredje möbel på export. String-Seffle var inte ensamma om att på 1970-talet drabbas av lågkonjunktur, ändrade konsumentvanor och konkurrens i form av en ökande möbelimport. Seffle Möbelfabrik tillhörde den grupp av möbelföretag som inriktade sig på högkvalitativa möbler. Resultatet av dokumentationen kommer att publiceras i bokform, med saklig text och ett rikt bildmaterial. Material och kunskap hämtas via arkiv och ett stort antal privatpersoner. |
||
| Bodensten, Erik | Lunds universitet | Offentlig diplomati och utländsk informationspåverkan i Sverige 1719–72 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 247 000 kronorDetta forskningsprojekt handlar om hur en begynnande demokratisering i flera europeiska stater under 1700-talet på ett kvalitativt nytt sätt gjorde dessa sårbara för offentlig diplomati och utländska informations- och påverkanskampanjer. Syftet med projektet är att undersöka hur andra stater (Frankrike, Ryssland, Storbritannien och Danmark) sökte påverka den utrikespolitiska beslutsprocessen i en sådan demokratisk stat – det frihetstida Sverige (1719–72) – via inhemsk offentlig opinion. Analytiskt riktas fokus mot hur särskilt den utländska desinformationen cirkulerade i det svenska mediesystemet. Den övergripande frågan är hur offentlig diplomati användes gentemot opinion, väljare och folkvalda i Sverige under denna period. Genom att förena forskningsfälten internationella relationer, diplomatihistoria och mediehistoria ger detta projekt nya historiska perspektiv på ett viktigt samtida samhällsfenomen. |
|
| Sterner, Johan | Lunds universitet | Neandertalare och eld: Rutinmässiga eller opportunistiska användare? | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 145 833 kronorNär människan lärde sig kontrollera eld är omdiskuterat inom arkeologin. Det är en viktig fråga då eldkontroll enligt flera forskare definerar början på mänskligt beteende och kultur. De äldsta arkeologiska eldbevisen härstammar ifrån Afrika och dateras till tidig stenålder. Problemet med dessa eldfynd är att de är tvetydiga när det gäller samhörigheten med arkeologiskt material och därmed också om eldbevisen faktiskt är orsakade av de människoaporna som levde då. Under de senaste decenniet har Neandertalmänniskans relation till eld debaterats. Vad som orskat denna debatt är främst avsaknaden av eldproduktionsverktyg ifrån Neandertalboplatser samt att flera platser saknar spår av eld. Således har vissa forskare hävdat att Neandertalmänniskan inte själv kunde göra upp eld utan samlade in och använde när det fanns tillgängligt via naturliga bränder (den opportunistiska eld användnings hypotesen). I detta forsknings projekt utvärderas hypoteserna gällande Neandertalmänniskans relation till eld (rutinmässiga eller opportunistika användare) på ett stort källmaterial ifrån Västra Europa. I forskningsprojektet dokumenteras förekomst och avsaknad av eldspår ifrån Neandertalbosättningar och jämförs statistiskt med eldspår ifrån tidiga moderna människors boplatser. Denna jämförelse är tänkt att fungera som ramverk för hur hypoteserna rutinmässig kontra opportunistisk eldanvändning skall utvärderas då det är vedertagit att moderna människan använde och producerade eld rutinmässigt. |
|
| Öhrström, Åke | Livgardets historia | Livgardets historia | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorDen 14 januari 1521, på Felix bekännarens dag, valdes Gustav Eriksson (Vasa) av Öster- och Västerdalarnas folk till deras hövitsman och utsågs till ledare av befrielsekampen mot danskarna. Samtidigt tilldelades han en livvakt om ”sexton smocke unge karlar the honom thiena och på honom achta skulle”. Denna livvakt följde honom under hela befrielsekriget och omgav honom då han som konung Gustav anlände till Stockholm midsommaren 1523.Denna livvakt ses som ursprunget till dagens Livgarde vilket innebär att regementet under 2021 kommer att fira sitt 500-årsjubileum. Planeringen av dessa jubileumsaktiviteter har påbörjats och som en del i dessa ingår att komplettera den regementshistorik som finns vid infanteriet fram till 1976 och vid kavalleriet fram till 2000 med en beskrivning av utvecklingen 1977–2021. Detta kommer att ske i två band. Historieverken skall utformas så att det blir lättillgängliga för en bredare läsekrets men samtidigt vila på en vetenskaplig grund. |
|
| Planck, Brita | Förnuft eller känsla? Adel, kärlek och äktenskap 1750–1900 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 30 000 kronorDet finns en vanlig föreställning att äktenskap förr inte hade med kärlek att göra. Att äktenskap handlade mer om allianser och egendom än individens lycka. Till detta kommer också föreställningen att äktenskap var något där individen hade föga att säga till om och att det var släkten som styrde i valet av äktenskapspartner. Ju högre stånd, desto större roll spelade gods och börd, och desto mindre inflytande hade individen över valet. Men stämmer det? År 2014 disputerade jag på avhandlingen "Kärlekens språk: adel, kärlek och äktenskap 1750–1900" som visade att pragmatism inte alls var den ledande principen vid ingående av äktenskap. Tvärtom var det kärleken som stod i centrum när giftermål diskuterades. Men resultatet ledde vidare till en annan frågeställning: menade man samma sak som vi när man talade om kärlek? I en ytterligare undersökning av två brevväxlingar mellan förlovade kunde jag visa att i den från 1700-talet stod känslan i centrum, medan breven från 1800-talet snarare kretsade kring relationsbyggande. Min avhandling har rönt stor uppmärksamhet (bland annat belönades den med Per Nyströms vetenskapspris av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg) och ämnet tycks intressera en bredare allmänhet. Eftersom upplagan på avhandlingar är liten, och dessa innehåller en hel del vetenskapliga resonemang av föga intresse för icke-historiker, kommer den nu att ges ut i en populärvetenskaplig version. |
||
| Nitenberg, Annelie | Västsvensk arkeologi | Härskare i liv och död. Maktstrategier i yngre järnålder | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 82 500 kronorAvhandlingsprojektet "Härskare i liv och död. Sociala exklusiviteter och maktstrategier i Vänerbygd under yngre järnåldern" försöker studera och fånga upp hur sociala eliter under vendel- och vikingatid uppnådde och vidmakthöll maktpositioner i Vänerbygden, men också övriga Skandinavien. Mellan åren 2000 och 2012 företogs årliga utgrävningar inom det arkeologiska forskningsprojektet Sunnerbyprojektet på en ö i Vänern i Västergötland. Sunnerbys mylla visade sig bära på en fantastisk historia med bl.a. en praktfull hövdingabegravning i en storhög och en storgård med hallbyggnad. Storhögar och storgårdskomplex med hallar är de kategorier av arkeologiska spår som utgör utgångspunkterna i avhandlingen. De materiella spåren av dåtidens händelser utgör det huvudsakliga källmaterialet, men skriftligt material (runinskrifter, Ynglingatal samt Beowulf) analyseras också utifrån en praktikorienterad och verbinriktad analysmetod. Syftet är således att studera hur de ledande samhällseliterna, genom specifika handlingar, en viss livsstil och med hjälp av socialt exklusiva ting, strategiskt verkade på den sociopolitiska arenan, hur de skapade och använde sig av en härskarideologi samt uttryckte och upprätthöll (förhandlade, bekräftade och omförhandlade) makt i en tid före riksbildningar och etablerade kungamakter. |
|
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet kring 1900-talets mitt | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 160 000 kronorForskningsprojektet behandlar svenskt museiväsende och museiskapanden i Sverige. Det syftar till att undersöka nya museer i Sverige vid mitten av 1900-talet. Ett flertal museer av olika karaktär öppnades då: regionala museer, personmuseer och t.ex. Moderna Museet. Utgångspunkten är grundandet av Moderna Museet. Hur fördes diskussionerna och vilken roll kan prins Eugens konstsamlande och Prins Eugens Waldemarsudde som öppnade 1948 ha spelat. Hur, och varför, tillkom andra museer? Den så kallade folkhemsperioden sammanfaller på ett ungefär med den tid detta projekt undersöker – är det relevant för tolkning och analys? En viktig del av undersökningen rör museernas samlingar av konst: hur har samlandet sett ut, vilken betydelse har konsten för samlingarna och för museet? Konstens sociala funktion är en faktor av synnerlig vikt. Konsten är självklar på Moderna Museet och Waldemarsudde, men får en annan roll att spela i de regionala museerna. Är museerna och samlingarna fortsatt angelägna och relevanta? Detta är några frågor undersökningen fokuserar, och som, egentligen oavsett hur de besvaras, kommer att bidra till berättelsen om svenskt museiväsende och museibildning och ge svar av vikt och värde också för vår tid. |
||
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2018 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe Svenska Historiedagarna är en ideell förening med syfte att skapa årligen återkommande tillfällen för kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, praktiker inom museivärlden och arkiv institutionerna, historielärare och en historieintresserad allmänhet. Föreningens ändamål är att i samverkan mellan medlemsorganisationer och andra medarrangörer svara för programverksamheten inom ramen för historiedagarna och utveckla dessa till ett årligen återkommande tillfälle för kontakter och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare har Historiedagarna blivit den främsta, till och med den enda möjligheten till fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en unik och omvittnat uppskattad möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Flera av föreläsningarna publiceras i tryckt form. |
|
| Kleberg, Lars | Södertörns högskola | Den översatta dramatiken i Sverige. Kartläggning och bibliografi | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 52 350 kronorDramatiken har länge varit en central del av Sveriges kulturliv. Detta gäller också den översatta dramatiken, som tillfört nya idéer och estetiska metoder till den svenska teatern och det svenska kulturlivet. Studiet av den översatta dramatiken i Sverige kan därför ge intressanta inblickar i skilda tiders uppfattningar såväl om teatern och den översatta dramatiken som om konst och samhälle i stort. Ändå saknas en sammanhållen forskning kring den översatta dramatikens historia i Sverige. Också de mest grundläggande källorna – repertoarlistorna – har saknat en systematiserad genomgång. Idag finns knappast ens en tillfredsställande överblick över vilka översättare som har varit de mest betydelsefulla i vår teaterhistoria. Än mer begränsad är vår kunskap om vad de faktiskt har gjort då de fört in världslitteraturen i Sverige. Redaktionen för Svenskt översättarlexikon vill göra en omfattande inventering av den översatta dramatiska repertoaren på svenska teatrar ca 1750–1910. Syftet är att publicera en bibliografi med stor potentiell användbarhet för svenska teater- och litteraturhistoriker samt för den svenska översättningshistorien. Inventeringen av den otryckta översatta dramatiken kommer att samla ovärderlig kunskap för fortsatt forskning. Bilden av vår teater- och litteraturhistoria kommer att kunna vidgas och fördjupas på ett mycket väsentligt och hittills försummat område. |
|
| Nilsen, Andrine | Göteborgs universitet | Trä, människor och samhälle; sociala dimensioner på urbana byggnadsmiljöer | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 176 833 kronorAvhandlingen fokuserar på tidigmodern stadsbebyggelse i trä (ca 1400–1799) och dess sociala aspekter, främst inriktad på svenska förhållanden men också med en utblick i andra länder. Svensk träbebyggelse kan på många sätt representera ett tvärsnitt genom samhället från kojan, till borgargårdar och träslott. Trähus ses ofta som ruckel och obeständiga trots att hus finns bevarade från 1200-talet. Idag finns det endast ett fåtal tidigmoderna trähus kvar i våra städer, en konsekvens av 1960-talets rivningsfrenesi, därför utgör arkeologiska stadsundersökningar vår huvudsakliga källa till kunskap om dessa miljöer. Undersökningen omfattar hus byggda i; knuttimring, skiftesverk eller korsvirke. Forskning kring arkeologiska bebyggelselämningar och antikvariska undersökningar av de bevarade husen kan med fördel kombineras. Gårdsmiljöer i förhållande till stadens plan och infrastruktur undersöks. Trä var allestädes närvarande och hade en stor roll i skapandet av tidigmodern levnadskultur. Andra viktiga aspekter kring trästäder är deras roll i byggandet av nationalstaten. Under perioden skedde en förändring av det urbana samhället. Städer genomgick regleringar vilket innebar att husen och kvarteren fick flyttas för att passa in i en ny stadsplan med raka gator, vissa städer flyttades ur försvarssynpunkt och en rad nya städer etablerades. I kölvattnet av denna omorganisation i kombination med bränder och krig krävdes en storproduktion av hus där det flyttbara trähuset var avgörande. |
|
| Neuding Skoog, Martin | Stockholms universitet | I rikets tjänst – krig, stat och samhälle i Sverige 1450–1550 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 87 500 kronorI avhandlingen visar Martin Neuding Skoog hur krig och krigsförberedelser påverkade den politiska utvecklingen och förändrade samhällsorganisationen i det svenska riket under perioden 1450–1550. I undersökningens institutionella analys presenteras för första gången en samlad och detaljerad bild av hur det senmedeltida svenska rikets krigsorganisation såg ut och på vilket sätt förändrade militära förhållanden med tiden också påverkade utvecklingen mot Vasadynastins tidigmoderna stat. I den omfattande empiriska undersökningen behandlas både frälsegruppen, kyrkoinstitutionen, städernas borgare, bönderna och det utländska krigsfolkets betydelse under perioden. I den större samhälleliga process som belyses, är övergången från en koordinerande till en organiserande stat det centrala temat. Undersökningens kronologiska avgränsning överbryggar på ett innovativt vis också den gängse periodiseringen av medeltid och tidmodern tid, så att nya perspektiv ges på en särskilt betydelsefull politisk övergångsperiod i Sveriges historia. Författaren visar t.ex. hur Gustav Vasas eliminerande av militära konkurrenter, innovativa resursutnyttjande och introducerande av en skattefinansierad krigsorganisation blev instrumentella för förmågan till politisk och dynastisk konsolidering i riket. Undersökningen utgör en viktig pusselbit för att belysa hur det svenska samhället i militärt och politiskt hänseende transformerades från ett medeltida rike till en tidigmodern stat. |
|
| Nilsson, Isabella | Kungl. akademien för de fria konsterna | Publicering av Konstakademiens s.k. 1806-års bibliotek | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 182 000 kronorÅren 2001 och 2007 kunde det internationellt betydelsefulla konst- och arkitekturbibliotek i Konstakademien konserveras och inrymmas i det rum som skapats av ledamoten Åke Axelsson tack vara generösa bidrag från Söderbergsstiftelserna. Samlingen har en helt unik kärna av studie- och undervisningsmaterial för elever och ledamöter från 1700-talet och tidigt 1800-tal och tjänar en av världens äldsta ännu verksamma skolor för arkitektur och biblioteket. 1806-års bibliotek rymmer cirka 1200 verk av betydande värde. För närvarande avslutas ett viktigt katalogiseringsarbete av samlingen som är möjligt genom stöd från Torsten Söderberg stiftelse. Denna katalogisering utförs av en av Sveriges främsta experter; Olof Kåhrström. Genom att denna omfattande katalog blir föremål för en tilltalande, illustrerad publikation ökar också vårt lands rykte inom internationell forskning, inom kulturhistoria och dess olika förgreningar konst-, lärdoms- och bokhistoria, men också hos bibliotek, antikvariat och auktionshus världen över. Denna katalog skulle erbjuda en överblick över ett representativt urval av den viktigare äldre konst- och arkitekturlitteraturen som databaser aldrig kan ge. Den tryckta skriften på omkring 600 sidor skall illustreras med vackra fotografier av frontespiser, illustrationer och bokvolymer. Den skall inledas med en kortare text om akademiens och samlingens historia. |
|
| af klinteberg, Kristina | Smycken som huvudsak | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 110 000 kronorEtt långvarigt intresse och samlande av såväl antika som moderna hårsmycken, med proveniens från stora delar av Europa, har gett en specialkompetens som infogas i allmän kulturhistorisk kunskap. Boken det resulterat i, "Smycken som huvudsak", ger därmed en intressant och pedagogisk överblick hur material- och kulturhistoria utvecklats inom fackområdet. Förklarande bilder kring tillverkning, design och bruk ger en levande inblick i de bredare samhällslagrens användning av hårsmycken i såväl glädje som sorg. Boken kombinerar teoretisk och praktisk lärdom som tilltalar både kunskapssökare och praktiska användare. Fackgranskare, enligt bilagor, har förutom att godkänna innehåll och språkdräkt även påtalat bristen av detta segment i befintlig litteratur och annan kunskapsspridning; såväl i svensk som engelskspråkig litteratur fokuseras enbart på de dyrbara kungliga smyckena och inte, som detta, på en bredare kulturhistoria och användning hos större grupper av befolkningen. |
||
| Fischer, Peter | Svenska Cypernexpeditionens vänner | Hala Sultan Tekke, Cypern: Prospektering av bronsåldersstaden och -hamnen | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorI internationella arkeologiska kretsar är den cypriska bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke som grävs ut av Söderbergexpeditionen under ledning av sökanden från Göteborgs universitet vida känd som en av de mest betydelsefulla under perioden 1600–1150 f.v.t. Hamnstadens skyddade läge gynnade långväga handel med kulturer runt medelhavet inkluderande Egypten men även med Mesopotamien, Centraleuropa och Norden. Cyprisk koppar från denna period har påvisats t.ex. på Öland, i Uppland och Värmland samt på Jylland. Syftet med detta delprojekt är att kartlägga bronsåldersstadens och hamnens utsträckning samt att söka efter eventuella skeppsvrak. Preliminära undersökningar under 2017 med ett flertal parallellt monterade magnetometrar på en vagn möjliggjorde en avsökningsbredd på 5 meter som tillät att undersöka ett 20 hektar stort område inom staden under en vecka. Målet för det kompletterande projektet är att 1. bestämma stadens totala yta genom fortsatt magnetisk prospektering som är snabb och effektiv men ger inte detaljer av begravda strukturer; 2. komplettera undersökningen av intressanta strukturer med georadar som ge en mer detaljerad information; 3. undersöka hamnen/skeppsvrak med magnetometer och georadar. Enligt cyprisk lag skyddas alla områden där antika lämningar kan påvisas genom prospektering. Projektets resultat kommer därför att bidra till att skydda vårt gemensamma kulturarv och att ge möjligheter att fortsätta en svensk arkeologisk tradition på Cypern som går tillbaks till 1920-talet. |
|
| Andersson, Kent | Klenoder från järnåldern – 30 arkeologiska fynd med dolda berättelser | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorMonografin "Klenoder" presenterar 30 utvalda föremål/fynd från järnåldern (ca 400 f.Kr.–1050 e.Kr.). De utvalda "klenoderna" sätts in i sitt kulturhistoriska sammanhang och med deras hjälp berättas om en tämligen okänd period i svensk historia. Framställningen inskränker sig inte bara till föremålens historiska kontext utan berättelserna omfattar även dem som hittat dem, de som forskat och tolkat dem och de som ställt ut dem i olika sammanhang. På detta sätt får läsaren dels förståelse för och kunskap om den historiska perioden järnåldern men också en insikt i hur historia ständigt tolkas och omtolkas. Och även hur museiföremål genom ny kunskap kan komma att rekonstrueras på nya sätt till följd av ändrade kunskapslägen. De "klenoder" som valt ut är allt från en guldhalskrage, en vendeltida hjälm från Vendel till ett oansenligt kinesiskt sidenfragment som hittas i en vikingatida grav på Birka. Men hjälp av föremålen/fynden stiftar läsaren bekantskap med dem som en gång använt föremålen men också med den tid de tillhör. Framställningen illustreras med en mängd bilder av föremål, undersökare, upphittare, utställningsbilder, fornlämningsmiljöer och personer som på något sätt kommit i kontakt med föremålen. Språket är avfattat för att attrahera en kulturhistoriskt intresserad allmänhet. |
||
| Lennartsson, Rebecka | Medeltidsmuseet | Bland dessa Sodoms murar. Prostitution i 1700-talets stad | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorÅr 1747 står Lena Cajsa Bohman, 17 år, inför rätta, anklagad av sin egen far snickarmästare Anders Bohman för olydnad. Snart bekänner hon kontakt med kopplerskan Lovisa von Plat. Det är upptakten till en både unik, detaljrik och förbryllande inblick i 1700-talets prostitution. Rättegångsmaterialet ger oss möjlighet att följa Lena Cajsa genom livet. I kombination med en mängd källor från 4 års forskning utgör det underlag för en både fyllig, bred och analytisk historia över prostitutionen i 1700-talets Stockholm, i en tid då ordet prostitution inte användes och allt utom- och föräktenskapligt sex var olagligt för både kvinnor och män. En patriarkal samhällsstruktur grundad i Guds bud avspeglades i lagarna. Horstigmat reproducerades på alla plan i samhället, från rättspraxis till en folklig tradition med groteska ”hordikter”. Samtidigt kunde en ung flicka ur borgarklassen leva mer eller mindre öppet som "publik", och ändå undkomma straff och gifta sig adligt. Med ett mikroperspektiv och i jämförelse med 1800-talets reglementerade prostitution blir bilden av 1700-talets Stockholm mer mångfacetterad. Medan andra tidigmoderna stigman – rackaren, bödeln, häxan – har vittrat bort med förändrade lagar och normer, består horstigmat. Projektet söker förklaringar till varför horstigmat överlevt såväl upplysning som romantik, modernitet och sexuell revolution, och ger ny kunskap till en märkligt ohistorisk samtida prostitutionsdebatt. |
|
| Norrby, Göran | Maktens rivaler | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorI boken "Maktens rivaler 1755–1792" utreds den uppslitande kampen om den politiska makten i Sverige mellan kungahuset och Riddarhuset – om riksdagsmakt eller kungligt envälde – som pågick oavbrutet under fyrtio år, från frihetstidens ständervälde till gustavianskt envälde. Kampen fördes ibland öppet, ibland i det fördolda, men var alltid högst levande. Striden bedrevs dessutom med överraskande smutsiga medel från båda sidor: upprepade grundlagsbrott, militärledda statskupper och landsförrädiska sammansvärjningar från den ena parten, korruption, politiska domstolar och intriger i det fördolda från den andra. Utredningen fokuserar på de fyra personligheter, som stod i centrum för konflikten: drottning Lovisa Ulrika, hennes son Gustav III, Riddarhusets ledare Axel von Fersen och ”ränksmidaren” Carl Fredrik Pechlin. |
||
| Erhardt, Sophie | Karolinska institutet | Novel Immune activation-based Drug Discovery Strategies for psychiatric disorders | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 3 000 000 kronorVårt projekt syftar till att identifiera biomarkörer för psykiatriska symtom så som psykos och självmordstankar. Målet är att förfina klinisk diagnostik och att främja personlig vård. Forskningen är hypotesdriven och fokuserar på ett låg-gradigt, inflammatoriskt tillstånd, och omfattar biokemiska analyser på material från ett stort antal kohorter med olika psykiatriska sjukdomar. Baserat på genetiska och biokemiska variationer utvecklar och validerar vi djurmodeller för detaljerad undersökning av hjärnans immunaktivering, neurotransmission och beteende. Projektet kommer att kombinera omfattande genetisk och fenotypisk information från patienter med djurstudier och cellulära försök på ett translationell sätt. Ett kortsiktigt mål är att hitta biomarkörer för att anpassa läkemedelsbehandling samt identifiera patienter med risk för självmord. Ett långsiktigt strategiskt mål är att ge svenska läkemedelsindustrin information om nya måltavlor som direkt relaterar till de mekanismer som orsakar sjukdomen samt förbättra produktivitet och livskvalitet för individer med denna livslånga folksjukdom. Baserat på vårt fynd att patienter med psykotiska symtom har förhöjda nivåerna av kynurensyra, har flera läkemedelsbolag tagit fram läkemedelskandidater som minskar syntesen av kynurensyra. Vi har nu tydliga data som visar att det är viktigt att blockera ett annat enzym och söker nu även medel för att initiera ett drug discovery project. |
|
| Eriksson, Ulf | Karolinska institutet | Role of VEGF-B mediated lipotoxicity in diabetic complications | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorTyp 2-diabetes är en stor medicinskt utmaning med flera hundra miljoner patienter runt om i världen. Sjukdomen ökar också snabbt och före år 2030 kommer antalet patienter i hela världen att överstiga 500 miljoner. Typ 2-diabetes och diabetes-relaterade komplikationer är således ett dominerande hälsoproblem med stark socioekonomisk påverkan. Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd trots att stora resurser satsats på forskning under lång tid. Uppkomsten av typ 2-diabetes är starkt kopplad till komplikationer i blodkärlen, vilket resulterar i minskad livskvalitet och för tidig död för många diabetes patienter. Vi har identifierat ett nytt och unikt sätt att reducera insulinresistens, den initiala sjukliga händelse som leder till typ 2-diabetes och det metabola syndromet, genom att påverka transporten av blodfetter genom blodkärlsväggen och därmed olika vävnaders förmåga att ansamla fett. Detta uppnås genom att reglera signalering via en vaskulär tillväxtfaktor som heter VEGF-B. Det övergripande syftet med forskningsprogrammet är att undersöka den roll som VEGF-B signalering spelar i blodkärlen vid utvecklingen av typ 2-diabetes, och vid de diabeteskomplikationer som ses i stora och små blodkärl. Vi kommer att fokusera på molekylära, cellulära och, organspecifika händelser som styrs av VEGF-B signalering, och de konsekvenser som kommer av sjuklig fettinlagring och dess roll vid sjukdomsutveckling. |
|
| Brorsson, Ann-Christin | Linköpings universitet | Lysozym: En ny behandlingsstrategi för Alzheimers sjukdom | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 616 000 kronorMitt forskarteam har nyligen upptäckt att proteinet lysozym kan ha en nervskyddande effekt hos Alzheimers sjukdom (AD). AD karaktäriseras av formation av proteinaggregat (plack) i hjärnan som till största delen utgörs av peptiden Abeta. I våra studier identifierade vi förhöjda nivåer av lysozym i ryggmärgsvätska från Alzheimerpatienter och att proteinet finns lokaliserat i plack hos Alzheimerhjärnor. Vi såg även att lysozym kan förhindra aggregering och bildning av toxiska Abeta former. Lysozym visade sig även ha en nervskyddande effekt samt förmågan att motverka sjukdomsförloppet hos transgena Drosophila flugor som kan utveckla AD. I detta projekt kommer vi kartlägga de mekanismer genom vilka lysozym kan skydda nervceller från giftiga Abeta-peptider och blockera bildandet av giftiga Abeta-former. Denna kunskap kommer att vara avgörande för att förstå betydelsen av lysozym i AD och fastställa potentialen för lysozym att utgöra ett terapeutiskt mål för sjukdomen. |
|
| Landegren, Ulf | Uppsala universitet | Utveckling av parvis bindande läkemedel | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorLäkemedelsutveckling är dyrt och svårt. Det behövs nya angreppssätt för att effektivare ta fram högspecifika läkemedel mot en lång rad proteiner. Inom ramen för vårt framgångsrika arbete att utveckla proximitetsligering för proteindiagnostik noterar vi att detektion av proteiner kräver utnyttjande av par av antikroppar för att uppnå önskad specificitet. Vi vill nu utnyttja våra kunskaper om just proximitetsligering, samt vår erfarenhet av att använda DNA-kopplade läkemedel för detektionsändamål, för att utveckla en ny teknik att välja ut par av läkemedelssubstanser som tillsammans binder till målmolekyler. Syftet är att på detta sätt kraftigt förbättra behandlingseffekter och att minimera biverkningar. Vårt arbete, som bedrivs i samarbete med SciLifeLab och dess läkemedelsutvecklingsdel, kommer att utnyttja kommersiella bibliotek av läkemedelssubstanser, kopplade till unika DNA strängar. Vi kommer att använda proximitetsligering för att hitta par av substanser som tillsammans binder läkemedelsmålmolekyler. Den förväntade ökade bindingsstyrkan tillåter utnyttjande av lägre mängder av läkemedel, och risken för påverkan av ovidkommande proteiner minskar. Vi kommer också att anpassa sådana koincident bindande substanser för utnyttjande som läkemedel, och vi kommer att jämföra deras farmakologiska effekter med mer konventionella läkemedel i modellförsök. |
|
| Pekna, Marcela | Göteborgs universitet | Ny behandlingsstrategi för förlossningsasfyxi och stroke | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 3 000 000 kronorHjärnischemi, det vill säga syrebrist till följd av bristande blodcirkulation efter stroke eller i samband med förlossning (asfyxi), orsakar stort lidande hos patienter och deras anhöriga samt stora kostnader för samhället. Hjärnceller i den ischemiska vävnaden dör och deras funktioner faller bort. Beroende på vilket område i hjärnan som drabbas kan detta leda till svårighet att styra viljemässiga rörelser, känselbortfall, språk- och sväljningssvårigheter, epilepsi med mera. Förlossningsasfyxi med akut hjärnpåverkan är en viktig orsak till cerebral pares. Det finns i nuläget inget effektivt sätt att reparera skadad hjärnvävnad och dagens forskning fokuserar på att minska skadan och förbättra funktionsåterkomst genom att stimulera hjärnans plasticitet som ligger till grund för vår inlärnings- och anpassningsförmåga. Komplementsystemet är en del av det medfödda immunförsvaret och mest känt för att det skyddar oss mot farliga bakterier. Komplementsystemet har dock också andra viktiga funktioner, inte minst i hjärnan. Vi har upptäckt att komplementsystemet kan skydda hjärnceller mot ischemi och stimulerar nybildning av nervceller efter stroke. Våra forskningsresultat visar att behandling med en specifik komplement-peptid ökar hjärnans plasticitet och förbättrar funktionsåterkomst efter experimentell stroke och förlossningsasfyxi. Vårt mål är att vidareutveckla dessa forskningsrön för att ta fram nya effektiva behandlingar för nyfödda barn och vuxna med ischemiska hjärnskador. |
|
| Bergman, Peter | Karolinska Institutet | Ny behandling mot multiresistenta bakterier genom aktivering av naturlig immunitet | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 1 600 000 kronorMålet med projektet är att använda en cellulär infektionsmodell för att studera aktivering av effektor mekanismer i den naturliga immuniten, såsom antimikrobiella peptider (AMP), autofagi och fria syreradikaler vilka kan bidra till avdödning av resistenta bakterier. Vi arbetar sedan tidigare med substanser som ökar produktionen av AMP och aktiverar autofagi, såsom vitamin D och fenylbutyrat (PBA). I kliniska studier har vi visat att vitamin D kan minska infektionsbörda hos immunsupprimerade patienter och att kombinationen av vitamin D och PBA kan förbättra utfallet vid tuberkulos. Nu har vi identifierat flera nya AMP-inducerare (s.k. APDs) som är mer potenta än både vitamin D och PBA. Vi har visat att en APD aktiverar humana makrofager och gör att dessa celler kan döda Klebsiella-bakterier. Effekten är beroende av en kombination av fria syreradikaler, AMP och autofagi, vilket gör att bakterier har ytterligt svårt att utveckla resistens mot denna massiva och samordnade attack från immunförsvaret. Intressant nog fungerar denna APD även mot multiresistenta Klebsiella-bakterier och tillsammans med cefotaxim ses en potent och synergistisk effekt. Cefotaxim ensamt har ingen effekt alls mot dessa multiresistenta bakterier men tillsammans med denna APD, som aktiverar cellens eget immunförsvar dör även de resistenta bakterierna. Nu vill vi gå vidare och i detalj undersöka mekanismerna, inkludera fler bakterier, påbörja djurstudier samt planera för kliniska prövningar. |
|
| Ceccatelli, Sandra | Karolinska Institutet | A novel approach to choose the best individual antidepressant treatment | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorDepression (major depressive disorder, MDD) är en viktig orsak till invaliditet och påverkar befolkningen i aktiv ålder över hela världen. Prevalensen uppskattas till ca 10% i den allmänna befolkningen (5% i Japan och 16% i USA). Denna allvarliga sjukdom har en stor negativ inverkan på såväl individen som samhället. Det tar flera veckor, upp till månader innan de vanliga antidepressiva medicinerna har effekt, och symptomlindring uppnås endast i 30-40% av MDD patienterna. Således finns ett starkt behov att förbättra diagnostik och behandling av patienter med depression. Detta projekt syftar till att utveckla en kostnadseffektiv och minimalt invasiv metod för att förutsäga svaret på antidepressiv medicin. Analysen kan användas i en klinisk miljö och utgör en ny diagnostisk metod för MDD patienter med målsättningen att kunna välja ut den grupp som är känslig för ett visst antidepressivum. Därmed skulle man förhindra att patienter under flera månader tar en medicin som saknar terapeutisk effekt. Den metod vi har utvecklat bygger på: 1. analys av patientens aktivitet som registreras med ett armband; 2. analys av gener (klockgener) i patientens hudceller. Resultaten kommer att hjälpa läkare att bekräfta diagnosen och välja rätt antidepressiv behandling. Därmed kommer behandlingstiden och lidandet att förkortas och vidare att ge patienter med depression nytt hopp. I ett längre perspektiv är det möjligt att vår metod även kan användas på patienter med andra psykiatriska tillstånd. |
|
| Smith, Ulf | Göteborgs universitet | Typ 2-diabetes – nya markörer och mekanismer | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 2 100 000 kronorAnsökan (två år) är fokuserad på våra nya fynd med tydlig klinisk translationell anknytning. Vi räknar med att inom perioden initiera klinisk studie med anti-Gremlin behandling av obesa Typ 2-diabetiker (T2D) i samarbete med läkemedelsindustrin. Allt utvecklingsarbete har bedrivits vid vårt laboratorium, bl a med bidrag från Stiftelsen 2014, och vi har publicerat ett första arbete (Diabetes 2015) – dock utanför planerad IPR ansökan. Gremlin inhiberar effekterna av insulin i flera vävnader, är högt uttryckt och frisatt av fettväven medförande höga blodnivåer vid fetma/T2D. Det är också högt uttryckt i humana makrofager och involverat i M1/M2 fenotypregleringen och inflammation. Vi skall utveckla nya djurmodeller samt kartlägga sekvenser/signalering/receptor som inhiberar insulineffekterna och driver inflammation. Vi har identifierat mannos i blod som en ny och kraftfull markör för risken att utveckla T2D och kardiovaskulär sjukdom (Cell Metab 2016). Det är okänt om mannos bara är en ny biomarkör eller av patogenetisk betydelse men våra studier talar för det senare. Vi planerar att klarlägga detta samt initiera en klinisk studie med tillförsel av mannos. Vi har funnit att de mikrovaskulära endotelcellerna reglerar fettvävens förmåga att normalt ta upp och lagra lipider via frisättningen av endogena PPAR-aktiverande lipider och att GPR 40 och ATGL spelar en avgörande betydelse för detta. Vi skall identifiera lipiderna, syntetisera dem samt klarlägga deras kliniska relevans. |
|
| Benson, Mikael | Linköpings universitet | Multicellular disease models to find and functionally validate new drug targets in immune diseases | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorBehandling av inflammatoriska sjukdomar kompliceras av att många olika molekyler och cell typer är inblandade, och att dessa kan skilja sig vid olika tidpunkter. Idealet vore en behandling riktad mot en tidig molekyl i en tidig celltyp. Detta skulle kräva en flercellig sjukdomsmodell, som i tur och ordning visar hur alla molekyler i alla celltyper samverkar under hela sjukdomsförloppet. Vi beskrev nyligen sjukdomsmodeller i en enda cell typ, T celler, som visade tidiga och sena sjukdomsprocesser vid två inflammatoriska sjukdomar, allergi och multipel skleros (Science Transl Medicine 2014 och 2015, Cell Reports 2016). Modellerna byggde på att studera aktiviteten hos alla människans gener i T cellerna. Vi identifierade flera molekyler som kunde vara lämpliga för riktad behandling. En av dessa validerades i en djurmodell av allergi, samt genom att provrörsbehandla celler från allergiska patienter med en specifik antikropp. Vi vill nu gå vidare genom att konstruera flercelliga modeller av allergi och multipel skleros. Modellerna kan liknas vid pussel där bitarna (=cellerna) kopplas ihop genom att länka molekyler som är kända för att samverka med varandra. Detta kommer att göras vid olika tidpunkter för att ta reda på vilka celler som startar sjukdomarna. Vi kommer att söka efter “startmolekyler” och experimentellt studera om dessa kan användas för riktad behandling. Om strategin lyckas kanske den kan överföras för att finna nya mediciner vid alla inflammatoriska sjukdomar. |
|
| Hansson, Göran K. | Kungl. Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2017 | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 10 300 000 kronorTorsten Söderbergs Stiftelse finansierar i dagsläget fem akademiprofessurer i medicin på nivån 2 miljoner kr per år under fem år. Behovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. |
|
| Andersson, Ulf | Karolinska institutet | Utarbetande av ny terapi mot inflammatoriska systemsjukdomar med hjälp av HMGB1-antagonister | Medicin | 2016 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorEtt alarmin är en preformerad molekyl med en viss given intracellulär cellulär funktion men som kan frisättas extracellulärt som en inflammatorisk nödsignal vid hotad cellulär homeostas. Vårt projekt studerar huruvida terapeutisk extracellulär neutralisation av det prototypiska alarminet HMGB1, ett gemensamt nukleärt protein i alla celler i djur- och växtriket, erbjuder en möjlighet att förbättra utgången av svåra inflammatoriska systemsjukdomar, vilka idag står utan fungerande terapi. Vi var 1999 delaktiga i att identifiera HMGB1 som ett alarmin av central betydelse och har sedan dess ägnat vår forskning åt HMGB1 biologi. Vi har nyligen för första gången någonsin utvecklat en neutraliserande human anti-HMGB1 monoklonal antikropp med imponerande terapeutisk effekt i flera olika sjukdomsmodeller som medieras via HMGB1-TLR4 signalering. Typexempel på en sådan sjukdom är systemiskt inflammationsresponssyndrom (SIRS) orsakat av allvarligt trauma eller sepsis. Denna antikropp kommer att föras till kliniska prövningar med finansiellt stöd av en amerikansk akademisk institution. HMGB1 kan också förmedla vävnadsskador via interaktion med RAGE receptorer, där det krävs en bättre förståelse av verkningsmekanismerna, vilka vi siktar på att utforska. Vi avser selektera fram en HMGB1-specifik Affibody®-molekyl för att blockera RAGE bindning.Typexempel på sjukdomar med denna molekylära bakgrund är systemisk lupus erytematosus och flera viktiga neurodegenerativa sjukdomar. |
|
| Zander, Lena | Uppsala universitet | Högkvalificerade migranter: Kulturell integration i svenska företag | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 1 789 750 kronorProjektets betydelse ligger i ambitionen att tillhandahålla teoretiska och empiriska lösningar till aktuella samhällsproblem och globala utmaningar som orsakas av bristande mångkulturell integration i arbetslivet i spåren av internationell migration. Det övergripande syftet är en fördjupad förståelse för kulturell integration av högkvalificerade migranter i svenska multinationella bolag från såväl ett individperspektiv som ett organisatoriskt perspektiv. Syftet är inte i första hand att problematisera migration och integration. Istället utgår projektet ifrån att högkvalificerade migranter har mycket att erbjuda företag och samhällen, och fokuserar därför på att – utifrån migranternas synvinkel – identifiera, beskriva och analysera sätt att utnyttja den potential för verksamhets- och samhällsutveckling som denna migration kan innebära. Historiska fakta talar för att vissa länder, som Sverige har varit mycket skickliga på att utvinna dessa migranters kunskap och idéer, vilket varit till gagn för såväl individer, organisationer och samhället. |
|
| Åström Rudberg, Elin | Handelshögskolan i Stockholm, EHFF | För reklamens bästa. Reklambranschen, pressen och annonsmarknaden 1915–1965 | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 837 000 kronorReklam och marknadsföring är intimt förknippat med det moderna samhället; 2015 uppgick de totala kostnaderna för reklam i Sverige till över 68 miljarder kronor eller 1,6 procent av Sveriges BNP. Forskningen om reklamens historiska rötter är omfattande, både i Sverige och internationellt, men det har funnits en stor brist på källmaterial från reklambranschen vilket har begränsat tidigare studier. Projektet ”För reklamens bästa. Den svenska reklambranschen, dagspressen och kampen om annonsmarknaden 1915-1965” har fått tillgång till ett nytt och omfattande källmaterial vilket ger en unik möjlighet att studera utvecklingen i reklambranschen under en lång tidsperiod och svara på forskningsfrågor som tidigare inte har varit möjliga att besvara. Utvecklingen rymmer flera aspekter inom företagshistoria, dock kommer projektet att fokusera på att undersöka en långlivad kartell i reklambranschen som byggde på ett nära samarbete mellan de största reklambyråerna och dagspressen. Kartellen, som är unik ur ett internationellt perspektiv, formade annonsmarknaden under fem decennier. Hur samarbetet fungerade, hur det legitimerades och även vilka effekter det fick, särskilt för reklambranschens utveckling i Sverige är de huvudsakliga forskningsfrågorna. Projektet kommer att ge ett viktigt bidrag till den svenska reklamhistoriska forskningen och även till den internationella forskningen om karteller som i princip saknar studier från tjänste- och kunskapssektorn. |
|
| Tell, Fredrik | Uppsala universitet | En framväxande teknologimarknad: Aktörer i svenskt patentsystem, 1819–1930 | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 438 580 kronorPatent på den kunskap som en uppfinnare eller ett företag har utvecklat innebär skapandet av en intellektuell rättighet som ska säkerställa att kunskapen dokumenteras och att den rättmätige upphovsmannens rättighet gentemot t.ex. kopiering av konkurrenter skyddas. Dessutom innebär patentet en rättighet som kan säljas eller licensieras ut under förutsättning att det finns en efterfrågan på kunskapen, producenten av kunskapen är villig att avyttra eller dela med sig av kunskapen och bedömer den erbjudna ersättningen som skälig. De transaktioner som då uppstår sker på vad som kallas teknologimarknader. Projektets syfte är att kartlägga det svenska patentsystemets framväxt under perioden 1819-1930, särskilt med avseende på dess konsekvenser för uppkomsten av teknologimarknader för patent. För att uppnå detta syfte använder deltagarna i forskningsprojektet unik data i form av en databas över alla svenska patent för tidsperioden samt arkivmaterial som bidrar med exempel på svenska företags och uppfinnares agerande. Huvudintresset ligger vid att söka förstå och förklara hur olika aktörer agerar inom ramen för patentsystemet samt i vilka avseenden teknologimarknader har uppstått och i vilken form. Forskningsprojektet genomförs i tre delprojekt: 1) Patentsystemets framväxt och teknologimarknaders institutionella förutsättningar; 2) teknologimarknadens aktörer: Storlek, geografi, strategier och sökmönster; 3) Nätverk och relationer: Intermediärer och internationalisering. |
|
| Ax, Christian | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Redovisning och samhälleliga strömningar | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 738 900 kronorEn distinkt utvecklingslinje inom redovisningsforskningen är det stigande intresset för att studera frågor som knyter an till organisationers externa omgivning. Särskilt utmärkande är att ta explicit utgångspunkt i relationen mellan strömningar i samhället och redovisning. Det centrala argumentet för detta slag av forskning är att den påtagligt ökar forskningens aktualitet och samhällsrelevans. Detta projekt, som består av sex delprojekt med varierande specifika forskningsfrågor och syften, fokuserar ett antal aktuella samhällsströmningar – strävan mot/krav på en hållbar utveckling, finansiella kriser, globalisering och förändringar av marknadsmässiga betingelser – och relaterar dem till lika aktuella redovisningsfrågor – harmonisering och globalisering av redovisning, redovisningskvalitet, integrerad rapportering, länken mellan ledning/styrning och krisers effekter i och för organisationer (särskilt banker) och utveckling/prövning metodiker/arbetssätt för implementering av hållbarhetssträvanden i organisationer. Projektets avser inte att bidra med ny kunskap till endast forskningslitteraturen, utan även i flera avseenden till andra av redovisningens intressenter, i första hand normsättare och reglerare (t.ex. International Accounting Standards Board (IASB), EU och FAR), organisationer (t.ex. företagsledningar och redovisningsansvariga) och aktörer på finansmarknaden. Den kunskap projekten bedöms generera är även i hög grad relevant för utbildning i redovisningsämnet. |
|
| Wissén, Pehr | Institutet för Finansforskning | Konferens om teknologi och värdepappershandel | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 450 000 kronorSwedish House of Finance (tidigare Institutet för Finansforskning) anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. Årets tema är teknologi och värdepappershandel. Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter från finansbranschen. Vi avser att belysa hur branschen kan anpassa sig till nya teknologier, marknadsstrukturer, och regler, t.ex. blockchain-teknologi för värdepappershandel och clearing, elektronisk handel byggd på artificiell intelligens, konkurrens mellan handelsplatser, börshandel för obligationer och derivatprodukter, samt MiFID II. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Kommenterade nyutgåvor av näringslivshistoriens klassiker | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 280 000 kronorCentrum för Näringslivshistoria vill påbörja utgivningen av en bokserie med utvalda klassiker inom svensk och internationell företagshistoria, ekonomisk historia och näringslivshistoria. Utgivningen kommer att ske inom ramen för det egna nystartade Förlaget Näringslivshistoria. Därmed kan historiska verk som efterfrågas få förnyad spridning och användning inom undervisning, forskning, arkivväsende och inom en näringslivshistoriskt intresserad läsekrets. Klassikerserien kommer även att bidra till att etablera och manifestera näringslivshistoria som ett ämnesområde i egen kraft och med en kärna av central litteratur. Syftet är tredelat. För det första syftar projektet till att skapa praktiska förutsättningar för en sådan utgivning genom att utarbeta tillvägagångssätt, produktionsformer och fysisk utformning av bokserien. För det andra är syftet att genomföra en översiktlig kartläggning av relevant litteratur inom området och att utifrån denna göra ett första urval eller lista för publicering samt skriva avtal med berörda förlag och rättighetsinnehavare. För det tredje är syftet att påbörja utgivningen av de första titlarna i serien, försedda med nya inledningar och kommentarer författade av forskare inom området. |
|
| Lodefalk, Magnus | Örebro universitet | Insatser för utrikeshandelns finansiering – en mikroekonomisk utvärdering | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 1 457 020 kronorFör många företag, särskilt mindre sådana, kan internationella affärer vara riskfyllda – företagen vet inte om den utländske köparen betalar. Därför erbjuder länder ofta statligt stöd i form av försäkringar och lån. Globalt försäkrades på så vis 10 procent av världsexporten år 2014, motsvarande 1,9 triljoner USD – en mer än 50-procentig ökning jämfört med vid början på finanskrisen. För Sveriges del uppgick utestående försäkringar och lån till 400 miljarder kr. Trots insatsernas omfattning är forskningen mycket begränsad i brist på data. Svenskt stöd har aldrig analyserats. Vi har fått tillgång till unikt detaljerad data som gör att det för första gången är möjligt att analysera effekterna av statliga insatser på svenska företags internationalisering och tillväxt över tiden. För den lilla och öppna svenska ekonomin är kunskap om stödets eventuella effekter särskilt viktigt. Med utgångspunkt i vår teoretiska modell kvantifierar vi effekterna på företagens internationalisering, integrering i globala produktionsnätverk, jobb och tillväxten. Målet är att bidra till en djupare förståelse av den komplexa roll som de statliga insatserna har. Med den nya kunskapen förväntas beslutsfattare och myndigheter på området att på en mycket mer gedigen grund kunna besluta om utformningen av finansieringsstöd för att nå mål för tillväxt och internationalisering. Företagen förväntas i sin tur dra praktisk nytta av ny kunskap om hur de ska finansiera sin utrikeshandel. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Biografi om Per Olof (Pelle) Söderberg | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorCentrum för Näringslivshistoria genomför ett bokprojekt där Per Olof (Pelle) Söderbergs liv berättas. Pelle Söderberg är en av flera framgångsrika entreprenörer som under 1800-talet präglade det svenska näringslivet, tillika förgrundsgestalt i släkten Söderberg. Projektet syftar även till att fylla en lucka – Sveriges ekonomiska utveckling under 1800-talet har beskrivits översiktligt framför allt inom ekonomisk historia men biografier av enskilda företagare är desto ovanligare. Projektet är uppdelat i tre steg. I det första genomförs en research som fokuserar på källor som hittills inte använts (privat material, offentliga arkiv, tidningsmaterial m.m.). I det andra steget sker textproduktion, projektet avslutas med layout och tryck i det tredje steget. Under projektets gång anordnas två seminarier för att utvärdera källor och manus. Boken om Pelle Söderberg kommer att ges ut på Förlaget Näringslivshistoria och presenteras på Bokmässan i Göteborg 2018. |
|
| Andersson, Magnus | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Tidig bankverksamhet i Sverige under industrialiseringsprocessen 1850–1920 | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorSyftet med undersökningen är att visa på vilken betydelse de framväxande bankerna i Sverige och dess aktörer fick vid övergången från en handelskapitalistisk till en industrikapitalistisk finansiering med början kring år 1850. Kreditgivningens storlek och expansion kan skattas bl.a. genom studier av bankinspektörernas bedömningar för olika banker över tid. Arkivmaterialet gör det möjligt att noggrant följa och analysera bankernas verksamhet över långa tidsperioder. Detta innefattar respektive banks tillgångar, skulder och kreditportföljer. De kredittagande företagens utveckling följdes därmed noggrant. I en första delundersökning studerar jag förhållandena särskilt för Göteborgs del, som en naturlig fortsättning på mina tidigare studier inom kreditområdet, med handelshus i spetsen. Tidigare hade handelshus och andra informella aktörer i stor utsträckning hanterat kreditgivning och förmedling av varor och andra tjänster. I en andra delundersökning studeras inrikesväxelns betydelse för bankernas kreditexpansion. I en tredje delundersökning genomförs en studie av de tre största och viktigaste bankerna för Sveriges industriella utveckling under tidsperioden, Svenska Handelsbanken Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Kredit AB. |
|
| Ekström, Karin M. | Högskolan i Borås | Konsumentbeteende – klassiska och samtida perspektiv | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorÖversättning av läroboken "Konsumentbeteende – klassiska och samtida perspektiv" från svenska till engelska. Boken är författad av Karin M. Ekström, Mikael Ottosson och Anders Parment. Kunskaper i konsumentbeteende är centralt i marknadsföringsämnet och boken kommer att vara av intresse för kurser vid universitet och högskolor som fokuserar marknadsföring och handel, men även för praktiker som är i behov av kunskap inom detta område. Handeln som sysselsätter ca 500 000 individer har ett behov av att öka utbildningsnivån och boken kommer att bidra till detta. Exempel från handeln ges fortlöpande i boken. |
|
| Edvinsson, Rodney | Stockholms universitet | Fastighetspriser i Stockholms innerstad från 1600-talet till idag | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 2 525 000 kronorUppgången i bostadspriserna i Stockholm de senaste 20 åren saknar motstycke i ett historiskt perspektiv. Relationen mellan fastighetspriser och olika fundamentala faktorer är en mycket omtvistad fråga. Vissa menar att fundamentala faktorer talar för de högre bostadspriserna. Andra varnar för en nära stående krasch. En längre tidshorisont kan nyansera denna diskussion. Under de senaste 150 åren har fyra krascher i fastighetspriser inträffat: 1905-1918, 1931-1955, 1979-1985 och 1990-1995. Alla fyra krascher följde en längre period av prisökningar, byggboom och ekonomisk kris. Erfarenheter från dessa krascher är fortfarande relevanta. Huvudsyftet projektet är att rekonstruera ett historiskt fastighetsindex för Stockholms innerstad sedan 1600-talet. Detta index kommer att användas för att analysera långsiktiga trender och kortsiktiga fluktuationer. Rekonstruktionen av ett fastighetsprisindex kompliceras inte minst av svårigheten att mäta kvalitativa förändringar. Två metoder som används är att antingen endast följa försäljningspriset för samma bostad eller att följa kvoten mellan marknadspris och taxeringsvärde. Båda syftar till att hålla kvaliteten konstant, och båda kommer att användas i föreliggande studie. För den tidigare perioden kommer dock indexet bygga på genomsnittsprisets förändringar. |
|
| Schneider, Christoph | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Öppna kalkyler vid försäljning av kapitalutrustning | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 410 000 kronorProjektets syfte är att studera öppna kalkyler (“Open Book Accounting”, OBA) vid försäljning av kapitalutrustning. OBA etablerades som nytt fält inom ekonomistyrningslitteraturen under 1990-talet. Forskningen har sitt ursprung i observationen att företagen blivit alltmer beroende av varandra. Företag köper i genomsnitt mer än 50 % av sina varor och tjänster från affärspartners. De inköpta produkterna har samtidigt blivit alltmer komplicerade och kräver nära samarbeten och informationsutbyten mellan företagen. OBA-litteraturens fokus ligger på sådana systematiska, konfidentiella finansiella och icke-finansiella informationsutbyten. Ett stort antal studier har genomförts med fokus på komponentinköp där det visats att OBA utformas och används på olika sätt beroende på om komponenterna är standardiserade eller specificeras av leverantören, kunden eller båda. Samtidigt har OBA inte studerats för kapitalutrustning som har varit viktiga produkter för svensk exportindustri och karakteriseras av stora investeringar och ännu större följdkostnader. Kapitalutrustning kräver kontinuerligt underhåll med reservdelar och driftstopp kan leda till höga följdkostnader. OBA skulle kunna användas här, men dess utformning kompliceras av kundernas, underleverantörernas och fristående serviceföretagens egenintresse. Det leder till tre frågor: 1) Hur kan OBA användas och 2) utformas vid försäljning av kapitalutrustning? 3) Hur skiljer sig denna form av OBA från tidigare studerade? |
|
| Rovira Nordman, Emilia | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Internationaliseringsbeteende i medelstora detaljhandelsföretag | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 2 698 900 kronorDe medelstora företagen i Sverige kan betraktas som en viktig motor för ekonomisk tillväxt. Dessa företag är dock fortfarande få i antal. Syftet med detta projekt är att skapa förståelse för hur svenska småföretag inom detaljhandelsbranschen lyckas att expandera sin verksamhet utomlands och växa till medelstora företag. Svenska detaljhandelsföretag är ofta beroende av utländsk försäljning för fortsatt tillväxt. För att uppnå syftet kommer vi att studera tillväxtprocesser i småföretag genom att analysera två databaser. Den kvalitativa databasen kommer att bygga på sekundärdata från detaljhandelsföretag. Specifikt kommer vi att utföra fem fallstudier på detaljhandelsföretag som har lyckats växa från att vara små till att bli medelstora. Den kvantitativa datainsamlingen kommer att genomföras via en online-enkät till en större grupp av internationellt verksamma detaljhandelsföretag. Insamlad enkätdata kommer att kompletteras med sekundärdata. Planerade metoder för att analysera insamlad data är exempelvis faktoranalyser och cox-regressioner. Genom att kombinera fallstudier med nya sammansättningar av objektiva datakällor (som täcker långa tidsperioder) kan projektet bidra till existerande forskning om detaljhandelsföretag. Projektet ämnar bidra till att generera kunskap till utvecklingen av den internationella forskningsfronten samt generera kunskap till praktiker med ett intresse att hjälpa detaljhandelsföretag att lyckas med en långsiktig internationell tillväxt. |
|
| Ling, Johan | Göteborgs universitet | Hällristningar och ekonomiska konjunkturer | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 2 390 000 kronorDet tilltänkta projektets utgångspunkt är att hällristningarna är ett unikt källmaterial som kan kopplas till ekonomiska konjunkturer i metallhandeln och att hällristningsmaterialet därmed kan bidra aktivt till kunskapen om bronsålderns sociala och ekonomiska historia. Arkeologiska fynd och analyser indikerar att Norden under bronsåldern, 1700–500 f.v.t., ingick i komplexa interregionala utbytesnätverk kring metall. Dessa nätverk skiftade över tid i relation till tillgång av koppar och tenn vilket gör att man kan tala om ekonomiska konjunkturer i metallhandeln. De nordiska hällristningarna influerades därmed av de europeiska regioner och nätverk som levererade metall till Skandinavien och hällristningarna speglar såväl nätverk som konjunkturer på ett spännande sätt. Projektet syftar till att identifiera upp- och nedgångar i hällristningspraktiken samt att relatera dem till övergripande ekonomiska och sociala konjunkturer. Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA) har tillgång till ett nytt 3D-dokumentationsmaterial över hällristningar och tanken är nu att göra en bok som presenterar och kopplar det nya materialet till vår forskningsidé. Det finns ett stort internationellt intresse för den nya information som framkommit tack vare de nya 3D-teknikerna. SHFA har tidigare gett ut flera böcker på det välrenommerade engelska förlaget Oxbow, som har ett omfattande internationellt distributionsnät, och vi ser detta som ett lämpligt forum för den kommande boken. |
|
| Berggren, Niclas | Institutet för Näringslivsforskning | Tillit, tolerans och tillväxt – nya metoder för att hitta orsakssamband | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 680 000 kronorDet är ingen självklarhet att en ekonomi fungerar väl och bidrar till ökat välstånd. Nationalekonomer har på senare år insett att lagar och regler är viktiga och påverkar människors vilja och möjligheter att bete sig produktivt. Även ”mjuka” faktorer som moral och normer samt sociala attityder som tillit och tolerans studeras. Ärlighet och pålitlighet kan t.ex. stimulera ekonomisk tillväxt genom att möjliggöra innovativt risktagande och smidiga transaktioner. I detta projekt studeras just hur kulturella och sociala faktorer av detta slag har ekonomisk betydelse. Särskild vikt läggs vid att försöka utröna kausala samband, det vill säga vad som orsakar vad i samhället. Exempelvis tyder mycket på att social tillit ger ekonomisk tillväxt, men det är också tänkbart att ekonomisk tillväxt främjar tillit i ett samhälle. Metodmässigt är det ofta svårt att avgöra vad som är fallet, men det är av stor vikt att klarlägga orsakssambandets karaktär, inte minst för att kunna ge råd med större precision till ekonomisk-politiska beslutsfattare om hur de bör utforma politiken. I detta projekt bygger vi vidare på den forskning vi genomfört med hjälp av medel från Torsten Söderbergs Stiftelse 2015–2016. Vi utforskar i tre delprojekt hur individers normer formas och hur normer påverkar deras val samt hur sambanden mellan normer, institutioner, och ekonomiska utfall ser ut på landnivå. Inom varje delprojekt använder vi en nyutvecklad metod som gör det möjligt att fastställa orsakssambanden. |
|
| Fritz, Martin | Sveriges man i London – Björn Prytz' privatarkiv | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorDet privatarkiv efter Björn Prytz, svenskt sändebud i London under det andra världskriget, som ställts till mitt förfogande har nu undersökts och visat sig tillsammans med material från svenska UD och brittiska Foreign Office kunna ge underlag för en bok. Denna undersökning tar fasta på Prytz' arbete att i London förklara och försvara Sveriges agerande men också till svenska UD rapportera om den engelska politiken visavis Sverige. |
||
| Rydqvist, Kristian | Handelshögskolan i Stockholm | Historisk aktiekurs- och redovisningsdatabas | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 350 000 kronorSvenska aktiepris- och redovisningsdata finns i Findatabasen från 1979 och framåt. Syftet med detta projekt är att uppdatera Findatabasen bakåt i tiden till 1912. Arbetet med att insamla dagliga aktiepriser och omsättningstal har avslutats. Vi har också insamlat och skannat nästan samtliga 7314 årsredovisningar för börsbolagen 1912–1978. Endast 186 kvarstår. Skanningen av årsredovisningar har finansierats av Torsten Söderbergs Stiftelse. Denna del av projektet rör stansning av resultat- och balansräkningarna. Så snart det stansade materialet blir tillgängligt kommer vi att standardisera redovisningsinformationen så att den kan inlämmas i den existerande Findatabasen. |
|
| Sundevall, Fia | Stockholms universitet | Fattigvården och valsedeln: om rösträttens ekonomiska skiktning efter 1921 | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 123 750 kronorProjektet syftar till att utforska begränsningarna i fattigvårdsunderstöddas politiska medborgarskap efter det demokratiska genombrottet. När så kallad allmän rösträtt infördes 1921 kvarstod en rad diskvalificeringsgrunder. Merparten av dem som fortsatt diskvalificerades från rösträtten gjordes så på grund av att de regelbundet erhöll fattigvårdsunderstöd. Det skulle dröja till 1945 innan rösträtten utsträcktes till dem som försörjdes av fattigvården. Genom att kartlägga och analysera hur dessa begränsningar legitimerats, praktiserats, utmanats och slutligen avskaffats kan viktiga empiriska bidrag generas om såväl den svenska rösträttens utveckling efter 1921, som om hur samhällets ekonomiskt utsatta begripliggjorts, exkluderats och tagits i försvar under en socialpolitiskt och ekonomiskt omvälvande period i svensk historia. |
|
| Bratt, Stina | Stockholms universitet | Anspråkskonkurrens | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 1 672 000 kronorProjektet syftar till att undersöka gränserna för det kontraktsrättsliga respektive utomobligatoriska skadeståndsansvaret. Problemet med anspråkskonkurrens har under de senaste åren varit föremål för bedömning av Högsta domstolen. Konsekvensen av denna praxis är en sammanflätning av två av tradition åtskilda rättsområden. Detta är en rättsvetenskaplig utmaning och ämnet är högaktuellt. Frågan om vem som i en avtalskedja kan hållas ansvarig och på vilka villkor, är en utmaning för den förmögenhetsrättsliga systematik som tidigare varit så självklar. Det krävs nya redskap för att analysera vilka regler som är mest ändamålsenliga idag, inte minst för att kunna hantera en ökande globalisering och fler komplexa avtalskedjor. För att regleringen av ansvaret inom och utom kontraktsförhållanden ska fungera i dagens samhälle måste dessa frågor undersökas närmare. |
|
| Holst, Fredrik | Stockholms universitet | Insatsregler: Rättsliga aspekter i fredsinsatser – ett nordiskt perspektiv | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 273 333 kronorI internationella fredsinsatser följer svenska och andra länders militära enheter så kallade insatsregler (Rules of Engagement, ROE). Dessa har sin grund i rättsliga men också politiska och militäroperativa överväganden. Internationell och nationell rätt sätter det yttre ramverket för ROE vilka reglerar bruket av tvång och våld t.ex. för att skydda civilbefolkningen i en oroshärd. Projektet syftar ytterst till att personalen ska veta att den har rättsligt stöd för att tillämpa de regler som statsmakterna direkt eller indirekt har accepterat. Som ett lednings- eller styrinstrument är insatsreglerna ofta beslutade på hög strategisk nivå i den för fredsstyrkan ansvariga organisationen vilken leder insatsen på mandat från FN. I någon utsträckning kan deltagarländer påverka ROE. Soldater, sjömän och flygande personal, som inte har något inflytande, utgår ifrån att insatsreglerna omfattar alla överväganden (och ligger innanför vad internationell och nationell rätt tillåter) och att det i stort räcker med att tillämpa dessa. Då synen på ROE förefaller vara olika finns en osäkerhet kring detta och projektet syftar därför till att undersöka och diskutera vilken rättslig status ROE i fredsinsatser har i Sverige och i övriga nordiska länder som bidrar med personal. Istället för att fokusera på substantiella men ofta hemliga regler i detalj behandlas i projektet processrelaterade frågor såsom hur insatsreglerna kommer till, hur de accepteras och vilken vikt dessa regler har eller bör få. |
|
| Henriksson, Lars | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Hållbarhet och tilldelningskriterier i offentlig upphandling | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 1 720 000 kronorOffentlig upphandling omfattar mycket stora ekonomiska värden i Sverige och Europa. En fråga som har fått alltmer uppmärksamhet är hållbar offentlig upphandling – särskilt med fokus på miljömässighet, sociala utmaningar och andra värden är de strikt ekonomiska och tekniska. Detta forskningsprojekt syftar till att klarlägga de rättsliga möjligheterna och gränserna för att ha hänsyn till sådana faktorer i samband med offentlig upphandling. Genom att inkludera sådana mjuka värden i upphandlingen blir processen och utvärderingen mer komplex än vid t.ex. utvärdering enligt principen om lägsta pris. Det finns ett stort behov av att klarlägga rättsläget inom området både för upphandlande enheter och företag. |
|
| Nerep, Erik | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Besluts- och kompetensfördelning i aktiebolag | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 1 720 000 kronorProjektet skall utreda om den svenska modellen för ”corporate governance” är ändamålsenlig och effektiv. Finns det t.ex. anledning att överväga införandet av ett tillsynsorgan i svenska aktiemarknadsbolag, i vart fall som ett alternativ till andra bolagsstyrningsmodeller och vad skulle fördelarna med ett sådant system vara? Det skall vidare i projektet utredas om det, som ett alternativ till det tyska dualistiska systemet, finns skäl att utreda och överväga om principerna för ”corporate governance” i USA och Storbritannien bör ges större inflytande i det svenska aktiebolagsrättsliga systemet. |
|
| Kellgren, Jan | Linköpings universitet | Händelser efter rapportperiodens utgång – vilken betydelse har de i externredovisningen och inkomstbeskattningen? | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 503 200 kronorInom ramen för detta projekt undersöks, rättsvetenskapligt, dels var de avgörande tidpunkterna för rättsliga bedömningar ligger i redovisningsrätten och inkomstslaget näringsverksamhet (alltså per vilken tidpunkt förhållanden ska vara, eller inte vara, så som reglerna beskriver), dels vilken betydelse händelser därefter har (t.ex. som bevisning och i samband med s.k. transaktionskedjebedömningar, eftersyn m.m.). Frågorna är i hög grad oreglerade eller oklart reglerade och situationen är otillfredsställande både teoretiskt och därför att rättssäkerheten inom redovisningen och beskattningen äventyras. Företagsekonomiskt undersöks, via intervjuer, om tänkandet i redovisningskretsar (inom detta område) baseras på ekonomisk rationalitet eller om det föreligger något slags bias – vilket resultaten tydligt indikerar att det gör. Den planerade avslutande delen i denna studie är en undersökning (en rättsvetenskaplig och en företagsekonomisk) av motsvarande förhållanden i våra tre närmare nordiska grannländer – och en jämförelse med svenska förhållanden. |
|
| Brokelind, Cécile | Lunds universitet | Principen om rättsmissbruk inom EU och Sverige – rättvisa eller rättssäkerhet? | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 880 000 kronorForskningsprojektet rör framför allt skatterätt och EU-rätt. Syftet med projektet är att analysera begreppet rättsmissbruk i EU-rätten, med betoning på begreppets betydelse inom ramen för skatterätten, och klargöra vilken betydelse det har i den svenska rätten jämfört med ett urval av andra EU-länder, bl.a. Frankrike. Avsikten är inte att genomföra en fullständig komparativ studie, utan att genom komparativa utblickar visa på rättskulturella skillnader som kan förklara svårigheten att uppnå en enhetlig tillämpning av principen om rättsmissbruk inom EU. Huvudsyftet med principen om rättsmissbruk inom skatterätten är att förhindra att olika konstlade upplägg används för att därigenom undandra sig skattskyldighet. Sådana upplägg kan i efterhand betraktas som rättsmissbruk och kan därmed leda till allvarliga konsekvenser för skattskyldiga. Innebörden av begreppet missbruk är vagt och kan leda till olika resultat som olyckligtvis inte kan betraktas som förutsebara. I EU-rätten finns en allmän rättsprincip om förbud mot rättsmissbruk men det saknas en övergripande och entydig definition av begreppet som kan tjäna som vägledning för skattskyldiga. |
|
| Paju, Jaan | Stockholms universitet | Utomeuropeisk migration i unionsrättslig och svensk kontext | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 925 000 kronorForskningsprojektet ställer frågan vilka sociala rättigheter som kan uppstå för asylsökande i Sverige. Under år 2015 anlände uppemot 190 000 asylsökande i Sverige. Migrationsverkets huvudscenario för år 2016 utgår från 135 000 asylsökande. Det rör sig om ett stort antal utomeuropeiska medborgare som kommer att vistas i Sverige under en längre tid innan deras rätt till asyl kan prövas. Projektet analyserar mot bakgrund av detta förhållande vilka rättsliga utmaningar som föreligger när ett (oväntat) samspel mellan nationella och unionsrättsliga regelverk kan leda till en fristående rätt till sociala förmåner för asylsökande i Sverige. Projektet utgår från en rättsanalytisk metod vad avser unionsrättsliga regelverks påverkan på det svenska välfärdssystemet. Genom att abstrahera och kondensera två helt olikverkande rättsliga krafter: unionsrättens fria personrörlighet och grundläggande fri- och rättigheter, möjliggör detta angreppssätt en djupare analys av hur samspelet mellan olika regelverk sker och på vilket vis därmed uppkomna sociala rättigheter kan exponera den svenska välfärdsmodellen. Projektets övergripande värde ligger i att projektet syftar till att såväl definiera och analysera en potentiell rättighetskatalog för utomeuropeiska medborgare som att föra en kritisk rättspolitisk diskussion kring de yttre gränserna för en transnationell solidaritet för svenskt vidkommande. |
|
| Kulin Olsson, Karin | Örebro universitet | Den svenska arvsrätten i det 21:a århundradet, en granskning av | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 96 667 kronorArvsrättens utveckling och framtida utformning. Vem som anses vara arvinge och hur kvarlåtenskap fördelas berör de flesta människor någon gång i livet. Den nutida arvsrätten bygger på till stor del på 1928 års arvslag. Det finns även gäl- lande regler som är ännu äldre. Det innebär att arvsrätten har sin grund i en annan samhällsmodell än idag och att senare moderna regler tillförts en mycket gammal struktur. De arvsrättsliga reglerna utgår fortfarande från en samhörighetsprincip som bygger på blodsband eller en på äktenskap grundad familj. Idag finns många samlevnadskonstellationer som medför att familjebegreppet inte längre kan ses som homogent och klart. Det har resulterat i oklarheter och oförutsägbara följder för de inblandade parterna, t.ex. att frånskilda indirekt kan ärva varandra. Samhällsförändringar har också påverkat synen på skyddsvärde och rättvisa. Efterlevande makes arvsrätt innebär att bröstarvingar behandlas olika och de gemensamma barnen kan till och med bli utan arv. Arvsrätten grundar sig på idéer från en annan samhällsstruktur än den vi har idag och är i modern tid ett outforskat rättsområde. Ny kunskap tillförs genom att i avhandlingen belysa arvsrätten ur historiskt, nutids och framtidsperspektiv i syfte att lyfta fram särskilda problem och diskutera möjliga framtida lösningar |
|
| Elgebrant, Emil | Linköpings universitet | Sakrättslig identitet för annat än saker | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorDet är inget ovanligt att rättssystem betraktar exempelvis enkla fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. som egendom trots att de saknar fysisk representation. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och rättstillämpare har använt sig av för att i ett förmögenhetsrättsligt och obeståndsrättslig perspektiv hantera olika slag av egendom, som inte utgör saker, skiljer sig dock åt mellan de olika egendomsslagen och de rättsteoretiska förklaringsmodellerna har i mångt och mycket varit både ologiska och opedagogiska. Betydelsen av denna rättsosäkerhet har de senaste 20 åren ökat markant särskilt då den ekonomiska betydelsen av nya företeelser, och därmed också egendomsslag, fortsätter, och kommer fortsätta, att öka. En rad olika virtuella värdepapper, olika sorter av virtuella betalsystem och fler och mer komplicerade immateriella rättigheter kopplade till dessa företeelser utgör numera betydande värden för de flesta verksamheter. Projektet berör en rad olika rättsliga frågeställningar med samband till sakrättslig identitet och äganderättslig exklusivitet som aktualiseras då mot varandra stående anspråk avser egendomsslag utan fysisk representation (annat än saker). Forskningsprojektet kan beskrivas som rättsvetenskaplig grundforskning inom det obeståndsrättsliga området med tydliga inslag av allmän förmögenhetsrätt. |
|
| Ekholst, Christine | Uppsala universitet | Att sona sitt brott. Kvinnligt straffansvar i senmedeltida rätt | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 413 000 kronorRättsprotokoll från medeltiden visar att domstolarna tvekade att döma vissa kvinnliga brottslingar enligt lagen. Ett exempel från Stockholms stads tänkebok kan klargöra detta. Den 27 juni 1489 stod Peder Anderssons hustru inför rätta i Stockholms rådstuga; hon anklagades och dömdes för stöld. Av den kortfattade notisen i tänkeboken framgår att kvinnan dömdes till att förvisas från staden. Skrivaren har sedan tillfogat att om hon kommer tillbaka till Stockholm så skall hon ”stå tjuvs rätt,” med andra ord, då skall hon få det korrekta straffet för stöld. Det lagstadgade straffet för stöld var att begravas levande om brottslingen var en kvinna; en dömd manlig tjuv skulle däremot hängas. De senmedeltida domsböckerna för Stockholm visar att domstolen där ofta dömde män till döden för stöld medan kvinnorna skonades från att bli avrättade. Vad är förklaringen till detta? Tyckte domstolen inte att kvinnor skulle hållas ansvariga för sina brott såsom en man? Mitt projekt syftar till att undersöka hur domstolarna tänkte kring kvinnliga brottslingar under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Det kommer att visa om och när män och kvinnor behandlades olika i medeltida rättspraxis. Det kommer också att klargöra om kvinnor ansågs fullt straffansvariga för sina brottsliga handlingar. |
|
| Lagerlöf, Erik | Handelshögskolan i Stockholm | Storbritanniens beslut att lämna EU | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 168 000 kronorDen 23 juni 2016 folkomröstade Storbritannien om landets fortsatta medlemskap i Europeiska unionen och som bekant röstade britterna för ett utträde. Vi står nu inför en mängd frågor som är av avgörande konstitutionell betydelse och som kommer att påverka inte bara relationerna mellan länder, utan också företag och individer i ett mer direkt och påtagligt hänseende. I det inledande läge som vi nu befinner oss i avser jag att ägna mig åt framför allt två större frågor. För det första, vad är de direkta och omedelbara juridiska effekterna av resultatet av folkomröstning i sig? Hade britterna röstat för att stanna kvar så skulle det inneburit att ett reformarbete av EU skulle inletts som även skulle gynnat Sverige i högsta grad. Går det att rädda och använda sig av en del av de juridiska instrument som denna reform skulle medfört för att på så sätt utveckla och effektivisera EU? För det andra, hur ska artikel 50 i Fördraget om Europeiska Unionen, som reglerar en medlemsstat utträde ur EU, tolkas och vad för komplikationer medför denna artikel? Denna artikel ger upphov till en rad juridiska problem som är av avsevärd konstitutionell vikt och som direkt påverkar både företag och individer inom EU:s alla medlemsstater. Mitt arbete med dessa frågor kommer också att ligga till grund för framtida forskning angående Storbritanniens relationer med EU. |
|
| Jonsson Cornell, Anna | Uppsala universitet | Rättsstatens princip: Juridik och politik i världen, Europa och Sverige | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 2 138 800 kronorRättsstatens princip är mer i fokus än någonsin tidigare och betraktas ofta som lika viktig som demokrati och mänskliga rättigheter. FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling innehåller för första gången konkreta och bindande mål om rättsstatlighet. Europafördraget fastslår att rättsstatens princip är ett grundläggande värde för EU och processer har inrättats för att övervaka dess efterlevnad. I Sverige diskuteras principen allt oftare i lagstiftningsarbetet, i lagrådets, KU:s och JO:s granskningar och i samband med åtgärder kopplade till terrorbekämpning, krishantering och migration. Trots detta intresse är det fortfarande svårt att säga vad principen egentligen består av, för vilka syften den är viktigt och hur den ska tillämpas internationellt, regionalt och nationellt. Olika aktörer och intressenter motiverar principen utifrån sina politiska och institutionella intressen och arbetar aktivt för att ge den ett innehåll som passar deras intressen. Hur relaterar och kommunicerar de olika nivåerna med varandra: var finns likheterna och skillnaderna, vem lär av vem och i vilken riktning går utvecklingen? Syftet med projektet är att undersöka hur rättsstatsprincipen förstås av tongivande aktörer på alla tre nivåer, hur de interagerar med varandra och hur interaktionen påverkar principens innehåll. |
|
| Bernitz, Hedvig | Stockholms universitet | Det mångkulturella barnet i skolans värld – en barnrättslig studie | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 197 600 kronorAlla barn som börjar i skolan möter en ”ny värld”, inte minst flyktingbarnen. Religion kan ha en stark förankring i familjen, med krav på att flickor ska bära slöja, pojkar någon form av huvudbonad, bön ska förrättas kontinuerligt, viss mat är otillåten, etc., något som skiljer sig markant från det sekulariserade svenska samhället. Egna traditioner kanske innefattar tveksamhet att låta flickor gå i skolan och t.ex. deltagande i sim- eller sexualundervisning kan ibland uppfattas som otänkbart. Vad kan det allmänna, representerat av en kommunal skola, kräva av barnet i form av delaktighet i undervisningsmoment som ter sig främmande, eller att medverka t.ex. i julfirande och skolavslutningar i kyrkan? Vad kan barnet kräva av skolan i form av särbehandling att slippa närvara? Hur förhåller sig skollagen till t.ex. regeringsformen, Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och Barnkonventionen? Hur ska ”barnets bästa” uppfattas i dessa sammanhang? Ska barnet t.ex. tvingas att lära sig simma för sitt eget bästa eller ska barnets önskan att slippa simma prioriteras? Vad är utövande av egna, eller föräldrars, fri- och rättigheter eller tvärtom otillåtna avsteg från krav på likabehandling och frihet från diskriminering? Vi måste våga fråga vilken integration som är nödvändig för att barn ska etableras i det svenska samhället men även hur samhället ska anpassas efter en förändrad befolkning, annars riskerar utvecklingen att präglas av invandrarfientliga, nationalistiska värderingar. |
|
| Ahlin, Per | Stockholms universitet | Folkrätten i svensk säkerhetspolitik, del II | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 472 500 kronorProjektet är en fortsättning på mitt avhandlingsarbete om folkrättens roll i svensk säkerhetspolitik som behandlade tiden fram till 1993. I föreliggande studie analyseras hur Sverige använt sig av folkrättslig argumentation i sin säkerhetspolitik från 1993 fram till 2016. Syftet är att se vad som är konstant och vad som förändrats i takt med att världen gjort det. Mycket har skett. Sverige har gått med i EU och ändrat definitionen av sin säkerhetspolitik, nya hot mot freden har uppstått, FN har fått se sig förbigånget och frågan om när och hur omvärlden kan ingripa med våld för att förhindra grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna har stått högt på dagordningen. Det finns fler exempel. Allt detta har ställs traditionell svensk folkrättstolkning på prov. Frågor som ställs är om Sverige fortfarande agerar som en traditionell småstat med allt vad det innebär av tilltro rättsliga regleringar och multilaterala organisationer, om Sverige alltjämt använder folkrätten som skydd för att undvika att ta kontroversiella beslut, om normens rättsliga valör tillmäts avgörande betydelse, om Sverige med rättens hjälp försöker begränsa staters handlingsfrihet och om Sverige fortfarande tolkar folkrätten strikt när det gynnar svenska intressen och flexibelt när det ansetts lämpligare. |
|
| Waites, Ewa | Rättsstatens vänner | Seminarieserie med tema rättssäkerhet och rättstrygghet | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 450 000 kronorRättsvetenskaplig seminarieserie med inriktning på rättssäkerhet och rättstrygghet med två seminarier per kalenderår. Syftet är att lyfta fram olika grundläggande och genomgripande frågor rörande främst rättssäkerhet för att genom presentationer, debatter och dialoger belysa och analysera varje fråga. Målet är att vid varje tillfälle i samråd med ledande expertis på respektive område och praktiskt verksamma personer skapa en kartläggning av rättsläge och utveckling. Yttersta målet är att seminarierna ska fungera som en tvärvetenskaplig inspiration och bidra till den rättsvetenskapliga utvecklingen och lagstiftningen. Stiftelsen fick vid bildandet i uppdrag att beakta en rad problemområden som instiftaren bedömde som särskilt viktiga. Utöver dessa har stiftelsen sett det som angeläget att lägga till några aktuella frågor med stark anknytning till rättssäkerheten i samhället. Under kommande treårsperiod planerar stiftelsen att behandla ämnen inom ramen för stiftelsens ändamål vilka till stor del kommit upp som följdfrågor vid genomförda seminarier, såsom exempelvis etiken i juristutbildningen, advokaternas roll i rättsprocessen och rättsfrågor inom socialtjänsten. Stiftelsen har under senare år förlagt ett seminarium om året i Stockholm och ett utanför Stockholm-Uppsala området (i Linköping, Östersund, Umeå och Lund). Detta betingas av vikten att sprida diskussionen om rättsstatens förhållanden utanför kretsen av jurister i huvudstadsområdet. |
|
| von Essen, Ulrik | Stockholms universitet | Sekretess och integritet i affärsverksamhet | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorHos olika myndigheter finns en mängd uppgifter om olika bolags affärs- och driftsförhållanden, dvs. uppgifter som är känsliga ur ett kommersiellt och konkurresmässigt perspektiv. Det huvudsakliga syftet med forskningsprojektet är att så långt möjligt klarlägga och fastställa vilka uppgifter om bolag och deras affärs- och driftförhållanden m.m. som kan hemlighållas, sekretessbeläggas. Frågan är alltså vilka uppgifter som kan skyddas och vad förutsättningarna för detta är. En central del i detta är att undersöka vilka kriterier som ska vara utslagsgivande vid själva sekretessprövningen. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av möjligheterna att numera enkelt söka och sammanställa stora mängder information. Uppgifterna samlas in i skilda verksamheter som avser myndigheternas tillsyn, tillståndsgivning, upphandling, gemensam projektering m.m. Sekretessreglerna har givits en delvis olikartad utformning för dessa skilda verksamheter. Ett tillkommande syfte är därför att klarlägga vilka skillnader som finns avseende sekretesskyddets omfattning beroende på var uppgifterna förekommer samt undersöka i viken utsträckning dessa är motiverade samt, då så inte är fallet, föreslå hur ett mer enhetligt och adekvat skydd kan utformas. |
|
| Töllborg, Dennis | Göteborgs universitet, GRI | Rättsvetenskapliga studier | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 500 000 kronorAnsökan avser dels bidrag för datorkraft, litteraturinköp, deltagande i nationella och internationella konferenser etc på sätt och med belopp som motsvarar den ansökan stiftelsen beviljade för perioden 2013–2016, dels löneförstärkning motsvarande tappad lön (och framtida pension) motsvarande löneläget för relevanta jämförelseprofessorer vid GRI (endast riktiga professurer avses, inte s.k. befordringsprofessurer) samt slutligen bidrag till författande av två större böcker, en på svenska och en på engelska, där det mest centrala i min vetenskapliga produktion under de senaste 40 åren, och som inte tidigare utgivits i bokform utan bara i fr.a. nationella och internationella tidskrifter (och på, utöver svenska, engelska, tyska, franska, spanska och ryska) publicerats, samlas i två volymer och knyts samman. Den första boken skall heta Svart och Vitt, och det är min tanke den skall komma ut hösten 2018, och den andra Black & White, och tanken är att den skall komma ut 2019/1920. Böckerna spänner över civilrätt, arbetsrätt, rättsvetenskap, rättsteori och vetenskapsteori till pro-active policing, intelligence, kontrollmekanismer och mänskliga rättigheter. |
|
| Påhlsson, Robert | Göteborgs universitet | Skattebetalarens avsikter: Subjektiva rekvisit i skatterätten | Rättsvetenskap | 2016 |
Beviljat belopp: 615 000 kronorDet finns i skattelagstiftningen många hänvisningar till den skattskyldiges avsikter med sina transaktioner. Anskaffningen eller försäljningen av en tillgång kan till exempel komma att behandlas olika vid beskattningen beroende på personens syfte med innehavet. Om skattens storlek på detta sätt görs beroende av skattebetalarens personliga förhållanden säger man att lagen innehåller subjektiva rekvisit. Min undersökning går för det första ut på att inventera i vilken utsträckning sådana subjektiva rekvisit förekommer i inkomstskattelagen. För det andra kommer jag att undersöka om de subjektiva rekvisiten konstruerats och tillämpas på samma sätt oberoende av var i lagen de återfinns. Om det förekommer olikheter kommer jag att undersöka om olikheterna är sakligt motiverade, dvs. i vilken utsträckning de finns acceptabla skäl för dem. Denna bedömning görs mot bakgrund av sådana grundläggande krav som ställs på skattelagstiftning, t.ex. begriplighet, likabehandling och effektivitet. |
|
| Olsson, Agnets | Styrsö församling | Styrsö kammarsolister | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 30 000 kronorStyrsö kammarsolister 2016 |
|
| Neijman, Thomas | Stockholms universitet | Motståndarna vid striden om Gotland 1361 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorDen 27 juli 1361 stod ett slag utanför Visbys ringmur. En gotländsk här försökte försvara sin ö. Deras motståndare var den danske kungen Valdemar Atterdag med sin erfarna här. Gotlänningarna led ett svårt nederlag. Om slagets brutalitet vittnar lämningarna från massgravarna. Större delen av gravarna grävdes upp under tidigt 1900-tal. Från 1361 till idag har det funnits olika sägner om händelserna. Dessa har utvecklats över tiden. I det moderna historiebruket är framställningen ofta att gotlänningarna var illa rustade med gammal utrustning samt oorganiserade. Den danska hären får den motsatta beskrivningen, i positiva ordalag. Frågan är om detta historiebruk är rättvisande? Detta projekt försöker på nytt närma sig källorna från händelserna 1361. Detta med en kombination av undersökningar av det skriftliga- och det arkeologiska källmaterialet. Genom att använda nya vetenskapliga analysmetoder, som isotopanalyser, kan ny information fås ur det arkeologiska materialet. Analyser på de individer där man kan koppla utrustning till just den individen ger vital information; om varifrån de härstammar. Detta ger en ny bild av de härar som möttes och en ny bild av den historiska händelsen. |
|
| Keränen, Andreas | Göteborgs universitet | Om metriska zeugman i förklassisk latinsk vers | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 239 167 kronorÄmnet för min doktorsavhandling behandlar s.k. metriska zeugman i den förklassiska latinska versen. Termen zeugma är grekiska för ”ok” och betecknar ett ställe i versraden där en ordgräns undviks eller är villkorad. Min utgångspunkt är att dessa metriska zeugman är språkliga fenomen direkt kopplade till latinets prosodi och inte versmetriska finesser, såsom de oftast beskrivs i äldre litteratur. Ett åskådligt exempel utgör Meyers zeugma i den jambiska versen. En jamb består av en kort + lång stavelse = (u ‒). Den korta stavelsen kan ersättas av en lång stavelse och bildar då en spondé = (‒ ‒). Spondén får däremot helst inte utgöra slutet av ett ord. Exempelvis i följande spondétunga verssekvens (Ne̅ptu̅́-)(-nu̅m Vi̅r-)(-tu̅́te̅m) (Vi̅cto̅́-)(-rĭām) förekommer ett brott mot Meyers zeugma, nämligen -tu̅́te̅m. Som synes hamnar ordaccenten här till vänster i versfoten, till skillnad från övriga versfötter där accenten hamnar till höger. Detta är en följd av den latinska accentregeln. Den stipulerar att näst sista stavelsen ska accentueras om denna är lång. Genom att eftersträva att accenterna hamnar till höger i varje jambisk fot blir den metriska strukturen som sådan att en spondé mycket sällan åtföljs av en ordgräns. Meyers zeugma kan alltså förstås och beskrivas som ett accentfenomen. Metriska zeugman som denna ger oss således värdefulla ledtrådar om hur det latinska språket en gång uttalades och rytmiserades. |
|
| Pedersen, Daniel | Stockholms universitet | ”Kära son, vi skriver från vagnen…”: Några röster från Jászberény | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 102 917 kronorProjektets titel är inledningen på ett litet kort som återfanns längs järnvägsspåren i Jászberény. Det är ett föräldrapar som skriver till sin son för att berätta att de sitter på tåget för att deporteras. Kortet kastades från vagnen och någon fann det på banvallen. Ett kort sonen genom en vänlig medmänniska slutligen fick i sin hand. Idag återfinns det i Tomas Kertész samling som med sina över tusen fotografier, intervjuer och annat material (dockor, dokument etc.), dokumenterar det judiska livet i den ungerska staden Jászberény. Arkivet är resultatet av ett arbete som pågått i 20 år insamlats av Kertész (bibliotekarie vid Stockholms universitet) och utgör en enorm dokumentation över det judiska livet i Jászberény fram till och med Förintelsen. Både staden och dess judiska befolknings liv utgör en spegel, ett slags mikrohistoria som visar på hela det tragiska ödet som drabbade den ungerska judenheten, men också det mångkulturella liv som var typisk för många städer i Centralueuropa vid tiden före andra världskriget. Boken återberättar några familjers öden. Vissa överlever, andra flyr eller gömmer sig. De flesta mördas dock av nazisterna. Genom att knyta samman några familjers öden kommer man att kunna se hur familjers liv vänds upp och ned genom nazisternas raspolitik och deportationer. Boken kommer ha fem huvudsakliga kapitel där de olika familjernas bakgrund presenteras. I ett avslutande kapitel presenteras Kertész själv och hans arbete med att skapa denna unika samling. |
|
| Persson, Fabian | Linnéuniversitetet | Att leva i maktens hus: En kartläggning av boende på Stockholms slott | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 295 000 kronorAtt vara närvarande har betydelse och allra mest närvarande är den som lever i ditt hem. I det kungliga slottet i Stockholm från Gustav Vasa till slottsbranden 1697 levde ett antal människor i samma hus som kungen. Idag har det kanske ingen större betydelse vem som bor under samma tak som kungen men under 1500- och 1600-talen var kungamakten stark och personlig. De som levde på slottet bodde nära personer som utövade mycket stor makt. Att leva vid maktens sida innebar potentiell makt men också att man kunde påverka kungamaktens attityder och dess kunskap om världen utanför slottsmurarna. |
|
| Günther, Stefan | Mölndals stad/Gunnebo Slott | Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 450 000 kronorNär Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786–1796 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige. Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm – men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program – som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner – till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel – men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad. Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Svenska industridesignpionjärer – A&E design | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 536 000 kronorA&E Design är det äldsta fristående industridesignkontoret i Sverige. De två grundarna, år 1968, var Hans Ehrich och Tom Ahlström. Detta kontor har vid sidan av ergonomidesign i hög grad bidragit till att göra svensk design känd internationellt. A&E Design har haft och har ett stort antal uppdragsgivare både i Sverige och utomlands. Deras formgivning har väckt uppmärksamhet för sina estetiska och innovativa kvaliteter, vilket resulterat i åtskilliga designpriser och artiklar i tidskrifter, samt inköp till många museers permanenta samlingar, som Röhsska museet i Göteborg, Die Neue Sammlung i München, MoMA i New York och Nationalmuseum i Stockholm. Arbeten av dem har presenterats i de flesta internationella översiktsverk inom designområdet. Hittills har dock inte något samlat publicerats i bokform om denna intressanta epok i svensk industridesignhistoria. Ett av syftena med detta bokprojekt är att sätta in A&E Designs verksamhet i en kontext, beskriva relationen till samhällsförändringar och till den designdebatt som ägt rum under de snart 50 år som A&E Design existerat. Ett annat syfte är att ge en fördjupad inblick i designprocessen, vilket sällan görs i en tid så fixerad vid trender som vår. Flera av A&E Designs produkter från 1970-talet och 1980-talet tillverkas än idag – exempel på hållbar design. Museipallen Stockholm, ett uppdrag av Nationalmuseums dåvarande chef för konsthantverksavdelningen Helena Dahlbäck Lutteman, finns på tusentals museer och konsthallar runt om i världen. |
|
| Sjöström, Oskar | Stockholms universitet | Äran och kriget: orsaker bakom 1700-talets svenska anfallskrig | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorUnder 1700-talet inledde Sverige tre anfallskrig: mot Ryssland 1741, Preussen 1757 och återigen Ryssland 1788. I historieskrivningen har rationaliteten bakom angreppen kraftigt ifrågasatts. Rikets militära och ekonomiska styrka var aldrig tillräcklig för att gå i krig och därför ändade allihop i kostsamma misslyckanden. Orsaken till att krigen ändå inträffade brukar av hävd förklaras på hybris eller inkompetens hos beslutsfattarna själva, som påståtts ha varit förblindade av storhetsdrömmar och därmed misstagit hopp för verklighet. I avhandlingen ifrågasätter jag detta synsätt genom att anamma ett kulturhistoriskt perspektiv på ett annars klassiskt statspolitiskt ämne. Framför allt har jag analyserat hur samtida föreställningar om heder och ära inverkade på tänkande och praktik vid dessa händelser. I samtliga fall – hävdar jag – var värnandet av Sveriges heder den centrala drivkraften att gå i krig. Krigen var därför ingen konsekvens av odugliga kungar eller statsmän, utan tvärtom ändamålsenliga utifrån sin kulturhistoriska kontext. Resultatet av forskningen innebär att många vedertagna uppfattningar om tidigmodern politik kommer att kunna nyanseras. Avhandlingen bidrar därmed till djupare förståelse av de politiska processer och beslut i det förgångna som för en modern betraktare kan framstå som svårbegripliga eller irrationella. Därutöver kastar den nytt ljus över några av den svenska historiens mest bortglömda händelser. |
|
| Dierks, Michael | Tyska S:ta Gertruds församling | Dokumentation och restaurering av den historiska Åkerman & Lund-orgeln 1884 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorVid den stora tornbranden i Tyska kyrkan oktober 1878 totalförstördes tornet, orgeln och läktaren. En ny orgel projekterades av orgelbyggaren Per Larsson Åkerman och stod färdig 1884. Denna orgel var typisk för svensk samtida orgelbyggartradition, med såväl klangliga som tekniska lösningar inspirerade av tyska, franska och engelska orgelbyggare, en del av de unika i Sverige. Trots det förhållandevis ringa antalet stämmor var orgelns klang symfonisk och orkestral. Denna orgeltyp kom att starkt ifrågasättas av den i Tyskland under 1920-talet uppståndna ”Orgelbewegung” – Orgelrörelsen (som enklast kan beskrivas som orgelhistoriens ”Tillbaka till naturen”). I denna anda omgestaltades orgeln år 1959 då man ersatte ett antal typiskt romantiska, i klangen mjuka register med mer skarpt och ”barockmässigt” klingande stämmor (t.ex. Spetsflöjt och Krummhorn). År 1971 fattades beslut om att bygga en helt ny orgel i orgelrörelsestil. Under 1960- och 1970-talen gick en våg fram över många romantiska orglar, vilka skrotades och ersattes av hantverksmässigt undermåliga instrument. I Stockholms Stift bevarades bara tre orglar från det sena 1800-talet. Åkerman-orgeln i Tyska kyrkan magasinerades i församlingens källare år 1972. Planer är nu att dokumentera, restaurera och komplettera, och att återuppsätta historiska Åkerman-orgeln. Därmed kommer även kyrkorummets arkitektoniska homogenitet att återställas. I samband med invigningen ska en vetenskaplig dokumentation om orgeln publiceras. |
|
| Nilsson Schönborg, Göte | Göteborgs universitet | Handelskontakter mellan Sverige och Kina under 1700-talet | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorFärdigställande av avhandling inom ämnet historisk arkeologi. Projektet syftar till att ge en bild av Sveriges handelskontakter med Kina under 1700-talet, dvs. under Svenska Ostindiska Kompaniets tid. I forskningen används dels arkeologiskt material, skriftligt källmaterial och personhistoriska uppgifter för att se en spridningsbild av främst porslinsimporten under denna period. |
|
| Dierks, Michael | Tyska S:ta Gertruds församling | Minnestavla klockspel | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorUppsättning av en minnestavla om klockspelet och dess restauration och förstoring år 2008. |
|
| Lagerkvist, Cajsa | Mölndals stadsmuseum | Platser – medskapande historia i närmiljön | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 680 000 kronorProjektet har som syfte att öka medvetenheten om det historiska djupet i närmiljön och stimulera en gemensam känsla av ansvar för en plats och dess utveckling. Projektet vill vidareutveckla metoder för att inkludera invånarna i ansvarstagandet för våra kulturarv och därigenom också bidra till kulturarvssektorns utveckling. Genom att sammankoppla bebyggelsehistoriska perspektiv med den mänskliga erfarenheten och individuella berättelser, samt dokumentera nutidens relationer till och berättelser om platser i Mölndal, berikas Mölndals stadsmuseums lokalhistoriska samling och arkiv. Utifrån nya och uppdaterade kunskaper om kulturmiljöer i Lindome, Kållered och Mölndal redovisas resultaten i en kunskapsgedigen och lustfylld publikation som är tillgänglig för en bred allmänhet. Inom projektet skapas dessutom platsspecifika gestaltningar av historisk tid med hjälp av ny teknik. |
|
| Nordby, Peter | Riksarkivet | Landsarkivets arkivbestånd från den privata sektorn | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 157 500 kronorEn huvuduppgift för den statliga arkivorganisationen är att bevara och tillgängliggöra statliga myndigheters allmänna handlingar, som enligt lag är en del av det nationella kulturarvet. Riksarkivets avdelningar har också möjlighet att ta emot arkiv från den privata sektorn (s.k. enskilda arkiv), dvs. från företag, föreningar, privatpersoner, släkter, gårdar, stiftelser m.m. För att öka användningen och visa på forskningspotentialen lyfts ofta myndigheters arkiv fram, vilket inte är lika vanligt i fråga om de enskilda arkiven. Boken ”Ett västsvenskt kulturarv: de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg” syftar till att ge en fördjupad redogörelse för Landsarkivets arkivbestånd från den privata sektorn, huvudsakligen i Västra Götalands län. Läsaren får en beskrivning av de enskilda arkiven ur ett antal olika perspektiv, en inblick i hur de hanterats och förståelse för arkivens historiska sammanhang. Bokens ambition är också att belysa arkivbegreppet genom att diskutera några så kallade arkivlandskapsspår i tid och rum. Förutom övergripande uppgifter om Landsarkivets 2 200 enskilda arkiv, som omfattar drygt 22 000 hyllmeter, presenteras ett stort antal nedslag i arkivhandlingarna med exempel på innehållet. Riksarkivet vill vara en naturlig del av forskningens infrastruktur, och med bokens hjälp lyfter författaren fram forskningspotentialen, såväl för privatpersoner, släkt- och hembygdsforskare som akademisk forskning. |
|
| Ohlsson, Jon | Stockholms universitet | ADHD, högfungerande autismspektrumtillstånd och stöd i karriärvalsprocessen | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 1 402 008 kronorADHD och högfungerande autismspektrumtillstånd är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kan innebära olika svårigheter för den som är bärare av diagnosen. ADHD kan innebära koncentrationsproblem, hyperaktivitet, impulsivitet etc. Högfungerande autismspektrumtillstånd (tidigare kallad aspbergers syndrom) kan innebära svårigheter vid sociala kontakter, stort fokus på specialintressen, språksvårigheter etc. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta svårt att ta sig in på arbetsmarknaden idag. Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnoserna ADHD respektive högfungerande autismspektrumtillstånd upplever att karriärvalsstödjande verksamhet, såsom studie- och yrkesvägledning och arbetsförmedling, borde vara upplagd för att möta deras behov. Studien ska svara på frågor om såväl samtalsmetod som annat bemötande från den professionella samtalsledaren samt individens egna referensramar kring karriärvalspåverkande faktorer. Undersökningen genomförs med hjälp av biografiska intervjuer med personer över 18 år. |
|
| Emanuelsson, Anders | Landet mellan Älven och Idefjorden ca 500–ca 1520 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorEn omfattande undersökning av de områden som utgör det nuvarande landskapets Bohuslän med utgångspunkt i ett bebyggelse-, agrar- och ekonomiskhistoriskt perspektiv. Projektet är inte bara omfattande vad gäller undersökt tidsperiod utan även när det gäller detaljnivån. Allt tillgängligt källmaterial för perioden granskas och då inte bara traditionella historiska källor såsom jordeböcker, lagar, diplom, litterära källor, kartor med mera utan även arkeologiskt material, ortnamn, dialektforskning, etnografiska källor, konsthistoriskt material (främst kyrkor) samt en del källor av naturvetenskaplig art. Projektets resultat publiceras i två band; ett band som behandlar perioden från ett mer översiktligt perspektiv samt ett band med detaljerade bebyggelse- och agrarhistoriska kartor och tabeller på sockennivå. De bägge verken innehåller tillsammans över 100 kartor och ett 50-tal bilder/illustrationer. Projektet är inte bara regionalhistoriskt utan områdets geografiska läge innebär oundvikligen att den allmäna historiska utvecklingen i Skandinavien under perioden tas i beaktande. |
||
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Kalla kriget | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 130 000 kronorAeroseum startade 2010 ett projekt att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning. År 2013 gick projektet över till att Aeroseum skall bli ett Sceince Center. Detta innebar att våra olika arbetsstationer fick byggas om för att uppfyll ny krav. En av de största och tidigaste arbetsstationerna var de som behandlade Kalla Kriget. Under året har dessa börjat byggas om. Nu visar det sig att intresset för detta historieområde var mycket större än vi planerade för. För att kunna ta emot det större intresset från lärare och elever (samt vanliga besökare, elever från studiecirklar m.m.) måste utställningarna utökas samt att även ta till vara berghangarens unika konstruktion. Det totala besöksantalet till Aeroseum har ökat mycket, delvis beroende på att vi är utsedda till ett av de bästa besöksmålen i Västra Sverige (enligt www.Tripadvisor). |
|
| Olsson, Irja | Riksförbundet Finska Krigsbarn | Jubileumsbok med berättelser skrivna av finska krigsbarn | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorEn jubileumsbok med berättelser hur det var att komma hit till Sverige som ett finskt krigsbarn och hur det gick sedan. |
|
| Nordqvist, Bengt | Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 427 200 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. De utförda metall analyserna visar att föremålen är tillverkade av synnerligen hantverksskickliga smeder. Isotop analyserna visar att de använda malmerna sannolikt kommer från delar av de brittiska öarna. Under 2016/2017 färdigställs två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverket (I och II) – "Fyndens i fokus" samt En "Coffee Table Book". Med de kommande isotopanalyserna avses att göra analyser på hästtänder och på människotänder och ben. Syftet med dessa analyser är att belysa den viktiga frågan kring proveniens och geografisk rörlighet. En ny hemsida om Offerplats Finnestorp kommer att färdigställas under hösten 2016. |
|
| Andersson, Christer | Projektgruppen för arkeologiska undersökningar av Ås kloster | Ås kloster – projektplan för fas 2 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 120 000 kronorI floden Viskans dalgång ca 15 km norr om Varberg på en höjd inom synhåll från Klosterfjorden låg under medeltiden ett cistercienserkloster som hade grundats 1194 av munkar från Sorö kloster på södra Själland. Klostret, som kunde komma till stånd efter landdonationer från den både andligt och världsligt mäktige ärkebiskop Absalon, kom att utvecklas till en verklig maktfaktor och dess byggnader uppförda i tegel anses ha tillhört de största i Halland. När Ås kloster stod på höjden av sin utveckling omfattade ägorna drygt 250 gårdar i Norra Halland. Numera syns inga rester av klostret ovan mark. Efter reformationen bröts kyrkan och övriga byggnader ner och tegelstenarna återanvändes till reparation av Varbergs fästning. I början av 1800-talet uppfördes huvudbyggnaden till en kungsgård inom klosterområdet. Unikt är, att inga arkeologiska utgrävningar överhuvudtaget hade utförts på klosterkullen innan projektet startade, vilket innebar att såväl klostrets läge som dess omfång var helt okänt. Åsklosterprojektet gjorde utgrävningar år 2011 och 2012 i delar av östra längan efter att klosterplanen till stora delar blivit känd genom markradarundersökningar år 2009 och 2010. År 2013 genomfördes en utgrävning väster, sydväst och söder om Kungsgården. Syftet med fas 2 är att binda ihop dessa delar till en enhet genom utgrävningar under tre år med början 2018. Anslagsansökan avser forskningsinitiering, nätverksarbete och seminarier under 2017 för framtagande av en projektplan. |
|
| Nilsson, Andreas | Lunds universitet | Kunskapens väg | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorDet Skandinaviska bronshantverket under bronsåldern har diskuterats i många olika sammanhang otaliga gånger. Den diskussionen kan fortsätta tack vare nya upptäckter och nya sätt att undersöka materialet. Jag undersöker bronsålderns bronshantverk och främst hur tillgängligt bronshantverket har varit för människor i framför allt södra Skandinavien. Har det varit en teknologi som varit tillgänglig för många eller har hantverkarna hållit på sin kunskap och bara spridit teknologin vidare till utvalda personer? Vilka vägar har teknologin och kunskapen tagit? Fanns det utrymme för lokala deltidsbronsgjutare eller krävde teknologin så mycket kunskap att hantverkaren var tvungen att vara specialist? Detta är frågor jag närmar mig genom att undersöka de olika stegen i hantverket genom Chaîne opératoire. Genom att bryta ned och diskutera de olika stegen i hantverket hoppas jag kunna närma mig bronshanverkarna och deras skicklighet. Jag undersöker även gjutdeglar, gjutformar och annan teknisk keramik. Mitt största material ligger dock i holkyxor. Den enskilt största artefaktgruppen av brons från skandinavisk bronsålder och en typ av föremål som måste klassas som vardagsföremål. |
|
| Carlsson, Carl Henrik | Judarnas historia i Sverige | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorSyftet är att författa en bok (populärvetenskaplig/vetenskaplig syntes) om judarnas historia i Sverige som ska sammanfatta vad vi idag vet om detta ämne. Målgruppen är alla med intresse för svensk historia i allmänhet och svensk-judisk historia i synnerhet, vare sig de är forskare, lärare, studenter, elever eller tillhör en intresserad allmänhet. Det finns ett mycket stort behov av en sådan syntes. Den senaste skrevs av professor Hugo Valentin i början av 1960-talet (249 sidor) och byggde i stor utsträckning på forskning utförd omkring år 1920. Intresset för svensk-judisk historia har ökat starkt under senare år och forskningsfältet har vuxit starkt. Den svensk-judiska befolkningsgruppen är numera en av fem erkända nationella minoriteter. Den har haft stor betydelse för svensk historia, samhällsutveckling och kulturarv med en korsbefruktning som får sägas ha varit framgångsrik. Den är av olika skäl ett idealiskt objekt för generella studier om minoriteter, integration, diskriminering, identitet m.m. Även ur ett internationellt perspektiv är en sådan historik mycket värdefull: den ”svensk-judiska erfarenheten” har vissa paralleller med utvecklingen i övriga Europa, men också särskiljande drag. Boken skall bygga på vetenskaplig grund och vara välrefererad, men framställningssättet skall inte vara alltför ”akademiskt” utan tilltalande även för en intresserad allmänhet. |
||
| Ivarsson, Carl-Johan | Stiftshistoriska sällskapet | Karlstads biskopsgårds historia | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 70 000 kronorKarlstad har stiftsstad sedan 1647. Sedan 1680-talet har stiftschefen bott på den nuvarande platsen i kvarteret Udden. Nuvarande byggnaden uppfördes på 1770-talet och är en av få byggnader i Karlstads innerstad som stod kvar efter den förödande branden 1865. Biskopsgården är idag byggnadsminne. Projektet syftar på att i ett arkitekturhistoriskt perspektiv analysera byggnaden och den kulturmiljö som detta byggnadsminne utgör. Resultatet kommer att publiceras i bokform med ett rikt bildmaterial med både arkivbilder och nutida fotografier. |
|
| Magnusson, Reidar | Den begravde i Håga ”intet hindrar att benen kunna ha varit en kvinnas” | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorHågahögen innehöll ett av de mer omskrivna gravfynden från bronsåldern i Sverige. Den begravde i huvudgraven förutsattes vara en man baserat på gravgåvorna även om anatomiprofessorn som undersökte de brända benen förklarade att de mycket väl kunde komma från en kvinna. Våra förhoppningar är att kunna fastställa den begravdes kön då vetenskapen Osteologi gått framåt under de dryga hundra år som gått sedan benen undersöktes sist. Visar det sig att benen kommer från en man så fastställs den slutsats som dragits baserad på gravgåvorna, visar det sig att benen kommer från en kvinna så visar det på att bronsålderns gravskick var mer komplext. Även om man inte kan uttala sig säkert om individens kön (om det nu till att börja med bara är brända ben från en individ i huvudgraven) så kan man få indikationer i den ena eller andra riktningen från det brända benmaterialet. |
||
| Lysén, Svante | Kungliga tekniska högskolan | Bohuskust – ett vresigt paradis | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 75 000 kronor"Bohuskust – ett vresigt paradis” är en dokumentärfilm på ca 58 minuter avsedd för SVT om bohuskustens natur, djur – och växtliv under fyra årstider upplevt genom en kajakpaddlares ögon, men också om kustlandskapets förändring, ekologi och miljöhot. Bohuskusten med sina kala, välslipade öar är en världsunik skärgård man inte finner någon annanstans. Två månader varje sommar är det ett semesterparadis med ett omfattande båtliv. Resten av året visar samma område upp sig som en i det närmaste folktom vildmark. En mängd hällristningar och bronsåldersgravar, samt lämningar från stenbrott och olika sillperioder vittnar om en spännande historia som i sin tur är den direkta orsaken att kustlandet ser ut som det gör. Förutom ett fåtal specialprogram om fiske, skärgårdssamhällen, undervattensliv har det aldrig producerats någon mera omfattande film om den bohusländska naturen. År 2013 utnämndes Bohuskusten till världens sjunde vackraste vildmarksområde av den amerikanska tv-bolaget CNN. Den röda tråden i naturdokumentären är årstidernas växlingar sett genom en kajakpaddlares ögon och reflektioner. Den personliga berättelsen kommer förutom fakta och vetenskapliga rön även att tillåta tankar och filosofiska spekulationer om djur och natur som kan vara både tankeväckande och leda till nya insikter. Forskare, fiskare, havsbrukare och andra i nära kontakt med den bohusländska naturen kommer att medverka. |
|
| Hadenius, Patrik | Vetenskapsmedia i Sverige | Utgivning av Populär Arkeologi under 2017 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorPopulär Arkeologi har publicerats i olika former under 20 år. Nu står tidningen inför en stor förändring. Den tidigare utgivaren och redaktören går i pension och vill lämna över till Vetenskapsmedia. Vi vill göra Populär Arkeologi med samma populärvetenskapliga ambition som vi tar oss an förlagets övriga tidningar – Språktidningen, Modern Psykologi och Modern Filosofi samt Forskning & Framsteg, som vi delar redaktion med. De främsta arkeologiska och historiska forskarna kommer att medarbeta och rapportera om sina rön. |
|
| Bergman, Lars | Riksföreningen Sverigekontakt | De karolinska fångarnas censurerade brev | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 893 000 kronorEfter nederlagen vid Poltava och Perevolotjna 1709 placerades mer än 23 000 krigsfångar ur den svenska hären ut på olika håll i Ryssland, inte minst i Sibirien. Många var välutbildade och kom att spela en stor roll lokalt. De ledde avancerade byggnadsarbeten, svenska skolor drog till sig många ryska elever ur ledande familjer (undervisningen bedrevs ofta på tyska). Konflikter förekom, men svenskarna var uppskattade. I städer som Tobolsk lever traditionen. Förhållandena finns skildrade i dagböcker och brev. Många brev från och till de svenska krigsfångarna fastnade i den ryska censuren. Sedan de ryska arkiv där de förvarats öppnats på 1990-talet, har breven blivit principiellt tillgängliga. Projektet skall förse svensk, rysk och internationell forskning och allmänhet med dessa brev. En mängd brev (totalt ca 900 sidor) har lokaliserats i ryska arkiv och till stor del kopierats. Efter en preliminär genomgång följer nu en vetenskaplig analys, som främst förutsätter språkvetenskaplig och historisk sakkunskap. En utgåva är den naturliga produkten. Freden 1721 medför en omsvängning i svensk historia. Under den följande frihetstiden genomgår landet en ekonomisk, vetenskaplig och kulturell uppgång av sällan skådat slag. Sverige blir världsledande inom naturvetenskap. De krigsfångar som återvänder hem (en fjärdedel) har sannolikt betytt mycket för den vidare utvecklingen, men deras roll är otillräckligt undersökt. De hittills censurerade breven erbjuder ett lyckligt tillfälle. |
|
| Sjöbrandt, Anders | Stockholms universitet | Framtiden är inte vad den har varit. Berättelser om omdaningen av Stockholm | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 287 500 kronorAvhandlingen handlar om den stora stadsomvandlingen i Stockholm efter andra världskriget, men inte om hur själva omdaningsprocessen gick till. Den avser i stället belysa föreställningar och tolkningar av, samt reaktioner på det som ibland kallas ett av Europas största och mest radikala stadsbyggnadsprojekt. Den övergripande målsättningen är att studera förändringsprocessen i Stockholm under 1950- och 1960-talen ur ett kulturhistoriskt berättelseperspektiv. Jag tänker beskriva, jämföra och analysera värderingar, bakomliggande drivkrafter, retorik och motretorik bakom den stora stadsomvandlingen. Jag vill fånga de samhälleliga aktörernas tanke- och föreställningsvärldar, olika intressens legitimerande berättelser kommer att ställas mot varandra. Huvudsakliga källor är tidningar och tidskrifter från den aktuella undersökningsperioden, artiklar som låter stadsplanerare, politiker och övriga stockholmare komma till tals. Jag vill undersöka om det fanns en underström av kritiska röster som senare glömts bort och mer eller mindre försvunnit ur det kollektiva minnet. Avhandlingen handlar om hur man förr såg på stadsbebyggelsen och dess värde. Den stora moderniseringsprocessen av Stockholm innebar ett byggande av ett nytt samhälle men även att riva det som ansågs tillhöra en förfluten epok. Denna omdaning väcker än idag starka känslor hos stockholmarna och berättelsen om den skiljer sig åt beroende på vem eller vilka som beskriver den och under vilken tidsepok detta görs. |
|
| Tornberg, Anna | Lunds universitet | Jordbruk, hälsa och den sekundära produktrevolutionen 2300–1100 f.Kr. | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 205 000 kronor”Du är vad du äter” finns ett talesätt. Kosten och omgivningen påverkar våra kroppar och återspeglas i vår hälsa. Det är sant idag och det gäller även för de människor som levde i Sydsverige för 4 000 år sedan. Därför kan också skelettmaterialet från de människor som levde förr i tiden ge information kring det liv som levdes då. Under den sista delen av Sydskandinavisk stenåldern, senneolitikum, och den första delen av bronsåldern (ca 2300–1100 f.Kr.) sker det stora samhälleliga förändringar som resulterar i ett mer hierarkiskt samhälle. Grunden till detta ligger bl.a. i den s.k. sekundära produktrevolutionen. Det innebär att man lägger om ekonomiskt fokus från att använda boskapens primära produkter, dvs. kött, till att använda de sekundära, dvs. mjölk, ull och arbetskraft. Ekonomin blir bredare, man kan skapa ett ekonomiskt överskott och idka handel. Det öppnar upp för en maktelit med större resurser än andra. Så här stora samhälleliga förändringar får också konsekvenser för människors kost och hälsa. Genom att undersöka skeletten studerar jag människors kroppslängd, sjukdomar/skador och demografi för att kartlägga om hälsan har förändrats under den här tiden. Genom att göra biokemiska analyser studerar jag dessutom vilken kost människorna har haft under den här perioden och om kosten har varit densamma för alla. Resultaten kan ge djupare förståelse för de förändringar som ligger till grund för det samhälle som vi har idag. |
|
| Backman, Christina | Judiska församlingen i Göteborg | Gamla judiska begravningsplatsen | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorProjektet Gamla mosaiska begravningsplatsen i Göteborg har startat arbetet att renovera den mosaiska (judiska) begravningsplatsen vid Svingeln i Göteborg. Platsen är av stort kulturhistoriskt värde med anor från 1700-talet och en av fem judiska begravningsplatser i Sverige. Begravningsplatsen anlades då de första judarna som kom till Sverige bosatte sig på Marstrand 1775. När sedan Kungl. Maj:t 1782 utfärdade en förordning som gav judarna rätt att även bosätta sig i Göteborg utökades platsen. Göteborg blev sedermera en ort med en betydande judisk befolkning. Platsen och miljön är helt unik och har ett stort kulturhistoriskt värde för att bevara en utsatt minoritets kulturarv. Platsen har varit utsatt för såväl normalt slitage under årens lopp, som skadegörelse av olika slag, ofta med politiska förtecken. Platsen är idag mycket eftersatt vad gäller underhåll och har svåra skador på såväl gravar som staketet som omgärdar platsen. Tanken är att renoveringen skall vara klar till Göteborgs 400 års jubileum. Platsen besöks ofta av guidade grupper som intresserar sig för det judiska kulturarvet i Västra Götalandsregionen och för Göteborgs historia. |
|
| Bergerbrant, Sophie | Göteborgs universitet | Studie om grundläggande nivå av strontiumhalt i Skåne | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorMobilitetsstudier har blivit allt mer populärt i arkeologi. Ett exempel på den ökade förståelsen det kan ge är studien över den så kallade Egtvedsflickan som publicerades 2015. Analyser av strontiumisotop värden blir allt vanligare i Sverige och värden. För att kunna ge bra tolkningar av värdena krävs dock kunskap om de lokala värdena. Detta projekt avser att analysera de grundläggande nivå av strontiumhalter i Skåne, för att få en bas för framtida och redan gjorda analyser av arkeologiskt material. |
|
| Arvidsson, Kristoffer | Göteborgs konstmuseum | Det universella språket. Internationell abstraktion i Sverige 1945–1970 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 240 000 kronorI projektet undersöks vilken roll föreställningar om abstraktion som ett internationellt språk spelade i svenskt konstliv 1945–1970. Fokus ligger på abstrakta uttryck inom framför allt måleri och hur dessa kom att erövra och dominera den internationella konstvärlden. Abstraktionen uppfattades som ett universellt språk med olika nationella dialekter, vilket skiljer sig från dagens dominerande synsätt där konstens globalisering snarare förstås som en hybridisering av skilda traditioner. Abstrakt konst kunde förstås av alla och föreställdes destillera fram essensen i all konst: bildens inre dynamik. Medan konceptkonst och postmodernism starkt dominerat konstförståelsen under senare decennier, har denna generation av abstrakta konstnärer hamnat i skuggan av modernismens pionjärer och 1960-talets popkonst. Kring 1960 var den abstrakta konsten istället helt dominerande och abstrakt var liktydigt med modern. Vilka värden och föreställningar knöts till det abstrakta uttrycket? Hur såg den svenska receptionen av den internationella abstraktionen ut? Dessa frågor undersöks utifrån analyser av Moderna Museets och Göteborgs konstmuseums utställningshistorik samt konsttidskrifterna Konstrevy och Paletten. Perspektivet är diskursanalytiskt och inkluderar analyser av utställningar och konstrecensioner. Syftet med projektet är att undersöka föreställningar om abstraktion och hur dessa fungerade som normerande tolkningsperspektiv under perioden 1945–1970. |
|
| von Ehrenheim, Jacob | Grönsöö | Fest och högtid på Grönsöö | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 111 900 kronorDe levnadsomständigheter som vi önskar lyfta fram under 2017 är hur livets och årets högtider manifesterats på skilda sätt. Boken och utställningen kommer att få titeln ”Fest och högtid på Grönsöö” och omfatta cirka 100 sidor. Landsantikvarie Håkan Liby, chef för Upplandsmuseet, har ställt sig till förfogande som författare. Fotograf är Gabriel Hildebrand, fotograf vid Kungl. Myntkabinettet. |
|
| Larsson, Mikael | Lunds universitet | Den gröna rikedomen – agrara resurser och konsumtion i järnålderns Uppåkra | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 115 700 kronorDen agrara spannmålsproduktionen – den gröna rikedomen – stod till grund för det ekonomiska och materiella välstånd som förknippas med järnåldersboplatsen Uppåkra. Frågeställningar om försörjningen av en storskalig matkonsumtion på tätbefolkade boplatser har tidigare inte belysts inom arkeologisk forskning i Skandinavien. Projektet kommer att undersöka hur den storskaliga konsumtionen på boplatsen påverkade bygdens hantering av vegetabiliska resurser och om den skapade behovet av ett större resursområde, avslöjat genom agrara råvaror hämtades allt längre bortifrån. Med omfattande växtlämningar bevarade på Uppåkra och boplatser i omlandet, har den aktuella studien en möjlighet att koppla detta viktiga maktcentra med sin agrara produktion och resurshantering. Genom att analysera isotopvärden av kol (δ13C), kväve (δ15N) och strontium (87Sr/86Sr) i fossila sädeskorn och fröer som hanterats på boplatser i studieområdet, kan en lokal variation av odlingsförhållanden respektive provinsens undersökas. Metoderna avser därmed att förstå vidden av den agrara produktionen och att identifiera omfattningen av lokaler som eventuellt varit involverade i försörjningen av centralplatsen. Men även om näringsförhållanden kan ha varierat över tid till följd av ett hårdare odlingstryck på kringliggande odlingsmarker. Studien väntas påbörja en diskussion om hur hushällsnära matresurser på förhistoriska boplatsers organiserades för att möta konsumtionen och efterfrågan av vegetabiliska råvaror. |
|
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet kring 1900-talets mitt | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorForskningsprojektet behandlar svenskt museiväsende och museiskapanden i Sverige. Det syftar till att undersöka nya museer i Sverige vid mitten av 1900-talet. Ett flertal museer av olika karaktär öppnades då: regionala museer, personmuseer och t.ex. Moderna Museet. Utgångspunkten är grundandet av Moderna Museet. Hur fördes diskussionerna och vilken roll kan prins Eugens konstsamlande och Prins Eugens Waldemarsudde som öppnade 1948 ha spelat. Hur, och varför, tillkom andra museer? Den så kallade folkhemsperioden sammanfaller på ett ungefär med den tid detta projekt undersöker – är det relevant för tolkning och analys? En viktig del av undersökningen rör museernas samlingar av konst: hur har samlandet sett ut, vilken betydelse har konsten för samlingarna och för museet? Konstens sociala funktion är en faktor av synnerlig vikt. Konsten är självklar på Moderna Museet och Waldemarsudde, men får en annan roll att spela i de regionala museerna. Är museerna och samlingarna fortsatt angelägna och relevanta? Detta är några frågor undersökningen fokuserar, och som, egentligen oavsett hur de besvaras, kommer att bidra till berättelsen om svenskt museiväsende och museibildning och ge svar av vikt och värde också för vår tid. |
||
| Lönnroth, Lars | Svenska Humanistiska Förbundet | Från Tacitus till Tolkien. Årsbok för Svenska Humanistiska Förbundet 2017 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBoken ”Från Tacitus till Tolkien. Det germanska spåret i västerländsk diktning” är planerad som årsbok för Svenska Humanistiska Förbundet 2017. Boken behandlar det som traditionellt kallats den germanska diktningen, från det hur berättande dikter växte fram bland germanska stammar under folkvandringstid och så småningom, under medeltidens lopp, utvecklades till mästerverk som den fornengelska hjältedikten Beowulf, den fornhögtyska riddardikten Nibelungenlied, den norröna Poetiska Eddan, fornnordiska skaldedikter som Egil Skallagrimssons Sonförlusten och isländska ättesagor som Njals saga. Även denna diktnings spår i de senaste århundradenas litteratur behandlas. Någon samlad översikt över ämnet har inte publicerats sedan Andreas Heuslers (1865–1940) Die altgermanische Dichtung, 1929, snabbt en tongivande klassiker. Heuslers framställning har dock starkt åldrats, framför allt därför att begreppet ”germansk” blivit föråldrat. Modern forskning har visat att texterna i denna tradition tagit starka intryck av latinsk, kristen och romansk medeltidslitteratur. Ursprungligt tankegods har omformats i kristen anda och anpassats till medeltida europeisk tankevärld. Synen på muntlig tradition har också förändrats. Den nya boken har skrivits i ljuset av ett helt nytt forskningsläge och med andra vetenskapliga utgångspunkter. |
|
| Granberg, Jan | Villa Baggås | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorVilla Baggås, en av Saltsjöbadens märkesbyggnader, kallades i folkmun; Söderbergs kyrka. Villan uppfördes 1909 efter ritningar av två av dåtidens främsta arkitekter, Fritz Ulrich och Edvard Hallquisth, på uppdrag av generalkonsul Olof Söderberg. Villan är med sitt monumentala läge, påkostade jugendarkitektur, fyra våningar höga torn väl synlig i landskapet, där den påminner om en kyrkobyggnad. Tidskriften Idun presenterar Villa Baggås 1916: ”Man kommer in i en hall med vackra proportioner och svagt rundade hvalfbågar och kring denna gruppera sig rummen på nedre botten. Midt för entrén ligger stora salongen, som med en balustrad är afdelad i en del af sin längd, så att man får ett blomsterrum med palmer närmast de höga fönstren och en mera vinterlik del af det stora rummet för sällskaplighet. Konstverken på väggarna förskrifva sig från Hesselbom, O.W. Nilsson och Thörne, den sistnämnde, som är representerad med flera taflor i de andra rummen, har hämtat sina motiv från generalkonsul Söderbergs egendom Gryt i Närke.” |
||
| Lööf, LarsOlof | Riksarkivet | Ostindiskt bokprojekt: "Sjöfarare och Superkargörer" | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 146 500 kronorMatrikel över alla befäl i Svenska Ostindiska Kompaniet som seglade mellan 1731 och 1805, med levnadshistoria och släktrelationer och tillhörande katalog över avfotograferat porslin med monogram. Resultatet är även tänkt att kunna användas som nyckel för att identifiera personmonogram på kinesiskt importporslin. Idag saknas ett liknande referensverk för forskare, samlare, antikhandlare och den historieintresserade allmänheten. Själva insamlingsarbetet har pågått i 25 år, genom musei- och arkivstudier. Landsarkivet i Göteborg har varit den främsta kunskapskällan i detta arbete, men även nuvarande Göteborgs Stadsmuseums samlingar har varit viktiga för kunskapsinhämtandet. |
|
| Herjulfsdotter, Ritwa | Röhsska museet | Röhsska museets samlingar och historia | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 385 000 kronorSyftet med forskningsprojektet är att utifrån relevanta och aktuella humanistiska perspektiv belysa och reflektera över på vilka grunder som Röhsska museets samlingar skapats. För att öka kännedomen om Röhsska museets samlingar och för att sätta in dem i ett större sammanhang och inspirera till ett kritiskt förhållningssätt gentemot samlingarna krävs kontinuerlig forskning kring museets intentioner och den kontext vari samlingarna tillkommit. Granskningen av den egna historien sker med hjälp av kulturhistorisk forskning genom att belysa och analysera när, av vem, på vilket sätt och på vilka grunder som Röhsska museets samlingar har skapats. Det är också värdefullt att studera hur samlingarna betraktats över tid för att de skall bli förståeliga och användbara idag. Få av museets 50 000 föremål digitaliserade. De flesta samlingarna i Röhsska museets är därför helt okända för omvärlden. Inför digitaliseringsarbetet behövs ökad kunskap om föremålen. Ett viktigt syfte med fortsatt forskning kring Röhsska museets samlingar är att fylla en sådan lucka. Därutöver bidrar all forskning vid museet till att berika den övriga museiverksamheten med nya perspektiv och frågor. Forskningsresultaten tillgängliggörs fortlöpande i artiklar, föredrag, kataloger, publikationer, utställningar, internseminarium, konferenser och på museets hemsida. Forskning kring Röhsska museets samlingar och tillkomsthistoria ökar också möjligheterna till samarbete med universitet och andra institutioner. |
|
| Hadenius, Patrik | Forskning & Framsteg | Utgivning av Forskning & Framsteg under 2017 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 44 800 kronorTidskriftens syfte är att rapportera om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället. Forskning & Framsteg ska verka på kunskapsfronten, vara allmänbildande, förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. |
|
| Widenberg, Johanna | Sveriges lantbruksuniversitet | Den stora kreatursdöden – boskapspest och mjältbrand under 1700-talet | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 40 000 kronor"Den stora kreatursdöden. Kampen mot boskapspest och mjältbrand i 1700-talets svenska rike" är en svenskspråkig monografi som bygger på ett flerårigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Carlssons förlag planerar att ge ut boken under våren 2017. Boken rymmer många nya empiriska resultat och aktuella forskningsperspektiv. Boken vänder sig till alla historiker med 1700-talets agrara ekonomi, samhälle och vetenskaper som studieobjekt. Den kan säkert också komma att tilltala läsare även utanför akademien, då den är lättfattligt skriven och rymmer många illustrationer. Boken handlar om de smittsamma och dödliga nötkreaturssjukdomar som härjade i det svenska riket under 1700-talet och deras betydelse för dåtidens agrarsamhälle, ekonomi och veterinärmedicin. De sjukdomar som gav upphov till de mest kännbara sjukdomsutbrotten var boskapspest och mjältbrand. Boskapspest är en numera, sedan 2011, utrotad nötkreaturssjukdom. Sjukdomen härjade i det svenska riket mellan åren 1720 och 1772. Drygt trehundrafemtio tusen nötkreatur dog under dessa år. Många tusen nötkreatur avled också i mjältbrand under dessa år. Då nötkreaturen hade stor betydelse i det svenska agrarsamhället – som dragare, mat-, gödsel- och råvaruproducenter – fick sjukdomsutbrotten stora konsekvenser för jordbrukare och handelsmän. Sjukdomarna boskapspest och mjältbrand är därför agrarhistoriskt och ekonomhistoriskt mycket intressanta. |
|
| Wistisen, Lydia | Stockholms universitet | Från trappuppgång till gångtunnel: Urbana motiv i svensk ungdomslitteratur | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 87 500 kronorProjektet syftar till att undersöka urbana motiv i svensk ungdomslitteratur från sekelskiftet 1900 och fram till början av 2000-talet. Trots att flera av de aspekter, vilka utpekats som avgörande för ungdomslitteraturens utveckling under 1900-talet står i direkt förbindelse med det urbana existerar ingen tidigare undersökning av genrens urbana motiv. Genom att analysera motiv som varuhuset, raggaren och miljonprogrammet kommer jag kunna säga något nytt om den svenska ungdomslitteraturen samt bidra till kunskapen om förbindelserna mellan ungdomar, stadsliv och modernitet. Förändringar av samhälle och stad har haft en väsentlig inverkan på ungdomslitteraturens gestaltning av mognad. Staden och dess varierande miljöer har använts dels för att uppfostra och bilda, dels för att roa och inspirera. Nya ungdomskulturella fenomen har använts både för att statuera varnande exempel och för att visa den unge läsaren på nya möjligheter. Gestaltningen av urban ungdomskultur har under seklet flyttat runt i stadslandskapet: Från bakgårdarna i Emil Norlanders Anderssonskans Kalle (1901) och Kar de Mummas Två år i varje klass (1923) till Harry Kullmans och Peter Pohls Södermalm, i romaner som Den svarta fläcken (1949) och Janne min vän (1983). Från 1950-talets Tempo-varuhus hos Martha Sandwall-Bergström till 1970-talets miljonprogramsförorter hos Kerstin Thorvall. Från Astrid Lindgrens Kati på Kaptensgatan (1952) till Mats Wahls Vinterviken (1993). Från trappuppgången till gångtunneln. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2017 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorIntresset för historia är starkt och ökande. Behovet av ett fördjupat historiemedvetande framhålls ofta, inte minst i debatter om skolans uppgift och i samband med samhällsfrågor som står i centrum för den aktuella politiska diskussionen. De Svenska Historiedagarna arbetar för att genom årliga konferenser främja detta historieintresse. Syftet är att upprätthålla Historiedagarna som en mötesplats för företrädare för den historiska forskningen, praktiker inom museivärlden och arkivinstitutionerna, historielärare och en historieintresserad allmänhet. Ambitionen är därför att presentera ämnen och forskning på ett sätt som håller hög kvalitet men som också är tillgängligt för deltagare utan fackutbildning. Det långsiktiga målet är att med lärare och andra yrkesföreträdare som kanaler öka de historiska kunskaperna hos allmänheten i stort, inte minst de yngre generationerna. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten för fortbildning, i synnerhet vad det gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. |
|
| Bergstrand, Thomas | Bohusläns museum | Marstrands kloster | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 228 800 kronorUnder 2014 lät Bohusläns museum genomföra en markradarundersökning av den gamla kyrkogården vid Marstrands kyrka. Resultatet visar att en stor grundmur (34×12 m) ligger gömd inom den södra delen av ytan. En projektgrupp på Bohusläns museum vill nu försöka få bekräftat vad det är för en byggnadslämning. En hoppfull hypotes är att lämningen är det medeltida franciskanerkloster som var verksamt på Marstrand från och med 1200-talet. Klosterbyggnaden har emellertid inte påträffats, hittills. Den arkeologiska insatsen är planerad till några dagars sonderande undersökning och dokumentation, men omfattar även publika visningar för skolbarn och allmänhet. Projektet är ett samarbete med Marstrands hembygdsförening. |
|
| Ragnarsson, Per | Jemsebyboken | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorJemsebymetoden är en patenterad fotografisk reproduktionsmetod uppfunnen av Anton Jemseby på 1940-talet som därefter utvecklats och förfinats av Antons son, medsökande i denna ansökan, Bo Jemseby. Jemsebymetoden användes på 70-talet av mer än 50 företag i Sverige, Norge, Tyskland, Österrike, England, Australien, Kuwait, Irak, Bhutan och Portugal. Den grafiska industrins utveckling har idag slagit ut metoden men inom konstgrafisk verksamhet lever hantverket fortfarande kvar. Jag, Peter Ragnarsson, kom som tryckare och grafiker i kontakt med Bo 1984 och har sedan dess gjort eget repro och producerat flera uppmärksammade konst- och fotoböcker med Jemsebymetoden. Bland de mer kända finns Tomtebobarnen av Elsa Beskov och Svenskt fågellexikon från 1984. Genom åren har Bo Jemseby skissat på en bok om metoden och om sitt eget grafiska yrkesliv med den. Jag hjälper nu Bo, genom att i rollen som redaktör och spökförfattare, se till att vi tillsammans kan färdigställa hans bok. Målet är en teknikhistorisk och rikt illustrerad bok med Bo Jemseby och Jemsebymetoden i centrum. |
||
| Rosenberg, Tiina | Stockholms universitet | Josephsönerna. När Europa kom till Sverige | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBoken handlar om Ludvig Josephson (1832–1899), Sveriges första yrkesregissör inom teater och opera, verksam även som debattör med en stridbar konstpolitisk och kosmopolitisk agenda. Framställningen av hans liv sker mot bakgrund av det europeiska kulturlivet i förändring och det sätt på vilket han förde denna nya scenkonstkultur till Sverige genom att lägga grunden för den teater- och operarepertoar i Stockholm som fortfarande utgör ryggraden i den europeiska repertoarteatern. Förutom scenkonst handlar denna bok om judisk identitet i en tid då nya karriärvägar öppnades för europeiska judar och kompositörerna Giacomo Meyerbeer och Felix Mendelssohn-Bartholdy, författaren Heinrich Heine och skådespelerskan Rachel började göra sig gällande i Europa. Det arv som det europeiska 1800-talet lämnat efter sig utgjordes i hög grad av operan och den förändrade stadsbilden. Till epokens mentalhistoriska arv hör den känslokultur som förvisso hade en lång historia, men som nu kom att beröra allt fler. Ludvig Josephson sökte inte endast inspiration under sina resor utan drogs till den frihet som den kontinentaleuropeiska urbana kulturen erbjöd. Hans stora dröm var att föra Sverige närmare Europa och världen samt att förvandla den provinsiella scenkonsten i Sverige till något mer storslaget och konstnärligt anspråksfullt. |
|
| Olsson, Agnets | Styrsö församling | Styrsö kammarsolister | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: kronorStyrsö kammarsolister 2016 |
|
| Weiss, Nadja | Auschwitzrättegångarna i Frankfurt – Peter Weiss 100 år | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 130 000 kronorI år skulle Peter Weiss ha fyllt 100 år. Hans livsverk högtidlighålls genom en mängd projekt såväl i Sverige som i Tyskland under året. Nadja Weiss kommer att vara ansvarig för ett större mörkt dokumentärt projekt med koppling till Auschwitzrättegångarna i Frankfurt, där de SS-verksamma männen som arbetade i Auschwitz ställdes inför rätta och vittnen kommer till tals. Peter Weiss skrev ett dokumentärt stycke om Auschwitzrättegångarna, Rannsakningen. Forskningen kring Auschwitzrättegångarna i Frankfurt liksom om Peter Weiss dokumentära stycke om den samma, består av: - Historisches Museum i Berlin, dokumentation om de två lägren bl.a. anteckningar och utsmugglade bilder från Theresienstadt och Auschwitz. - Akademien der Kunstes – bl.a. Peter Weiss samlade foton och anteckningar om Theresienstadt. Studierna kommer ske under ledning av dr Jörg Fessman. - Besök i och dokumentation av Auschwitz och Theresienstadt. - Studieresa till Jerusalem för studier av material där, bl.a. bildmaterial från de två lägren. - Frankfurt. - Professor Jürgen Schutte emeritus som forskat i Peter Weiss Rannsakningen och hans arkiv är också viktigt. Arbetet kommer framför allt mynna ut i nyuppsättning av dokumentärstycket Rannsakningen i ett samarbete mellan Orionteatern och Dramaten. |
||
| Zierath, Juleen | Karolinska Institutet | Epigenomisk kontroll och molekylär karakterisering av insulinresistens vid diabetes | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 1 600 000 kronorTyp 2-diabetes uppstår genom att kroppens vävnader får en stark resistens mot hormonet insulin samt även en nedsatt produktion av insulin i bukspottkörteln. Både ärftliga faktorer och livsstilsfaktorer kan orsaka insulin resistens men dessa faktorer är ännu inte klarlagda. Vi kommer att identifiera gener och proteiner som bidrar till utveckling av insulinresistens i human skelettmuskel, den största vävnaden i kroppen, samt mekanismer för hur generna kan påverkas av livsstilsfaktorer såsom träning. Genom att förutsättningslöst undersöka två olika processer för hur miljön och livsstilsfaktorer/träning kan påverka generna kan vi hitta gener som påverkar insulin resistensen i cellerna. De processer vi skall fokusera på är epigenetiska förändringar såsom DNA metylering och mikroRNA. Genom att titta på alla DNA metyleringar som förekommer i insulinresistens kan vi hitta gener som är påverkade. Att därutöver kartlägga alla förändringar av mikroRNA vid insulin resistens ger ytterligare gener som kan ha betydelse för utveckling av Typ 2-diabetes. Slutligen kommer vi att validera de identifierade generna ovan genom att undersöka deras funktion på insulin känslighet i musmodeller för Typ 2-diabetes. Genom information om vilka gener som påverkats möjliggörs framtida utveckling av nya läkemedel samt nya diet- och kost-program och nya träningsprogram för att behandla och förhindra uppkomst av Typ 2-diabetes. |
|
| Syvänen, Stina | Uppsala universitet | Förbättrad PET-diagnostik vid Alzheimers sjukdom | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 427 850 kronorI Sverige lever idag ca 100.000 personer med Alzheimers sjukdom. Antalet drabbade kommer att öka som en konsekvens av en ökad medellivslängd. Målet för projektet är att utveckla positronemissionstomografi (PET, medicinsk avbildningsteknik) av lösliga former av proteinet amyloid-beta (Abeta). Dagens PET-teknik, som är baserad på avbildning av de för sjukdomen karaktäristiska senila placken bestående av olösliga ansamlingar av Abeta, är inte tillfredställande eftersom signalen "slår i taket" tidigt i sjukdomen. En PET-undersökning ger därför ingen information om sjukdomens svårighetsgrad och kan inte heller användas för att mäta läkemedelseffekter. Den antikropp som vi tidigare har utvecklat, mAb158, binder selektivt till Abeta-protofibriller, men är liksom alla andra antikroppar en stor molekyl som har svårt att passera från blodet in till hjärnan. Under det senaste året har vi modifierat mAb158 så att den, förutom protofibriller, också binder till transferrinreceptorn, vilket ökar transporten av mAb158 in till hjärnan. Beroende på hur modifieringen gjorts har vi ökat upptaget av antikroppen 10–50 gånger. Vidare har vi med PET visat att det går att avbilda protofibriller i hjärnan i modeller av Alzheimers sjukdom. Vi kommer nu att studera hur känslig liganden är för förändringar i protofibrillnivåer samt vidareutveckla den för användning i människa. Projektet är det första någonsin som lyckats använda en antikropp som en PET-ligand för ett målsystem i hjärnan. |
|
| Pernow, John | Karolinska Institutet | Molekylära mekanismer och ny behandling av hjärtkärlkomplikationer vid diabetes | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorDiabetes är en av de viktigaste riskfaktorerna för utveckling av hjärtkärlsjukdom. En central orsak till detta är bristande funktion i blodkärlens endotelceller vilket leder till kärlsammandragning och inflammation. Ny kunskap tyder på att enzymet arginas är väsentligt för regleringen av endotelfunktion genom modulering av produktionen av kväveoxid och fria syreradikaler. Vår forskning har dessutom visat att arginas i röda blodkroppar kan ha stor betydelse för hjärtkärlfunktion vid syrebrist. Vår hypotes är att ökad aktivitet av arginas i blodkärlsväggen och röda blodkroppar vid diabetes resulterar i minskad bildning av kväveoxid, ökad radikalbildning och kärlskador. Målsättningen är att kartlägga regleringen av arginas samt via hämning av arginas förbättra hjärt- och kärlfunktionen vid diabetes. Frågeställningarna belyses först i experimentella sjukdomsmodeller och därefter i kliniska studier. I experimentella studier kartläggs betydelsen av arginas i blodkärl och röda blodkroppar för utveckling av hjärtkärldysfunktion vid syrebrist. På patienter med diabetes och kärlkomplikationer kartläggs regleringen och aktiviteten av arginas i blodkärl och röda blodkroppar. Effekten av arginasblockad på kärlfunktionen studeras i kontrollerade kliniska studier. Projektet kan leda till ny kunskap avseende sjukdomsmekanismer och nya behandlingsmöjligheter i syfte att förbättra hjärtkärlfunktionen och förhindra komplikationer vid diabetes. |
|
| Ohlsson, Claes | Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin | En ny mekanism för reglering av kroppsvikt | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorFetma är ett växande folkhälsoproblem över hela världen med mer än en miljard överviktiga och 300 miljoner feta enligt WHO. Fetma bidrar till allvarliga sjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. På senare år har det kommit ett flertal rapporter som visar att personer som tillbringar stor del av dagen sittande har ökad risk för fetma och diabetes. Orsakerna till detta samband är okända. Vi har nu erhållit resultat som tyder på att ökat sittande kan leda att en ”kroppsviktsmätare” i de viktbärande långa rörbenen aktiveras i mindre omfattning och att det i sin tur leder till minskade aktivitet i ett fetmahämmande system. Det finns sedan tidigare ett välkänt system som strävar till att hålla kroppsfettmassan konstant. Det fetmahämmande hormonet leptin frisätts till blodet från fettvävnad i relation till fettmassans storlek. Leptin utövar en negativ återkoppling i hjärnan vilket leder till minskad aptit och fetma. Tyvärr är de flesta feta av okänd orsak okänsliga för leptinets fetmahämmande effekt. Våra tydliga preliminära data visar att insättandet av tyngder i bukhålan på möss leder till att deras födointag, kroppsvikt och fettmassa minskar i relation till tyngdens storlek och att denna effekt involverar en specifik celltyp i de långa rörbenen. Vi vill nu studera den exakta mekanismen för hur ”kroppsviktsmätaren” påverkar fettmassan och den möjliga kliniska betydelsen av detta helt nya system för fetmareglering. |
|
| Mallard, Carina | Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin | Immunsystemets roll vid hjärnskada hos nyfödda: Molekylära mekanismer och nya mål för behandling | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorAtt vara född för tidigt ökar risken för hjärnskada, cerebral pares och nedsatta kognitiva och sociala funktioner. Prematuritet är en av de största globala hälsofrågor som det moderna samhället står inför enligt WHO (2012). Dessa komplikationer har direkt påverkan på barnets livskvalitet och är en enorm börda socialt och ekonomiskt. För närvarande finns inga hjärnskyddande behandlingar. Det finns starka belägg för ett samband mellan inflammation, för tidig födsel och efterföljande neurologiska sjukdomar vilket är utgångspunkten för det aktuella projektet. Huvudhypotesen är att inflammation i blodet leder till reglering av immunreceptorer (så kallade TLRs) vid gränsytan mellan blod och cerebrospinalvätska, vilket bidrar till inflammation och skada i hjärnan. Genom att manipulera immunsvaret kommer vi att kunna skydda den omogna hjärnan. Vi kommer att undersöka: (i) betydelsen av TLR2 vid hjärnskada. (ii) hjärnskyddande effekt av nyupptäckta peptider i en kliniskt relevant djurmodell. (iii) effekten av hjärnskyddande peptider på det inflammatoriska svaret hos för tidigt födda barn med ökad risk för hjärnskada. Därmed kommer vi kunna identifiera nya mekanismer för hur blodets immunceller påverkar den omogna hjärnan, finna nya hjärnskyddande behandlingar, få viktig ny kunskap om reglering av inflammation hos för tidigt födda barn. Detta innovativa projekt kommer därmed sannolikt att bidra med ny kunskap för att utveckla behandlingar för för tidigt födda barn. |
|
| Maeurer, Markus | Karolinska Institutet | Personlig specifik cellterapi för patienter med glioblastoma och bukspottskörtelcancer | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorMånga studier visar att T-celler som infiltrerar tumörvävnad har förmågan att särskilt känna igen tumörceller. Behandling av cancerpatienter, med användning av patientens egna T-celler som isolerats från tumörvävnad, har visat sig resultera i en mer 70-procentigt hållbar responsnivå och vi avser att erbjuda en liknande option till patienter med cancer. Immuncellerna odlas i kontrollerad och steril miljö och aktiveras för att bli mer effektiva mot cancerceller. Fullständig tumör genom analys av tumören utförs med avsikt att identifiera patientens mutation vilken verkar som anti-tumörinriktade TAAs (tumörassocierade antigener). Tillvägagångssättets andra lager använder transgena T-celler vilken nyttjar överföringen av T-cellreceptorer (riktade mot så kallade allmänna tumörantigener, vilka enbart återfinns i tumörer, ännu inte i frisk vävnad) eller använder specifika antikroppar som är målstyrda mot cancer (t.ex. riktade mot mesothelin eller FGVRvIII, "CARs") sammansmälta med molekyler som möjliggör för T-celler att döda cancerceller. Syftet är att identifiera den bästa skräddarsydda behandlingen och den bästa strategin för att rusta patientens immunceller för destruktionen av tumörceller: "personliga terapin" med hjälp av en detaljerad utvärdering av patientens tumör och patientens immunceller för att erbjuda det bästa angreppssättet för immunologisk behandling. |
|
| Karpman, Diana | Lunds universitet | Studier av patogenetiska mekanismer ledande till nya behandlingsalternativ vid njursjukdomar | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorDen övergripande målsättningen för detta projekt är att studera molekylära mekanismer och utveckla nya behandlingsmöjligheter mot vissa njursjukdomar. Med utgångspunkt från olika njursjukdomar studeras basala mekanismer ledande till njursvikt. Projektet är inriktat på specifika infektioner och immunologiska tillstånd som påverkar blodceller och njurceller ledande till inflammation och blodproppsbildning. Aktivering av kroppens olika proteinsystem på celler studeras för att definiera vilka bakteriella och värdsfaktorer leder till sjukdom. Dessutom studeras hur vissa genförändringar bidrar till sjukdom. Njursjukdomarna som studeras orsakas av infektion, inflammation och/eller immunologiska reaktioner. - Vi studerar små membranpartiklar som frisätts från blodceller och deras innebörd för spridning av infektion och inflammation, samt hur blockering av dessa membranpartiklar kan påverka förloppet och utveckling av njursjukdomar. - Vi har funnit en ny mekanism av skada i njurvävnad och blockerat det hos patienter med dämpande effekt på njurinflammation. - Vi definierar nya molekylära mekanismer och genmutationer vid njursjukdomar och studerar hur dessa utlöser njurskada. Genom att definiera vilka faktorer bidrar till sjukdomsutveckling på cellnivå, i djurmodeller och hos patienter kan dessa studier leda till utveckling av specifika behandlingar, som saknas idag. Dessa nya behandlingar är inriktade på att blockera spridning av infektion och aktivering av inflammation. |
|
| Hesslow, Germund | Lunds universitet | Associativ inlärning och timing i lillhjärnan | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 3 000 000 kronorMinnen bygger på inlärda associationer. Fotot av en båt framkallar båtens namn, kanske doften av havet. Åsynen av noter i kombination med en föregående ton får pianisten att associera med rätt tangent. För att sådant skall läras in måste hjärnans celler etablera nya kopplingar. Det krävs ocskå en "timing"-mekanism som gör att tangenten trycks ner i rätt ögonblick Hur går detta till? Vi kan följa inlärningen av en association i en enskild nervcell i lillhjärnan. Ett försöksdjur får höra en ton följd av en luftpuff mot ögat. Efter upprepade sådana stimuleringar kommer tonen att utlösa en blinkning före luftpuffen – en betingad reflex. Den betingade reflexen är precist timad – den kommer just när luftpuffen förväntas med en precision på något tiotal millisekunder. Vi tror att mekanismen bakom timingen är densamma som gör att pianisten kan trycka ner tangenten i exakt rätt ögonblick. Vi har identifierat de celler i lillhjärnan som lär sig associationen och vi har upptäckt att dessa celler innehåller en sorts "mikroklockor". Vi kan peka ut viktiga komponenter i klockornas uppbyggnad och vill gå vidare för att utreda detaljerna. Den upptäckt som projektet bygger på innebär en helt ny princip för signalering och inlärning i hjärnan. Projektet kan också få medicinska konsekvenser t.ex. förbättrad motorisk inlärning hos strokepatienter. Då samma mekanismer tycks vara skadade hos barn med autism och språkstörningar kan projektet leda till bättre behandling även av dessa. |
|
| Hansson, Göran K. | Kungl. Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2016 | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 10 296 000 kronorProfessuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Behovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort och behövs för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. |
|
| Ehrsson, Henrik | Karolinska Institutet | Hur upplever vi kroppen som vår egen? Forskning om hjärnbarksmekanismer | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 4 000 000 kronorBöj huvudet framåt och titta ner på din kropp. Du ser två armar, två ben, en mage och en bröstkorg. Men hur förstår egentligen hjärnan att denna kropp är din egen? I vårt forskningsprojekt kommer vi att använda oss av de mest avancerande hjärnavbildnings- och hjärnstimuleringsteknikerna för att besvara denna fråga. Vår hypotes är att helkroppsupplevelsen skapas av två parallella hjärnbarksmekanismer. Signaler från synen, känseln och muskelsinnet integreras i särskilda områden i framloben och hjässlobens associationsbark för att skapa upplevelsen av en enda sammanhängande kropp samtidigt som processer i tinningloben genererar signaler om var denna kropp befinner sig i rummet. Vi kommer sedan att gå vidare med att påvisa att denna hjärnans inre representation av kroppen påverkar episodminnet – en av våra viktigaste högre kognitiva funktioner. Vår hypotes är att episodminnet kräver att vi har en fungerande uppfattning av den egna kroppen, och att denna direkt påverkar minnesinlagring och hågkomst. Sammanfattningsvis kommer våra resultat på ett banbrytande sätt att beskriva de mekanismer i hjärnbarken som ligger till grund för helkroppsupplevelsen i rummet, och även påvisa att denna varseblivning påverkar vårt episodminne. Dessa resultat kan leda till nya viktiga framsteg inom applicerad forskning kring virtuella verkligheter, kognitiv psykiatri och avancerade proteser. |
|
| Dumanski, Jan | Uppsala universitet | Orsakar förlust av kromosom Y hos män cancer och Alzheimers sjukdom? | Medicin | 2015 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorKvinnor och män har olika uppsättningar av könskromosomer; kvinnor har två X och män har en X och en Y-kromosom. Det är också känt att män har en kortare förväntad livslängd jämfört med kvinnor, men de underliggande mekanismerna bakom dessa skillnader är inte kartlagda. Vi har nyligen upptäckt att en under livet förvärvad förlust av kromosom Y (engelska – Loss Of chromosome Y; förkortat som LOY) i normala blodceller hos vuxna eller åldrande män är förenat med: a) kortare överlevnad och en betydande risk för att utveckla cancer i många olika organ i kroppen; b) starkt förhöjd risk att drabbas av Alzheimers sjukdom; och c) att rökning är starkt associerad med LOY, vilket kan förklara varför rökning är en större riskfaktor för cancer och Alzheimers sjukdom hos män och i förlängningen även varför män i genomsnitt lever kortare än kvinnor. Vi vill utveckla möjligheterna att använda LOY som biomarkör för att bedöma risken att drabbas av cancer eller Alzheimers sjukdom. Vi förväntar oss att bevisa att LOY hos män har en stark effekt på risken att utveckla cancer och Alzheimers sjukdom, vilket på sikt kan leda till att man erbjuder ett LOY-screening-program för alla vuxna män. Vi ser framför oss att inom 5–15 år kommer alla vuxna män att kunna dra nytta av LOY-statusanalys. Eftersom män i genomsnitt lever kortare och har en högre risk att utveckla cancer, räknar vi med att våra resultat i framtiden kommer att leda till lägre dödlighet bland män som ingår i LOY-test-program. |
|
| Wissén, Pehr | Institutet för finansforskning, SIFR | Finansiering av företag, hushåll och nationer efter krisen | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 450 000 kronorSIFR anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. Temat år 2016 är finansiering av företag, banker och nationalstater efter finanskrisen. Behövs det nya regler, nya institutioner och nya marknader? Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter för den finansiella sektorn. Den finansiella krisen och den därpå följande Eurokrisen har påmint om hur dyrbara finansiella kriser kan vara. Som svar på de senaste kriserna har en rad viktiga finansiella regelverk i EU, Sverige och USA förändrats och utvecklats i syfte att minska risken för nya kriser och konsekvenserna om en inträffar. Exempelvis har regelverken förändrats så att bankerna håller väsentligt mycket mer aktiekapital idag än före krisen. Oavsett regelverk och lagar kan risken för kriser aldrig elimineras helt. Individuella företag och banker, och politiska enheter, kommer att få betalningsproblem. Därför är det av vikt att ha tydliga regelverk som reglerar hur ett företag, en bank eller en nation som inte längre klarar sig på egen hand ska rekapitaliseras eller upplösas till minsta möjliga kostnad. Det är även viktigt att se över hur organisationer och marknader fungerar. Konferensen belyser de förändringar som redan genomförts och ytterligare förändringsbehov. |
|
| Ulväng, Marie | Uppsala universitet | Kryddor och strumpor: Globala och perifera konsumtionsmönster 1600–1850 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 123 500 kronorVilken roll spelade svenska manufakturer, överflödsförordningar och den norska gränshandeln för böndernas konsumtionsmönster i Sveriges inland? I det skogrika och glesbebodda inlandet var förutsättningarna för konsumtion annorlunda än i städerna och i södra Sveriges jordbruksområden. Kring sekelskiftet 1800 gav Härjedalens fäbodbruk och handel med mejerivaror skattebönderna ett konsumtionsutrymme som gjorde det möjligt att köpa en större mängd manufakturtillverkade tyger. Närheten till den norska gränshandeln gjorde Härjedalen till en del i en global handel. Museisamlingar och bouppteckningar visar att många köptyger, trots tullhinder och överflödsförordningar, var utländskt tillverkade. Studien syftar till att belysa utbudet och efterfrågan på manufakturtillverkade tyger och öka förståelsen för modets spridning och människors inställning till köptyger och egentillverkade varor. Undersökningen ingår i ett europeiskt nätverk om konsumtion av manufakturtillverkade tyger, stickade strumpor, kaffe och exotiska kryddor i norra och södra Europa 1650–1850. |
|
| Strömberg, Per | Handelshögskolan i Stockholm | Varför är lönerna i finansbranschen så höga? Orsaker och implikationer | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 747 000 kronorLönerna till anställda inom finansbranschen har ökat dramatiskt sedan 1980-talet relativt andra branscher i ett stort antal länder. I en tidigare studie (Boehm, Metger & Strömberg, 2015) visar vi att detta även gäller för den svenska finanssektorn, där relativlönen för en anställd i finanssektorn gick från att vara 30% högre år 1991 till att vara 70% högre år 2010, jämfört med andra branscher. Finanssektorn har därigenom varit en av de branscher som bidragit mest till den ökande ojämlikheten i inkomst och förmögenhet som har dokumenterats i ett stort antal länder under de senaste 40 åren. I en tidigare studievisade vi att, (1) den genomsnittliga talangen har inte ökat i finansbranschen sedan 1990; (2) andelen av de mest talangfulla individerna som går till finansbranschen är i princip konstant; och (3) finanslönerna har ökat över hela talangfördelningen, inte bara för de mest talangfulla individerna. Dessa resultat ger upphov till nya viktiga frågor, som vi vill ta oss an i detta projekt: - Om det inte är ökad konkurrens om talang som driver lönerna, vad är det i så fall? - Vilka delsektorer i finansbranschen, och vilka företag, har sett de största löneökningarna, och i så fall varför? - Varför dras inte fler talangfulla individer till finansbranschen, trots att relativlönerna har ökat? - Till vilka sektorer går de mest talangfulla individerna, hur har detta förändrats över tiden, och vilka effekter har detta haft för produktivitet och innovationskraft? |
|
| Sjöholm, Carina | Göteborgs Stadsmuseum | Krona eller klave? En utställning om ekonomi, värdeskapande och pengar | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 1 470 000 kronorTill följd av projektet "Krona eller klave? Olika sidor av mynt och krediter under Göteborgs 1800-tal", produceras en utställning av Göteborgs stadsmuseum. Den vilar på resultatet från forskargruppen inom projektet, museets fördjupade dokumentation av samlingen och dialoger med målgruppen. Därutöver kommer perspektivet att vidgas för att diskutera hur ekonomiska och andra värden uppstår, hur de ändras över tid och hur de har, och har haft en påverkan på oss alla i en global värld. Utställningen för en innehållslig diskussion kring olika typer av värden såsom ekonomiska, kulturhistoriska, symboliska och nationella. Men också hur dessa värden uttrycks i den museala praktiken och hur de kan förändras med hjälp av utställningsmediet och besökarens erfarenheter. Målet är att engagera elever i matematiskt tänkande och bidra till en positiv utveckling av matematikkunskaperna i svenska skolor och samtidigt ge kompetensutveckling inom museets pedagogik och utställningsproduktion. |
|
| Nordlund Edvinsson, Therese | Stockholms universitet | Utanför styrelserummet: Kvinnor, barn och familjeföretagande 1890–1950 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorSvenskt näringsliv domineras av män som leder och äger företag. Genom historien har dock kvinnor på olika sätt bidragit till familjeföretagens överlevnad. Syftet med projektet är att undersöka hur äktenskap, företagande och familjeliv kombinerades under en tid då kvinnor ofta stod i skuggan av verksamheten. Projektet behandlar de ledande företagsfamiljerna i Göteborg under perioden 1890 till 1950. Hur integrerades barnen i verksamheten? På vilket sätt kom äktenskapliga allianser att påverka nätverk i näringslivet? Den första fallstudien analyserar hur barnen involverades i familjeverksamheten. Vi vet mycket lite om hur söner och döttrar skolades in i familjeföretagandet. Den andra fallstudien undersöker hur äktenskapsallianser och nätverk mellan olika familjer odlades i Göteborg och hur det kunde bidra till att kvinnor fick mer inflytande och makt. Genom att analysera företagandet utifrån kvinnors och barns horisont är avsikten att studera vilket handlingsutrymme de hade inom familjeföretaget. Trots att familjen ofta behandlats i tidigare forskning om företagsdynastier, står sällan kvinnliga familjemedlemmar i centrum. Jag använder dels en databas som jag utvecklat, dels tidigare outforskat källmaterial bestående av dagböcker och korrespondens. Projektet lyfter fram aktörer i företagshistorien som tidigare varit osynliggjorda. Projektet bidar till att öka vår kunskap om kvinnors och barns betydelse inom familjeföretaget. |
|
| Hasselberg, Ylva | Vetenskapens karaktär. Eli F. Heckscher 1879–1952 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 180 000 kronorProjektet avser färdigställandet av en biografi över Eli F. Heckscher, den svenske nationalekonomen och ekonomhistorikern. Heckscher levde under en period då det moderna Sverige växte fram. Jag menar då inte bara att Sverige industrialiserades, urbaniserades och demokratiserade, utan att modernitet i meningen individualism och moderna institutioner tillskapades. Han tillhörde en generation som debatterade och tog ställning till denna process, och han problematiserade och historiserade den i sin forskning. Han deltog i planhushållningsdebatten, agerade folkbildare, tog sina duster med Stockholmsskolan om statens roll i ekonomin och satt i ett flertal utredningar. Han var en stark personlighet, och mycket av källmaterialet vittnar också om vetenskapens villkor under första hälften av 1900-talet, och den kämpande människans förhandlingar med denna framväxande modernitet. På så sätt är den biografi som håller på att formas både en intellektuell biografi och ett analys av det högmoderna Sverige. Det är min tanke att den, som Johan Asplund en gång skrev, ska utgöra snedstrecket i begreppsparet människa/samhälle. |
||
| Agndal, Henrik | Handelhögskolan vid Göteborgs universitet | Styrning av komplexa företagsrelationer | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 2 099 417 kronorI takt med att vertikalt integrerade företag utvecklas till organisationer som bygger på samarbeten och relationer med andra företag skapas nya behov av interorganisatorisk styrning. I detta sammanhang innebär styrning att utveckla vissa typer av relationer och utbyten med hjälp av olika metoder och tekniker som tillsammans utgör ett styrningssystem. Interorganisatorisk styrning är av stor betydelse för de flesta företag, men kunskapen om detta fenomen är baserad på studier av tämligen endimensionella relationer. Mycket av den komplexitet som i praktiken karaktäriserar interorganisatoriska relationer ignoreras därmed i dessa studier. Det övergripande syftet för projektet är därför att skapa större förståelse för styrning av interorganisatoriska relationer. Genom följande forskningsfrågor adresserar projektet tre specifika komplexiteter: (1) Hur påverkar styrning av vissa aktiviteter styrning av andra aktiviteter inom komplexa, flerdimensionella interorganisatoriska relationer? (2) Hur påverkar utformning och användning av interna styrningssystem de interorganisatoriska styrningssystemen och vice versa? (3) Viken roll spelar institutionell dualitet vid styrning av internationella interorganisatoriska relationer? Vi besvarar frågeställningarna genom intervjubaserade fallstudier av interorganisatoriska relationer. Projektet kommer att ta två år och resultaten kommer inte bara att driva forskningsfronten framåt, utan även spridas till praktiker och användas i vår undervisning. |
|
| Hallén, Per | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Människan och fisken. Västkustfisket och samhällsekonomin 1700–2015 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 472 000 kronorFiskargubben med sydväst ombord på en liten rullande fiskebåt med tändkulemotor är en idealbild många har av fisket. Verkligheten både i gångna tider och i nutid ligger dock långt ifrån den idealbilden. Fartyg och fiskemetoder har genomgått många dramatiska perioder av omställning där både teknik och organisation har förändrats i grunden. En av de mest genomgripande förändringsperioderna har inträffat under vår egen tid. Fisket är idag strikt reglerat och genom modern teknologi har det blivit möjligt att övervaka fartygens aktivitet ute på havet. Kvotsystemet har drivit på utvecklingen mot större och färre fiskefartyg vilket gör det lättare att kontrollera fisket och skapar en motivation hos fiskarna att hålla sig inom regelverket då man är mån om att behålla sina fångstkvoter. Idag är kvoter, politik och marinekologi drivande i att förändra fisket, vilka drivkrafter har funnits under gångna århundraden? I detta projekt avses att undersöka perioden 1700 till idag och se hur fångster, tekniker, finansiering och organisation förändrat fisket utmed den svenska Västkusten. I den första etappen av projektet ligger tyngdpunkten på att undersöka fångsternas omfattning och vilka fiskarter som var intressanta att fånga. Under de fyra hundra år som projektet avser undersöka har sillen en central roll. Gångna tiders sillfiskeperioder är oftast välkända men sillen har även idag en stor ekonomisk betydelse och sillkvoter hör till de mest eftertraktade bland yrkesfiskarna. |
|
| Kjellberg, Hans | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Marknadsdynamiska mönster, ett doktorandprogram | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 3 770 000 kronorÄven om marknader under vissa förhållanden kan vara effektiva mekanismer för resursfördelning är deras samhälleliga betydelse snarare förknippad med förmågan att generera förändring och utveckling. När det sker förändras också marknaderna: nya erbjudanden introduceras, nya insikter om kunder formas, nya kundrelationer byggs, nya typer av mellanhänder etableras, nya konkurrensmetoder prövas. Trots detta är vår kunskap om förändrings- och utvecklingsprocesser på marknader mycket grund i jämförelse med den statiska analysen av idealmarknaden. Detta doktorandprogram utgår från en dynamisk och aktörsbaserad syn på marknader som riktar uppmärksamheten mot hur olika aktörer försöker förändra marknader, samt hur dessa faktiskt förändras genom deras ansträngningar. Programmets syfte är att identifiera, karaktärisera och förklara olika typer och mönster av marknadsförändring. En ökad förståelse för förändringsprocesser på marknader är teoretiskt viktigt, men också praktiskt relevant för de som driver eller påverkas av förändringar i enskilda marknaders organisation och funktion, t.ex. företag, konsumenter, civilsamhällsorganisationer, och myndigheter. Programmet omfattar 4 doktorandprojekt baserade på ingående fallstudier av marknader som genomgår eller har genomgått betydande omvandlingar. Dessa är: 1) framväxten av delandets ekonomi, 2) framväxten av legala cannabismarknader i USA, 3) sammanslagningen av marknader genom den smarta telefonen, samt 4) avregleringen av passagerarflyget. |
|
| Sandberg, Anna | Stockholms universitet | Påverkar mansdominerade miljöer könsskillnader i prestation och yrkesval? | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 220 000 kronorÄn idag kvarstår stora och ekonomiskt betydelsefulla könsskillnader i lön och representation. Trots ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande, har utvecklingen mot jämställda löner stagnerat och få kvinnor når den absoluta toppen. I och med att formella hinder för kvinnors avancemang har avskaffats, och kvinnor i många länder har högre utbildning än män, behöver vi hitta nya förklaringar till de kvarstående könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Forskningsprojektet syftar till att studera en relativt outforskad mekanism bakom könsskillnader på arbetsmarknaden: Arbetsgruppers könssammansättning. Påverkas kvinnors prestation och välmående negativt av mansdominerade miljöer? Detta är svårt att studera på ett trovärdigt sätt, dels på grund av bristfälliga data, och dels på grund av att gruppers könssammansättning ofta korrelerar med andra faktorer som påverkar könsskillnader i utfall. Vi kommer att använda svenska registerdata för att analysera hur könsskillnader i doktoranders studieresultat, avhopp och arbetsmarknadsutfall påverkas av könssammansättningen på doktorandprogram. Genom att utnyttja att andelen män inom varje doktorandprogram varierar mellan angränsande kohorter kan vi fånga den kausala effekten av andelen manliga doktorander inom ett program. Resultaten förväntas bidra till att bättre förstå mekanismerna bakom ihållande könsskillnader på arbetsmarknaden, och således vara av intresse för såväl internationella forskare som politiska beslutsfattare. |
|
| Söderberg, Johan | Stockholms universitet | Tröga priser och makroekonomiska fluktuationer | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorUnder senare år har den nykeynesianska allmänna jämviktsmodellen kommit att bli standardmodellen för penningpolitisk analys och i dag används varianter av modellen flitigt av både akademiska institutioner och många centralbanker. Modellen bygger på en grund av neoklassiska element med optimerande agenter och rationella förväntningar. Dock antas priser vara trögrörliga, vilket gör att monetära störningar påverkar den reala ekonomin. Medan de flesta ekonomer är överens om att trögrörliga priser är orsaken till att monetära störningar inte är neutrala har det varit mera oklart varför priser är trögrörliga. Likväl har vikten av att särskilja mellan alternativa teorier aldrig ifrågasatts. Detta då det länge varit allmänt känt att olika antaganden om varför priser är trögrörliga ger stora utslag både på modellens kvantitativa och normativa egenskaper. Detta har väckt ett stort intresse för att empiriskt undersöka hur priser bestäms. Resultaten från dessa studier tyder på att prisbildningen i ekonomin är betydligt mer komplex än vad man tidigare trott: Priser ändras oftare, ändringarna är större, och de ändras av andra faktorer än man tidigare antagit. Det är dessutom en heterogen process där olika företag följer olika strategier. Syftet med detta forskningsprojekt är att i den nykeynesianska modellen införliva några av de nyfunna empiriska samband som verkar mest relevanta utifrån ett makro-policy perspektiv. |
|
| Fellman, Susanna | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Reglering och strategier: internationella karteller under 1900-talet | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 1 798 500 kronorKarteller och konkurrenspolitik är ständigt aktuella ämnen i den politiska debatten och särskilt i Europapolitiken. Under slutet av 1900-talet rådde en relativ konsensus bland västerländska ekonomer om att regleringar av marknaden i stort sett var av ondo och att avskaffandet av regleringar automatiskt skulle leda till bättre och mer effektiva marknader. Denna uppfattning har efter finanskrisen 2008 fått sig en törn och en allt mer accepterad åsikt är att det behövs ett regelverk för att etablera en välfungerande marknadsekonomi. Diskussionen har främst berört finansmarknaderna, men även konkurrenspolitiken debatteras. Ett historiskt perspektiv på konkurrenspolitik ger dock vid handen att denna diskussion inte är ny utan har pågått under hela 1900-talet. I projektet kommer vi att studera hur internationaliseringen i form av ökad handel och friare kapitalrörelser påverkat de internationella kartellernas strategier och funktion. Detta studeras i tre delprojekt där olika branscher belyses och jämförs. Samtidigt studerar vi även hur nationellt och internationellt regelverk påverkat utvecklingen. Ett speciellt fokus läggs också på nordiskt samarbete på konkurrenspolitikens område och hur man tacklade problemtiken kring de internationella kartellerna. Projektet är ekonomiskt-historiskt till sin karaktär och baserar sig på ny källforskning, men är även starkt förankrat i ekonomisk och institutionell teori. |
|
| Fritz, Martin | Sveriges man i London under andra världskriget – Björn Prytz’ privatarkiv | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 130 000 kronorNärmast som av en tillfällighet har jag beretts en möjlighet att kunna ta del av ett ovanligt intressant arkivmaterial, nämligen ett tidigare okänt privatarkiv efter Sveriges beskickningschef i London under andra världskriget, den förre koncernchefen i SKF Björn G. Prytz. Att få tillgång till både hans formella, men under kriget hemliga, korrespondens med UD-tjänstemän i Sverige och brevväxlingen med ett stort antal personer, som ingick i hans privata nätverk, både i England och i Sverige, ger möjligheter till att göra en mer fördjupad analys av Storbritanniens agerande mot Sverige under kriget. Relationen var förvisso inte oproblematisk, då man i London hävdade, att den svenska anpassningen till Tyskland vid flera tillfällen gick alltför långt. Men materialet konkretiserar också Prytz' övriga arbetsuppgifter och de många skiftande frågor och problem ett svenskt sändebud hade att ta ställning till. Syftet med undersökningen är att kunna publicera en bok, som både kan ge nya aspekter på de engelsk-svenska relationerna under andra världskriget men dessutom redovisa, hur en framstående svensk diplomat vid denna tid arbetade med stöd av ett omfattande, personligt nätverk både i England och i Sverige. |
||
| Hultin, Lotta | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Digitaliseringens påverkan på värdeskapande relationer i offentlig sektor | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 1 186 200 kronorDen digitala informationsteknologins utveckling medför radikalt nya möjligheter att producera och konsumera tjänster. Inom offentlig sektor har dessa möjligheter potential att bidra till en ökad kundcentrering, effektivisering och kostnadsbesparing men också att i grunden förändra förhållandet mellan producent och konsument och stat och medborgare. Möjligheterna kommer dock inte utan utmaningar. När allt fler av samhällets aktörer bäddas in i ett komplext nätverk av digital teknologi luckras gränserna för traditionella institutioner och kategorier såsom offentligt/privat och medborgare/kund upp och etiska frågor om integritet, förtroende, jämlikhet och rättvisa blir aktuella. Det är därför viktigt att undersöka hur digital teknik förändrar offentliga service-praktiker och processer och vilka konsekvenser det får för vilka värden, värderingar och subjekt som i förlängningen produceras som legitima. Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka dessa frågor utifrån ett sociomateriellt perspektiv genom vilket vi studerar digital teknik inte bara som en representation (av mänskliga intentioner), utan som en prestation som har konsekvenser för hur systemet som helhet utvecklas. Med denna ansats är vår målsättning att fördjupa förståelsen för digitaliseringens effekter för utvecklingen av värdeskapande relationer inom offentlig service. |
|
| Lapidus, John | Handelhögskolan vid Göteborgs universitet | Nya finansieringsalternativ för centrala välfärdstjänster | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 923 000 kronorDen svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar. Här åsyftas bland annat den omfattande driftsprivatisering av centrala välfärdstjänster som inleddes i början av 1990-talet. Men det är inte bara driften av välfärdstjänsterna som genomgått förändringar. Även finansieringen har förändrats i viss utsträckning. Det handlar om nya, privata finansieringsalternativ som ofta är statligt subventionerade i viss utsträckning. Ett exempel är RUT-avdragen för privatfinansierad äldrevård. De nya finansieringsformerna är ofta beroende av att det finns en privat producent som erbjuder desamma. På så sätt tycks det finnas ett samband mellan privat drift och privat finansiering. Hur ser detta samband mellan privat drift och privat finansiering ut? Vilka blir de samhälleliga konsekvenserna av en välfärdsmodell som i ökad omfattning bygger på privatfinansierade välfärdslösningar? Syftet med forskningsprojektet är att studera en viss sorts förändringar av den svenska välfärdsmodellen. Det handlar för det första om att förstå och analysera det relativt outforskade sambandet mellan privatiserad drift och privatiserad finansiering av centrala välfärdstjänster. Det handlar för det andra om att förstå och analysera de relativt outforskade samhälleliga konsekvenserna av en välfärdsmodell som i allt större utsträckning bygger på privatfinansierade välfärdstjänster. Det handlar för det tredje om att kunna säga något om var den svenska välfärdsmodellen befinner sig, och var den är på väg. |
|
| Maican, Florin | Institutet för näringslivsforskning | Konkurrens i dagligvaruhandeln | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 360 000 kronorHandel med dagligvaror utgör en stor del av den privata konsumtionen. Tillsammans med stora butiker i externt läge finns idag en trend mot att vidareutveckla mindre dagligvarubutiker som ligger geografiskt nära konsumenten. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att göra en dynamisk analys av efterfrågan och marknadsstruktur i den svenska dagligvaruhandeln. Vi använder nyutvecklade modeller och metoder med djup teoretisk förankring och tar hänsyn till att butiker skiljer sig åt i storlek, lokalisering och servicenivå. Den första delen består av en ingående analys av konsumenternas val och värdering av olika butiksformat utifrån ett geografiskt perspektiv. Den andra delen behandlar företagens beslut och kostnader för att etablera, omfördela och ta bort butiker från lokala marknader. En unik kombination av databaser som täcker alla dagligvarubutiker i Sverige under perioden 2001–2013 kommer att användas. Ett centralt bidrag med forskningsprojektet är att vi simulerar utvecklingen av dagligvarumarknaden till följd av ett antal hypotetiska förändringar såsom en mer liberal reglering av nyetableringar. Projektet bidrar till den internationella forskningsfronten genom att använda modeller baserade på ekonomisk teori tillsammans med nyutvecklade statistiska metoder för att analysera strategisk interaktion mellan företag. |
|
| Wahlström, Gunnar | Göteborgs universitet, GRI | Extern redovisning och företagens relationer på kapitalmarknaden | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 1 055 000 kronorFöreliggande projekt avser att kritiskt analysera de senaste årens förändringar inom extern redovisning. En sådan förändring är införandet av IFRS i svensk redovisningspraktik. IFRS bygger på en ökad användning av marknadsvärdering i extern redovisning. Problematiken med marknadsvärdering är emellertid underskattad. Den ökade användningen av marknadsvärdering innebär att företagens resultat och ställning allt mer har blivit en reflexion över hur marknaden har utvecklats istället för hur företaget går. Därmed intygar ett företags styrelse genom sina namnteckningar i årsredovisningen mer marknadens bedömning istället för hur företagen har gått. För att ha ett informationsvärde måste informationen skilja sig från allmän hållen information. Istället för att baseras på en marknadens bedömning borde extern redovisningen baseras på hur företaget har gått. Detta innebär att den transaktionsorienterade redovisningen prioriteras istället för en redovisning som bygger på förväntningar om framtiden där mer och mer orealiserade vinster redovisas i årets resultat. Metodmässigt bygger projektet på tre nära relaterade delstudier. Först studeras debatten om den externa redovisningen nationellt och internationellt och därefter görs en omfattande innehållsanalys av årsredovisningar för att ytterligare identifiera problem i praktiken. Resultaten från dessa två studier används sedan för konstruktion av intervjufrågor till representanter från företag och tolkare av extern redovisning. |
|
| Sundevall, Fia | Arbetarrörelsens arkiv och biblotek | Fattigvården och valsedeln: om rösträttens ekonomiska skiktning efter 1921 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 597 000 kronorProjektet syftar till att utforska begränsningarna i fattigvårdsunderstöddas politiska medborgarskap efter det demokratiska genombrottet. När så kallad allmän rösträtt infördes 1921 kvarstod en rad diskvalificeringsgrunder. Merparten av dem som fortsatt diskvalificerades från rösträtten gjordes så på grund av att de regelbundet erhöll fattigvårdsunderstöd. Det skulle dröja till 1945 innan rösträtten utsträcktes till dem som försörjdes av fattigvården. Genom att kartlägga och analysera hur dessa begränsningar legitimerats, praktiserats, utmanats och slutligen avskaffats kan viktiga empiriska bidrag generas om såväl den svenska rösträttens utveckling efter 1921, som om hur samhällets ekonomiskt utsatta begripliggjorts, exkluderats och tagits i försvar under en socialpolitiskt och ekonomiskt omvälvande period i svensk historia. |
|
| Andersson, Magnus | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Etapp III Den europeiska varu- och kreditmarknaden under förindustriell tid | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 570 000 kronorDen handel som drev på utvecklingen och omdanade Göteborgs roll som gateway och möjliggjorde en ökad finansiell integration var den omfattande exporten av sill från Göteborg med spannmål i returlast från Östersjöområdet. Den handeln lade grunden till det välstånd som uppnåddes bland grupper av handelsmän i början av 1800-talet. Syftet med projektet är att analysera det europeiska betalnings- och kreditväsendet under tidigmodern tid, med utgångspunkt från varuflöden under skiftande internationella konjunkturer, samt kartlägga de inblandade aktörerna i handel och kreditnätverk. Betydelsen för forskningsläget är att det blir möjligt att systematisera varuflödenas väg genom de gatewaysystem som uppstår kring viktiga handelsvägar. Tidigmoderna kontantlösa betalningar, genom bland annat växlar, "Cashless Payment", antas skapa utökade handelsmöjligheter och säkra ett trovärdigt finans, kredit och handelssystem. Exempel på centrala frågeställningar som ställs är: Hur utvecklades handeln för Göteborgs del under perioden? Vilka konkurrensfördelar fanns det jämfört med andra städer i Europa? Vilken roll hade svenska handelsstäder i ett större system av europeiska gateways? Projektet genomförs genom att systematiskt kartlägga den utrikes fartygstrafiken till och från Göteborg, genom en fortsatt utbyggnad av den databas av Göteborgs tolagsjournaler som jag arbetar med och som sedan jämförs med andra databaser och med ekonomiskt och juridiskt material. |
|
| Williams, Lawrence | Stockholms universitet | Definiera ägandet av immateriella tillgångar inom internprissättning | Rättsvetenskap | 2015 |
Beviljat belopp: 1 640 000 kronorDet huvudsakliga syftet med bestämmelser gällande internprissättning (TP) är att säkerställa att koncernintern verksamhet mellan företag i intressegemenskap utförs på armlängds avstånd, dvs. upprättande av ett pris som företag i intressegemenskap skulle ha kommit överens om att om de vore separata företag. TP är inte harmoniserade på internationell eller EU-nivå, alltså länder har möjlighet att tillämpa sina egna inhemska TP regler. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) publicerade 2010, OECD Transfer Pricing Guidelines (OECD TPGS), som är en inofficiell harmonisering av TP riktlinjer internationellt. Eftersom OECD TPGS är generella och världsomfattande rekommendationer för länder att följa är ordalydelsen i OECD:s TPGS i delar, oklara och ospecifika när det kommer till omfattning och tillämpning. Bristen på en klar definition av ägande av IP har skapat utrymme för tolkning och konflikter inom internationell skatterätt mellan länder, vilket kan orsaka dubbelbeskattning eller dubbel icke-beskattning. Det primära syftet med avhandlingen är att undersöka bestämmelserna om ägandet av IP och hur de är formulerade i TP utifrån nationell lagstiftning och ett skatteavtalsrättsligt sammanhang, de lege lata, och med det sekundära syfte att utforska dessa sammanhang, de lege ferenda, för att ge en tydligare förståelse för IP ägande för TP ändamål. |
|
| Sjöholm, Maria | Örebro universitet | Kränkningar av kvinnors mänskliga rättigheter i den virtuella sfären | Rättsvetenskap | 2015 |
Beviljat belopp: 846 000 kronorDen teknologiska utvecklingen har lett till att nya former av kränkningar av kvinnor och flickors mänskliga rättigheter har tagit form, såsom stalkning, sexuella trakasserier via internet samt distribuering av intima bilder. Dessa typer av kränkningar drabbar i större utsträckning kvinnor än män, som ett resultat av att kvinnor oftare utsätts för sexuella kränkningar samt är mer frekventa användare av social media. Då kränkningen i många fall inte är fysisk, trivialiseras ofta handlingen inom ramen för nationell straffrätt. Stater har skapat vissa internationella forum för samarbete vad gäller barnpornografi men kränkningar mot kvinnor genom informations- och kommunikationsteknik uppmärksammas i liten utsträckning. Projektet syftar till att kartlägga hur dessa typer av kränkningar kan anses utgöra överträdelser av internationella mänskliga rättigheter funna i t.ex. FN:s Kvinnokonvention och Europakonventionen för mänskliga rättigheter, samt påvisa staters ansvar att förebygga dels våld mot kvinnor och flickor, men även underbyggandet av stereotypa könsroller för män och kvinnor. Internationella mänskliga rättigheter reglerar staters agerande, men i detta har intolkats ett ansvar att skydda individer även från tredje part. Stater kan därmed anses ha ett folkrättsligt ansvar att reglera t.ex. internetleverantörer. Den övergripande frågan syftar därmed till att utforska säkerställandet av kvinnor och flickors fysiska och mentala hälsa i den virtuella sfären. |
|
| Ruotsi, Mikael | Uppsala universitet | Den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen – en hållbarhetsanalys | Rättsvetenskap | 2015 |
Beviljat belopp: 1 004 500 kronorDet finns två utvecklingsmönster som under de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för den svenska grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten. Dels har teknikutvecklingen medfört att det sätt som yttranden sprids på och konsumeras har genomgått en mindre revolution. En tydlig förskjutning från traditionella medier till Internet sker i en accelererande takt. Dels har den internationella rättens genomslag på nationell nivå ökat markant, bl.a. genom det allt mer omfattande internationella rättsliga samarbete som bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Mitt fokus är främst den internationella rättens genomslag, men teknikutvecklingens utmaningar är så stora att de inte kan bortses ifrån. Den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har i stort sett stått skilda från den omdaning av den inhemska rätten som Europarättens genomslag har inneburit. I vissa avseenden framstår detta som rimligt. De principer som ligger till grund för den svenska regleringen utgör en tydlig konstitutionell kärna som inte utan vidare kan avstås med hänvisning till internationella förpliktelser. Utvecklingen visar dock att grundlagens regler inte i alla lägen ger genomslag för de principer som utgör dess berättigande. Om rättighetsskyddet fördelas inkonsekvent och i vissa fall inte ens har en intern logik, är det då verkligen motiverat att regleringen hindrar att t.ex. Europakonventionens rättighetsskydd får genomslag på det grundlagsskyddade området? |
|
| Rendahl, Pernilla | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Miljöskatter som verktyg för att minska kemiska kombinationseffekter | Rättsvetenskap | 2015 |
Beviljat belopp: 2 799 137 kronorMiljöskatter finns i olika former, de kan vara både direkta och indirekta, där direkta belastar producenter som använder miljöfarliga ämnen i sin produktion, medan indirekta belastar det som redan har producerats, i försäljningsledet. Syftet med en indirekt belastning är att minska konsumtionen av produkter som innehåller miljöpåverkande ämnen. I Sverige gavs som förslag under våren 2015 att införa en ny kemikalieskatt som är indirekt utformad, dvs. belastar produkter som innehåller specificerade kemikalier såsom flamskyddsmedel. Flera remissinstanser har riktat kritik mot utredningens förslag bland annat på grund av att skatten skulle vara kostsam att administrera och ger en förhållandevis låg beskattning, dvs. skattens effektivitet kan diskuteras såsom förslaget är utformat. Det här projektet närmar sig beskattningen av kemikalier inte utifrån den svenska kemikalieskatteutredningens förslag, utan från möjligheten att utforma en progressiv föroreningsskatt (Progressive Pollution Tax – PPT) i syfte att nå en minskad användning av kemikalier med negativ miljöpåverkan, särskilt när flera kemikalier används och så kallade kombinationseffekter uppstår. De EU-rättsliga statsstödsreglernas inverkan på en utformning av en sådan skatt beaktas särskilt. Även hur kringgående av nationella punktskatter kan motverkas genom regional eller internationell koordinering av miljöskatter analyseras i ett delprojekt. Basen för den senare studien utgörs av en nordisk komparation. |
|
| Maunsbach, Lotta | Lunds universitet | Civilrättsliga konsekvenser av processuella överenskommelser | Rättsvetenskap | 2015 |
Beviljat belopp: 865 000 kronorI kommersiella avtal är det vanligt att parter inte bara reglerar materiella frågor utan även frågor av processuell karaktär, t.ex. frågor om tvistlösningsform eller talerätts-, åberopande- och bevisföringsförbud. Denna studie behandlar några av de rättsvetenskapliga utmaningar som uppkommer när kommersiella aktörer ingår överenskommelser i gränslandet mellan civil- och processrätten. Följande klausul finns intagen i ett köpeavtal: "Samtliga personer som har närvarat vid avtalsförhandlingarna är förbjudna att yppa till utomstående vad som har förekommit vid förhandlingarna". Detta är en civilrättslig sekretessklausul som också har en processuell sida. Vad händer om en part vid en framtida tvist åberopar vittnesförhör med en person som har närvarat vid avtalsförhandlingarna? En parts rätt att lägga fram sin talan och framställa de åberopanden som denne anser nödvändiga kan inte begränsas genom en sekretessklausul, klausulen är processuellt ogiltig i denna del. Däremot har klausulen förhandlats fram i en civilrättslig kontext och ger uttryck för en gemensam viljeförklaring mellan parterna. Det är detta som är intressant för nu aktuella forskningsprojekt. Syftet är att undersöka och analysera om ett medvetet agerande från en part i strid med ett uttryckligt avtalsvillkor av processuell karaktär, ger upphov till civilrättsliga konsekvenser. Kan ett processuellt ogitligt avtal vara civilrättsligt giltigt och i så fall vilka civilrättsliga påföljder skulle kunna aktualiseras? |
|
| Lernestedt, Claes | Stockholms universitet | Tillräknelighetskrav för straffrättsligt ansvar | Rättsvetenskap | 2015 |
Beviljat belopp: 1 640 000 kronorTillräknelighetskrav för straffrättsligt ansvar – konstruktion, innehåll, beslutanderätt och konsekvenser Förmodligen i alla tider och på alla platser har den som ansetts lida av en tillräckligt djupgående psykisk störning ansetts inkapabel, eller åtminstone begränsat kapabel, i rättsligt hänseende. Detta gäller inom civilrätten, där sådana frågor aktualiseras i relation till upprättande av testamente och giltighet av avtal m.m. Det gäller också inom straffrätten, där idén om tillräknelighet som krav för straffrättsligt ansvar intar en central position i nästan alla världens länder. En norsk utredning uttalade nyligen, i efterdyningarna av Breivik-saken, att ”alla civiliserade länder” uppställer ett sådant krav. I Sverige saknas dock sedan 50 år ett krav på tillräknelighet för straffrättsligt ansvar. Vidare visar komparativa studier att mycket stora variationer finns när det kommer till hur olika länder har valt att utforma vad som i och för sig kallas ett tillräknelighetskrav. Syftet med projektet är att utifrån bland annat komparativa studier kartlägga olika modeller för en tillräknelighetsreglering, samt diskutera hur en sådan reglering i olika hänseenden bör vara utformad. Bland centrala frågor som behandlas kan nämnas var i den straffrättsliga prövningen tillräknelighetskravet bör finnas, hur lagens tillräknelighetskrav bör vara konstruerat, vad som bör medföra otillräknelighet samt vem – domstolen eller rättspsykiatrikern – som bör ha makten att besluta i frågorna. |
|
| Kristoffersson, Eleonor | Örebro universitet | Skatterättsligt ställföreträdaransvar – en komparativ studie | Rättsvetenskap | 2015 |
Beviljat belopp: 493 000 kronorSkatterättsligt ställföreträdaransvar innebär att ett bolags legala eller faktiska ställföreträdare (t.ex. styrelseledamöterna) blir ansvariga för att betala bolagets skatter. När ett bolag kommer på obestånd aktualiseras ställföreträdaransvar i de allra flesta fall. Ett sätt att skydda sig mot ställföreträdaransvaret är att försätta bolaget i konkurs. Reglerna om ställföreträdaransvar har kritiserats för att de leder till att potentiellt livsdugliga bolag avvecklas. Vi vill undersöka regleringen av motsvarande problem i andra länder (Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland och Österrike och eventuellt något ytterligare land) för att se om vi kan finna en lösning som både tillgodoser det allmännas intresse av att skatten faktiskt betalas in och lindrar problemet med att livsdugliga företag avvecklas i förtid. |
|
| Jänterä-Jareborg, Maarit | Uppsala universitet | Erkännande av samkönade äktenskap och parterskap över landsgränserna | Rättsvetenskap | 2015 |
Beviljat belopp: 1 509 000 kronorEtt flertal europeiska länder har tagit steget att låta par av samma kön att formalisera sin relation, genom institutet registrerat partnerskap eller genom ett könsneutralt äktenskapsinstitut. De nordiska länderna intar en tätposition. Rättssystemen vill på detta sätt ta avstånd från olikbehandling, grundad på sexuell orientering. Processen har närts av en dynamisk tolkning av den europeiska människorättskonventionen (EKMR) och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Utvecklingen har samtidigt starkt ifrågasatts från religionernas sida, vilket återspeglas i bl.a. Polens, Litauens och Lettlands motstånd i EU-samarbetet om att samkönade relationer likställs med heterosexuella. Avsaknaden av en enhetlig europeisk "approach" medför juridiskt "haltande" familjeförhållanden; en rättsrelation erkänns i ett land men inte i ett annat. Detta doktorandprojekt tar sin utgångspunkt i det juridiska och det trosbaserade bemötandet av samkönade parrelationer. Det analyserar idéerna om medborgarnas fria rörlighet och lika rättigheter mot bakgrund av varje medlemsstats rätt att behålla sin nationella särart, varvid tron är viktig. Analysen sker med beaktande av å ena sidan EU:s nya internationellt familjerättsliga förordningar, den primära EU-rätten och EMKR, och å andra sidan rättsläget i primärt Litauen, Lettland och Polen. Den centrala forskningsfrågan är att undersöka europeiseringsprocessens potential att föra de europeiska rättssystemen närmare varandra. |
|
| Johansson, Jesper | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Tretolvreglerna i situationer som omfattar utomlands bosatta | Rättsvetenskap | 2015 |
Beviljat belopp: 961 800 kronorDet finns uppskattningsvis ca 100.000 aktiva svenska fåmansaktiebolag med en årlig omsättning på över 1 mnkr. Ägarna till dessa bolag omfattas i olika utsträckning av de så kallade tretolvreglerna som är avsedda att hantera intressegemenskapen i mindre ägarkretsar. Tretolvreglerna är komplicerade. Sedan skattereformen 1990 har de ändrats 25 gånger och en ny översyn aviserades i budgetpropositionen för 2014/2015. Reglerna motverkar bland annat att ägarna tillgodogör sig värdet av det arbete de utför i bolagens verksamhet som utdelningar och kapitalvinster i stället för som löner, något som är motiverat med anledning av att marginalskatterna på tjänsteinkomster ofta är väsentligt högre än de raka skattesatserna som tillämpas på kapitalinkomster. Projektets syfte är att undersöka och utvärdera hur olika inkomster som härstammar från arbete, ägande och andra mellanhavanden med fåmansaktiebolag beskattas i situationer som omfattar utomlands bosatta fysiska personer. Ämnesvalet motiveras av en alltmer globaliserad miljö och ett i delar oklart rättsläge. Utomlands bosatta är nästan alltid föremål för en mera begränsad beskattning än andra skattskyldiga och det är oklart hur svenska skatteavtal ska tillämpas på inkomster som träffats av tretolvreglerna. Vidare har den EU-rättsliga utvecklingen fört med sig ett förändringstryck på så kallade exitskatteregler, vilket i sin tur påverkat möjligheterna för skattskyldiga att kringgå tretolvreglerna i gränsöverskridande situationer. |
|
| Wiktorsson, Per-Axel | Stockholms universitet | Schacktavelslek | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorAnsökan avser kostnaderna för tryckningen av texten Schacktavelslek. Utgåvans värde – utöver det rent språkliga – ligger i att vi här får en unik inblick i hur det medeltida samhället var uppbyggt. Texten beskriver nämligen den dåtida samhällsbyggnaden i allegorisk form, där de olika schackpjäserna representerar olika delar av samhället – alltifrån kungen och drottningen ner till bönderna. |
|
| Wennberg, Kåa | Landskapsmålaren Elias Erdtman | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 110 000 kronorKonstnären Elias Erdtman lämnade Sverige i unga år för konststudier i Europa. Efter avslutade studier i Tyskland, Frankrike och Belgien återvände Erdtman till Sverige. Därefter fortsatta hans målande i Östergötland, Halland, Södermanland och även i Jämtland. Många av hans motiv finns från Misterhults skärgård i Småland. Det var med målningar i den andan som han deltog i Världsutställningen i Paris år 1900. Elias Erdtman har efterlämnat ett stort antal målningar som kommer att finnas med i konstnärsboken över Elias Erdtman. |
||
| Welander-Berggren, Elsebeth | Sven-Harrys konstmuseum | Axel Sjöberg – bland kobbar och skär | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorKonstnären Axel Sjöberg (1866–1950) är en av skärgårdens främsta konstnärer, han skildrade ofta de svåra livsvillkoren för den bofasta befolkningen och den karga vardagen i ytterskärgården. Axel Sjöberg var fotograf, illustratör, tecknare, grafiker, skriftställare och konstnär. 2016 är det 150 år sedan Axel Sjöberg föddes. Sven-Harrys konstmuseum önskar göra en katalog och en utställning (8 december 2016–19 februari 2017). Museet har bett Olle Granath, tidigare överintendent på Nationalmuseum, att vara katalogförfattare och gästkurator. I samband med genomgång av materialet har Olle Granath funnit ett mycket intressant hittills opublicerat material av konstnären. |
|
| Warnqvist, Åsa | Svenska barnboksinstitutet | Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 549 000 kronorProjektet syftar till att ge en helt ny historisk framställning av barn- och ungdomslitteraturen ca 1300–2010, där fokus ligger på att beskriva denna litteraturs omfattning, förvandlingar, funktion och betydelse genom århundradena. En viktig utgångspunkt är att synliggöra barnlitteraturen som en väsentlig kunskapskälla till samhällets syn på barn, barndom, litteratur, estetik, konst, etik och lärande i olika tider. Ny forskning har i hög grad krävts för detta nya standardverk, och på åtskilliga områden reviderar de medverkande forskarna barnlitteraturens historia, sådan vi känner den i dag. |
|
| Trossholmen, Ninni | Etnologiska föreningen i Västsverige | Arkitektoniska detaljer och livsöden i stadsdelen Utby/Utbynäs | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorBoken om arkitekt Arvid Bjerke och hans verk inleds med en redogörelse för det samhällsklimat och de arkitekturideal som rådde under det tidiga 1900-talet. Därefter följer en presentation av Arvid Bjerke samt av Anders Mattson och dennes hustru Hulda, initiativtagare till Villastaden Utbynäs. Anders Mattsson som var farbror till Arvid Bjerke, anses även vara ansvarig för hans utbildning till arkitekt. Utbynäs villastad var bland de första husen den unge Arvid Bjerke ritade och arbetet pågick under åren 1905–1918, varvat med ritningar till andra byggnader såväl i Göteborg som runt om i landet. Arvid Bjerke bodde även några år i Utbynäs i en egenhändigt ritad villa. Senare var han aktiv i skapandet av Lorensbergs villastad och var själv boende i ett av radhusen på Dicksonsgatan i nämnda område. Bjerke medverkade också till uppförandet av byggnaderna inför den stora jubileumsutställningen 1923. Bland annat Konstmuseet vid Götaplatsen och ett flertal av byggnaderna inom nöjesfältet Liseberg. |
|
| Sörman, Anna | Stockholms universitet | Hantverkets arenor – bronsgjutning i sydskandinavisk bronsålder | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorUnder de senaste decennierna har storskaliga arkeologiska utgrävningar lett till att allt fler spår efter bronsålderns metallhantverk hittats i Sverige. Fynd av deglar, gjutformar och metalldroppar som skvallrar om att bronsgjutning utförts hittas inte bara allt oftare, utan kan numera även knytas till många olika slags platser. Detta innebär goda förutsättningar att utforska bronsålderns metallhantverk utifrån själva produktionsplatserna snarare än de färdiga föremålen; I vilka miljöer gjöts brons? Hur spritt var hantverket och under vilka förutsättningar skedde det? Hur upplevdes bronsgjutning av människor under bronsåldern och vad kan organisationen av metallhantverket säga om bronsets och hantverkets roll i samhället? Detta är frågor som utforskas i avhandlingsprojektet ”Hantverkets arenor – bronsgjutning i sydskandinavisk bronsålder”. Utgångspunkten är att kartlägga och detaljstudera bronsgjutningsplatser för att förstå hur gjutningen organiserades och upplevdes. Avhandlingen utmynnar i en ny tolkningsmodell för hantverkets organisation under mellersta och yngre bronsålder i Sydskandinavien. Resultaten visar på en hantverksorganisation väsensskild från dagens upplevelser och synsätt på teknologi i det moderna samhället. Bronsålderns metallhantverk är på så vis är en fascinerande reflektionsgrund kring produktionens sociala betydelser såväl nu som då. |
|
| Stymne, Anna-Carin | Stockholms universitet | Hur begriplig är historien? | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorSamhället förändras i ett allt snabbare tempo. Med ökad kunskapsproduktion, informationsspridning och specialisering ställs undervisningen i historia i skolan inför stora utmaningar. Eleverna förväntas inte bara lära sig historiska fakta, de förväntas även kunna tillämpa och värdera fakta, exempelvis genom att förklara och bedöma olika tolkningar av skeenden i det förflutna. I mitt avhandlingsprojekt studeras elevers lärande i historia i klassrummet. Syftet med projektet är att erhålla ny kunskap och ökad förståelse för relationen mellan undervisning och inlärning i historia i skolan. Jag har särskilt intresserat mig för lärandet kring historiska förklaringar och elevernas förståelse av historiska drivkrafter. Min forskning baseras på omfattande egna fältstudier och analys av elevuppgifter. Under en hel termin har jag följt och dokumenterat historieundervisningen i en mellanstadieklass då de studerat järnåldern och vikingatiden. Genom att dokumentera och följa elevernas lärande under en längre sammanhängande period möjliggörs djupanalys och beskrivning av vilka konkreta möjligheter och svårigheter som elever och deras lärare möter i klassrummet. Forskningen om historieundervisning och lärande i skolan, särskilt i de lägre årskurserna, är eftersatt. Mina resultat är direkt tillämpbara för att stärka och vidareutveckla historieundervisningen i skolan. Det ger mitt projekt akademisk relevans och konkret betydelse för skolan. |
|
| Slöör, Susanna | Konstakademien | Vetenskaplig katalogisering och analys av unikt 1700-talsbibliotek | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 721 876 kronorÅren 2001 och 2007 kunde det internationellt betydelsefulla konst- och arkitekturbibliotek i Konstakademien konserveras och inrymmas i rummet som skapats av ledamoten Åke Axelsson, tack vara generösa bidrag från Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser. Samlingen har en unik kärna av studie- och undervisningsmaterial för elever och ledamöter från 1700-talet och tidigt 1800-tal och tjänar en av världens äldsta ännu verksamma skolor för arkitektur. Biblioteket rymmer ca 1200 verk med rariteter som Colonnas Hypnerotomachia Poliphili från 1545, Dürers anatomilära för konstnärer i den första franska upplagan från 1550, första upplagan av Piranesis Le Antichita Romane från 1776, den första franska upplagan av Palladio från 1650 liksom den rikt illustrerade förstaupplagan av verket Ludwig Gottfried: Historia Antipodium oder Newe Welt från 1631 – alla av betydande värde. En stor brist finns i katalogiseringen av samlingen; den enda katalogen är fortfarande ett häfte från 1806 som givit biblioteket dess namn. Samlingen har därför förblivit okänd i forskar- och museivärlden. Ansökan syftar till att låta en av Sveriges främste experter utföra en vetenskaplig katalogisering på engelska, som framhåller varje volyms värde och unika egenskaper. Ambitionen är att göra katalogen tillgänglig på nätet och samtidigt publicera en rikt illustrerad volym. Därmed ökar landets rykte inom internationell forskning. |
|
| Sjöbrandt, Anders | Stockholms universitet | Framtiden är inte vad den har varit. Berättelser om omdaningen av Stockholm | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorAvhandlingen handlar om den stora stadsomvandlingen i Stockholm efter andra världskriget, men inte om hur själva omdaningsprocessen gick till. Den avser i stället belysa föreställningar och tolkningar av, samt reaktioner på det som ibland kallas ett av Europas största och mest radikala stadsbyggnadsprojekt. Den övergripande målsättningen är att studera förändringsprocessen i Stockholm under 1950- och 60-talen ur ett kulturhistoriskt berättelseperspektiv. Jag tänker beskriva, jämföra och analysera värderingar, bakomliggande drivkrafter, retorik och motretorik bakom den stora stadsomvandlingen. Jag vill fånga de samhälleliga aktörernas tanke- och föreställningsvärldar, olika intressens legitimerande berättelser kommer att ställas mot varandra. Huvudsakliga källor är tidningar och tidskrifter från den aktuella undersökningsperioden, artiklar som låter stadsplanerare, politiker och övriga stockholmare komma till tals. Jag vill undersöka om det fanns en underström av kritiska röster som senare glömts bort och mer eller mindre försvunnit ur det kollektiva minnet. Avhandlingen handlar om hur man förr såg på stadsbebyggelsen och dess värde. Den stora moderniseringsprocessen av Stockholm innebar ett byggande av ett nytt samhälle men även att riva det som ansågs tillhöra en förfluten epok. Denna omdaning väcker än idag starka känslor hos stockholmarna och berättelsen om den skiljer sig åt beroende på vem eller vilka som beskriver den och under vilken tidsepok detta görs. |
|
| Olsson, Agneta | Styrsö församling | Styrsö kammarsolister | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorMed tre kammarkonserter i Styrsö kyrka i augusti 2015 ges medlemmar ur Göteborgs symfoniker möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling genom arbete med kammarmusikverk som orkestermusiker sällan kommer i kontakt med i sitt ordinarie arbete. Publiken från Göteborgs södra skärgård ges tillfälle att genom konserternas pedagogiska inramning lära känna kammarmusik på hög professionell nivå. |
|
| Nyberg, Harry | Kyrkklockorna i Bolstads medeltidskyrka. Kultur, historia och budskap | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorProjektet avser att korrigera tidigare forskning om Bolstads kyrka i Dalsland. Det skall ge rimlig och säker förklaring till de tre kyrkklockornas historia. Det gäller särskilt mellanklockans ursprung något som saknat förklaring i hundra år. Allt skall sättas in i 1700-talets kultursammanhang där ortodoxins dominans sakta förminskas genom de kyrkliga företrädarna tillden begynnande upplysningen. Bolstads kyrka är den enda bevarade medeltidskyrkan i sten i Karlstads stift. Den uppfördes omkring 1150 och utvidgades dels på 1600-talet och dels 1759–1761. Befolkningsökning och kyrkogångsplikt framtvingade åtgärderna. Den senare byggnadsperioden hade föregåtts av en tioårig förfallsperiod. Den som var kyrkoherde då var präglad av 1700-talets utilistiska uppfinnarrikedom, hade akademiska meriter men åsidosatte omvårdnaden av församlingen. Efterträdaren hade också betydande akademiska meriter. Han var ledamot i Karlstads domkapitel, tjänstgjorde i domkyrkan men var även en praktisk begåvad präst. Relationen mellan stiftskatedralen, som är Karlstads domkyrka, och Bolstads kyrka visar sig vara speciell. Projektet skall analysera detta och redovisa konsekvenserna. |
||
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 500 000 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. Under 2013 påbörjades ett analysarbete kring metallföremålen från Finnestorp. Under 2015 färdigställdes de första analysresultaten av metallföremålen från Finnestorp. Dessa berörde metallanalyser respektive blyisotopanalyser. Metallanalyserna visar att föremålen är tillverkade av synnerligen hantverksskickliga smeder. Isotopanalyserna visar att de använda malmerna sannolikt kommer från delar av de brittiska öarna. Under 2016 kommer den första bokvolymen publiceras om Finnestorp. Det är praktverket – Föremålen i centrum. |
|
| Nord, Anders | Nordiska museet | Färgundersökningar av sex Norrlandskyrkors muralmålningar | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 37 000 kronorSveriges medeltidskyrkor är ofta interiört bemålade. Dessa muralmålningar är stundom välbevarade, andra gånger fragmentariska och i dåligt skick. Projektdeltagarna, med gedigen bakgrund från Riksantikvarieämbetet, Nordiska Museet och Naturhistoriska Riksmuseet, har tidigare genomfört många avancerade analyser av den unika kulturskatt, som de medeltida kyrkmålningarna utgör. Framför allt har kyrkliga muralmålningar undersökts i Uppland, Skåne och på Gotland. Vi önskar nu utvidga dessa studier till medeltida kyrkor i Norrland, vars muralmålningar aldrig tidigare blivit undersökta med kemisk analys. Arbetsgruppen önskar i första hand analysera färgpigment samt jämföra resultaten med tidigare data framtagna av oss själva eller av andra forskare på kontinenten. Norrland är emellertid mycket vidsträckt, vilket gör att vi i denna första studie begränsar oss till medeltidskyrkor på den Norrländska östkusten. Vi har valt tre kyrkor i Hälsingland (Trönö gamla kyrka, Enånger och Hälsingtuna kyrkor), två i Medelpad (Alnö gamla kyrka och medeltidskyrkan i Liden) samt en i Ångermanland (Grundsunda). Vi vill även försöka dra slutsatser rörande pigmentens ursprung. |
|
| Nilsson, Andreas | Lunds universitet | Kunskapens väg | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 255 000 kronorDet Skandinaviska bronshantverket under bronsåldern har diskuterats i olika sammanhang otaliga gånger. Den diskussionen kan fortsätta tack vara nya upptäckter och nya sätt att undersöka materialet. Jag undersöker bronsålderns bronshantverk främst hur tillgängligt bronshantverket har varit för människor i Skandinavien. Har det varit en tillgänglig teknologi eller har hantverkarna hållit på sin kunskap och bara spridit teknologin vidare till utvalda personer? Vilka vägar har teknologin och kunskapen tagit? Fanns det utrymme för lokala deltidsbronsgjutare eller krävde teknologin så mycket kunskap att hantverkaren var tvungen att vara specialist? Detta är frågor jag närmar mig genom att undersöka de olika stegen i hantverket genom Chaîne opératoire. Genom att bryta ned och diskutera de olika stegen i hantverket hoppas jag kunna närma mig bronshanverkaren och dess skicklighet. Jag undersöker även gjutdeglar, gjutformar och annan teknisk keramik. Mitt största material ligger dock i holkyxor. Den enskilt största artefaktgruppen av brons från skandinavisk bronsålder och en typ av föremål som måste klassas som vardagsföremål. |
|
| Neiss, Michael | Uppsala universitet | Förvandlingar i vikingatidens djurornamentik | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorVikingatida bilder uppträder sällan som självständiga monument. Oftast handlar det om dekor på bruksföremål. Därför har man hanterat djurornamentiken mest som meningsbefriad dekor. Men i vikingatidens muntliga kultur skulle det varit resursslöseri att inte ta vara på dekorens potential för bildbudskap. Därför har man diskuterat djurornamentiken i förbindelse med vikingatida gudasagor. En återkommande berättelse i medeltidens litteratur handlar nämligen om den vikingatida skalden som råkade se en fin bild, vilket fick honom att improvisera en bilddikt. Därför kan man fråga sig om vikingatida bruksföremål kunde ge upphov till liknande situationer. Fungerade dekoren som minnesstöd, eller handlar det om rena nonsensmotiv? Under de gångna åren har jag analyserat djurornamentiken utifrån arkeologiska, designrelaterade, konstvetenskapliga och kognitionsteoretiska infallsvinkar. Det gjorde jag som självfinansierad doktorand. Arbetet har lett till spännande resultat som publicerats i ett antal vetenskapliga artiklar. I samband med det har jag bedrivit en kontinuerlig metodutveckling. Detta är nödvändigt då arkeologin länge försummat sitt främsta källmaterial – föremålen – till förmån för teoretiska tankeövningar. Förhoppningen är att min nya standarden bidrar till en nytändning inom arkeologin. Likväl gäller det för varje doktorand att förr eller senare göra ett bokslut. Detta uppnår jag genom att slutföra min monografi vid Uppsala universitet. |
|
| Mårdh, Hedvig | Uppsala universitet | Retro-gustavianskt – att formge det förflutna för framtiden | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorPå olika sätt har återbruket av det gustavianska spelat en viktig roll i det enträgna arbetet att skapa ett specifikt svenskt kulturarv och något som skulle kunna beskrivas som en svensk estetik. Det kan röra sig om nyproduktion av textilier och möbler men även iscensättningen av hela miljöer och användningen av dessa. Men hur kommer det sig att bilderna av det svenska, det äkta och den goda smaken är så intimt förknippade med just den gustavianska stilen och vilken roll har konstvetenskapen spelat? Avhandlingen i konstvetenskap undersöker hela 1900-talet men fokuserar specifikt på vilken funktion detta återbruk, det retro-gustavianska, spelade under funktionalismens genombrott under 1930-talet samt under den så kallade kulturarvsboomens 1990-tal. Avhandlingen undersöker även vilka aktörerna är och hur de påverkar varandra. Det retro-gustavianska speglar väl mötet mellan det officiellt sanktionerade kulturarvet och privata och kommersiella initiativ. I avhandlingen beskrivs därför konstvetenskapens och museernas roll i förhållande till privata aktörer och intresseorganisationer som Svenska Slöjdföreningen och historiska föreningar. Undersökningen har gjorts utifrån ett empiriskt material bestående av tidskrifter, utställningar, kataloger, möbler och miljöer. Genom att följa det retro-gustavianskas karriär utforskas de nätverk och ideologier som på olika sätt förmedlar, iscensätter och återanvänder det gustavianska – en del av det förflutna som skapat visioner för framtiden. |
|
| Lööf, LarsOlof | Riksarkivet | Ostindiskt bokprojekt: "Sjöfarare och superkargörer" | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 315 000 kronorMatrikel över alla befäl i Svenska Ostindiska Kompaniet som seglade mellan 1731 och 1805, med levnadshistoria och släktrelationer. Resultatet är även tänkt att kunna användas som nyckel för att identifiera personmonogram på kinesiskt importporslin. Idag saknas ett liknande referensverk för forskare, samlare, antikhandlare och den historieintresserade allmänheten. Själva insamlingsarbetet har pågått i 25 år, genom musei- och arkivstudier. Landsarkivet i Göteborg har varit den främsta kunskapskällan i detta arbete, men även nuvarande Göteborgs Stadsmuseums samlingar har varit viktiga för kunskapsinhämtandet. |
|
| Lundgren, Helena | Brandstationsinventeringar 2012–2015 | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 256 300 kronorBrandstationer är en viktig del av det svenska industriella kulturarvet. Före 2012 hade inga inventeringar av denna kategori av byggnader gjorts. Det fanns inte heller någon lämplig inventeringsmetod för mindre, men talrika objekt som brandstationer, och inte heller några direkt tillämpbara principer för bedömning av brandstationsbyggnaders industri- och kulturhistoriska värden. I hela landet råder en brist på samlade kunskaper om brandstationernas och spruthusens antal och placering vilket medfört att vi under våra inventeringar mött ett stort intresse från både myndigheter, brandmän och allmänhet. För att möta efterfrågan på kunskap om dessa byggnader samt för att kunskapen ska kunna spridas vidare till en större allmänhet vill vi låta trycka dessa dokument. Projektet avser tryck av tidigare utförda inventeringar av brandstationer och spruthus i Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län samt Uppsala län under åren 2012–2015. |
||
| Krispinsson, Charlotta | Stockholms universitet | Att komma stora män nära: porträttforskning och porträttsamlande | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 95 000 kronorAvhandlingen handlar om hur porträtt från tidigmodern tid inventerades, samlades och beforskades inom svensk konstvetenskap under perioden ca 1880–1950. Dessutom behandlas nationella porträttgallerier och porträttsamlingar som utställningsfenomen i Europa från 1780-talet och framåt. För det svenska sammanhanget ägnas den Statens porträttsamling vid Gripsholms slott särskilt intresse, liksom det svenska porträttarkivet som initierades och byggdes upp vid Nationalmuseum under 1900-talets första hälft. Avhandlingen visar på porträttmåleri utgjort en kvantitativt stor del av den samlade mängden bildkonst i europiska länder under tidigmodern tid (1500–1789), samtidigt som porträttens status som konst i efterhand kommit att bli starkt ifrågasatt av konsthistoriker. Därför uppmärksammas även den personhistoriska inriktning inom konstvetenskaplig forskning som under perioden 1880–1950 ägnades åt att jämföra och analysera den samlade mängden av bevarade porträtt på regenter från tidigmodern tid, för att därigenom försöka utröna den avporträtterades verkliga utseende. Det väcker i sin tur frågor om varför det var så viktigt att söka kunskap om hur t.ex. Gustav Vasa eller Gustav II Adolf egentligen sett ut? Detta är också ämnet för avhandlingens avslutande kapitel, där intresset för historiska personers utseenden sätts i relation till ett vetenskapshistoriskt sammanhang genom fysiognomiken, d.v.s. den kvasivetenskapliga läran om hur det yttre utseendet avspeglar en inre personlighet. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2016 | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorIntresset för historia är starkt och ökande. Behovet av ett fördjupat historiemedvetande framhålls ofta, inte minst i debatter om skolans uppgift och i samband med samhällsfrågor som står i centrum för den aktuella politiska diskussionen. De Svenska Historiedagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten för fortbildning, i synnerhet vad det gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Flera av föreläsningarna publiceras i tryckt form. |
|
| Karlsson, Krister | Mölndals stad/Gunnebo Slott | Gunnebo åter till 1700-talet etapp 3, rekonstruktion av lockurnor | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorUnder åren 2013–2018 rekonstrueras den orangeribyggnad, som ritades för familjen Hall av stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg, men som förföll efter den hallska konkursen. Utifrån Carlbergs ritningar har projektledare tekn.dr i arkitekturhistoria Stefan Günther tagit fram arkitekt- och konstruktionsritningar. Timmermän, murare och snickare är igång med byggnationen och bygget löper enligt plan. Det färdiga orangeriet kommer att få sitt ursprungliga användningsområde och hysa exempel ur den rika växtsamling som Christina Hall listade i en inventering daterad 3 juli 1809. Orangeriet var den viktigaste parkbyggnaden på Gunnebo, en byggnad både för nytta och för nöje. Den södra längan med två hörnpaviljonger fungerade som vinterförvaring av exotiska träd och växter medan portiken och den norra paviljongen (grottan) var exklusiva sällskapsrum. Portiken öppnade sig mot två nedsänkta gräsmattor, bollspelsplaner (boulingrins). Gräsplanernas åtta hörn pryddes av varsin prakturna med lock och riklig dekor bestående av bandflätor och örnar med utbredda vingar, också de ritade av C.W. Carlberg. Fyra urnor kom att tillverkas och ställdes på plats inför Göteborgs Lustgårdar 2008. Byggnader, dekorationer och växtlighet samspelade till en helhet och gav en känsla av att befinna sig på sydligare breddgrader, vilket djupt imponerade på samtiden. Johan Tobias Sergel skrev, efter ett besök på Gunnebo 1801, att han trodde sig ha varit i Roms omgivningar, i Tivoli eller i Frescati. |
|
| Håkansson, Håkan | Lunds universitet | Digitalisering av Ravensbrückarkivet vid universitetsbiblioteket i Lund | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorÅr 1945 anlände drygt 20.000 befriade fångar från tyska koncentrationsläger till Sverige med de s.k. vita bussarna. Deras upplevelser under kriget finns dokumenterade i ett helt unikt arkivmaterial som idag förvaras vid universitetsbiblioteket i Lund. För att tillgängliggöra detta internationellt betydelsefulla material för forskare och allmänheten krävs ett omfattande digitaliserings- och registreringsarbete. Arkivet består bland annat av drygt 500 djupintervjuer med överlevande – totalt mer än 5.000 dokumentsidor – som är helt unika i sitt slag, eftersom intervjuerna utfördes under månaderna direkt efter deras befrielse. Dessutom omfattar arkivet en stor mängd annat material som fördes till Sverige av de överlevande: anteckningsböcker, dagböcker, brev, dikter, fotografier och teckningar, liksom officiella dokument som speglar nazisternas administrativa apparat kring koncentrationslägren. Arkivets stora internationella forskningsvärde har bland annat understrukits av den amerikanska kongressen, som i juni 2015 formellt erkände arkivet som ”a critical link to the history of the Holocaust”. Med hjälp av privata donationer kunde universitetsbiblioteket våren 2015 inleda att projekt som avser att registrera, indexera, digitalisera och översätta intervjuerna till engelska och publicera dem i en sökbar databas. Därefter kommer det övriga materialet att registreras och indexeras, varpå ett urval digitaliseras och publiceras i samma databas. |
|
| Håkansson, Anders | Lunds universitet | Den medeltida vandrande byn – sociala gårdshierarkier i Halland 1000–1300 | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 167 000 kronorI avhandlingen studeras en synnerligen dynamisk och omvälvande tidsperiod i skandinavisk historia. Under äldre medeltid ägde stora samhälleliga förändringar rum såsom bybildningen, urbaniseringen, statsbildningen, feodaliseringen och kristianiseringen. I Halland har dessa företeelser visat sig vara svåranalyserade. Städernas, byarnas och kulturlandskapets framväxt verkar ha varit präglade av diskontinuitet, vilket skiljer Halland från stora delar av övriga Sydskandinavien. I forskningsarbetet belyses den medeltida bybildningen utifrån nyuppgrävt bebyggelsearkeologiskt källmaterial. Begreppet bybildning har haft en vag precisering inom den arkeologiska forskningen, men avser tidsskedet då byar bildas i övergången mellan yngre järnålder och medeltid. Det är då som de historiskt kända byarna etableras. Huvudfrågorna som ställs är: hur såg den byggda och sociala miljön ut på landsbygden under äldre medeltid? Hur organiserades byn och landskapet och vilka var aktörerna? Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt, som inkluderar arkeologiska och historiska källor samt kulturgeografiska och kvartärgeologiska analyser, exponeras helt nya aspekter på landsbygdens organisering under tidig medeltid. Utifrån studier av några halländska byar framträder en bild av ett tidigmedeltida bylandskap, helt skiljt från det vi ser i de historiska kartorna. Här ger sig olika sociala grupper tillkänna som exempelvis kan knytas till byarnas jordbruk, handel- och hantverk samt den lokala och regionala makten. |
|
| Husebye, Alexander | Centrum för Näringslivshistoria | Peder Herzog – judisk invandrare, framgångsrik entreprenör | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 410 000 kronorCentrum för Näringslivshistoria genomför ett kombinerat forskningsförberedande arkiv- och bokprojekt för att belysa Peder Herzog (1838–1920) som entreprenör och de företag som han startade och drev under sitt liv. Herzog verkade som invandrad företagare under en dynamisk period av det moderna Sveriges framväxt. Han agerade i en bransch, bokbinderi och boktryckeri, som präglades av stark tillväxt och nya tekniska innovationer som utvecklade bok- och tidningsläsning till en massmarknad. Studier av denna utveckling och aktörerna saknas med undantag för mindre delar som ingår i annan forskning. Personen Peder Herzogs biografi har hittills endast blygsamt belysts. Projektet genomförs i två steg. I det första inventeras och sammanställs material från olika offentliga och enskilda arkiv. Likaså digitaliseras ett urval för att publiceras via internet som en komplettering och fördjupning till bokens innehåll. I det andra steget produceras en bok med skriftställaren Per T.H. Dahl som författare och till utförandet rikligt illustrerade med bilder och originaldokument från arkiven. Boken kommer att lanseras vid Bokmässan i Göteborg september 2016. |
|
| Herjulfsdotter, Ritwa | Röhsska museet | Röhsska museets samlingar och historia | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 380 000 kronorForskningsprojektets syfte är att undersöka och analysera Röhsska museets bakgrund och samlingar utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Fokus ligger på skärningspunkten mellan frågor om kulturarv, historiebruk, och insamlingspolicy vid 1900-talets början. Projektet bidrar till att synliggöra och tillgängliggöra Röhsska museets omfångsrika samlingar för såväl forskare som besökare och bidrar till museets egen kunskapsuppbyggnad. Studien lägger grunden till en djupare förståelse av museets bakgrund och framväxt och de föremålssamlingar museet i dag förvaltar. Inom projektet lyfts nu museets omfångsrika 1700-tals samlingar för närmare studium. |
|
| Hartman, Jenny | Lunds universitet | Meningsskapande för autism, ADHD, OCD och Tourette Syndrom | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 561 390 kronorDet här forskningsprojektet tittar på tre olika typer av skriftlig kommunikation som på olika sätt tar upp de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna autism, Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Obsessive-Compulsive Disorder (OCD) och Tourette syndrom (TS): medicinska artiklar, patientinriktad information och skildringar från ett brukar-/patientperspektiv. Ett viktigt antagande som görs i studien är att det språk vi använder när vi kommunicerar om funktionsnedsättningar både reflekterar och formar hur vi uppfattar, förstår och värderar dem. Genom att undersöka hur språket används kan vi beskriva skillnader och likheter mellan de olika typerna av kommunikation och ta reda på till exempel vilka betydelser som väcks och hur språket formar dessa betydelser, vilka begrepp som sätts i fokus och vilka som ges mindre utrymme och inte minst vilka förståelser och begreppsstrukturer som ligger till grund för och vidmakthålls genom språket. På så vis kan vi undersöka om medicinsk profession och patienter/brukare genom språket skapar och upprätthåller gemensamma förståelser och värderingar av autism, ADHD, OCD och TS och om de ger uttryck för liknande eller skilda upplevelser och prioriteringar. |
|
| Hampf, Jan | Särö kulturarv | Digitalisering av Särö Kulturarv, från databas till virtuellt museum: del II | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorSyftet med detta projekt är att utveckla Särö Kulturarvs databas och gränssnitt så att de uppfyller högt ställda krav från allmänhet, forskare, myndigheter och EU avseende kvalitet, tillgänglighet, användarnytta och transparens. Denna ansökan är en vidareutveckling av det projekt som Särö Kulturarv beviljades anslag i december 2011. Detta anslag har använts för att genomföra grundläggande förändringar i databas och gränssnitt som bidragit till att höja såväl kvalitet som tillgänglighet. För att kunna gå vidare och utveckla databas och gränssnitt till ett virtuellt museum som uppfyller de höga krav som ställs på kvalitet, tillgänglighet, användarnytta och transparens av olika målgrupper krävs ytterligare resurser. Viktiga målgrupper med särskilt höga krav är yngre generationer och olika organisationer som Särö Kulturarv söker utbyte och samverkan med. Ett grundläggande krav är därför att anpassa det virtuella museet så att det blir lätt att nå och använda med mobiler och bildplattor. Det är också viktigt att förbereda museet för nya och kommande plattformar. Sökmetodiken kommer att vara central för hur Särö Kulturarv når ut till allmänhet och forskare. Att visa relationer i tiden samt knyta dessa till geografiska orter och individer blir en viktig hörnsten. |
|
| Hadenius, Patrik | Forskning & Framsteg | Utgivning av Forskning & Framsteg under 2016 | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 44 500 kronorTidskriftens syfte är att rapportera om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De områden som uppmärksammas ska vara av vetenskapligt betydande intresse eller intressant och viktigt för samhället. |
|
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet vid 1900-talets mitt | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorProjektet "Museiskapanden på det svenska konstfältet vid 1900-talets mitt. En undersökning av konst, konstsamlingar, konstens betydelse och sociala funktion" syftar som titeln anger till en undersökning av de många museer av olika slag som grundades i Sverige mellan ca 1930 och 1960. Undersökningen har ett huvudfokus i eventuella samband mellan Prins Eugens Waldemarsuddes öppnande 1948 och Moderna Museets 1958. Waldemarsudde kan per definition betraktas som Sveriges första museum för modern och samtida konst, var det därför som det av konstlivets aktörer så eftertraktade moderna konstmuseet dröjde? Dessa två museer är därtill exempel på två olika grundanden: det enskilda och det offentliga. Parallellt med detta instiftas ett flertal länsmuseer och andra donatorsmuseer slog upp sina dörrar för allmänheten. Många av dessa innehåller konstsamlingar och vissa lägger stort fokus just vid konsten. Vilken betydelse har konsten i de kulturhistoriska museerna, och vilken social funktion tillåts de få? En annan fråga av vikt för undersökningen är museernas roll idag, och då särskilt donatorsmuseerna – är de ännu relevanta eller har dess innehåll spelat ut sin roll? Svenskt konstmuseiväsende är ett till stora delar outforskat område och det konstsociologiska perspektiv som denna undersökning använder sig av kommer att ge resultat både för grundläggande kunskap på området och fungera som en bas för vidare analys av konstmuseernas roll i samhället igår, idag och imorgon. |
||
| Fischer, Peter | Svenska Cypernexpeditionens vänner/Göteborgs universitet | Den Svenska Cypernexpeditionen: ett palatskomplex från 1200 f.Kr. | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 1 600 000 kronorResultaten från de nya svenska utgrävningarna på Hala Sultan Tekke, en av medelhavets största bronsåldersstäder, har rönt internationell uppmärksamhet. Ett 50x60 m stort palatskomplex upptäcktes 2014 med hjälp av radar ca 20 cm under jordytan. Provgrävningar i utkanten av komplexet resulterade i talrika fynd från perioden kring 1200 f.Kr. Expeditionen exponerade en del av en försvarsanläggning där en mängd projektiler av bly hittades som tyder på en militär attack. I palatset fanns rester efter tillverkningen av purpurfärgade tyger, en av dåtidens dyraste varor, och talrika figuriner av gudar och djur. Fynd från Egypten, Grekland, Italien och Levanten tyder på vidsträckta handelsförbindelser som även inbegrep Sverige: cyprisk koppar exporterades till Norden under denna tid. Palatset förstördes i en våldsam brand efter 1200 f.Kr. varefter hela staden övergavs. Tiden kring 1200 f.Kr. är perioden under vilken ”sjöfolken” dök upp. Man vet idag väldigt litet om dessa mystiska folk som kan ha startad en folkvandring utgående från Italien. Detta resulterade i nedgången av ett flertal högstående kulturer: den mykenska i Grekland, den minoiska på Kreta och den hettitiska i Turkiet. Städer på Cypern och i Levanten förstördes. Även Egypten attackerades. Angreppet, förstörelsen och övergivandet av Hala Sultan Tekke har tydligen ett samband med dessa dramatiska skeenden. Expeditionen uppgift är att bringa klarhet i dessa händelser genom fortsatta utgrävningar. |
|
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Kalla kriget ett Science Center projekt | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 120 000 kronorAeroseum har 2010 startat ett skolprojekt som har som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning av elever från förskolan till universitetsnivå. År 2013 gick ursprungsprojektet över till att Aeroseum skall bli ett Science Center. Orsaken var att detta numera är ett villkor från myndigheterna för att i framtiden bli beviljade offentliga medel för skolverksamhet. Detta har då ställt nya krav på våra arbetsstationer för eleverna. Totalt skall ca 60 arbetsstationer tas fram eller byggas om enligt de nya kraven. Ca 50% av arbetsstationerna nu är klara. En av de största och tidigaste arbetsstationen var den som behandlade kalla kriget. Intresset för detta ämnesområdet har starkt ökat i och med vad som nu händer i världen. Att bygga om dessa arbetsstationer med modern teknik som uppfyller kraven för Science Center har högsta prioritet. Kunskapen om denna period med kopplingar till dagens händelser är starkt efterfrågad från skolorna. |
|
| Ekerlid, Bertil | Ekerlids förlag | Vittnesmål om förintelsen | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorPolacken Zygmunt Lakocinski intervjuade 500 flyktingar från koncentrationslägret Ravensburg vid deras ankomst till Lund. Det gjorde som ett forskningsprojekt vid Lunds universitet. Intervjuerna har hittills legat oöversatta, men översätts nu inom universitetet. En av de som intervjuades, Helena Dziedzicka, hjälpte till med intervjuerna och hon blev sedan kallad som vittnesmål vid domstolen i Hamburg 1946/1947 då flera av lägervakterna dömdes. Hon skrev egna minnesanteckningar som författaren kommer att översätta. Boken bygger på hennes anteckningar, övriga intervjuer som finns vid Lunds universitet och eventuellt kontakt med anhöriga till Dziedzicka. |
|
| Dahlström, Gunnar | Martin Fritz’ skrifter – en kommenterad bibliografi | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 123 000 kronorMartin Fritz' vetenskapliga verksamhet sträcker sig över mer än femtio år. Han har lyckats kombinera strikta vetenskapliga krav med en språklig form som kan engagera en bred läsekrets. Ämnessfären är vid men innefattar i huvudsak industri- och näringslivshistoria, ekonomi och handel. Till detta skall läggas allmän historia, stiftelse- och organisationshistoria och mycket annat. Mycket är förankrat i Västsverige men behandlar även förhållanden med både nationell och internationell bärighet. Bibliografin är tänkt att disponeras tematiskt med inledande översiktliga kommentarer, författade av Martin Fritz. Detta gör den illustrerade bibliografin, som kommer att uppta cirka 100 publicistiska moment, till något mer än en ”katalog”. |
||
| Campbell, Susanna | Ratos | Söderberg & Haak och Ratos – en svensk företagshistoria | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorRatos är ett svenskt börsnoterat bolag som äger och utvecklar nordiska bolag. Ratos historia börjar 1866 genom att handelsbolaget Söderberg & Haak bildas för att handla som grossist med järn- och stålvaror. Förvaltningsaktiebolaget AB Ratos bildas 1934 och Ratos börsnoteras 1954 som blandat investmentbolag. Familjen Söderberg har genom alla 150 år varit engagerade och framsynta ägare. Bolagets affärsstrategier kännetecknas av långsiktighet parat med modernt tänkande och fokus på att utveckla och skapa värde. Ratos vill dokumentera dessa 150 år av långsiktig och framgångsrik verksamhet, genom en av de mest historiskt intressanta epokerna i svensk industri och svenskt näringsliv. Det finns ett antal redan skrivna böcker, fokuserade på olika tidsperioder respektive på medlemmar av Söderbergfamiljerna. Denna bok är tänkt att skildra framför allt bolaget Ratos utveckling i ett omvärldsperspektiv, över hela 150-års perioden. |
|
| Bennich-Björkman, Li | Uppsala universitet | Projektsamhället: hoten mot akademin och vad vi kan göra åt dem | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDemokrati är en välsignelse. Som politiker går det inte att komma undan med vad som helst. Men den politiska tidshorisonten är kort, och för partier och enskilda politiker ramar valcyklerna in tillvaron. På så sätt liknar det politiska livet i en demokrati ett jättelikt projekt. Den korta tidshorisonten och den ständigt, hotande, ”utvärderingen” sätter nu sin definitiva prägel inte bara på politiken utan på det offentliga samhällslivet i stort. Den här boken handlar om projektsamhället och dess utmaningar. Om hur det kortsiktiga projekttänkandet förändrar vad vi sätter värde på, vad vi prioriterar, och hur vi arbetar. Speciellt handlar den om vad som händer inom ett centralt område där projektsamhället möter sin raka motsats: forskning och högre utbildning. Vad händer alltså när projektsamhället med sin logik av kortsiktig leverans, genomgripande planering, och utvärdering av de så kallade uppdragsgivarna på allvar börja göra sig gällande inom områden där ”leveransen” låter vänta på sig och kanske till och med ibland uteblir? Det är den fråga vi ställer i denna bok. Vi har valt att belysa den genom att skriva om vad som händer inom akademin just nu, på universiteten och andra lärosäten, vilka värden som står på spel, men också vad vi kan göra för att slå vakt om de normer och strukturer som bevisligen under hela 1900-talet varit gynnsamma för att säkra fritt sökande och kritisk prövning. |
|
| Areskoug, Nils-Göran | Arena för tvärdisciplinära samtal | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorArena för tvärdisciplinära dialoger innebär integrativa samtal över ämnes- och generationsgränser som förbinder seniora forskare med juniora entreprenörer och slår en bro mellan storstad (forskningens frontliner vid Nobelforum, Stockholm) och landsbygd (naturen som kraftkälla, rekreation och inspiration). Bryggsamtal utvecklar kreativa processer i ett av landets mest intensiva entreprenörskluster (t.ex. Sandsbro, Växjö i Kronobergs län) där tillgången till industriella produktionsfaktorer är god med innovativa kunskapsprocesser för korsbefruktning mellan akademia, näringsliv, kultur och politik. Våra dialoger förs genom valda mediaplattformer och kommunikationskanaler som främjar ett nordiskt kunskapsutbyte på bas av delade värderingar och gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk framtidsdialog genom konstruktivt kulturutbyte syftar till att fördjupa känslan av samhörighet och förbättra förutsättningarna för värdeskapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur. Nätverket av dialogpartners omfattar dialoger på hög strategisk nivå (entreprenörer, ministrar, akademiker). En del genomförda kunskapsdialoger reflekteras på internetarenor för opinion och debatt, andra i publikationer under fortlöpande produktion. Denna nätverksbaserade kunskapsintegration ska utveckla en bas för framtida projekt- och programorganisation som genererar stabilitet och långsiktighet i odlingen av kultur som roten till dialog mellan vetenskap och näringsliv. |
||
| Andersson, Kent | Båtgravarna i Valsgärde | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorGravarna i Valsgärde kännetecknas av att de är mycket rika och innehåller stora och förnäma vapenuppsättningar vari ingår hjälmar och sköldar etc. Båtarna, som utgör själva gravrummet, är indelat på ett systematiskt sätt för att avspegla det levande livet i de aristokratiska hallarna där de gravlagda härskade under sin levnad. Därför innehåller gravarna köksutrustning med såväl stora kittlar, köttgafflar, grillspett som kostbara glaskärl importerade från kontinenten. Det finns dessutom spelbräden med spelpjäser och jaktfåglar för aristokratisk jakt med dresserade falkar. Till det kommer fullt utrustade ridhästar med såväl sadel som seldon etc. I utrustningen har också ingått kostbara textilier och sängkläder, redskap etc. Gravarna i Valsgärde är internationellt ryktbara men har på grund av att de bara publicerats på tyska tidigare varit ganska okända i Sverige förutom inom fackliga kretsar. I boken Båtgarvarna i Valsgärde ges en så detaljerad men ändå populärt hållen presentation av gravarna och deras innehåll att de kommer att kunna användas av såväl lekmän som fackmän. Genom att boken kommer att vara rikt illustrerad med nytagna färgfotografier samt en del teckningar kommer föremålen att kunna studeras i detalj vid sidan av beskrivningarna av dem. |
||
| Alströmer, Anna Margaretha | Gräfsnäs trädgårdsmästeri | Min allra hjärtans käresta Margareta! – en bok om drottning M. Leijonhufvud | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDrottning Margareta Eriksdotter Leijonhufvud föddes 1 januari 1516 (för snart 500 år sedan) och växte upp på ön Loholmen i sjön Anten, Alingsås kommun. Hon var en mycket älskad drottning av både maken Gustav Vasa och hela svenska folket. Vid faderns död i samband med Stockholms blodbad 1520 flyttade hon tillsammans med sin mamma Ebba Eriksdotter Vasa och fem syskon till Loholmen. Här bodde hon i sexton år till dess att Gustav Vasa hämtade henne för att göra henne till sin drottning 1536. Äktenskapet med Gustav Vasa var mycket lyckligt; tiden med henne har ansetts som den lyckligaste i hans liv. Han lyssnade ofta till hennes kloka omdömen och genomtänkta förslag. Som drottning var hon också populär, omtyckt och beundrad av svenska folket. Hon fick långt mer befogenheter än drottningar generellt har fått, vilket visar hennes betydelse i vår historia. Hon var dessutom stammoder till samtliga i Europa regerande kungahus vid 1900-talets början – och hon kommer från Alingsås. Vår kung Carl XVI Gustaf är i rakt nedstigande led släkt med henne. Vi vill inför jubileumsåret 2016 därför uppmärksamma henne på olika sätt. Åtskilliga föredrag har hållits, en byst av henne är på gång, en miniutställning har genomförts och en utställning med bl.a. Alingsås kommun, foldrar m.m. Vi ansöker därför om medel till en skrift, som planeras ges ut under 2016. Det har redan visats intresse från bl.a. Västergötlands Fornminnesförening att ge ut denna skrift till sina medlemmar. |
|
| Bäckhed, Fredrik | Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin | Plattform för metagenom och dess roll vid ämnesomsättningsrelaterad sjukdom | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorI vår tarmkanal finns 10 gånger fler bakterier än vad vi har celler i kroppen. Dessa bakterier uttrycker 150 gånger fler gener än vad vi har i vårt mänskliga genom och påverkar flera cellulära processer i tarmen t.ex. blodkärlsbildning, immunsystemets utveckling och även vår ämnesomsättning. Vi har tidigare visat att bakteriefria möss inte utvecklar fetma och att bakteriefloran har en förändrad sammansättning i feta möss och människor. Därmed utgör tarmfloran en tänkbar måltavla för att utveckla nya läkemedel och terapier mot ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. "Next generation sequencing" har utvecklats till ett kraftfullt verktyg för att kartlägga tarmflorans sammansättning. Dock erbjuder de stora datamängderna en stor analysutmaning och även om vi kartlägger tarmflorans sammansättning så krävs djurstudier för att förstå hur tarmfloran påverkar vår ämnesomsättning och ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. Plattformen ”Metagenom och dess roll vid ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar” kommer att förena mikrobiologi och systembiologi i en unik translationell miljö och förutom att studera om tarmfloran erbjuder diagnostiska eller terapeutiska måltavlor för dessa sjukdomar också studera de underliggande mekanismerna genom att använda bakteriefria möss. Då vår plattform kommer att utveckla nya analysmetoder för att studera tarmflorans sammansättning kommer den även utgöra en viktig nationell resurs för att analysera tarmflorans sammansättning och funktion. |
|
| Mona - Selsmark, Ann Christin | Muskelstimulering för äldre och personer med funktionshinder | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 220 000 kronorI cirka 20 år har jag arbetat med en mikroström som genom isometrisk träning stärker muskler utan att klienten själv utför ett arbete. Detta innebär en avlastning på leder och ligament samtidigt som musklerna stärks. Jag har främst arbetat med skidåkare, alla dicipliner, samt privatpersoner. För skidåkarna var främst skador p.g.a. fall, urkörningar, snedbelastningar eller överträning och träningsvärk. Samtliga kunde hjälpas med mikroström och infraröd värme. För dessa vältränade personer kan det räcka med 1–5 behandlingstillfällen. Övriga exempel: 1. Handikapp p.g.a. skottskada i ryggen med kraftigt försämrad rörelseförmåga, atrofierade muskler i båda benen samt smärtor som följd. Omedelbar smärtlindring, sucsesivt ökad blodcirkulation och värmen i iskalla underben återkom efter cirka 10 behandlingar. Här användes microström och infravärme. Behandlingarna har fortsatt under flera år. 2. Stroke med partiell ansiktsförlamning samt svaghet i muskulaturen och svårighet att styra arm och ben på ena sidan. Redan efter 5 behandlingar kunde klienten genomföra ”pincett”greppet, hålla i en bok och utföra en del hushållssysslor. Klienten fortsätter med behandlingarna och upplever klar förbättring. 3. Fötter med svåra smärtor, atrofierade muskler, svårighet att gå utan specialskor. Redan efter första behandling försvann en svår smärta i en stortå. Successivt har muskelstyrkan ökat och fötterna har ökat i omfång och stabilitet p.g.a. större och starkare muskler. Går nu obesvärat. Behandlingarna fortsätter. |
||
| Westerlund, Fredrik | Chalmers Tekniska högskola | Odlingsfri identifiering av antibiotikaresistens | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorAtt bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika är ett av de stora hoten mot världshälsan. WHO rapporterade i april 2014 att vi närmar oss en "post-antibiotic era", där vanliga infektioner kan bli dödliga, om vi inte vidtar dramatiska åtgärder. Nya metoder för att diagnostisera antibiotikaresistens är därför av stort intresse, dels för att snabbare kunna sätta in rätt medicinsk behandling men också för att förstå hur resistens utvecklas och begränsa dess spridning. I det här projektet vill jag använda en metod jag utvecklat för att identifiera det DNA som orsakar resistens inom en timma efter provtagning istället för flera dagar, som nu är fallet. Nyckeln till att vi kan skynda på identifieringen så mycket är att metoden vi utvecklat studerar enskilda DNA-molekyler, vilket gör att odlingssteget, som är ofrånkomligt i traditionella tekniker, helt kan elimineras. Metoden är dessutom kompatibel med utrustning som redan finns tillgänglig på alla större sjukhus och inga större investeringar behöver göras. |
|
| Pekna, Marcela | Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin | Mot nya behandlingsstrategier för förlossningsasfyxi och stroke | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorHjärnischemi, dvs. syrebrist till följd av bristande blodcirkulation efter stroke eller i samband med förlossning (asfyxi), orsakar stort lidande hos patienter och deras anhöriga samt stora kostnader för samhället. Hjärnceller i den ischemiska vävnaden dör och deras funktioner faller bort. Beroende på vilket område i hjärnan som drabbas kan detta leda till svårighet att styra viljemässiga rörelser, känselbortfall, språk- och sväljningssvårigheter, epilepsi m.m. Förlossningsasfyxi med akut hjärnpåverkan hos nyfödda barn är en viktig orsak till cerebral pares. Det finns i nuläget inget effektivt sätt att reparera skadad hjärnvävnad och dagens forskning fokuserar på att minska skadan och förbättra funktionsåterkomst genom att stimulera hjärnans plasticitet som ligger till grund för vår inlärnings- och anpassningsförmåga. Komplementsystemet är en central del av det medfödda immunförsvaret och mest känt för att det skyddar oss mot farliga bakterier. Der har dock också andra viktiga funktioner, inte minst i hjärnan. Vi har visat att komplementsystemet kan skydda hjärnceller mot ischemi och stimulera hjärnans plasticitet. Vårt mål är att vidareutveckla dessa forskningsrön för att ta fram nya effektiva behandlingar för nyfödda barn och vuxna med ischemiska hjärnskador. |
|
| Sackey, Peter | Karolinska institutet | HMGB1, inflammation och kognitiv funktion efter allvarlig blodförgiftning | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorVarje år vårdas 40 000 patienter på svenska intensivvårdsavdelningar (IVA). Över 35 procent av alla IVA-patienter drabbas av blodförgiftning (sepsis), med hög dödlighet och multipel organpåverkan. De flesta överlever emellertid. Denna grupp patienter lider av olika problem som försvårar återgång till det liv som var innan insjuknandet. Många patienter beskriver påverkad kognitiv funktion efter sepsis men sambandet mellan sepsis och senare kognitiva problem är ej väl studerat. Gruppens samarbetspartners har i djurstudier funnit att halten av en kroppsligen inflammatorisk substans, High Mobility Group Box 1 (HMGB1), är förhöjd i månader efter sepsis och associerad med kognitiva problem. Kognitiv funktion återställdes med tillförsel av monoklonala HMGB1-antikroppar. HMGB1-tillförsel till friska möss orsakade kognitiv dysfunktion. Sambandet är ej studerat i människa. Projektet omfattar prospektiva kohortstudier av IVA-patienter med/utan sepsis, i syfte att följa HMGB1-nivåer och kognitiv funktion året efter utskrivning från IVA. Huvudrågeställningarna inom projektet är om det finns ett samband mellan svår sepsis, delirium och senare kognitiv dysfunktion samt om kognitiv dysfunktion är kopplad till förlängd inflammation med förhöjda nivåer av HMGB1. Om förlängd inflammation med HMGB1-förhöjning sent i förloppet kopplas till sena kognitiva problem efter sepsis hos människa kan fynden leda till framtida kliniska prövningar av immunmodulerande terapi. |
|
| Gillberg, Christopher | Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin | Autism hos flickor och kvinnor – hjärnfunktion och symptombild | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 3 000 000 kronorAutism och andra tidigt debuterande utvecklingsavvikelser (såsom ADHD) (numera ofta sammanförda under rubriken ESSENCE för Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) anses vara mycket vanligare hos pojkar än hos flickor. På senare tid har det dock blivit uppenbart att många flickor missas eller feldiagnostiseras (ofta som depression, ångest, ätstörning eller personlighetsstörning) i tidig barndom och att den "rätta" diagnosen ställs först i tonåren eller vuxen ålder, samtidigt som allt flera pojkar får sin diagnos redan i förskoleåldern. Detta medför att flickor inte får tillgång till anpassad hjälp och förståelse med stor risk för psykiatrisk sjuklighet och social missanpassning fr.o.m. adolescensen. I detta unika projekt kommer klinisk bild och hjärnfunktion att undersökas i detalj hos små flickor och pojkar och vuxna kvinnor och män med autism och annan ESSENCE-problematik. Syftet är att finna tidiga symptom och biologiska markörer för autism och annan ESSENCE så att också flickor kan få korrekt tidig diagnos och behandling/stödinsatser fr.o.m. förskoleåldern. Den allra senaste tekniken inom klinisk barn- och ungdomspsykiatri, psykometri, hjärnavbildning och neurofysiologi kommer att användas. De i projektet ingående barnen/vuxna med autism och annan ESSENCE kommer från Gillbergcentrums världsunika populationsbaserade kohorter av personer med barnneuropsykoiatriska funktionsnedsättningar. |
|
| Kokaia, Zaal | Lunds universitet | Utveckling av nya cellterapier för stroke | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorVarje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. Stroke är den vanligaste orsaken till kronisk invaliditet bland vuxna; två av tre som överlever en stroke har bestående motoriska, sensoriska eller kognitiva symptom. Effektiv behandling för att återfå funktion saknas. I detta projekt använder vi etablerade djurmodeller, i vilka övergående avstängning av blodflödet i mellersta hjärnartären ger upphov till strukturella och funktionella bortfall som liknar de hos människa, för att utveckla helt nya behandlingsmetoder vid stroke. I syfte att ersätta de nervceller som dött i hjärnbarken omprogrammerar vi stödjeceller i det skadade området till nervceller eller transplanterar vi specifika nervceller, som tillverkats genom omprogrammering av strokepatientens egna hudceller, till den strokedrabbade hjärnan. Vi tillför också immunceller (monocyter) för att stimulera nervcellsnybildning från den vuxna hjärnans egna stamceller och från de transplanterade cellerna och för att optimera andra regenerativa mekanismer. Inom ramen för projektet planerar vi också, på bas av positiva djurexperimentella data, en fas 1/2 klinisk studie på strokepatienter i syfte att förbättra den funktionella återkomsten genom tillförsel av monocyter i den post-ischämiska fasen. Denna translationella forskning använder cellterapeutiska strategier för att återfå hjärnfunktion efter stroke. Om projektet är framgångsrikt kan det få stor betydelse för behandlingen av många patienter som drabbats av stroke. |
|
| Carlsson, Per-Ola | Uppsala universitet | Mesenkymala stamceller för att stoppa typ 1-diabetes utveckling | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorTyp 1-diabetes är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn för vilken det saknas botande behandling. Vid insjuknande i typ 1-diabetes sker en successiv celldöd hos de insulinproducerande cellerna till följd av ett immunangrepp, vilket gör att patienterna tappar hela sin insulinproduktion och blir beroende av att injicera insulin. Insulinbehandlingen kan långt från efterlikna den normala insulinproduktionen och individerna löper med tiden risk att utveckla en rad senkomplikationer till sin sjukdom som blindhet, njursvikt, hjärtinfarkt, stroke och förtida död. Tidigare studier har visat att särskilda celler i benmärg, mesenkymala stamceller, kan ha kraftigt immunmodulerande egenskaper och bland annat förhindra avstötning av organ efter transplantation. Dessa celler har också i djurmodeller för typ 1-diabetes visats kunna motverka insjuknande i sjukdomen. Detta forskningsprojekt syftar till att hos nydebuterade patienter med typ 1-diabetes, vilka har 20–40 procent kvarvarande egen insulinproduktion, undersöka om resterande insulinproducerande celler kan räddas genom transplantation med kroppsegna mesenkymala stamceller. Vi har i en Fas I/IIa studie sett bibehållen eller ökad insulinproduktion i behandlade patienter och inga biverkningar. Genom användande av kroppsegna celler behövs inga immundämpande läkemedel. Ett framgångsrikt utvecklande av en botande behandling för typ 1-diabetes skulle förväntas få mycket stor betydelse för samhället och särskilt den enskilda individen. |
|
| Pejler, Gunnar | Sveriges Lantbruksuniversitet | Mastcellens roll i cancer | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorMastcellen är framför allt ökänd för sina skadliga verkningar i samband med allergi, men mycket forskning tyder på att mastcellen dessutom har en viktig och skadlig roll i cancer. Dock vet man väldigt lite om mastcellens exakta verkningsmekanism. När mastcellen aktiveras frisätts en rad komponenter som normalt finns upplagrade inuti cellens s.k. sekretoriska granula, t.ex. olika proteinnedbrytande enzymer (proteaser) samt olika tillväxtfaktorer. Tillsammans skulle dessa komponenter kunna ha stora effekter på en tumör, t.ex. underlätta tumörens blodförsörjning, men det finns endast begränsad kunskap om detta. Vi vill ta reda på exakt hur mastcellen påverkar cancer. För detta ändamål kommer vi att jämföra tumörutveckling och metastasering i normala möss och möss som antingen helt saknar mastceller, eller saknar olika mastcellskomponenter. Vi kommer också att undersöka mastcellens roll vid bildning av blodkärl, samt isolera och karaktärisera tumörmastceller från lungcancerpatienter. Vidare kommer vi att utveckla en ny teknik för att få mastcellerna att begå ”självmord”, och undersöka om denna teknik kan appliceras på mastceller i kliniska tumörer. Eftersom det numera finns mycket forskning som tyder på att mastcellen har en skadlig roll vid cancer finns det stor anledning att utveckla ny cancerterapi och diagnostik som inriktar sig på mastcellen, t.ex. att användas i kombination med befintlig terapi/diagnostik. Vi tror att detta projekt kan bidra till en sådan utveckling. |
|
| Smith, Ulf | Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin | Prevention av det metabola syndromet och ektopiskt fett | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorProjektet är fokuserat på de fetma-relaterade komplikationerna; Typ 2-diabetes (T2D) och Metabola Syndromet (MS). Individuella förändringar i fettväven är kopplade till MS; särskilt förmågan att lagra fett i den subkutana fettväven och därmed förhindra fettackumulation i ektopiska fettdepåer (lever m.fl.) och T2D/MS. Vi fann att genetisk predisposition för T2D (first-degree relatives, FDR) är kopplat till en nedsatt förmåga att lagra överskottsfett i den subkutana vävnaden vilket istället lagras i ektopiska depåer. FDR har en nedsatt förmåga att rekrytera mesenkymala stamceller till adipogenes i den subkutana vävnaden. Rekryteringen är beroende av BMP4 och FDR har ökade nivåer av BMP antagonisten Gremlin1. BMP4 reglerar också möjligheten att bilda oxidativa beige/bruna fettceller (motverkar fetma) i den subkutana vävnaden vilket också inhiberas av Gremlin1. Djurmodeller, där vi ökat BMP4 nivåerna i blod på matura möss (genterapi modell), har visat att dessa är skyddade mot att utveckla fetma och dess komplikationer p.g.a. ökad beige/brun oxidativ subkutant fettväv. Dessa fynd skall utvecklas till möjlig ny behandling av T2D/MS. Vi har även identifierat att en ny familj av lipider som bildas i den subkutana fettväven, frisätts till blodet och är nära kopplat till insulinresistens. Tillförsel av lipiderna i djurmodeller ökar insulineffekten och glykosnivåerna förbättras. Vi skall vidare karakterisera deras effekter och planerar att testa lipiderna på människa. |
|
| Nilsson, Caroline | Karolinska institutet | Kan vi bota jordnötsallergi med oral immunterapi och anti-IgE-antikroppar? | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorSvår matallergi (MA) är vanligare än svår astma. Många med MA känner stor rädsla för att av misstag få i sig det de inte tål och är ett osynligt handikapp. Livshotande allergiska reaktioner, anafylaxi, orsakas framför allt av jord/trädnötter men det finns ingen botande behandling. Oral immunterapi (OIT), där födoämnet äts i ökande mängder tills en underhållsdos nås, har prövats. Allergiska reaktioner vid OIT är ett problem. Antikroppar mot allergi-antikroppar (anti-IgE) är ett läkemedel som binder allergiantikroppar och förhindrar den allergiska reaktionen. Stimulering av basofila celler med allergen i provrör (CD-sens) speglar individens allergenkänslighet. Tre pilotpatienter har genomgått behandling med anti-IgE och OIT, följda med CD-sens, med gott resultat. Frågställning: Kan vi förbättra livskvaliten och kan tolerans utvecklas för ungdomar med svår MA? Metod: Studien är oberoende av läkemedelsföretag. 20 ungdomar med svår jordnötsallergi behandlas med anti-IgE och påbörjar OIT med jordnöt (upptrappning från 1-10 g/dag) under fortsatt anti-IgE behandling, när CD-sens mot jordnöt är 0. Anti-IgE-behandlingen trappas ned då deltagaren ätit 10 g jordnöt/dag i 2 månader. Nytta: En botande behandling utan svåra biverkningar för dem med svår MA skulle innebära stor nytta. Individen med MA kan slippa rädslan för livshotande allergiska reaktioner och oplanerade sjukhusbesök med eventuellt inläggning. Stora hälsoekonomiska vinster finns att hämta. |
|
| Normark, Staffan | Kungl. Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2015 | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 10 000 000 kronorProfessuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Professuren avser 10 miljoner kronor på fem år. |
|
| Collin, Mattias | Lunds universitet | Translationell glykoimmunology – från patogener till läkemedel | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorOmkring hälften av alla våra proteiner är dekorerade med kolhydratstrukturer. Dessa ger proteinerna nödvändiga egenskaper såsom löslighet, halveringstid, skydd mot nedbrytning, och är ofta en del av de funktionella interaktionsytorna med andra proteiner. Proteiner i immunförvaret är inget undantag, utan t.ex. antikroppar är helt beroende av kolhydrater för att fungera. Bakterier som lever i mer eller mindre harmoni med oss har under evolutionen lärt sig påverka dessa kolhydrater på olika sätt. Vi har visat att s.k. endoglukosidaser från sjukdomsframkallande bakterier kan modifiera kolhydrater på mänskliga antikroppar med dramatiska effekter på deras immunsstimulerande funktioner. Dessa effekter kan utnyttjas för att stänga av ett felaktigt immunsvar i flera djurmodeller för autoimmuna sjukdomar, såsom ledgångsreumatism, multipel skleros, autoimmun blodbrist och autoimmun blödningssjukdom. Några av våra enzymer har också kommit till användning som verktyg vid framställning och analys av antikroppsbaserade läkemedel. Vi har dock bara skrapat på ytan av den sannolikt mycket omfattande arsenal av kolhydratmodifierande enzymer som finns hos vår normalflora och sjukdomsframkallande bakterier. Utökad kunskap om struktur och funktion av sådana enzymer ökar förståelsen för hur bakterier interagerar med oss vid hälsa och sjukdom. Dessutom kan nya typer enzymer vara av stor betydelse för modifiering och analys av nya proteinläkemedel. |
|
| Aperia, Anita | Karolinska Institutet | Why Chronic Kidney Disease is a Risk Factor for Cardiovascular Disease | Medicin | 2014 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorKronisk njursjukdom vanlig men ofta underdiagnostiserad. Cirka 10 procent av befolkningen beräknas ha någon form av njurskada. Kardiovaskulära sjukdomar är mycket vanligare hos personer med njurskada än hos övriga befolkningen och är den vanligaste dödsorsaken vid nedsatt njurfunktion. Trots att sambandet mellan kronisk njursjukdom och kardiovaskulär sjukdom varit känt i över 100 år, vet man ännu inte orsaken härtill. Vi har i preliminära studier funnit att hormonet Angiopoietin2, som om det når cirkulationen leder till sjukliga förändringar i blodkärlen, förekommer i hög utsträckning i njurvävnad från råttor med kronisk njursjukdom. Vår hypotes är att, vid njursjukdom, stora mängder av detta hormon bildas och frigörs, vilket leder till sjukliga förändringar i blodkärlen. Vi testar vår hypotes i 3 steg. 1) Vi studerar molekylära mekanismerna bakom ökad Angiopoietin2 produktion i njurceller som utsätts för påfrestningen att ta hand om den ökade mängd äggvita som utsöndras i den sjuka njuren. 2) Hos råttor med njursjukdom av samma slag som människans studerar vi funktion, struktur och mängd Angiopoietin2 i njure och kärl. 3) Vi studerar en grupp unga patienter med kronisk njursjukdom med avseende på mängd Angiopoietin2 i blod och stelhet i artärer. Om vi lyckas identifiera den molekylära mekanismen bakom sambandet mellan kronisk njursjukdom och kardiovaskulär sjukdom, kommer detta möjliggöra utvecklingen av en riktad behandling som skyddar mot de kardiovaskulära komplikationerna. |
|
| Schweizer, Roger | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Utveckling av FoU-kapacitet på tillväxtmarknader | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 667 500 kronorAllt fler multinationella företag har börjat inse att de s.k. tillväxtmarknaderna såsom Brasilen, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (BRICS) erbjuder mycket goda förutsättningar att bedriva forskning- och utvecklingsverksamhet (FoU) på för att ta fram innovativa och resurssnåla produkter och tjänster för den globala marknaden till relativt låga kostnader. För att kunna utnyttja denna affärsmöjlighet måste de multinationella företagen dels bygga upp nödvändig FoU-kapacitet och kunskap på lokala enheter, dels integrera den nya enheten i den befintliga globala organisationen för att möjliggöra för den nya kunskapen som utvecklas att delas med andra FoU-enheter i koncernen. Forskning har hittills inte studerat dessa två sammanlänkade processer. Genom att studera ett flertal svenska multinationella företags FoU-enheter i Indien och hur dessa byggt upp nödvändig lokal FoU-kapacitet och kunskap samt hur detta påverkar företagens globala FoU- strategi och organisation kommer studien inte bara att bemöta ovan skissade forskningsgap utan även bidra med kunskap till praktiker om hur denna process kan manageras samt hur utmaningar kan hanteras. |
|
| Andersson, Magnus | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Etapp II Den europeiska varu- och kreditmarknaden under förindustriell tid | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 447 500 kronorDen handel som drev på utvecklingen och omdanade Göteborgs roll som gateway och möjliggjorde en ökad finansiell integration var den omfattande exporten av sill från Göteborg med spannmål i returlast från Östersjöområdet. Den handeln lade grunden till det välstånd som uppnåddes bland grupper av handelsmän i början av 1800-talet. Syftet med projektet är att analysera det europeiska betalnings- och kreditväsendet under tidigmodern tid, med utgångspunkt från varuflöden under skiftande internationella konjunkturer, samt kartlägga de inblandade aktörerna i handel och kreditnätverk. Betydelsen för forskningsläget är att det blir möjligt att systematisera varuflödenas väg genom de gatewaysystem som uppstår kring viktiga handelsvägar. Tidigmoderna kontantlösa betalningar, genom bland annat växlar, ”Cashless Payment” antas skapa utökade handelsmöjligheter och säkra ett trovärdigt finans, kredit och handelssystem. Exempel på centrala frågeställningar som ställs är: Hur utvecklades handeln för Göteborgs del under perioden? Vilka konkurrensfördelar fanns det jämfört med andra städer i Europa? Vilken roll hade svenska handelsstäder i ett större system av europeiska gateways? Projektet genomförs genom att systematiskt kartlägga den utrikes fartygstrafiken till och från Göteborg, genom en fortsatt utbyggnad av den databas av Göteborgs tolagsjournaler som jag arbetar med och som sedan jämförs med andra databaser och med ekonomiskt och juridiskt material. |
|
| Husebye, Alexander | Centrum för Näringslivshistoria | Peder Herzog – judisk invandrare, framgångsrik entreprenör | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 374 000 kronorCentrum för Näringslivshistoria genomför ett kombinerat forskningsförberedande arkiv- och bokprojekt för att belysa Peder Herzog som entreprenör och de företag som han startade och drev under sitt liv. Herzog verkade som invandrad företagare under en dynamisk period av det moderna Sveriges framväxt. Han agerade i en bransch, tryckeri, som präglades av stark tillväxt och nya tekniska innovationer som utvecklade bok- och tidningsläsning till en massmarknad. Studier av denna utveckling och aktörerna saknas med undantag för mindre delar som ingår i annan forskning. Personen Peder Herzogs biografi har hittills endast blygsamt belysts. Projektet genomförs i två steg. I det första inventeras och sammanställs material från olika offentliga och enskilda arkiv. Likaså digitaliseras ett urval för att publiceras via internet som en komplettering och fördjupning till bokens innehåll. I det andra steget produceras en bok med skriftställaren Per T H Dahl som författare och till utförandet rikligt illustrerade med bilder och originaldokument från arkiven. |
|
| Loft, Anne | Lunds universitet | Redovisningens reglering och praktik | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 2 944 000 kronorUnder de senaste decennierna har antalet regleringar inom redovisningsområdet ökat betydande. Globalisering, ökad miljöhänsyn och finansiella kriser är några förklaringar till den ökade omfattningen av nya regleringar. En betydelsefull fråga i sammanhanget, är vilka effekter de nya regleringarna medför på företagens verksamhet. Redovisning har en central roll i företags ekonomiska beslutsfattande. Nya regleringar kan påverka företagens redovisningspraktik och en förändrad redovisningspraktik kan i sin tur påverka de ekonomiska beslut som fattas av företagsledningar. Trots att reglering och redovisning är betydande aktiviteter i företag är kunskapen om hur regleringar påverkar företagens praktik begränsad. För att utveckla kunskapen om relationen mellan regleringar och praktik, genomförs tre relaterade delprojekt. Det första delprojektet fokuserar hur den nya redovisningsmodellen enligt IFRS påverkar företagens beslutsfattande. Det andra delprojektet fokuserar på att jämföra hur regleringar påverkar redovisningspraktiken i två branscher med olika omfattande regleringskrav. Det tredje delprojektet fokuserar på hur redovisningsregleringar påverkar redovisnings- och revisionsprofessionens praktik. |
|
| Palme, Mårten | Stockholms universitet | Likhet inför lagen? Effekten av domares bakgrund på deras beslutsfattande | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 875 500 kronorAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande mänsklig rättighet och innebär att alla ska behandlas rättvist i en rättegång oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Insikt om huruvida domares och nämndemäns åsikter och värderingar påverkar deras domslut är därför elementärt för att säkerställa liket inför lagen. Idag finns dock ytterst begränsad kunskap om i vilken utsträckning domstolar är opartiska. Det här forskningsprojektet syftar till att analysera huruvida diskriminering förekommer i det svenska rättssystemet. Från forskningssynpunkt erbjuder det svenska domstolsväsendet en unik möjlighet att undersöka detta, eftersom det är slumpmässigt vilken domare och vilka nämndemän som dömer i ett visst brottmål. Vanliga metodologiska problem såsom att exempelvis domarens bakgrund är korrelerad med brottmålets karaktär kan därmed undvikas. Tillgången till svenska registerdata gör det vidare möjligt att studera vilken inverkan bakgrundskaraktäristika såsom exempelvis socioekonomisk bakgrund, kön, etnicitet och brottshistorik har. Det faktum att nämndemän medverkar gör att vi även kan undersöka om politiska åsikter påverkar beslutsfattande i domstolarna. Ingen tidigare studie har kunnat kombinera detaljerade registerdata med en experimentell forskningsdesign för att besvara denna fråga på ett trovärdigt sätt. Vårt forskningsbidrag kommer således att vara av stor betydelse både för den politiska debatten och den internationella forskningen på området. |
|
| Marton, Jan | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Osäkerhet i externredovisning | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 947 000 kronorKapitalmarknader sätter ett pris på investeringsvilligt kapital och har som funktion att fördela kapital till de verksamheter där det gör mest nytta. Detta bidrar till tillväxt och skapandet av nya jobb i ekonomin. För att kapitalmarknader ska fungera är det av stor vikt att investerare och långivare har tillgång till information av hög kvalitet. Den viktigaste och mest systematiska informationskällan är extern redovisning, exempelvis i form av årsredovisningar. Osäkerhet i redovisade siffror kan göra att investerare inte har så stor nytta av redovisningen, vilket kan medföra att kapitalmarknader fungerar sämre. Det finns flera orsaker till att osäkerhet i redovisning har blivit viktigare under senare år, inklusive internationalisering av kapitalmarknader, införandet av internationella redovisningsstandarder, finansiella kriser och ökad betoning av hittills oreglerade områden såsom miljöredovisning. I denna studie fokuseras på orsaker till osäkerhet i redovisning, samt på åtgärder som kan vidtas för att reducera osäkerhet. Vad gäller orsaker studeras vilka poster i resultat- och balansräkning som uppvisar hög osäkerhet. Gällande åtgärder studeras framförallt kompletterande upplysningar, och den roll som förtroende för företag och deras ledningar kan ha för att minska osäkerhet. Resultaten kan ge vägledning för redovisningens normsättare, redovisande företag och användare av redovisning på kapitalmarknaden. |
|
| Catasús, Bino | Stockholms universitet | Forskningsskolan i redovisning – FIRE | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 2 280 000 kronorRedovisning är ett av de största undervisningsämnena vid universitet och högskolor. Samtidigt är det nästan omöjligt att rekrytera bra lärare och forskare till ämnet. Vi har själva upplevt detta när vi har varit sakkunniga i Sverige och i övriga norden. Under de senaste åren har det visat sig att professurer vid Lunds universitet och KTH inte har kunnat tillsättas. Beskrivningen av situationen i Sverige är inte unik utan en liknande situation finns i Norden, Europa och USA. Under den kommande femårsperioden finns det ett behov av minst 50 nya doktorer i redovisning. De tre lärosätena (HHS, SU, UU) har en kritisk massa och kan skapa en god miljö för doktoranderna. Fakulteten är internationellt orienterad och publicerar sig regelbundet i de ledande redovisningstidskrifterna. Forskningsmiljöerna har lyckats attrahera forskningsanslag från finansiärer med mycket höga kvalitetskrav. Sedan 2007 har 23 doktorander disputerat och av dessa har 8 fått Wallanderstipendium. Vår ambition är att anta 6 doktorander det första året och därefter anta 3 doktorander per år. Två gånger per år kommer samtliga doktorander och handledare att träffas för att diskutera doktorandernas avhandlingsarbeten. Två internationellt ledande forskare kommer att knytas till forskarskolan. Doktoranderna vid forskarskolan kommer också att vara en naturlig del av forskarutbildningen vid sina heminstitutioner. |
|
| Palmertz, Camilla | Från konceptbilen Volvo YCC till inkluderande affärsutveckling | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorPublikationen beskriver hur vi under tio år har förädlat vår kunskap från att skapa Volvos konceptbil YCC, ofta kallad tjejbilen, till att bli en metod som används för affärsutveckling i många andra branscher. Metoden kallas vi LASS, vilken går ut på att fokusera på nya kundgruppper där köpkraften växer och inkludera dem i produktutveckling, marknadsföring och försäljning. I boken nämns ett antal exempel som vi har arbetat med, bland annat idébåten All Aboard, interiöra lösningar för en stadsbuss på uppdrag av Volvo Bussar, IHM Business School och den framtida utvecklingen av Stenungsunds fritidsbåts- och gästhamn. LASS metoden ligger även till grund för att skapa ett nationellt index där företag och myndigheter kan mäta hur inkluderande deras produkter/tjänster är sedda i ett kund/brukarperspektiv. Projektet att skapa ett LASS-index är finansierat av Verket för Innovation VINNOVA. Vi berättar också om hur vi skapat en unik konferens där produktutveckling/innovation, marknadsföring, försäljning & service och forskning vävs samman och de positiva resultat detta ger. |
||
| Kowalkowski, Christian | Linköpings tekniska högskola | Värdeskapande genom innovativa tjänstesystem i industriella nätverk | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 749 000 kronorFör att kunna bibehålla sin konkurrenskraft erbjuder traditionella industriföretag i allt högre grad innovativa, tjänstebaserade lösningar, vilket ökar beroendet av och till andra aktörer i omgivningen. Från att huvudsakligen ha arbetat utifrån en produktionslogik arbetar företag därmed utifrån en tjänstelogik, vilken bygger på att stödja kundens värdeskapande processer. Studien fokuserar på den transformation som sker då industriföretag på detta sätt förändrar sin affärslogik. För att utveckla kunskap kring konsekvenserna för både för det enskilda företaget och dess omgivning kommer både säljande och köpande företag liksom andra centrala nätverksaktörer att studeras. Studien kommer primärt att bygga på två teoretiska fält som tillsammans kan öka förståelsen för det problem som vi avser studera: tjänstemarknadsföring och det resursbaserade perspektivet på företaget. Eftersom befintlig litteratur huvudsakligen utgår från det säljande företagets perspektiv så avser vi även inkorporera ett nätverksperspektiv för att kunna förstå det värdeskapande systemet och kopplingarna mellan dess aktörer. Både kvalitativ och kvantitativ metod kommer att användas och nätverk i både privat och offentlig sektor kommer att undersökas. Ansökan avser stöd till att vidareutveckla en forskningsmiljö med industriell tjänsteforskning vid Linköpings universitet. Studien kommer att pågå i fyra år och finansiera en doktorand. |
|
| Englund, Peter | Institutet för Finansforskning | Konferens i försäkringsekonomi | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorSIFR anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. 2015 års tema är försäkringsekonomi. Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter försäkringsbranschen. Vi avser att belysa hur branschen kan anpassa sig till nya risker, t.ex. på klimatområdet; hur försäkringskontrakt kan utformas för att göra det lättare för konsumenterna att välja rätt skydd; hur nya produkter kan utvecklas mot risker som inte är försäkringsbara idag; hur finansiella kontrakt kan ersätta traditionella försäkringsprodukter; hur branschen påverkas av regleringar m.m. |
|
| Åkerman, Anders | Stockholms universitet | Internets påverkan på inkomstskillnader, produktivitet och globalisering | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 812 500 kronorEn av vår tids största frågor är hur en allt snabbare teknisk utveckling påverkar hur våra ekonomier fungerar. Internet, den ”tredje industriella revolutionen”, anses vara det senaste exemplet på en teknologi som i grunden förändrat moderna ekonomier och det är på internet som detta projekt fokuserar. Projektets första del gäller hur arbetsmarknader påverkas och det faktum att informationsteknologi ansetts speciellt gynna högutbildad arbetskraft. I de flesta länder ökar inkomstskillnader mellan låg- och högutbildade men det är svårt att veta hur mycket som beror på teknisk utveckling istället för exempelvis ökad globalisering. Och, för att vara mer exakt, vilken typ av utbildning, erfarenheter och andra karaktäristika är det som efterfrågas när teknik förnyas? Vi undersöker också i hur stor utsträckning företags produktivitet påverkas av teknisk utveckling och hur förändringar på företagsnivå påverkar utvecklingen av samhällets aggregerade produktivitet. Den andra delen gäller i hur stor utsträckning globaliseringen ökar på grund av utbredningen av den senaste av de viktigaste teknologiska förändringarna under modern tid, nämligen informationsteknologin. Kommer geografins roll för handel att minska med internets utveckling och därmed leda till det så kallade ”death of distance”? Den sista delen studerar vad som bestämmer hur internet sprids och när och varför olika företag eller regioner tar till sig ny teknologi i olika takt. |
|
| Lönnroth, Johan | Vad anser politiker och centralbankschefer idag om centralbanksreformerna? | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorProjektet innefattar intervjuer av ledande italienska och svenska politiker och centralbankschefer, som deltagit i besluten om de reformer som gjorde centralbankerna mer oberoende av det politiska systemet, om hur de idag ser på dessa reformer. Vilka var fördelarna? Vilka var nackdelarna? Är det dags för nya reformer? Eftersom jag levt i båda dessa världar – ekonomernas och politikernas – anser jag mig ha goda möjligheter att göra mig förstådd i båda. Jag känner också de politiker som var huvudansvariga för den svenska reformen 1998/1999. Med hjälp av Lars EO Svensson och Lars Jonung, som båda lovat ställa upp som mina referenspersoner, samt med hjälp av ett antal italienska ekonomer jag känner, tror jag mig också ha goda möjligheter att få intervjua också övriga. Min avsikt är att ställa samman resultaten och redovisa dem på ESHET:s (European Society for the History of Economic Thought, jag är medlem) årliga konferens i Rom 14 till 16 maj 2015. |
||
| Ruist, Joakim | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Östeuropainvandringen och Sveriges ekonomi | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 477 000 kronorEU:s utvidgning österut 2004 och 2007 är det enda exemplet i modern tid på införande av fri rörlighet av arbetskraft mellan länder med så vitt skilda inkomstnivåer. De ekonomiska konsekvenserna av den migration som följt har varit hett politiskt diskussionsämne i flera av de gamla EU-länderna sedan dess. Av dessa länder var Sverige ensamt om att varken 2004 eller 2007 införa temporära begränsningar i de nya EU-medborgarnas tillgång till arbetsmarknad och välfärdssystem. Sverige är därmed unikt lämpat för att redan nu utforska de ekonomiska konsekvenserna. Tidigare forskning har redovisat migranternas sysselsättning, inkomster, bidragsmottagande och kortsiktiga påverkan på offentlig sektor. Men dessa tidiga resultat är statiska genomsnitt av dels mer erfarna migranter och dels en väsentlig del nyanlända oerfarna. De är därför sannolikt missvisande för situationen på längre sikt. Det här projektet använder registerdata där migranter följs i upp till tio år för att studera inkomstassimilation och selektiv återmigration och därmed migrationens långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Följande fem delfrågor besvaras: 1. Hur länge stannar migranterna? 2. Stannar de ekonomiskt mer eller mindre framgångsrika längre, dvs. föreligger positiv eller negativ selektion i återmigration? 3. Hur utvecklas inkomster och bidragsmottagande över tid för de som stannar? 4. Vilken betydelse har hög-/lågkonjunktur för 1–3? 5. Vilka blir de troliga långsiktiga konsekvenserna för Sveriges offentliga sektor? |
|
| Umans, Timurs | Högskolan Kristianstad | Mångkulturella ledningsgrupper i svenska bolag | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 260 000 kronorMångkulturell kompetens i näringslivet framhävs av forskare, politiker och näringslivsföreträdare, men hur fungerar egentligen en mångkulturell ledningsgrupp? Om de överhuvudtaget fungerar, vad avgör om en mångkulturell ledningsgrupp påverkar bolag positivt eller negativt? Ledningsgrupper i Europa blir allt mer mångkulturella. Jämfört med övriga Europa är dock mångkulturella ledningsgrupper i Sverige ett relativt nytt fenomen. Forskning finns gällande ledningsgrupper ur ett generellt mångfaldsperspektiv, men relativt lite gällande kulturell mångfald. Detta projekt ämnar att generera ny relevant kunskap kring detta fenomen. Tidigare forskning visar tvetydliga resultat och forskningsområdet är teoretiskt splittrat, vilket indikerar outforskade faktorer som påverkar vilka konsekvenser en mångkulturell ledningsgrupp leder till. Projektet avser att utforska sådana faktorer via fallstudier och statistisk analys med specifikt fokus på ledningsgruppsprocesser. Bidraget kommer att vara teoriutveckling och ny empirisk kunskap om sambanden mellan hur mångkulturella ledningsgrupper fungerar i Sverige och vilka effekter dessa har på bolagen. Vi syftar även till att generera praktisk kunskap kring hur bolagen kan hantera mångkulturella ledningsgrupper och skapa möjligheter för bolagen. Forskargruppen har ett stort kontaktnät i svenska ledningsgrupper, har god erfarenhet av såväl kvalitativ och kvantitativ analys, och är väl förankrade i det internationella forskningssamfundet. |
|
| Rydqvist, Kristian | Handelshögskolan i Stockholm | Historisk aktiekurs- och redovisningsdatabas | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 850 000 kronorSvenska aktiepris- och redovisningsdata finns i Findatabasen från 1979 och framåt. Syftet med detta projekt är att uppdatera Findatabasen bakåt i tiden till 1912. Arbetet med att insamla dagliga aktiepriser och omsättningstal pågår och omfattar hittills 25 årgångar (1950, 1952, 1954 och 1957–1978). Detta projektet omfattar skanning av Handelshögskolans historiska samling årsredovisningar från börsbolagen 1912–1278. Centrum för näringslivshistoria kommer genomföra själva skanningen. När digitala kopior finns kan arbetet med att manuellt koda redovisningsinformation i Findata påbörjas. |
|
| Berggren, Niclas | Institutet för Näringslivsforskning | Tillit, tolerans och tillväxt – nya metoder för att hitta kausala samband | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 2 440 400 kronorDet är ingen självklarhet att en ekonomi fungerar väl och bidrar till ökat välstånd. Nationalekonomer har på senare år insett att lagar och regler är viktiga och påverkar människors vilja och möjligheter att bete sig produktivt. Även ”mjuka” faktorer analyseras numera av ekonomer, som forskar kring moral och normer samt sociala attityder som tillit och tolerans. Människors syn på sitt eget agerande och på andra människor kan ha stor ekonomisk betydelse. Ärlighet och pålitlighet kan t.ex. stimulera ekonomisk tillväxt genom att möjliggöra innovativt risktagande och smidiga transaktioner. I detta projekt studeras just hur kulturella och sociala faktorer av detta slag har ekonomisk betydelse. Särskild vikt läggs vid att försöka utröna kausala samband, dvs. vad som orsakar vad i samhället. Exempelvis tyder mycket på att social tillit ger ekonomisk tillväxt, men det är också tänkbart att ekonomisk tillväxt främjar tillit i ett samhälle. Metodmässigt är det ofta svårt att avgöra vad som är fallet, men det är av stor vikt att klarlägga orsakssambandets karaktär, inte minst för att kunna ge råd med större precision till ekonomisk-politiska beslutsfattare om hur de bör utforma politiken. Vi utforskar i tre delprojekt hur individers normer formas och hur normer påverkar deras val samt hur sambanden mellan normer, institutioner, och ekonomiska utfall ser ut på landnivå. Inom varje delprojekt använder vi en nyutvecklad metod som gör det möjligt att fastställa orsakssambanden. |
|
| Hagberg, Axel | Handelshögskolan i Stockholm, EHFF | Erfarenheter från det tidiga 1900-talets svenska skuggbanksektor | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 835 000 kronorDe svenska emissionsbolagen bedrev sin verksamhet inom en zon som idag går under benämningen shadow banking. Projektet "Shadow Banking in Sweden – Experiences from the early 19th Century" ska studera de svenska emissionsbolagens tillkomst, verksamhet och hastiga sorti från den finansiella spelplanen i samband med den finansiella kraschen 1922. Emissionsbolag bildades i vanlig aktiebolagsform 1914–1918 i syfte att främja svenskt näringsliv och att öka samarbetet mellan industrin och den finansiella sektorn. Dess uppgift var att kanalisera ett stort inlåningsöverskott till nya produktiva investeringar samt skapa nya oprövade kombinationer utifrån det svenska näringslivets befintliga resurser. Emissionsbolagen blev initialt mycket framgångsrika och blev snabbt en viktig del i formandet av 1910-talets starka framtidsoptimism. För eftervärlden har emissionsbolagsbranschen som försvann med 20-talskrisen dock mest kanske kommit att förknippas med spekulation. I ljuset av dagens europeiska situation med ett ökat fokus på regleringar, vilka lärdomar kan dras från de svenska emissionsbolagens uppgång och fall med 1920-talskrisen? Det kan vara intressant att fundera över likheterna mellan emissionsbolagen och dagens riskkapitalbolag. Kan det också ha varit så att en av det tidiga 1900-talets större svenska finansiella innovationer, emissionsbolagen, i själva verket var ett av 1920-talskrisens första offer och inte som de fram till idag ofta beskrivits, en av dess orsaker? |
|
| Flodgren, Boel | Lunds universitet | Avtalsrätten i omvandling | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 880 000 kronorAvtalsrätten genomgår idag stark omvandling som ett resultat av olika utvecklingstendenser i ekonomin. Den indelning i olika kategorier, som svensk avtalsrätt tidigare vilat på, gäller inte längre, t.ex. uppdelningen mellan nationellt och internationellt, mellan offentligt och privat och mellan varor/tjänster och immateriella tillgångar. Inom det övergripande forskningsprojekt, där detta doktorandprojekt utgör en central del, söker vi utifrån dessa tre utvecklingstendenser analysera och finna gemensamma principer i den allmänna avtalsrätten av idag. Doktorandprojektet har fokus på dikotomin offentligt–privat. Uppdelningen i avtalsrätten mellan offentlig och privat rätt är idag under stark press på grund av privatiseringar, nya regler för offentlig upphandling, m.m. Det uppstår inte sällan situationer där offentligrättsliga och privaträttsliga regler såväl överlappar som motverkar varandra. Kollisionen mellan offentlig och privat rätt är särskilt påtaglig inom offentlig upphandling. Med fokus på den upphandlande myndighetens civilrättsliga ansvar, och då särskilt på presumtiva konflikter mellan den allmänna avtalsrätten och EU:s upphandlingsdirektiv, är syftet med detta doktorandprojekt att klarlägga om och i så fall hur den nationella avtalsrättens allmänna läror om lojalitetsplikt, prekontraktuellt ansvar m.m. omformas mot bakgrund av EU-rättens krav på likabehandling av leverantörer och tillvaratagandet av konkurrensen på marknaden för offentliga kontrakt. |
|
| Bernitz, Ulf | Stockholms universitet | Forskningssamarbete i europarätt Stockholm – Oxford | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorProjektet avser The Oxford/Stockholm Torsten Söderberg Venture in European Law. Det gäller en fortsättning av det pågående forskningssamarbete med The Law Faculty, University of Oxford med inriktning på europarätt i vid bemärkelse som nu bedrivs under benämningen The Oxford/Stockholm Söderberg Venture och som leds av professor Ulf Bernitz vid Stockholms universitet. Projektet har som övergripande syfte att bidra till att svensk juridisk forskning får ökat internationellt genomslag och en starkare internationell inriktning genom samverkan med den omfattande rättsvetenskapliga aktivitet som bedrivs i Oxford och att därvid fungera som en katalysator. The Venture är främst inriktat på avgränsade delprojekt i form av konferenser, seminarier och work shops samt gästbesök av svenska rättsvetenskapare i Oxford som normalt leder till efterföljande publicering. |
|
| Hilling, Maria | Lunds universitet | Generalklausuler mot skatteflykt och skatteavtal – en komparativ analys | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 705 000 kronorForskningsprojektet behandlar några av de rättsliga utmaningar som motverkandet av skatteflykt innebär i en globaliserad värld. Trots att problemet med skatteflykt torde ha funnits i alla tider, ger den tilltagande globaliseringen upphov till rättsliga utmaningar som trovärdiga skattesystem måste kunna hantera. Syftet med projektet är att klargöra den rättsliga relationen mellan internrättsliga generalklausuler mot skatteflykt och skatteavtal i tre länders rättsystem. En förutsättning för att generalklausuler ska utgöra ett motmedel mot skatteflykt är att de inte begränsas av ingångna skatteavtal, vilket avgörs av den rättsliga relationen mellan dessa regelverk. Det kan konstateras att relationen mellan generalklausuler och skatteavtal uppfattas på olika sätt i olika länder, vilket motiverar det komparativa perspektivet. I studien jämförs svensk rätt med kanadensisk, respektive australiensisk rätt. Projektet är av värde på flera sätt, men framför allt för att det på vetenskaplig grund klargör några av de rättsliga möjligheter och begränsningar som måste beaktas för att på ett effektivt sätt motverka internationell skatteflykt. Eftersom skatteflykt leder till förlust av skatteintäkter, minskad respekt för skattesystemet, ökad komplexitet i skattelagstiftningen, icke-ekonomisk resursallokering och orättvis fördelning av skattebördan, är detta en betydelsefull fråga för industrialiserade länder. |
|
| Refors Legge, Maria | Stockholms universitet | Kränkande behandling i skolan – ansvar och tillämpning | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 871 000 kronorAlla barn i Sverige har rätt till skolundervisning. Detta är något som tillförsäkras dem i både Svensk lag och i Barnkonventionen. Under tiden som barnen befinner sig i skolan ska de skyddas från olika former av kränkande behandling. Detta skydd är väldigt viktigt eftersom barn i Sverige inte bara har en rätt till skolundervisning utan även en skyldighet att delta i densamma. Trots det lagstadgade skyddet mot kränkande behandling är det många barn som utsätts för sådana handlingar under och efter skoltid. Kränkningarna kan ta sig uttryck i både fysiskt och psykiskt våld och få både kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser för de barn som utsätts. Tanken med detta forskningsprojekt är att undersöka skolans rättsliga ansvar och tillämpningen av de lagar och regler som ska skydda barn från kränkande behandling i skolorna. I forskningsprojektet ska relevanta rättskällor studeras tillsammans med både domstolspraxis och myndighetsbeslut. En studie av alla ärenden som inkommit och avgjorts av Barn- och elevombudet under ett år ska också göras för att ytterligare granska den praktiska tillämpningen av rätten. Med stöd i dessa studier är förhoppningen att projektet ska fördjupa förståelsen för hur barn utsatta för kränkning behandlas av skolor, myndigheter och domstolar. Tanken är också att forskningen ska ligga till grund för resonemang om hur rätten kan och bör reformeras för att stärka barns rätt till en trygg skolgång och delaktighet i kränkningsärenden som rör dem själva. |
|
| Lindell, Bengt | Uppsala universitet | Rättskipning – vad är det? | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 1 158 333 kronorFör rättskipning ska finnas domstolar. Om rättskipningen brukar bl.a. sägas att den ska vara billig, snabb och säker och att domstolarnas arbetsuppgifter ska renodlas så att de kan ägna sig åt just rättskipning. Lagmotiv som handlar om rättegången i våra domstolar innehåller i stor mängd uttalanden av detta slag. Det centrala begreppet rättskipning är emellertid inte definierat, inte ens i regeringsformen, även om det där förs en viss diskussion om begreppets dynamiska karaktär. Med detta menas att det ändras över tid: Det som var rättskipning igår kanske inte är det idag. Syftet med projektet är att närmare undersöka begreppet rättskipning i svensk rätt i allmän process (brott- och tvistemål) och förvaltningsprocess, bl.a. för att visa hur dess innehåll har förändrats över tid. Undersökningen ska göras med hjälp av ett antal välkända kriterier (bl.a. prövningsorganet och dess sammansättning, rätt till muntlig förhandling, möjlighet att överklaga, verkställbarhet). Med hjälp av dessa är avsikten att deskriptivt söka klassificera olika slags mål och förfaranden som rättskipning eller som någon annan form av rättslig prövning. Med utgångspunkt i datainsamlingen och de använda kriterierna samt målsättningarna med en domstolsprövning ska sedan ett normativt rättskipningsbegrepp formuleras, bl.a. i syfte att formulera en mininivå för den verksamhet som bör få kallas rättskipning. |
|
| Jonsson Cornell, Anna | Uppsala universitet | Den digitala yttrandefriheten – en komparativ studie | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 780 000 kronorInternet och andra digitala teknologier har gjort det möjligt att kommunicera och studera information snabbare och i större mängder än någonsin tidigare. Yttrandefriheten fortsätter att vara en av de viktigaste rättigheterna i ett fungerande demokratiskt samhälle. Syftet med detta projekt är att analysera huruvida förhållandena för utövandet av yttrandefrihet kan anses ha förändrats i grunden sedan början av den digitala tidsåldern. Detta görs genom att jämföra hur fyra olika länder har anpassat sina nationella yttrandefrihetsgarantier till den digitala miljön. De länder som omfattas av denna studie är Sverige, Finland, Frankrike och Storbritannien. Olika sätt att reglera yttrandefrihet på nätet, möjligheter att censurera nätkommunikationer och -innehåll samt konflikter mellan yttrandefriheten, å ena sidan, och rätten till privatliv och säkerhet, å andra sidan, kommer att studeras i kontext av dessa fyra rättssystem. Likheter och olikheter mellan dessa länder kommer att analyseras i syfte att dra generella slutsatser kring anpassning av yttrandefrihet till den digitala miljön. Utifrån dessa slutsatser kommer det diskuteras ifall vår uppfattning om yttrandefrihet är föråldrad och borde förändras till följd av de förändringar som den digitala tidsåldern har fört med sig. Förutom att erbjuda en inblick i den digitala yttrandefrihetens ställning i fyra rättsystem, syftar detta projekt till att belysa hur yttrandefrihetens natur och kontext kan förändras genom tiderna. |
|
| Arnerstål, Stojan | Uppsala universitet | Användning av annans varumärke i marknadsföring | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 628 000 kronorIbland uppstår ett behov för en näringsidkare att i sin marknadsföring hänvisa till en konkurrents verksamhet eller varumärke. Behovet kan uppstå i flera situationer. Ett vanligt exempel som brukar nämnas är att någon tillhandahåller en tjänst som avser en annans näringsidkares produkter. Ett annat exempel är att en näringsidkare producerar varor som är kompatibla med en annan näringsidkares varor. För den som tillhandahåller varor eller tjänster av detta slag är det nödvändigt att kunna referera till varan som tillbehöret eller tjänsten avser. Enklast görs detta genom att använda varumärket för varan. Syftet med forskningsprojektet är att utreda förutsättningarna för rätten att använda annans varumärke i marknadsföring. Det råder betydande osäkerhet om rättsläget och om gränserna för vilken användning som är tillåten. Osäkerheten kan sägas ha uppstått till följd av den harmonisering och tolkning av varumärkesrätten som skett inom ramen för EU och EU-domstolen. Dessa frågor rör centrala delar av varumärkesrätten, eftersom det rör avgränsningen av vad ensamrätten till ett varumärke innebär i rättsligt hänseende. Det finns därför ett stort praktiskt behov av att dessa frågor analyseras från ett systemimmanent perspektiv, där de skilda utvecklingslinjer som finns inom EU-domstolens rättspraxis diskuteras inom en större varumärkesrättslig kontext. |
|
| Leviner, Pernilla | Stockholms universitet | Barns delaktighet genom offentliga biträden i LVU-ärenden | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 816 667 kronorEnligt grundläggande principer i såväl FN:s barnkonvention som nationell rätt har barn rätt till delaktighet och att få komma till tals i myndighetsärenden som berör dem. Delaktighet för barn är särskilt viktigt inom den sociala barnavården och speciellt när barn tvångsomhändertas och placeras utanför sina hem. Studier har dock återkommande visat att barn i sådana situationer ofta inte känner sig vare sig informerade eller delaktiga. Detta är anmärkningsvärt och problematiskt, särskilt med tanke på att barn i sådana fall företräds av offentliga biträden som har till uppgift att föra fram barns intressen och bästa. En central fråga är därmed vilken roll och funktion sådana biträden har. Tanken med detta rättsvetenskapliga forskningsprojekt är att undersöka och granska både rättslig reglering och praktisk tillämpning kopplat till barns rätt att komma till tals genom offentliga biträden. Utöver granskning och analys av rättskällor kommer därför både domstolspraxis att undersökas och intervjuer att genomföras. En viktig del är att intervjua barn om deras egna upplevelser av LVU-processen och att företrädas av rättsliga biträden. Genom att fördjupa förståelsen för den rättsliga regleringen är avsikten att forskningen ska kunna ligga till grund för förslag om hur rätten kan och bör reformeras för att skapa bättre förutsättningar för delaktighet för barn inom den sociala barnavården. |
|
| Svensson, Ola | Lunds universitet | Att avvika från lagen | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 550 000 kronorKännetecknande för svensk rätt är att det finns ett begränsat utrymme för domstolarna att inskränka en lagregels tillämpningsområde. En av anledningarna till detta är att lagtexter ofta är allmänt hållna och att det kan vara svårt för lagstiftaren att på förhand närmare förutse vilka tillämpningssituationer som kan uppkomma och hur de bör regleras. Genom att utgå från att det finns så kallade outtalade undantag ges domstolarna därmed kompetens att göra de nödvändiga justeringarna. Högsta domstolen har exempelvis i flera fall avvikit från lagens bokstav utifrån överväganden om bestämmelsens ändamål. Någon mer preciserad teori om när domstolar är berättigade att avvika från lagens ordalydelse har dock inte vuxit fram. I mitt arbete har jag tänkt gå igenom ett antal lagregler på kontraktsrättens område samt undersöka i vad mån domstolarna haft en benägenhet att inskränka tillämpningsområdet för reglerna i fråga och om det går att utläsa några mönster. Vidare inventeras och analyseras åsikter som har framförts i svensk doktrin. Även välkända internationella teorier på området uppmärksammas. En viktig del i arbetet är utarbetandet av en teori om en regelformulerings bristande finhet. Denna teori kan användas både som ett analysverktyg för att undersöka gällande rätt och för att föreslå ändringar i denna när det gäller möjligheten för domstolarna att avvika från en lagregels tillämpningsområde. |
|
| Maunsbach, Lotta | Lunds universitet | Avtal om rätt till domstolsprövning | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 145 000 kronorRätten till domstolsprövning är en grundläggande rättighet som förekommer i alla demokratiska stater. Utgångspunkten är att alla och envar har rätt att få sina tvister prövade av en domstol i ett förfarande som uppfyller vissa kvaliteter, en rättvis rättegång, och att staten har ett ansvar att tillhandahålla förutsättningar för sådana tvistlösningsförfaranden inför domstol. Däremot framgår det inte av rätten till domstolsprövning om denna också innefattar en rätt för parterna att med bindande verkan frivilligt avstå från tillgången till domstol och rättvis rättegång. Det är denna senare fråga, som behandlas i denna avhandling. Studien behandlar situationer där parterna på olika sätt genom avtal avstår från en processuell rättighet. Det handlar dels om överenskommelser där parterna avstår helt från domstolsprövning, dels om överenskommelser där parterna avstår från någon del av domstolsprövningen. I avhandlingen analyseras om det på förhand ingångna avtalet är bindande när det åberopas inför en domstol och vilka processuella rättsverkningar som avtalet ger upphov till mellan parterna och i förhållande till domstolen. Utgångspunkten är den situationen att två kommersiella parter, innan en tvist har uppkommit, genom avtal kommer överens om att avstå från rätten till domstolsprövning, helt eller delvis. När väl en tvist uppkommer önskar en av dem inte längre vara bunden av avtalsregleringen utan för en talan inför tingsrätten på ett sätt som strider mot avtalet. |
|
| Lagerlöf, Erik | Harward Law School, USA | Federalism och mixed agreements | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 184 000 kronorFrån att ha ansetts som en internationell organisation så är en konstitutionell klassificering av EU idag betydligt svårare, dess funktion och federala struktur saknar motsvarighet i omvärlden. I och med uppdelningen av kompetens, eller uppdelningen av makt för att uttrycka det annorlunda, mellan EU och dess medlemsstater agerar EU externt, internationellt, ofta genom att sluta så kallade ”mixed agreements”. Detta är en typ av juridiskt instrument som innebär att EU och medlemsstaterna individuellt, på egen hand, uttrycker en vilja att gemensamt bli bundna i ett avtal gentemot en tredje part eller flera. Genom att gå ihop och tillsammans svara för de förpliktelser och åtaganden som avtalet innebär kan EU och dess medlemsstater agera som en enhet där det internationella avtalet kräver det. Varken EU eller medlemsstaterna själva skulle således på egen hand kunna ingå det aktuella avtalet. Som exempel på dessa mixed agreements kan nämnas avtalet som slutits med världshandelsorganisationen (WTO), FN:s havsrättskonvention samt en mängd handelsavtal med länder i exempelvis Afrika. Syftet med min kommande forskning vid Harvard Law School är att bygga vidare på tidigare forskning och studera mixed agreements för att därmed kunna bidra till en klarare juridisk struktur gällande dessa avtal. Forskningen kommer att till stor del vara av komparativ karaktär, där USA och dess federala struktur kommer att kontrasteras gentemot den federalism som EU och dess medlemsstater valt. |
|
| Ågren, Jack | Stockholms universitet | Social adekvans | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 813 000 kronorEn grundläggande straffrättslig uppgift är att avgöra om en gärning utgör brott. Vid denna prövning är det av central betydelse att skilja mellan tillåtna och otillåtna gärningar. En gärnings tillåtlighet kan följa av att det finns en uttrycklig lagregel som anger förutsättningar för ansvarsfrihet. Men en gärning kan vara tillåten trots avsaknad av uttryckligt lagstöd med stöd i en lära om social adekvans. Trots betydelsen av social adekvans är den juridiska forskningen på området ytterst begränsad. Behovet av en sammanhållen och djupgående rättsvetenskaplig undersökning måste beskrivas som mycket stort. Projektet tar sikte på att analysera social adekvans dels i ett praktiskt perspektiv med fokus på att utreda frågor som handlar om identifiering, systematisering, gränsdragning och räckvidd, dels i ett rättsfilosofiskt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att utreda frågor av mer rättsideologisk och rättspolitisk art. Huvudsyftet med projektet är att knyta samman rättsdogmatik, teoribildning och rättspolitik på ett sätt som kan leda till insikter och kunskaper för rättstillämpare och lagstiftare, men härtill vara angeläget för såväl den interna rättsvetenskapliga debatten som för den allmänna debatten kring behovet och betydelsen av en lära om social adekvans. |
|
| Ahlin, Per | Stockholms universitet | Folkrätten i svensk säkerhetspolitik. Del II | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 835 000 kronorI avhandlingen Folkrätten i svensk säkerhetspolitik (1993) studerade jag hur Sverige använt sig av folkrätten i sin säkerhetspolitik. Tidsperioden som studerades var 1945–1992. Sedan dess har både folkrätten och svensk säkerhetspolitik genomgått stora förändringar. Neutralitetspolitiken är övergiven, Sverige är medlem i EU, FN:s roll har förändrats, nya hot mot världsfreden har uppstått. Det finns fler exempel. Utgångspunkten för den nu aktuella studien, som avser tiden 1993–2015, är att Sveriges användning av folkrätten i sin säkerhetspolitik förändrats i takt med detta. Frågan är i hur hög grad denna förändring skett, varför den har skett och om förändringen fått några avgörande rättsliga eller politiska konsekvenser. Ett syfte är att ta reda på om Sverige fortfarande använder folkrätten som skydd, om Sverige har kvar en stark tilltro till folkrätten och den kollektiva säkerheten, om Sverige fortfarande försöker begränsa staters handlingsfrihet med hjälp av legala och politiska åtaganden samt om Sverige fortfarande tolkar folkrätten strikt när det gynnar svenska intressen och flexibelt när det ansetts lämpligare. Studien kommer att delas in i fem huvuddelar: Neutraliteten, Medlemskapet i FN, Skyddet av det egna territoriet, reduktion av yttre hot samt internationella domstolar. |
|
| Hilling, Axel | Lunds universitet | Tolkning av skatterätt | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 860 000 kronorTrots att de för beskattningen fundamentala principerna om rättvisa och neutralitet har varit ledande utgångspunkter i lagstiftningsarbetet, har rättsutvecklingen gjort att dagens skattelagstiftning i många fall upplevs såväl orättvis som icke-neutral. Denna utveckling har motiverat ny lagstiftning mot uppfattad orättvis beskattning, såväl som en omfattande utredning för en ny, mer neutral bolagsskatt. En möjlig orsak till den rättsutveckling som visat sig gå på tvärs mot de för skatterätten grundläggande, och i förarbetena klart uttalade, principerna kan vara den svenska traditionen av att tolka skatterätten i ljuset av civilrätten, vilken under senare år även visat sig omfatta såväl internationell redovisningsrätt som finansiell teori. Genom sådan tolkning ges rätten sitt innehåll med hänvisning till utomskatterättsliga, systemfrämmade fakta och möjligheterna att i rättstillämpningen relatera till skatterättsliga principer begränsas därmed. I föreliggande forskningsprojekt analyseras den svenska skatterättsliga tolkningstraditionen mot bakgrund av vedertagen rättsteori, samt i jämförelse med anglosaxisk och kontinentaleuropeisk tolkningstradition av skattelagstiftning. Forskningen är viktig eftersom den presenterar juridiska argument för alternativa möjligheter att tolka skattelag, något som i Sverige på sikt kan leda till en rättsutveckling som är mer konform i förhållande till lagstiftningen syfte – vilket skulle gynna såväl lagstiftaren som rättstillämparen. |
|
| Vahlne Westerhäll, Lotta | Patienträttigheter | Rättsvetenskap | 2014 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorI detta forskningsarbete ska två övergripande frågor besvaras med utgångspunkt från tre lagstiftningar, nämligen HSL, PSL och den fr.o.m. 2015 gällande patientlagen. Den första frågan gäller om det finns en juridisk rätt att bli patient och därmed få vård (”få patientstatus”). Den andra gäller om den som erhållit patientstatus har några juridiska rättigheter i denna sin egenskap att vara patient. Att bli patient innebär en möjlighet att få behandling och förhoppningsvis bli frisk. De flesta människor upplever det vara av största vikt att bli delaktiga i hälso- och sjukvårdens utbud såsom en del av samhällets välfärds- och trygghetsförmåner. Rätten att bli delaktig i hälso- och sjukvården kan ses som en central mänsklig rättighet. I Sverige innebär detta dock inte att sjuka personer har ett rättsligt krav på medicinsk hjälp utan endast en rätt att konkurrera om knappa resurser. Detta utvecklas närmare i detta arbete. Så kommer frågan om rätten att bli patient att analyseras utifrån målen för hälso- och sjukvården och vårdgivarens skyldigheter samt utifrån vårdpersonalens skyldigheter. Frågan om rättigheter såsom patient berör patientens krav på vården och behandlingen, såsom god kvalitet och tillgodoseende av patientens trygghet i vården, behandling i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, vårdens tillgänglighet, respekt för patientens självbestämmande och integritet, hövligt bemötande, information och samtycke. Patientsäkerhetsfrågorna är härvid av centralt intresse. |
||
| Normark, Staffan | Kungl. Vetenskapsakademien | Ingvar Lindqvistprisen 2015 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorKungl. Vetenskapsakademien vill genom sitt lärarpris visa Sveriges lärare i matematik och naturvetenskap sin uppskattning, och samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Priset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var akademiens preses under åren 1987–1991. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter som alla är ägnade att visa på lärarnas viktiga roll i samhället. Priset delas ut sedan 1991. Kollegor, rektorer, elever och föräldrar inbjuds att nominera kandidater. Efter beredning av akademiens kommitté för skolfrågor förs förslagen till pristagare fram till akademiens ledamöter som beslutar om pristagarna vid en ordinarie sammankomst. Kommittén för skolfrågor består av representanter för akademiens klasser för matematik, fysik, kemi, biologi, medicin, teknik och samhällsvetenskap, samt didaktiker och före detta pristagare. Prisutdelningen sker vid akademiens högtidsdag. I samband med detta genomförs också ett halvdagssymposium där pristagarna presenterar sitt arbete och akademiledamöter ger vetenskapliga föreläsningar. |
|
| Fischer, Peter | Göteborgs universitet | Den Svenska Cypernexpeditionen: Ett palatskomplex från 1200 f.Kr. | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 1 022 000 kronorUtgrävningar i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke, Cypern – understödda av Torsten Söderbergs Stiftelse – har resulterat i exceptionella fynd från perioden 1600–1100 f.Kr. Resultaten har rönt betydande internationell uppmärksamhet. Den svenska expeditionen har kunnat framlägga bevis för långväga förbindelser med södra, mellersta och norra Europa inkl. Sverige, östra medelhavsområdet, Anatolien, Levanten och Egypten. En storskalig geofysikalisk prospektering med hjälp av georadar och magnetometer samt en radiostyrd helikopterdrönare med kamera ledde till upptäckten av en monumental, 50 x 40 meter stor, byggnad som p.g.a. av sin storlek och murarnas vidd fick arbetsnamnet "palats". Den nya upptäckten gör Hala Sultan Tekke till den största bronsåldersstaden inte enbart på Cypern utan även i hela östra medelhavsområdet. Testgrävningar under 2014 i den östra delen av palatset verifierade de geofysikaliska fynden: expeditionen fann grundmurar av sten och enastående fynd som inkluderar figuriner av människor/gudar och djur. Fynden är från perioden 1300–1150 f.Kr. Projektet avser avancerad arkeologisk forskning i samband med friläggningen av detta palatsliknande byggnadskomplex och att därmed säkra den Svenska Cypernexpeditionens fortsatta existens under åren 2016–2018. |
|
| Arvidsson, Kristoffer | Göteborgs konstmuseum | Översiktsverk för Göteborgs konstmuseum – engelsk utgåva | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 350 000 kronorI februari 2014 gavs boken Samlingen Göteborgs konstmuseum ut med stöd av Torsten Söderbergs stiftelse. I boken, som omfattar 497 sidor med 350 illustrationer i färg, presenteras museets samlingar i en tilltalande formgivning. Populärvetenskapliga essäer varvas med kortare texter för att i en tillgänglig form föra ut den senaste forskningen om samlingen. Nu vill museet ge ut en engelskspråkig version av boken med titeln The Collection. Gothenburg Museum of Art. Göteborgs konstmuseum har tidigare saknat ett aktuellt översiktsverk över sina internationellt eftertraktade samlingar. Museet ville därför skapa en bok som är tänkt att fungera både som en katalog över ett urval verk och en populärvetenskaplig framställning av samlingen. En engelskspråkig bok om samlingen är särskilt påkallad. Ett tidigare projekt, i syfte att skapa en katalog över samlingen tillgänglig via webben, har legat till grund för boken. Texterna i boken har tagits fram av museets personal i samarbete med forskningsavdelningen. Projektledning och redigering sker på museet. |
|
| Herjulfsdotter, Ritwa | Röhsska museet | Röhsska museets samlingar och historia | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 335 000 kronorDet råder brist på forskning och sammanställd kunskap om Röhsska museets framväxt och samlingarnas tillblivelse vilket är beklagligt då det handlar om en betydelsefull samhällsinstitution med stort inflytande inom formgivning. I detta avseende skiljer sig Röhsska museet från andra större museer för vilka grundliga historiska arbeten finns. Röhsska museets målsättning är att visa högkvalitativt konsthantverk och ge inspiration till nyskapande. Inspirationen har till stor del hämtats från öst. 1700-talet är ett annat viktigt intresseområde för museet. Inom forskningsprojektet Röhsska museets samlingar och historia riktas nu fokus mot museets 1700-talssamlingar. Museets 1700-talsföremål kommer huvudsakligen från högreståndsmiljöer. Senbarock, rokoko och gustaviansk stil är representerade, både importerat och svensktillverkat. Museet förvaltar också flera 1700-talsinteriörer och ett lusthus. Men vad är det för 1700-tal Röhsska museet visar? Valet av samlingar har påverkats av en rad faktorer som personliga intressen och tidens modeströmningar. Syftet med forskningsprojektet är därför att genom bred kulturhistorisk forskning fylla den kunskapslucka som finns. Projektet vill bidra till att tillgängliggöra ny kunskap om Röhsska museet och dess samlingar för fortsatt forskning och bidra till att ge vidgade perspektiv på museets verksamhet. Forskningsresultaten kommer att presenteras i en utställning i samarbete med Göteborgs konstmuseum, webbtext och i artiklar. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2015 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historiedagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheter för fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum e n möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Många av föreläsningarna publiceras i tryck form. |
|
| Larsson, Annika | Uppsala universitet | Bucklor på behagen 2 – fördjupade praktiska studier och rekonstruktioner | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 157 500 kronorÅr 2008 inleddes forskningsarbetet rörande vikingatida kvinnodräkt. Det konstaterades tidigt att de, för den kvinnliga gravdräkten så specifika, ovala spännbucklorna försvann ungefär samtidigt som mansdräkten övergick till att bli kristet betonad. Ingångshypotesen var att förändringarna från det förkristna samhället till det kristna inte bara bör ses i själva gravskicket, utan också speglas i förändringen av den kvinnliga gravdräkten. Dräkten kom att bli nyckeln till en helt ny förståelse kring normer och ritualer i det förkristna samhället – ett problemområde som presenteras i en kommande bok. I samband med presentation av projektet i en utställning hösten 2014 vid Uppsala universitets Museum Gustavianum, har uppsydda rekonstruktioner och tecknade illustrationer med stor betydelse för förmedling använts. Det är av stor betydelse för den slutliga bokprodukten att dessa presentationer kan omarbetas och anpassas för manuset och dess layout. Projektets steg 2 innefattar ett par månaders arbete för studier i mikroskop och därpå följande praktisk rekonstruktion, samt ett par månaders arbete för tecknade illustrationer där fotografier inte låter sig publiceras. Sökande är projektledare för manusarbetet som beräknas vara färdigt sista juni 2015. Den pågående forskningen presenteras på Museum Gustavianums hemsida. |
|
| Wilhelmson, Helene | Lunds universitet | Ölands järnåldersbefolkning: bioarkeologiska studier av migration, diet och demografi | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 190 000 kronorAvhandlingsprojektet syftar till att studera Ölands järnåldersbefolkning med utgångspunkt i gravarna, för att belysa samhällets struktur och dynamik. Öland hade ett omfattande flöde av varor och människor under järnålder och har varierade och rika arkeologiska källor. Materialet är både stort och väl daterat till underperioder av järnåldern och täcker hela perioden 500 f.Kr.–1050. Utifrån isotopprover på ben och tänder diskuterar jag variationer i migration och diet i jämförelse med bl.a. hälsa och sjukdomar, spår av våld, kroppslängd, kön och dödsålder såsom studerat osteologiskt i skelettet. Jag jämför även dessa resultat med gravarnas arkeologiska aspekter (gravform, fynd osv.) för att få en mångfacetterad bild av social struktur och identitet på såväl individ- som samhällsnivå. Då de olika resultaten speglar olika specifika perioder i en individs liv tolkas de i relation till livscykeln också, något som sällan tas full hänsyn till i tolkningar av isotopanalyser. En motsvarande studie, som integrerar isotopresultaten i ett osteologiskt och arkeologiskt sammanhang på detta sätt, har aldrig tidigare gjorts i Skandinavien. Studien drar nytta av det exceptionellt rika gravmaterialet från Öland på ett brett och tvärvetenskapligt sätt och bidrar till att vidga perspektivet på järnålderssamhället och samtidigt utveckla det bioarkeologiska forskningsfältet. |
|
| Bjerrhede, Staffan | Kållereds hembygdsförening | Gården Sagared i Kållered – med anknytning till Ostindiska Kompaniet | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 216 000 kronorKållereds Hembygdsförening har ett omfattande arkiv som består av handlingar och foton. Detta material har under våren 2014 förtecknats med bidrag från stiftelsen. Det mycket omfattande och intressanta gårdsarkivet från gården Sagered i Kållered kommer nu under hösten att förtecknas också med bidrag från stiftelsen. Sagered har en stark anknytning till Ostindiska Kompaniet vilket gör det ytterligare attraktivt för historieforskare. Efter att Sagereds arkiv har förtecknats behövs nu ytterligare forskning om gården och sammanställning av materialet. Framför allt är det ägandelängden med släkter och deras koppling till Ostindiska Kompaniet som bör utforskas. Även boningshusets historia, inredning, möblering genom bouppteckningar, berättelser genom arkivsökning och annat som rör gården ingår. |
|
| Areskoug, Nils-Göran | Transdisciplinära dialoger | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 120 000 kronorSyftet med detta nätverk för dialoger över ämnesgränserna är att skapa en infrastruktur för ett strategiskt observatorium och en mötesplats för integrativa samtal för att bättre möta de framtida komplexa utmaningar som det framtida samhället står inför och vars lösningar kräver särskilt bred kompetens. Beslutsfattande med vittgående konsekvenser beror av hänsyn som berör alltfler angränsande områden. Behovet är stort av handlingsmodeller som ge nya vägar att utveckla kunskapsbaserade policies för samordning över disciplingränserna. Dessa dialoger förs i valda mediaplattformer och kommunikationskanaler som främjar ett nordiskt kunskapsutbyte och med syfte att aktualisera en framtidspotential på bas av delade värderingar och gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk framtidsdialog genom konstruktivt kulturutbyte syftar till att fördjupa känslan av samhörighet och förbättra förutsättningarna för värdeskapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur. Nätverket av dialogpartners omfattar personliga dialoger på hög strategisk nivå (entreprenörer, ministrar, forskare). Genomförda kunskapsdialoger publiceras på internetarenor för opinion och debatt och i aktuella publikationer under produktion. Med nätverksbaserad kunskapsintegration utvecklas en bas för framtida projekt- och programorganisation som genererar stabilitet och långsiktighet med kultivering av värden som rot till en kreativ dialog mellan vetenskap och näringsliv. |
||
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 695 000 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin - "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. Ett mycket begränsat fältarbete berörde Offerplats Finnestorp liksom en av de mest spektakulära guldfynden såsom fyndplatsen för guldhalskragen från Möne (norr om Ulricehamn) samt slagfält vid Varola. I det pågående forskningsarbetet ingår en mindre utgrävning (söka efter hjälmdetaljer), konservering av en mindre mängd föremål, internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av ett större vetenskapligt bokverk och en populärvetenskaplig bok. Under 2013 har påbörjades ett analysarbete kring metallföremålen från Finnestorp. Under 2014–2015 publiceras den första bokvolymen om Finnestorp. |
|
| Rollenhagen Tilly, Linnéa | Carl Johan Cronstedt, arkitekt och organisatör – en man av sin tid | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorTryckning av en bok om överintendenten Carl Johan Cronstedts (1709–1777) verksamhet och samlingar. Greve Carl Johan Cronstedt nämns i en mängd studier om svenskt 1700-tal: som kakelugnens rationaliserare, som överintendent eller i samband med den världsberömda samlingen som bär hans namn på Nationalmuseum. Till skillnad från de andra överintendenterna visade Cronstedt ett stort intresse för ekonomi och hans mycket pragmatiska läggning är en orsak till varför han inte har gått in i historien som en ”stor” arkitekt. Men hans verksamhet anses ofta som tråkig eller ointressant, vilket har lett till att en biografisk framställning om honom hittills saknats. En sammanställning av redan genomförd forskning och en närmare undersökning av ett otroligt rikt arkivmaterial vittnar emellertid om att hans roll i den svenska arkitekturhistorien bör omvärderas. Allt tyder nämligen på att han genom sin pragmatiska läggning mycket aktivt bidrog till moderniseringen av vår svenska arkitektur, stadsplanering och bomiljö. Målet med denna bok är därför att ge en bättre insikt i Cronstedts teoretiska och praktiska bidrag till svensk arkitekturhistoria. I fyra kaptiel presenteras Cronstedts utbildning, ett urval av hans aktiviteter som ämbetsman och arkitekt samt bibliotekets historia och innehåll. |
||
| Wadell, Leif | Frimurarsamhället i Göteborg | Louis Jean Desprez, plafondmålning "Solguden Apollo" | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorPlafondmålningen är för Göteborg oersättlig och unik, om den lämnats att undergå vidare nedbrytning, skulle ett kulturhistoriskt värdefullt och riksintressant objekt gå förlorat. |
|
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Aeroseum Science Center | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorAeroseum startade upp ett skolprojekt under 2010 som hade som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning för elever från förskolan till universitetsnivå. Motivet var att öka intresset, studiemotivationen och förståelsen i MNT – matematik, naturvetenskap och teknik. Våra ämnen skall i framtiden täcka in allt från vårt kulturarv till olika ämnesområden enligt den nya läroplanen. En stor del av undervisningen är baserad på praktisk undervisning, varför vi bygger upp olika stationer och miljöer på ett ämnesövergripande sätt. Målet är att kunna ta emot bortåt 500 skolklasser per år. Nu har ursprungsprojektet gått över till att Aeroseum skall bli ett Science Center. Anledningen till detta är att det numera är ett villkor från myndigheterna för att i framtiden bli beviljade offentliga medel för skolverksamheten. Detta ställer nya krav på vår skolverksamhet. Det fodras idag fler interaktiva arbetsstationer. Användandet av ännu mer databaserade uppgifter m.m. Allt detta ställer nya krav på vårt datanätverk som är underdimensionerat och måste utvecklas för att klara av de cirka 60 Science Centerstationer som erfordras. I dagsläget finns 6 stationer igång och flera är under uppbyggnad. Torsten Söderbergs stiftelse har bekostat 4 av dessa under 2014. Projektet är en fortsättning från vår senaste ansökan och projektet kommer att fortsätta till Aeroseum är godkända av myndigheterna så att ekonomiskt stöd kan erhållas. |
|
| Andersson, Christer | Ås kloster, markradar 2015 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorMarkradarundersökning som ett led i arkeologisk forskning är en metod som blivit allt mer förekommande. Anledningen är naturligtvis den snabba utvecklingen på elektronikområdet med allt mindre och billigare komponenter till markradarn, men också allt mer sofistikerade programvaror i takt med utvecklingen på datorsidan. Markradarn kan liknas vid de ekolod som fiskare använder för att lokalisera fiskstim men istället för ljudvågor användes radiovågor som reflekteras från marken när radiovågen möter ett annat medium. En radarvåg som sänds genom marken reflekteras när den träffar en sten på samma sätt som en våg på en lina som är fäst i en vägg reflekteras först när den träffar väggen. Vet man hur fort vågen färdas kan man räkna ut avståndet till väggen och på samma sätt gör man med markradarns vågor. Vi kan också få viss information om vad det är som markradarns radiovågor reflekterats mot genom att studera den reflekterade vågen. En lina som är fäst vid en stabil vägg ger också en reflekterad våg som är annorlunda än om linan är fäst runt om en smal böjlig trädgren. Fördelen med endast markradar vid en arkeologisk undersökning är, att det är en icke förstörande metod. Vid en arkeologisk utgrävning rör man oundvikligen om i jordlagren och en eventuell efterföljande grävning på samma ställe har berövats all information. Genom att använda markradar vid en arkeologisk utgrävning behöver man heller inte gräva upp ett stort område, utan kan gå direkt på det eftersökta stället. |
||
| Botwid, Katarina | Lunds universitet | Skärvans Renässans – ny analysmetod för tolkning av arkeologisk keramik | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 121 125 kronorSom forskare och arkeolog arbetar jag med att förmedla de berättelser som kan tolkas fram ur det konkreta material som kommer fram vid en arkeologisk utgrävning. Den hantverkande människan är ofta i fokus inom dagens arkeologi och i framtiden kommer vi eventuellt att kunna identifiera individer eller mindre grupper som specialiserat sig inom hantverket. Det finns flera utmaningar inom hantverksperspektivet. Några utmaningar kan vara att undersöka hur man i forna tider ordnat sin hantverksmiljö och hur man tagit till vara på omgivningens resurser. Andra frågor kan gälla hur miljö och klimatförändringar kan ha påverkat hantverkets situation och utveckling. Troligen var den forntida hantverkaren tvungen att förändra sitt sätt att arbeta när klimatet blev kallare eller fuktigare. I keramikartefakter kan fingeravtryck och märken efter olika redskap bli kvar till oss att tolka. Man ser spåren inbrända och stelnade till den form som nu kan ge oss den information vi så ivrigt söker.Som keramiker och arkeolog kan jag läsa kärlen. Min möjlighet att se hur en forntida kollega plötsligt fick bråttom och i all hast avslutade ett från början noggrant arbete för två tusen år sedan, gör att dessa ordlösa händelser kan verbaliseras och förstås över tid. Att kunna se och ta vara på den informationen ger åter en möjlighet att se det stora arkeologiska keramikmaterialet, som finns i museernas magasin, som en högintressant källa till ny kunskap. |
|
| Söderberg, Elisabet | Stockholms universitet | De eftersträvande – unga människor med rörelsehinder och deras karriärval | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 305 000 kronorAtt välja studie- och yrkesväg kan vara knepigt för alla och en var. Vad passar jag till, vad tycker jag är roligt, hur ser möjligheterna ut på arbetsmarknaden osv. är rimliga frågor att ställa sig. Om man har svårigheter i form av rörelsehinder kan detta göra att både man själv och andra tvivlar på ens förmåga och då blir valet inte lättare. Avhandlingen handlar om hämmande och främjande faktorer i karriärvalet. De hämmande har hittills i avhandlingsarbetet visat sig vara t.ex. dålig tillgänglighet, krångliga regler och en omgivning som försöker begränsa individens handlingsutrymme. Många av respondenterna har visat sig vara utsatta för överbeskydd av omgivningen vilket har utgjort en starkt hämmande kraft i deras liv och påverkat deras tilltro till sin förmåga negativt. Dessa hämmande faktorer utgör tillsammans incitament för en ond spiral som leder till en devalverad självbild. Detta i sin tur minskar handlingsutrymmet vid studie- och yrkesvalet. En starkt främjande kraft verkar målet, ett självständigt och yrkesverksamt liv, utifrån sina egna förutsättningar, utgöra. En annan viktig främjande faktor utgörs av en omgivning t.ex. familj och vänner, som affirmerar individen och uppmuntrar denna att våga mer än vad individen kanske tror att den klarar. |
|
| Hadenius, Patrik | Forskning & Framsteg | Utgivning av Forskning & Framsteg under 2015 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 44 500 kronorTidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades år 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierande organisationer. Tidskriftsverksamheten går med förlust. Utan externa bidrag skulle en fortsatt utgivning inte vara möjlig. Sedan 2010 har flera åtgärder vidtagits för att stärka ekonomin, bland dem en utökad utgivning till 10 utgåvor, annonsförsäljning, ny layout samt redaktionella samarbeten. Genom att bidragsfinansiera delar av verksamheten kan stiftelsen bemanna en kvalificerad redaktion med fackkunskaper inom naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap, samt hålla en bred bevakning av och rapportering om svensk forskning. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning och stimulera intresset för vetenskap. |
|
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet vid 1900-talets mitt | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorÅr 1958 öppnade Moderna Museet i Stockholm. Museisamlingarna bestod då till stora delar av konst överförd från Nationalmuseum, men också av inköp, gåvor och donationer avsedda speciellt för ett blivande svenskt modernt konstmuseum. Tio år tidigare, i slutet av juni 1948, invigdes Prins Eugens Waldemarsudde, ett museum som per definition kan betraktas som Sveriges första museum för modern och samtida svensk konst. Genom sitt testamente överlämnade prins Eugen sitt forna hem med konstsamlingarna till svenska staten med syftet att det skulle bli ett offentligt museum. Därmed fick prinsens konstsamling omfattande dryga 2 000 verk liksom hans egen konstnärliga produktion en permanent visningsplats. Dessa två museer är exempel på två olika typer av museigrundanden; det ena tillkommet på enskilt initiativ, det andra ett offentligt grundat institutionellt museum. De är dessutom endast två exempel på nya svenska konstmuseer öppnade kring 1900-talets mitt. Ett flertal länsmuseer har fokuserat konsten i sina samlingar och även ett flertal donatorsmuseer/konstnärshem öppnade vid denna tid. Svenskt konstmuseiväsende är ett till stora delar outforskat område och det konstsociologiska perspektiv som denna undersökning använder sig av kommer att ge resultat både för grundläggande kunskap på området och fungera som en bas för vidare analys av konstmuseernas roll i samhället igår, idag och imorgon. |
||
| Ivansson, Birgitta | Dokumentation av bygdehistoriska intervjuer | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 15 000 kronorÖverföring av ett 50-tal kassettband och rullband med bygdehistoriska intervjuer till dagens teknik för att göra materialet mer tillgängligt och bevara det för framtiden. |
||
| Rydin, Urban | Bröderna Röhss – Röhsska museets första donatorer | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorFöreliggande arbete är en undersökning av främst den företagarverksamhet som de två första generationerna av familjen Röhss bedrev inom svensk industri från ca 1825 till nästa sekelskifte. Med denna utgångspunkt berörs såväl viktiga delar av den Göteborgska historien som industrialismens genombrott och utveckling i Sverige. Wilhelm Röhss den äldre och dennes söner Wilhelm och August var viktiga delar av det välståndssprång Sverige tog från att vara ett fattigt jordbruksland till att bli ett av världens rikaste länder. Det Röhsska handelshuset började med en ganska spretig verksamhet men specialiserade sig ganska snart på trä- och järnverksamhet. Då dessa kapitalkrävande verksamheter krävde mer kapital för sin utveckling togs initiativ till uppbyggandet av banker som sedan tog över handelshusens roll som kreditförmedlare. Inte förvånande nog var det Röhsska handelshuset även involverat i utvecklingen på transportområdet, i synnerhet när det gäller järnvägar. Nästan lika naturlig var aktiviteten i försäkringsbolag. Göteborgs utveckling är i hög grad kopplad till näringslivet. Tillväxten skapade sedan stora sociala problem för arbetarklassen. Detta födde enskilda initiativ och donatorer ställde stora kapitalbelopp till stadens förfogande för samhälleliga ändamål. Den Röhsska släkten är en viktig del av den göteborgska donationsandan och deras donationer berörs i arbetet. Boken berör också den Röhsska släktens ursprung i Tyskland och Danmark och andra medlemmar av släkten. |
||
| Sidén, Karin | Prins Eugens Waldemarsudde | Prins Eugen 150 år | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorI samband med att Prins Eugens Waldemarsudde anordnar en stor jubileumsutställning med anledning av att det då var 150 år sedan prins Eugen föddes, kommer en praktfull och omfattande bok om prins Eugens konstnärskap och livsgärning att produceras. Prins Eugen (1865–1947) var en av sin generations främsta landskapsmålare och en betydande konstsamlare, mecenat och kulturpolitiker. Boken som kommer att innehålla ny forskning och innefatta ett flertal artiklar av sakkunniga skribenter kommer bland annat att beskriva prins Eugens politiska gärning och hans aktiva motstånd till nazismen under andra världskriget, samt prins Eugens relationer till författaren Verner von Heidenstam, musikerna och kompositörerna Wilhelm Stenhammar och Tor Aulin samt hans samarbete med arkitekten Ferdinand Boberg. Artiklar om landskapsmålaren, mecenaten, konstsamlaren och personen prins Eugen kommer också att publiceras. Även Waldemarsuddes park och trädgård kommer att få ett kapitel i boken. Boken kommer att ges ut i samarbete med Bokförlaget Atlantis. |
|
| Nyqvist Thorsson, Anna | Göteborgs universitet | Liljestenar och stavkorshällar under 1100- och 1200-talen i Vänerlandskapet | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 195 000 kronorAnsökan avser finansiering av slutförandet av min avhandling som utgår från ett medeltida material benämnt liljestenar och stavkorshällar. I dagsläget återstår viss textproduktion och textredigering, cirka sex månaders arbete, för att färdigställa avhandlingen för tryck och ventilering. De kapitel som omfattar inledning och forskningshistorik, teori och metod samt de tre analyserande kapitlen är i princip färdigskrivna. Liljestenar och stavkorshällar är gravhällar, oftast i sandsten med bilder i form av växtrankor, livsträd och stavkors. Stenarna kan knytas till de äldsta medeltida stenkyrkorna och kan dateras till 1100- och 1200-talen. Istället för att som tidigare förstå dem utifrån konsthistoriska aspekter diskuterar jag stenhällarna som ett arkeologiskt material. Liljestenar och stavkorshällar tillför inte enbart kunskap om medeltidens bildvärld och konstuttryck. Som gravmonument ger de även kunskap om sociala förhållanden, hur man såg och förhöll sig till döden och de döda och hur gravmonument och kyrkplats spelade en aktiv roll i sociala strategier och formerandet av sociala grupperingar i det medeltida samhället. En viktig fråga att diskutera har därför varit varför det blev det så betydelsefullt för en viss grupp människor under 1100- och 1200-talen att uttrycka sin identitet genom dessa specifika gravmonument. |
|
| Lysén, Svante | Bohuskust – ett vresigt paradis | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorUnder senaste decennier har det endast producerats en handfull filmer om bohuskusten såsom hummerfiske, skärgårdssamhällen och undervattensfilmer, men inte någon heltäckande film om den bohuslänska kustnaturens djur- och växtvärld under fyra årstider. BOHUSKUST – ett vresigt paradis (58 min) är en naturdokumentär om bohuskustens natur under fyra årstider sett genom en kajakpaddlares ögon, men också om dess förändring, ekologi och miljöhot. Det är en skildring av både det bekanta där betraktaren känner igen sig och det obekanta där upplevelser, fakta, aktuella vetenskapliga rön och filosofiska betraktelser kommer att vara tankeväckande och leda till nya insikter. Filmen kommer att söka bohuskustens själ och framför allt skildra djur, växter och natur i skiftande ljus under året. Den kommer även ge en inblick i kustlandets spännande historia från bronsåldersgravar till mera sentida sillperioder och stenbrott. Miljöproblem som bl.a oljeutsläpp, strandskräp och överfiske kommer också att belysas. Den röda tråden kommer att vara en kajakpaddlare som på ett personligt sätt upptäcker och upplever skiftande miljöer under sina färder längs kusten och som skapar vattenkänsla ur ett närperspektiv. Den färdigredigerade naturdokumentären planeras som en visningsrätt för SVT och grannländernas tv-kanaler för att ge en bred publik inblick i bohuskustens världsunika landskap och natur. |
||
| Linde Bjur, Gunilla | Arkitekter i Göteborg under hundra år. Kvinnor tar plats på 1900-talet | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorGöteborgs arkitekturhistoria de senaste hundra åren har präglats av en stor skara högskoleutbildade arkitekter. Under tidigt 1900-tal utövades yrket enbart av män, medan idag drygt hälften av alla arkitekter i Sverige är kvinnor. Forskningsprojektet har arbetstiteln Arkitekter i Göteborg under hundra år. Kvinnor tar plats på 1900-talet. Det är en fortsättning på den forskning som 2013 presenterades i boken Arkitekter och fasader. Göteborg 1850–1920. Brytpunkten 1920 motiveras av att kvinnor trädde fram som arkitekter i Sverige detta årtionde. Arkitektyrkets utveckling och stadens arkitekturhistoria under hundra år kommer att belysas genom fokus på ett trettiotal arkitekter, alla kvinnor, vars verksamhet präglat Göteborg. Genom arkivforskning och djupintervjuer framställs ett antal korta yrkesbiografier. Pionjärer som Dagmar Hall, Anna Lous Mohr och Ingrid Wallberg har skymtat i tidigare forskning, medan Ingegerd Ågren (f. 1922) och hennes långa verksamhet med början på 1940-talet återstår att lyfta fram. Det finns ytterst lite skrivet om kvinnors arkitektverksamhet i Göteborg under de senaste femtio åren. Flera av de yngsta arkitekterna i studien, kommer sannolikt att vara aktiva långt efter Göteborgs 400-årsjubileum 2021. |
||
| Bergman, Lars | Riksföreningen Sverigekontakt | De karolinska fångarnas censurerade brev | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 375 000 kronorEfter nederlagen vid Poltava och Perevolotjna år 1709 placerades 23 000 krigsfångar ur den svenska hären ut i Ryssland, många i Sibirien. Den verkliga svenskstaden blev Tobolsk. Svenskarna var förhållandevis välutbildade och kom därför att spela en stor roll lokalt. De ingenjörskunniga ledde byggnadsarbeten, svenska skolor drog till sig ryska elever. Konflikter förekom, men svenskarnas insatser kom att uppskattas. Fortfarande talas det om detta i sibiriska städer. Så är exempelvis borgmästaren i Jekaterinburg, Jevgenij Rojzman, starkt historieintresserad och en stor Sverigevän. Förhållandena finns skildrade i dagböcker och brev. Många brev från och till de svenska krigsfångarna fastnade i den ryska censuren. Sedan de ryska arkiven öppnats på 1990-talet, har breven blivit tillgängliga. Det planerade projektet skall i första hand ställa dessa brev till förfogande för svensk, rysk och internationell forskning och allmänhet. En utgåva av något slag (som bok och/eller i elektronisk form) är den naturliga produkten. Projektet kan förväntas förse historiker med ny information. Framför allt tycks breven belysa krigsfångarnas egen situation, deras tankar och föreställningar, men också det dagliga livet. Freden 1721 medför en markant omsvängning i svensk historia. De krigsfångar som återvänder hem (ca en fjärdedel) har troligen betytt mycket för den vidare historiska utvecklingen, men deras roll är otillräckligt undersökt. De hittills censurerade breven erbjuder ett lyckligt tillfälle. |
|
| Nitenberg, Annelie | Västsvensk Arkeologi | Härskaridentiteter i liv och död i vendel- och vikingatida Västergötland | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 273 000 kronorUte i landskapet finns många olika typer av materiella lämningar som utgör spåren efter människors agerande i förgången tid. Dessa spår kan utgöra ledtrådar till den dåtida människans liv, förutsättningar och tankevärld. I avhandlingen Härskaridentiteter i liv och död: maktuttryck och maktstrategier i Västergötland under vendel- och vikingatid vill jag utifrån statusgravar och de sociala eliternas livs- och representationsmiljöer studera dessa eliters strategier för att uppnå möjligheten att utöva makt. Jag intresserar mig även för härskarideologier och de handlingar som krävdes för att uppnå maktpositioner och att kvarhålla dem. Vidare vill jag undersöka vilka maktpositionerna var och vad de så att säga innehöll och innebar. Målsättningen är också att diskutera och försöka förstå formeringen av Västergötland. Utgångspunken i avhandlingsarbetet är resultaten av de utgrävningar jag bedrivit i Sunnerby på Kållandsö i Västergötland mellan åren 2000 och 2012. Sunnerby kommer emellertid att sättas in i ett större geografiskt sammanhang varför så väl regionala analyser som jämförande studier i ett vidare perspektiv ingår i avhandlingen. Källmaterialet är i första hand det arkeologiska materialet, men som en referensram till det arkeologiska materialet kommer jag att nyttja historiska källor i form av runinskrifter och i viss mån fornnordisk- och fornengelsk litteratur. |
|
| Nisser Dalman, Margareta | Hovstaterna | Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 490 000 kronorUnder mer än sextio år var drottning Hedvig Eleonora (1636–1715) Sveriges mäktigaste kvinna. Hennes gärning karakteriseras till stor del av de dynastiska och politiska ambitioner som kännetecknar denna period i Europas historia. I hennes miljöer och hovkultur manifesterade kungahusets allt starkare ställning, liksom Hedvig Eleonoras självuppfattning och strategier för att hantera spänningen mellan makt och genus. Denna visuella retorik riktade sig till hennes samtid, men också till eftervärlden – Hedvig Eleonora har avsiktligt lämnat ett budskap även till oss idag. Forskningen om riksänkedrottningen ansluter till flera aktuella och livaktiga forskningsfält, framförallt om furstinnors betydelse och villkor samt nordeuropeiska kulturella förbindelser. Den bidrar också till en djupare förståelse av den karolinska epoken som helhet, i ett politiskt, ekonomiskt, idéhistoriskt, andligt och konstnärligt perspektiv. Med anledning av 300-årsminnet av drottning Hedvig Eleonoras död, som infaller 2015, kommer Kungl. Husgerådskammaren att uppmärksamma hennes stora betydelse med bland annat en publikation. En viktig utgångspunkt är bidragen till symposiet A Queen Emerges. Hedwig Eleonora and Court Culture around the Baltic, som Kungl. Husgerådskammaren och Stockholms universitet anordnade i oktober 2013. Flera av de framstående svenska och internationella barockforskare som deltog i symposiet kommer att författa bidrag till publikationen. |
|
| von Ehrenheim, Carl Gustaf | Grönsöö | Konsten på Grönsöö | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorGenom långa arvsföljder inom framförallt familjerna von Ehrenheim, von Engeström, Benzelius, Mörner och Blomstedt, har en tidsmässigt och genrémässigt bred samling bildkonst samlats på Grönsöö. Porträtt, tavlor och kopparstick ger en utblick mot konsthistorien med Grönsöö som utgångspunkt. Boken och utställningen kommer att få titeln ”Konsten på Grönsöö” och omfatta cirka 100 sidor. Fil.mag Greger Sundin har ställt sig till förfogande som författare och fotograf är Gabriel Hildebrand, fotograf vid Kungl. Myntkabinettet. |
|
| Johansson, Anders | De glömda blockadbrytarna – norsk-svenskt krigsdrama i flera akter 1940–1945 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorNazi-Tysklands ockupation av Norge och Danmark våren 1940 medförde att Sveriges export och import kraftigt begränsades genom "Skagerackspärren". Storbritannien behövde kullager och stålprodukter för sin rustningsindustri och försökte trotsa blockaden med fraktfartyg från svenska västkusten till Skottland. Norska överkommandot i London ville samtidigt överföra manliga flyktingar i Sverige till de allierade trupperna i Storbritannien. En första utbrytning med fem norska fartyg i januari 1941 lyckades medan nästa försök med dubbelt så många båtar i mars/april 1942 blev en katastrof. Utanför Göteborg väntade tyska flottan, sänkte tre av fartygen och tillfångatog 236 människor, flertalet norska flyktingar, bl.a. sju kvinnor och en flicka. Tre fartyg sänktes av sina egna besättningar, två lyckades ta sig förbi spärren till Skottland och två återvände till Göteborg. Dessa tio fartyg kallades "kvarstadsbåtarna" efter en lång brittisk-tysk process ända till Sveriges HD. Förutom dessa båda blockadbrytningar under brittisk ledning förekom flera föga kända norsk-brittiska operationer från Bohuslän. Majoriteten av dem som ställde upp var norska medborgare, men dessutom medverkande även brittiska marinsoldater och sjömän som var strandade i Sverige plus även några svenskar. Primus motor var George Binney, vars uppdragsgivare var Churchills sabotageorganisation Special Operations Executive (SOE) och Ministry for Economic Warfare (MEW). |
||
| Aminoff, Christina | Linköpings universitet | Verksamheten i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 380 000 kronorFörskoleklassen fördes in i skolan och blev en egen skolform år 1998. Med förskoleklassens inrättande fanns en ambition om att förskolan- och skolans pedagogiska traditioner skulle mötas. Utgångspunkten var att en smidig övergång skulle ske och med detta skulle ett homogent utbildningssystem skapas. Studien inriktas mot att fördjupa förståelsen för den verksamhet som sker i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1, samt övergången verksamheterna emellan. Ett särskilt fokus riktas mot hur arbetet med det tidiga skriftspråkslärandet utformar sig i förskoleklassen och hur detta arbete sedan tas emot i årskurs 1. Området är särskilt intressant då det finns ett fåtal klassrumsnära studier som undersökt denna övergång ur ett tidigt läs- och skrivdidaktiskt perspektiv. |
|
| Olofsson, Sofie | Lunds universitet | Grön framtid – Botaniska trädgården satsar på barn och naturvetenskap | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBarns och ungdomars tid i naturen har halverats under de senaste 20 åren. I samma takt försämras också deras förutsättningar för att förstå och lära sig om den. De går miste om förståelsen för hur tillvaron hänger ihop och hur vi ytterst är beroende av naturen. Det rimmar illa med det faktum att framtidens utmaningar till största delen handlar om miljön (klimatförändringar, uthållig konsumtion och globalisering). En av Botaniska trädgårdens viktigaste uppgifter är att informera och inspirera till mer kunskap om naturen. Verksamheten planerar nu att göra en pedagogisk satsning riktad mot barn och ungdomar. Projektet innebär utställningar, undervisning och aktiviteter för alla intresserade skolbarn under 2015. Det övergripande målet för satsningen är att öka barns intresse för naturvetenskap. |
|
| Andersson, Tommy | Bronsålderns gravbilder | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorUnder den pågående dokumentationen av hällristningarna i Kiviksgraven har vi påträffat flera aldrig tidigare observerade figurer. Redan nu vet vi att resultatet kommer att överträffa vår förväntan. Det har inspirerat oss till att även vilja dokumentera de övriga drygt 20 fornlämningarna med hällristningar av bronsålderstyp, som har påträffats i eller på förhistoriska gravar i Sverige. Trots att de ristade gravhällarna har en långt framskjuten plats i hällristningsforskningen och är av stor betydelse för hällristningarnas kronologi, är de flesta avbildningarna föråldrade eller undermåliga. Många har inte dokumenterats sedan början av 1900-talet. Vi tycker därför att det är viktigt att det utförs en professionell och enhetlig dokumentation av samtliga Sveriges figurristade gravhällar från bronsåldern. |
||
| Andersson, Kent | Gödåker – ett uppländskt gravfält från äldre järnålder | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 20 000 kronorGravfältet vid Gödåker undersöktes vid olika tillfällen under 1900-talet och mycket anmärkningsvärda gravar och fynd framkom. Trots sin stora betydelse för förståelsen av Uppland och Mellansverige under perioden cirka 100 till 400 e.Kr. har gravfältet aldrig publicerats i sin helhet. Istället har enskilda gravar eller fynd diskuterats i mindre uppsatser. I boken "Gödåker – ett uppländskt gravfält från äldre järnålder" publiceras för första gången detta internationellt och nationellt betydelsefulla materialet och det analyseras i ljuset av moderna forskningsrön. Genom en detaljerad analys av föremålen från gravarna går det att datera gravfältet på ett sätt som tidigare aldrig gjorts och att koppla föremålen till statusgrupper. Med hjälp av dessa analyser går det att visa att Gödåker helt och hållet skiljer sig från samtida gravfält i Mellansverige. Inget gravfält har så många fynd av romerska importföremål och guldföremål och den statuskontinuitet som lyckats påvisas, som sträcker sig över omkring 300 år, är utan motsvarighet i regionen. Resultaten från analyserna visar, att gravfältet hört till en bebyggelse som varit ett regionalt centrum, kanske en föregångare till Gamla Uppsala. Boken innehåller vid sidan av analyserna av föremålen från gravarna även en analys av gravarna, såväl överbyggnaderna som den inre konstruktionen, en rapport över den osteologiska analys som gjorts av gravarnas beninnehåll speciellt för denna publikation samt en katalog över samtliga gravar. |
||
| Nyberg, Gudrun | Systrar till lärda män – 1700-tal | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorSystrar till lärda män är en skildring av åtta kvinnors liv i Sverige under 1700-talet. Kvinnorna är historiska och utvalda genom att deras bröder var bildade och framgångsrika. Fakta om kvinnorna har letats fram i dokument av många slag, bevarade sedan den tiden i olika arkiv och bibliotek. Kvinnorna lydde under vissa gemensamma lagar och sedvänjor men mötte skiftande öden i helt olika miljöer.Det gäller en prästdotter i Piteå och Norra Österbotten, tre systrar i Åmål med koppling till stadens styrelse och till handel med timmer och järn, en akademikerhustru i Lund och tre adliga systrar uppvuxna i Stockholm men som gifta bosatta på mindre gårdar på Uppsalaslätten. Eftersom även händelser i andra kvinnors liv har vävts in framställningen, t.ex. deras döttrars och tjänstefolks, utgör berättelserna sammantaget en bred skildring av kvinnors villkor under denna tid. Det finns dramatiska, komiska, rörande och tragiska inslag, och allt är sant. Till manuskriptet hör 150 fotografier av miljöer, föremål och personer, som dels illustrerar de enskilda livsödena, dels allmänt visar epokens stilar. |
||
| Stolpe, Jan | Rousseaus Dialoger | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 30 000 kronorJean-Jacques Rousseaus "Rousseau juge de Jean Jacques. Dialogues" torde vara författarens mest okända verk, knappast läst av andra än specialister. Till engelska översattes det först 1989. Detta 400-sidiga arbete tillkom efter Bekännelser och före En enslig vandrarers drömmerier, alltså mot slutet av författarens liv, och beskriver i dialogform hur författaren, som vid denna tid var hårt ansatt av meningsmotståndare, upplevde sin situation. Konspirativa idéer blandas med djupa analyser av en känd och uppmärksammad författares kamp för att bli förstådd och uppfattad på rätt sätt. Verket bidrar med nya aspekter på ett säreget och komplicerat författarskap. |
||
| Larsson, Daniel | Koleran – samhället, idéerna och katastrofen 1834 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorI slutet av 1810-talet började det dyka upp oroande rapporter från Asien. En fruktad farsot kallad kolera hade börjat röra sig, ut från sitt gamla område kring Gangesdeltat. Bara något decennium senare stod det klart att sjukdomen var på väg mot Europa. Överallt började man fråga sig hur man skulle skydda sig mot farsoten – en farsot som tycktes döda allt i sin väg, och som var helt ny för det europeiska läkarskrået. Smittade den från människa till människa? Eller var det dålig luft, och mer en fråga om smuts och bristande moral som gjorde människor sjuka och döda? Hjälpte inte karantänerna? Vilka mått och steg togs egentligen i en tid då man inte kände till bakteriernas existens? I den här boken får vi följa kampen mot koleran från en svensk horisont. Hur man försökte bygga upp ett skydd, hur koleran trots det bröt sig in, vad som gjordes när koleran väl fått fäste, debatterna om karantänerna, vilka som dog, hur vården såg ut och, inte minst, vilka idéer som låg till grund för allt detta. Fokus ligger på den första, mest förödande epidemin 1834, och för första gången har i den här boken också kolerans spridningsvägar med GIS-teknik kartlagts, i detalj. Drabbades vissa områden i landet värre än andra? På vilket sätt spreds egentligen farsoten? |
||
| Nyström, Bengt | Keramik & porslin i Sverige under 7 000 år | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorKeramik & porslin i Sverige under 7 000 år är en vetenskapligt hållen, välillustrerad översikt, intressant för både allmänhet och universitet. Den skall vara kulturhistorisk och gränsöverskridande (”etnoarkeologisk”, ”etnokonsthistorisk”) där vid sidan av en ”utveckling” även föremålstyper, tillverkning, teknik, användning etc. redovisas. Det ger mer estetiska aspekter på det förhistoriska materialet, mer funktionella på det traditionellt konsthistoriska. Boken spänner över tidig neolitikum till modern. Keramiken skildras efter gängse perioder som knyter an till både tekniska och estetiska förändringar och moden, t.ex. tyskt stengods under medeltiden, holländska fajanser under 1600-talet, Wedgwood och annan engelsk påverkan från 1700-talets slut. De äldsta förhistoriska perioderna har visserligen skildrats i arkeologiska sammanhang, men sällan i relation till senare tider, dvs. t.ex. medeltid och ”allmoge”-keramiken. Nytt är också kinesiskt porslin och stengods som beställdes med ritningar från Sverige och hur den påverkat svensk keramik in i våra dagar. Även avsnitt om kakel och kakelugnar, tekniskt porslin, byggkeramik m.m. under olika skeden kommer att läggas in. Modern bruks- och konstkeramik och keramisk design skildras i två avsnitt. I ett särskilt kapitel redovisas fabrikerna med signeringar. I ett avslutande kapitel förs ett resonemang kring vilka andra material keramiken ersatt och ersätts av i vår tid. |
||
| Hagberg, Johnny | Skara Stiftshistoriska Sällskap | Skrivare i det medeltida Sverige | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 125 000 kronorI Svenska och utländska arkiv finns ett antal medeltida diplom, brev och andra handlingar där skrivare har präntat text. En del av dessa har varit kända och man har vetat deras identitet men många har naturligtvis hitintills varit okända. Bland de kända skrivare som kan nämnas är Birgitta Birgersdotter, biskop Hans Brask, Birgittas biktfader Peter Olofsson av Skänninge och biskop Henrik Tidemansson. Många skrivare har varit knutna till olika kloster och konvent. Genom stor sakkunskap och idoghet har nu professorn emeritus i Svenska språket, docenten i Nordiska språk vid Uppsala universitet, Per-Axel Wiktorsson kunnat identifiera 934 av de medeltida svenska skrivarna. Det handlar om en insamlingsperiod av 30 år som Wiktorsson ägnat tid för analysen av dessa skrivares skrivsätt. Genom att utifrån åtta bokstäver försöker Wiktorsson analysera skrivstilen. Bokstäverna som valts ut är: g, w-, æ, ø, y, -n, k och h. Åtminstone i diplom visar ofta bokstäverna i den första raden avvikande utformning. Därför har i första hand bokstäver valts från de följande raderna i diplomen. Härefter anges några skrivformer, som till äventyrs kan berätta något om skrivarens språk. Där så kan ske anges också hur skrivaren skrev sitt eget namn. Slutligen nämns några källor till vår kunskap om respektive skrivare. Wiktorsson disputerade 1976 på avhandlingen Södermannalagens B-handskrift och har utgivit ett flertal språkvetenskapliga arbeten. Äldre Västgötalagen utgav han i ny edition 2011. |
|
| Rydinger Alin, Cecilia | Kungl Musikhögskolan i Stockholm | Att bygga för framtiden – tekniska resurser för forskning och utbildning | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorKMH står inför stora utmaningar. Det globala landskapet för musikproduktion och musikkonsumtion är under snabb omvandling där det ställs delvis nya krav på upplevelser av musik och utvecklingen av dessa. KMH avser att använda sin egen och den svenska musikindustrins internationellt starka position för att bli en viktig kraft i transformationen. Inte minst gäller detta en strategisk satsning på infrastruktur för forskning och utbildning i form av moderna och ändamålsenligt byggda lokaler, som skapar förutsättningar för forskare, lärare och studenter att bedriva en utvecklad och framtidsinriktad verksamhet olik någon annan musikhögskola i Sverige idag. KMH bygger för detta ändamål ett nytt campusområde i centrala Stockholm. Campusområdet blir ett nytt hem för musik och ett kulturellt nexus för Stockholm men också en central punkt för högteknologisk musikforskning i Sverige och norra Europa. De avancerade och dynamiska rummen i det blivande studiokomplexet och i konsertlokalerna pekar mot ett modernt koncept med variabel akustik, flexibla publikytor och högteknologiska audiovisuella lösningar – designade för forskning och musikaliska framföranden. KMH:s nya lokaler kommer bidra till möjligheten att utforska nya aspekter av det expanderande fältet rörande interaktion mellan levande musik och medierad/inspelad musik. Detta utforskande går även bortom det traditionella fokuset på musikproduktion då det även inkluderar forskning kring perception: lyssnarens relation till musiken. |
|
| Ulväng, Göran | Bebyggelsehistorisk tidskrift | Stöd till Bebyggelsehistorisk tidskrift | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBebyggelsehistorisk tidskrift (BHT), Nordens ledande tidskrift inom det bebyggelsehistoriska området och forum för ett vetenskapligt utbyte mellan discipliner som konstvetenskap, arkitekturhistoria,agrarhistoria, ekonomisk historia, kulturgeografi, historia, arkeologi, etnologi, och park- och trädgårdshistoria. Tidskriften är peer review-granskad och är Open Access. Varje nummer läggs, med sex månaders fördröjning, ut i digitalt format på hemsidan och den är indexerad i EBSCO. BHT är en av de tidskrifter som länge har uppburit stöd från Vetenskapsrådet (VR), men som med kort varsel fick stödet indraget i december förra året. Det årliga stödet från VR har uppgått till mellan 165 000 och 200 000 kr. Styrelsen har sedan dess vidtagit en rad åtgärder för att rädda BHT, bl.a. genom höja prenumerationspriset och öka antalet prenumeranter från 230 till 300. Målet är att ha 500 prenumeranter i hela Norden inom tre år, vilket skulle göras BHT mindre beroende av externa stöd. BHT har tidigare erhållit ett stöd på 150 000 kr från Handelsbankens forskningsstiftelser att användas för en tid av tre år, och har löfte om ett stöd i samma storlek av Brandförsäkringsverkets stiftelse. Stödet från Torsten Söderbergs stiftelse säkrar 2015 års utgivning. |
|
| Tegnér, Jesper | Karolinska Institutet | TGF-β, RAPA and IL23 Dependent Regulatory Circuits in Human TH17 Cells and Induced Tregulatory Cells | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorPatientnära forskning har tydligt visat på att risken för att få ytterligare en sjukdom ökar när patienten redan har en sjukdom. Detta har inte minst visats med svensk registerforskning. Sedan sekvensieringen av det mänskliga genomet år 2000 har en mycket stor mängd genetiska studier utförts och idag vet vi att över 1000 olika genetiska DNA varianter i genomet kan associeras till olika folksjukdomar. Ett intressant resultat i dessa studier är att flera sjukdomar delar genetiska varianter vilket tyder på att olika sjukdomar kan ha liknande biologiska mekanismer där speciellt immunrelaterade gener återkommer. De senaste 5-10 åren har det skett en explosiv utveckling inom translationell cellulär immunologi där det adaptiva immunsystemet styr sjukdomsutvecklingen för bl.a. MS, RA, CVD, psoriasis, olika cancer former och mag och tarm sjukdomar. Det pågår därför flera fas III studier där läkemedel som angriper specifika cellulära mekanismer hos dessa s.k. TH17 och Treg celler i det adaptiva immunsystemet. Det finns också idag läkemedel på marknaden som påverkar dessa cellers produktion av olika inflammations framkallande cytokininer. I vårt projekt avser vi att experimentellt kartlägga nyckelsignal vägar hos människan i dessa två celltyper med hjälp av nya kraftfulla genomiska tekniker nära kopplat till bioinformatisk analys. Den kliniska relevansen är att dels kan vi identifiera nya selektiva mekanismer som ingriper i inflammationen samt också hitta nya biomarkörer. |
|
| Zierath, Juleen | Karolinska Institutet | Hur gener och miljö påverkar insulinkänsligheten i skelettmuskulatur vid diabetes | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorTyp 2-diabetes uppstår genom att kroppens vävnader får en stark resistens mot hormonet insulin samt även en nedsatt produktion av insulin i bukspottkörteln. Både ärftliga faktorer och livsstilsfaktorer kan orsaka insulin resistens men dessa faktorer är ännu inte klarlagda. Vi kommer att identifiera gener och proteiner som bidrar till utveckling av insulinresistens i human skelettmuskel, den största vävnaden i kroppen, samt mekanismer för hur generna kan påverkas av livsstilsfaktorer. Genom att förutsättningslöst undersöka två olika processer för hur miljön kan påverka generna kan vi hitta gener som genom påverkan av livsstilsfaktorer bidrar till resistens mot insulin i cellerna. De två processer vi skall fokusera på är s.k. epigenetiska förändringar av DNA (DNA metylering) samt mikroRNA. Genom att titta på alla DNA metyleringar som förekommer i insulinresistens kan vi hitta de gener som är påverkade. Dessutom skall vi skanna igenom alla förändringar utav mikroRNA (miRNA) vid insulin resistens för att förstå betydelsen av dessa gener för utveckling av Typ 2-diabetes. Slutligen kommer vi att validera de identifierade nya generna ovan genom att undersöka deras funktion på insulinkänslighet i musmodeller för Typ 2-diabetes. Genom information om vilka gener som påverkats möjliggörs framtida utveckling av nya läkemedel samt nya diet- och kostprogram och nya träningsprogram för att behandla och förhindra uppkomst av Typ 2-diabetes. |
|
| Svensson, Torgny | Karolinska Institutet | Utveckling av effektivare läkemedel mot schizofreni, bipolär sjukdom och egentlig depression | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorProjektet syftar till utveckling av nya förbättrade läkemedel mot schizofreni, bipolär sjukdom och egentlig depression, enligt EU:s beräkningar några av de mest kostsamma sjukdomarna för såväl samhället som patienterna, vilket är av central betydelse för psykiatrin då de nuvarande läkemedlen är långt ifrån optimala och har en rad oönskade biverkningar. Forskningen utgår från ytterst angelägna kliniska problem och avser att med hjälp av avancerad basalvetenskaplig metodik och selektiva farmakologiska verktyg identifiera nya angreppspunkter för läkemedel som kan användas både vid psykoser och bipolär sjukdom liksom vid egentlig depression. Här ingår vissa nya antipsykotiska läkemedel, typ asenapin, men också s.k. allosteriska AMPA receptorer potentierare och glycinupptagshämmare, samt direkta och indirekta nikotinerga alfa7receptor agonister, vilka nyligen visats ha terapeutiska effekter på schizofrena patienter. Vår forskning kan stimulera läkemedelsutvecklingen inom fältet som för närvarande tappat fart, inte minst i Sverige. Resultaten har mötts av stort intresse såväl bland psykiatriker som från den internationella läkemedelsindustrin. |
|
| Söderberg Nauclér, Cecilia | Karolinska Institutet | Studier av en ny cytomegalovirus (CMV) för tumöruppkomst, nya behandlingsstrategier i sikte? | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorNya rön talar för att ett virus, cytomeglaovirus (CMV) kan upptäckas i flera olika tumörer såsom hjärntumörer, neuroblastom, bröst, tarm och prostatacancer. Vi hittar dessutom viruset i metastaser från dessa tumörer, men inte i frisk vävnad som omger tumörcellerna, vilket talar för att CMV spelar en viktig roll vid uppkomsten av dessa tumörer. Nyligen så upptäckte vi att det inte är den vanliga formen av CMV som hittas i tumörer, utan i stället en ny CMV variant som påvisas i 90-100% av nämnda tumörer. Vi tror att den nya CMV varianten kan spela en betydande roll vid tumörutveckling, och att terapier som riktas mot detta virus i framtiden förhoppningsvis kommer att kunna användas för att förbättra existerade cancerbehandling eftersom den möjligen kan riktas mot tumörens grundorsak. Vår erfarenhet idag visar att hjärntumörer som behandlas med anti-CMV medicin har en betydligt förbättrad överlevnad två år efter diagnos, vilket visar att denna strategi kan bli möjlig i framtiden. I detta projekt kommer vi att karakterisera den nya CMV stammen, identifiera nya biomarkörer för viruset för klinisk diagnostik och vi avser utveckla nya behandlingsstrategier for CMV positiva cancerformer. |
|
| Svensson, Mikael | Karolinska Institutet | Reparation av skadad ryggmärg med perifera nervgraft och transplantation av stam/progenitor celler | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 2 500 000 kronorMålsättningen med detta projekt är att länka grundforskning till klinisk applikation som gagnar patienter med neurologiska skador. Vår grupp har goda möjligheter att studera mänskliga stamceller från vuxna patienters hjärnor genom den organisation och labresurser som vi byggt upp under de senaste 10 åren. Hur ska vi då utnyttja denna kunskap om vårt nervsystem och framför allt överföra denna till våra patienter? Vi har valt att fokusera på ryggmärgskada där behovet av vetenskaplig framgång är stort. I en nyligen publicerad artikel i Cell Transplantation så har vi visat att stamceller kan transplanteras till nervsystemet med viss framgång där dessa omogna celler bildar nya nervceller och synaptiska kopplingar. Vi har utöver transplantation av stamceller återupptagit iden att reparera en skadad ryggmärg genom att överbrygga skadeområdet med perifera nervgraft. Vi har visat att nervtrådar kan förmås att växa förbi (regenerera) skadeområdet genom dessa graft. Med hjälp av neurofysiologi (motor evoked potentials) så har vi kunnat visa att regenerationen efter 3 månader etablerar kontakt mellan hjärnbarken och muskulatur i nedre extremiteterna. Dessa studier har nu lett fram till en klinisk studie där patienter med ryggmärgskada kommer opereras med denna teknik med start 2013. |
|
| Nordquist-Brandt, Elisabeth | Sahlgrenska Universitetssjukhuset | Undersökning av ny klinisk potential avseende den monoaminstabiliserande substansen OSU6162 | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorOSU6162 är ett läkemedel som framtagits av professor Arvid Carlsson. Den farmakologiska verkan har karaktäriserats som dopamin- samt serotonin-stabiliserande med gynnsam effekt vid neuropsykiatriska sjukdomar. OSU6162 har dessutom visats vara närmast biverkningsfri. Vid relativt nyligen gjorda behandlingsförsök observerades något överraskande att preparatet hade påtaglig och positiv klinisk effekt på mental trötthet. I en dubbel blind "cross-over" studie på tolv patienter som uppvisade mental trötthet utlöst av stroke eller av traumatisk hjärnskada sågs signifikant effekt, en effekt som hos vissa patienter var ganska dramatisk. Förlängda öppna kliniska studier, vilka avser studera säkerheten och långtidseffektiviteten hos OSU6162 är nu planerade. Optimal dosering av läkemedlet samt läkemedlets biverkningsprofil ska också närmare studeras. Dessa studier kan inkludera patienter med olika diagnoser, som tidigare studerats i placebo-kontrollerade prövningar med OSU6162. Det finns teoretiska skäl för antagandet att OSU6162 kan motverka olika symptom vid narkolepsi och därmed ersätta de nu dominerande men problematiska centralstimulantia. Tolv patienter med narkolepsi planeras ingå i en randomiserad dubbelblind cross-overjämförelse med placebo. Effekten kommer att utvärderas med skattningsskalor och självskattning av symptom. |
|
| Normark, Staffan | Kungl. Vetenskapsakademien | Medel för inrättande av ytterligare en akademiprofessur i medicin | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 10 163 000 kronorTorsten Söderbergs Stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse finansierar idag fem forskningsprofessurer i medicin och Torsten Söderbergs stiftelse finansierar själva en akademiprofessurer (som i dagsläget är under tillsättning) i medicin på nivån 2 miljoner kr per år under fem år. Behovet av den här typen av forskartjänster där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning är stort och behövs för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Genom detta anslag kan ytterligare en femårig akademiprofessur kan tillsättas under år 2013. |
|
| Steensland, Pia | Karolinska Institutet | Utvärdering av dopaminstabilisatorn OSU6162 som ett nytt läkemedel för behandling av alkoholberoende | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 986 000 kronorAlkoholberoende är klassat som en sjukdom - men effektiv behandling saknas. Behovet av nya läkemedel är stort. Vi har den nödvändiga kompetensen för att brygga över klyftan mellan grundforskning och klinik och därmed påskynda läkemedelsutvecklingen. En utmaning vid behandling av alkoholberoende är att förhindra återfallsdrickandet vilket drivs av ett kraftigt alkoholsug som kvarstår även efter långvarig nykterhet. Förmågan att stå emot suget är dessutom begränsad då alkoholberoende personer har försämrad impulskontroll. Dopamin ökar när man dricker alkohol - man känner sig berusad. Vid upprepad berusning minskar däremot dopaminhalten vilket skapar ett obehag - ett kraftigt alkoholsug - som kan driva alkoholberoende individer att börjar dricka igen. Även vid försämrad impulskontroll är dopaminet inblandat. Dopaminsystemet är därför ett möjligt mål för nya läkemedel mot alkoholberoende. Dopamin-stabilisatorer är en ny grupp av läkemedel (utvecklade av nobelpristagaren Arvid Carlsson) som kan normalisera dopaminnivåerna i hjärnan. Något som eftersträvas vid effektiv behandling av alkoholberoende. Våra resultat visar att dopamin-stabilisatorn OSU6162 minskar alkoholintaget och återfallsdrickande hos råtta. Vi kommer nu studera hur OSU6162 påverkar frisättningen av dopamin i hjärnan samt om OSU6162 i sig själv är beroendeframkallande. Vi kommer även för första gången studera om OSU6162 kan minska alkoholsuget och förbättra impulskontrollen hos alkoholberoende människor. |
|
| Li, Jia-Yi | Lunds universitet | Bedömning av långtgående spridning av Parkinsons patologi vid Parkinsons sjukdom | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 3 000 000 kronorNyligen har vi visat att transplanterade fetala dopaminproducerande nervceller utvecklar en s.k. Lewypatologi mer än 10 år efter operation hos patienter med Parkinsons sjukdom (PS), vilket tyder på spridning av sjukdom från värdmiljön till de transplanterade cellerna. Bevis visar också att progressionen av Lewypatologin förekommer i anatomiskt sammankopplade nerver och att dessa mottagliga nervcellerna inte är signalsubstansberoende, tyder på långväga transporter av det sjuka proteinet, alfa-synuclein (a-syn) och dess aggregat, Lewykroppar och Lewy nervcellsutskott. Dock har dessa hypoteser ännu inte testats. Vår hypotes är att det är a-syn oligomerer och fibriller som är centrala för den långväga spridning av Lewypatologin. Genom att använda både in vitro och in vivo-modeller, i kombination med bildtekniker för att studera levande celler och biokemiska processer, kommer vi att ta upp två centrala frågor om hur PS kan spridas: (i) Om, och I så fall hur, oligomeriska och fibrillära a-syn transporteras via antero- och/eller retrograd transport inom nervcellen, och (ii) Om, och hur, dessa a-syn arter kan transporteras mellan nervceller. Framgångsrik demonstration av mönster och underliggande mekanismer av långväga spridning av Lewypatologin i nerver kommer att öppna nya vägar för att identifiera nya mål för att kunna komma emellan PS patogenesen och bromsa, eller stoppa, utvecklingen av sjukdomen. |
|
| Liljeqvist, Jan-Åke | Sahlgrenska akademin | Utveckling av vaccin mot herpes simplex virus typ 2-infektion | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 3 000 000 kronorDet finns ett stort behov av vaccin mot herpes simplex virus typ 2 (HSV-2)-infektion. I första hand för att HSV-2 är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen med >500 miljoner smittade individer globalt, i andra hand för att HSV-2-infektion kraftigt ökar risken för HIV-transmission. Vi har visat att HSV-2 glykoprotein G (gG-2) är nödvändigt för att HSV-2 skall spridas till nervsystemet efter genital infektion och att gG-2 tillsammans med adjuvans ger gott skydd som vaccin i en musmodell. Projektets mål är att presentera ett nytt vaccinkoncept mot HSV-2-infektion baserat på gG-2. Vi ska nu optimera processen för storskalig produktion av gG-2 med sikte på toxikologiska studier inför fas I-studier på människa. Profylaktisk och terapeutisk effekt skall studeras i ytterligare en djurmodell, olika adjuvans skall evalueras och immunologiska mekanismer kartläggas för att förstå varför gG-2 ger protektion vid vaccination. Projektet har goda utsikter att framgångsrikt drivas vidare med stöd från ett flertal intressenter såsom Vetenskapsrådet, VINNOVA, Innovationsbron, Novo Nordic A/S och GöteborgBIO. |
|
| Lundberg, Jon | Karolinska Institutet | Betydelsen av kost och munflora för hjärt-kärlsystemet och ämnesomsättningen | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 4 000 000 kronorKväveoxid (NO) är en signalsubstans som bildas i kroppen av specifika enzym och som bl.a. bidrar till ett friskt hjärt-kärlsystem samt reglerar ämnesomsättningen. Minskad produktion av NO är en bidragande orsak till utvecklingen av åderförkalkning, högt blodtryck och åldersdiabetes. Vi har upptäckt ett alternativt bildningssätt för NO där den oorganiska jonen nitrat (NO3-) reduceras till NO. Nitrat bildas naturligt i kroppen som restprodukt till NO men förekommer också rikligt i vår kost, främst i gröna bladgrönsaker. Munhålans bakterier spelar en högst oväntad nyckelroll i NO bildningen genom att reducera nitrat som ansamlas i saliv till den mer reaktiva nitritjonen (NO2-). Nitrit tas sen upp i kroppen där otaliga enzym kan reducera det vidare till NO. Projektet syftar till att studera betydelsen av munbakterier och vår kost för bildning av NO samt hur detta påverkar kroppen vid hälsa och sjukdom. Forskares syn på våra munhålebakterier har genomsyrats av en negativ bild genom alla år. Dessa bakterier anses ligga bakom alltifrån banalare åkommor som dålig andedräkt och karies till allvarligare sjukdomar som tandlossning och cancer. Vi hoppas kunna visa att delar av munfloran istället är av stor nytta och kan hjälpa till att bilda en för oss viktig signalsubstans. Den naturligt höga halten nitrat i grönsaker kan på detta sätt bidra till de välkänt gynnsamma effekterna av dessa livsmedel på hjärt-kärlsystemet. |
|
| Johansson, Jan | Karolinska Institutet | Mekanismer för BRICHOS prevention av proteinaggregering och behandlingspotential vid Alzheimer | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 2 500 000 kronorAlzheimers sjukdom är den vanligast förekommande demenssjukdomen, som bl.a. ger nedsatt minnesfunktion, uppmärksamhetsförmåga och språkförståelse på grund av att nervceller förtvinar. En av orsakerna till att nervcellerna skrumpnar är att ett litet protein, sk beta-amyloid eller Abeta, förändras och börjar klumpa ihop sig till plack av amyloid. Det verkar vara någonting i själva processen där Abeta övergår från friskt protein till amyloida plack som är giftigt för nervceller. Vi studerar en proteindel som kallas BRICHOS och som har hittats i många olika proteiner, bland annat i hjärnan. BRICHOS har visat sig effektivt kunna förhindra att Abeta klumpar ihop sig till amyloid. Detta gör tillförsel av BRICHOS eller aktivering av kroppens egna BRICHOS till helt nya möjliga behandlingsstrategier vid Alzheimers sjukdom. Vi kommer nu att vidare studera hur BRICHOS påverkar Abeta och hur den kan förhindra Abeta att bli giftig för nervceller. Vi har hittills använt oss av experiment i provrör, odlade celler och bananflugor. Bananflugor används som en modell för att studera om BRICHOS kan förhindra Abeta att bli giftig i en levande hjärna, och våra preliminära resultat är väldigt lovande. BRICHOS förhindrar aggregering av Abeta och motverkar nedsatt nervcellsfunktion. Därför vill vi nu gå vidare med att studera hur man kan administrera BRICHOS till hjärnan, och hur väl BRICHOS förhindrar Abeta aggregering och toxicitet i musmodeller av Alzheimers sjukdom. |
|
| Jonsson, Ann-Beth | Stockholms universitet | Bacteria-host interplay during disease progression | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 2 250 000 kronorInfektionssjukdomar dödar många miljoner människor varje år. Detta projekt kartlägger hur bakterier som ger hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och cancer interagerar med värdceller. Genom att förstå kritiska steg i sjukdomsförloppet försöker vi utveckla nya sätt att behandla, bota och förebygga dessa sjukdomar. Den ökande förekomsten av antibiotikaresistens gör det alltmer angeläget och brådskande att hitta nyAnslag Mediciner mot bakterieinfektioner. Bakterien Helicobacter kan orsaka magkatarr, magsår och så småningom cancer. Vi har hittat en substans som specifikt angriper bakteriens sjukdomsorsakande funktioner. Vi vill utveckla denna substans för att kunna gå vidare med kliniska studier och pröva detta som en ny behandlingsmetod och ett framtida alternativ till antibiotika. Andra svåra bakteriesjukdomar är blodförgiftning och hjärnhinneinflammation som är fruktade akutmedicinska tillstånd. Fortfarande är dödligheten så hög som 15-50% enligt olika studier, vilket beror på att infektionen orsakat generell aktivering av inflammations- och koagulationssystemen. Genom att kartlägga infektionen har vi hittat nya receptorer och signalvägar som bakterierna använder. Samtidigt måste immunförsvaret karakteriseras, eftersom dödlighet ofta beror på att bakterierna överstimulerar vårt immunförsvar. En viktig del av projektet är att hitta nya sätt påverka dessa system så att sjukdomsförloppet kan stoppas. |
|
| Kettunen, Petronella | Sahlgrenska akademin | Mekanismer för amyloidinducerad minnesstörning och neurodegeneration | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 1 750 000 kronorVi har utvecklat den första funktionella zebrafiskmodellen för minnesförlust vid Alzheimers sjukdom, AD. Dessa "dementa" fiskar har förlorat sin möjlighet att lära sig ett enkelt flyktbeteende efter injektion av amyloid β , Aβ, i hjärnan. I Aβ-behandlade djur ses också en ökad nervcellsdöd och inhibition av kaspaser och p53 visar att inlärningsproblemen orsakas av celldöden. Vi har även observerat colokalisation av fluorescent Aβ i döda nervceller och mikroglia in vivo. Vi har vidare injicerat fiskar med hjärnextrakt från Alzheimerpatienter och patienter utan demens. Djur som injicerats med AD-hjärna kan inte lära sig, medan de injicerade med frisk hjärna har en normal inlärning. Det är första gången som det visats att minnesproblem kan induceras av hjärnextrakt från AD-patienter. Vi arbetar nu vidare med att undersöka hur Aβ leder till neurodegeneration. Vi följer bildandet av plack, hur nervceller dödas och hur mikroglia interagerar med placken. Viktiga gener för sjukdomsförloppet slås ut och inlärningsförmågan/cellöverlevnaden mäts. Ett intressant fynd är att inlärningsförmågan i Aβ-injicerade djur återkommer efter ett par dagar, vilket tidigare observerats i gnagare. Vi tror att mekanismerna, som clearance eller regenerering, skulle kunna ligga till grund för framtida patientbehandling. Vi kommer även att använda den nya modellen till att screena framtida läkemedel och snabbt testa genetiska och kliniska fynd från patientmaterial. |
|
| Eriksson, Kristina | Sahlgrenska akademin | Hur fungerar det naturliga immunsystemet i placentan och hos nyfödda vid en virusinfektion? | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorNyfödda barn är mycket infektionskänsliga vilket beror på att deras immunsystem inte fungerar lika bra som hos äldre barn och vuxna. Barn som smittas vid eller strax efter födseln får mycket allvarligare infektioner, vilket resulterar i att en miljon nyfödda barn dör varje år i sviterna av en infektion. Hypotesen är att det nyfödda barnets immunsystem är anpassat till att överleva fostertiden, och att ett mer välfungerande immunsystem hos fostret skulle leda till spontanabort. Syftet med projektet är att undersöka varför nyfödda barn får ett så allvarligt sjukdomsförlopp när de smittas med herpesvirus, och om detta är kopplat till fostrets överlevnad i livmodern. Vi undersöker hur vita blodkroppar från nyfödda barn fungerar och hur de reagerar när de kommer i kontakt med virus, och jämför med hur celler från vuxna reagerar. Vi kommer också att studera om vita blodkroppar kan vara inblandade i förtidsbörd, dvs. förtidigt födda barn. Det gör vi i moderkakan, dvs. den del av livmodern som ska skydda barnet från infektioner och från att attackeras av mammans immunceller. Vi hoppas att vi med dessa studier ska kunna förebygga/behandla förtidsbörd och svåra herpesvirusinfektioner hos nyfödda. |
|
| Hansson, Gunnar C. | Sahlgrenska akademin | Defekter i tjocktarmens inre slemlager vid ulcerös kolit | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorVår hypotes, tvärt emot de förhärskande modellerna, är att sjukdomen ulcerös kolit beror på defekter i tjocktarmens inre mukuslager som leder till att bakterier kan penetrera detta och sätta igång en inflammatorisk reaktion när bakterierna når ner till epitelcellerna. Vi skall nu vidare utreda de molekyler och de förändringar som dessa genomgår i tjocktarmen så att slemmet först skall bilda en tätt slemlager, sitta fast, sedan lossna och expandera i volym och bli hemvist för tarmens alla bakterier. Det mesta av dessa händelser sker runt MUC2 mucinet som kommer att förändras bland annat genom att man klipper sönder detta på olika platser. Förutom MUC2 så finns det många andra proteiner som vi tror eller vet är viktiga för hur det inre slemlagret skall fungera på rätt sätt. Det finns sannolikt många olika orsaker till att detta inre slemlager kan svikta, allt ifrån genetiska defekter i MUC2 mucinet till särskilt aggressiva bakterier som bildar, precis om vi visat för en parasit, enzymer som kan göra att det inre slemlagret bryts sönder. Vi skall nu samla in material från ett stort antal patienter med ulcerös kolit. I detta material så skall vi leta efter mutationer i MUC2 och andra intressanta proteiner, mäta slemtjockleken och framförallt slemmets permeabilitet. Vi skall titta på slemmets sammansättningen både genom att analysera vilka gener som uttrycks och vilka proteiner som finns (proteomik) samt studera vilka bakterier som finns och vilka proteiner de tillverkar. |
|
| Eriksson, Lars Ingvar | Karolinska Institutet | Andning och kognition efter anestesi och kirurgi | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorProjektet beskriver mekanismerna bakom allvarliga komplikationer i andnings- och hjärnfunktioner efter narkos, och hur vi i framtiden skapar nya behandlingsmetoder och säkrare vård efter kirurgi/trauma hos vuxna och barn. Vi studerar de vanligaste orsakerna till allvarliga tillbud och långtidseffekter efter anestesi, kirurgi och intensivvård, nämligen störningar i andningsreglering vid syrebrist och medvetande och kognitiv förmåga. Allvarliga tillbud efter narkos/kirurgi på grund av störningar i andning, medvetande eller kognitiva funktioner kan förklaras av interaktioner med livsviktiga signalvägar inom andningskontroll och nervsystemet. Vi kan med unika analyser av människans syrgaskänsliga celler beskriva central och perifer reglering av andning och hur denna reglering påverkas av anestesi och kirurgi. I djur- och cellmodeller kartlägger vi vidare kroppens naturliga svar på kirurgi/trauma samt hur vi med specifika signalsubstanser kan förhindra postoperativa kognitiva störningar samt demens. Vi har byggt upp avancerade cell- samt molekylärbiologiska forskningsmetodiker samt fysiologiska mätningar på människa, sövda djur och på enskilda celler för att i detalj kartlägga effekterna av narkosmedel på nyckelfunktioner bakom reglering av andning, medvetenhet och kognition. Detta projekt ökar kunskapen om dessa reglersystem och hur de påverkas av anestesi och intensivvård och har redan skapat nya rutiner för postoperativ vård såväl nationellt som internationellt. |
|
| Blom, Anna | Lunds universitet | Strategier utvecklade av patogena bakterier för att överlista det humana komplementsystemet | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 4 000 000 kronorInfektionssjukdomar är ett globalt problem och ca tredje del av totalantalet dödsfall är relaterade till infektioner. Trots att utvecklingen av antimikrobiella medel under 1900-talet varit mycket framgångsrik har det skett en dramatisk ökning av antibiotika-resistens de senaste åren. För att kunna utveckla nya profylaktiska metoder och behandlingsstrategier är det ytterst viktigt att förstå hur sjukdomsalstrande bakterier kan manipulera immunsystemet.Varje framgångsrik patogen måste undvika och försvara sig mot komplementsystemet, en central del i det medfödda immunsystemet, och utveckla mekanismer som gör att mikroben kan överleva, kolonisera och i sämsta fall invadera värdorganismen. De övergripande målen för projektet är att öka kunskapen om de bakomliggande mekanismerna rörande mikrobernas överlevnad och finna nya terapimöjligheter. Vi kommer att belysa hur bakterier kan undvika attacker från komplementsystemet genom att kapa humana eller producera egna komplementhämmare samt hur de använder komplementreceptorer för att fästa sig i och invadera epitelceller. Vi kommer att fokusera på luftvägspatogen som streptokocker. Dessutom planeras studier för att utröna vilken roll periodontala bakteriella patogen spelar vid utveckling av reumatoid artrit då sådant samband är tydlig i epidemiologiska studier. |
|
| Cao, Yihai | Karolinska Institutet | Translational research of anti-angiogenesis in cancer therapy | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 4 000 000 kronorFlera vanliga cancerläkemedel baserade på antiangiogenes, har blivit nyckelkomponenter i behandlingen av patienter med olika cancertyper. Medan antiangiogena läkemedel i kombination med kemoterapi avsevärt förbättrar överlevnaden hos patienterna, förblir de kliniska fördelarna med endast antiangiogen terapi blygsamma. Det finns ett antal fortfarande olösta kliniskt relaterade grundläggande frågor. Varför ger endast kombinationsterapi positiva effekter hos patienter? Varför blir patienter resistenta mot antiangiogen terapi? Hur kan vi optimera befintliga behandlingar för att maximera de kliniska fördelarna? Vilka biomarkörer förutsäger kliniska fördelar? I detta forskningsprojekt försöker vi förstå de grundläggande mekanismerna för antiangiogen cancerterapi och översätta våra prekliniska fynd till klinisk användning för att förbättra den antiangiogena cancerbehandlingen. Vi kommer att använda olika prekliniska modeller för att närma oss dessa kliniskt relevanta frågor. Vi studerar också betydelsen av angiogenes i cancermetastaser. I synnerhet är vi intresserade av att studera förändringar av vaskulära strukturer som underlättar tumörspridning, invasion och metastasering. Vi kommer att fortsätta studera lymfangiogenes, vilket är viktigt i och med att många tumörer sprids via lymfan. Sammantaget är vårt forskningsprogram translationellt till naturen och de resultat som genereras av vår forskning kommer att gynna miljontals cancerpatienter. |
|
| Berghard, Anna | Umeå universitet | Etablering av en nerv och luktnerven som modell för läkning av nerv-hjärnbarriären | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 495 000 kronorVår forskning har bidragit till att visa samband mellan utvecklingen av luktnerven och s.k. GnRH celler (gonadotropinfrisättande hormon celler). Sker en störning luktnervens utveckling når GnRH celler inte sin slutliga placering i närheten av hypofysen. GnRH celler reglerar könsutveckling och fertilitet, vilka inte kan ske ifall detta utvecklingssteg visar en höggradig störning. Det är ovanliga kombinationer av genetiska förändringar som ligger bakom störningar vilket är i linje med vår arbetshypotes att det är interaktion mellan många olika typer av celler som medverkar i att etablera en nerv. Vi adresserar om den s.k. nerv-hjärnbarriärens celler deltar i nervetableringen. Projektet förväntas visa vilket(a) precist steg i luktnervens bildning som fallerar och därmed orsakar avsaknad av GnRH.Genom att använda luktnerven som modell, förväntas även ny information om hur nervcellers axon interagerar med ett antal andra, relativt lite undersökta celltyper för att bilda och bibehålla nerv-hjärnbarriären. Nerver binder samman periferin och hjärnan vilket gör det viktigt att ha kunskap om hur barriären tillåter axon-passage men ej är genomsläpplig för t.ex. infektiösa agens, metastaserande celler eller toxiska ämnen. Lite är känt om barriärens celler och hur dessa påverkas vid nervskador. I området runt luktnerven finns dessutom ett område för dränage av den vätska som produceras i hjärnan, vilket gör läkningsprocessen av nerv-hjärnbarriären i detta område viktig att förstå. |
|
| Alftberg, Åsa | Lunds universitet | Medicineringens ideal och praktik. En etnologisk studie av äldre människors bruk av läkemedel | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 151 500 kronorÄldre personer idag använder många läkemedel. Användningen har ökat kraftigt de senaste tjugo åren. Detta beror delvis på att nya läkemedel har introducerats och nu kan användas för behandling men också på att åldrandet har medikaliserats och betraktas som en åkomma som bör åtgärdas. Men mediciner har inte bara biologiska effekter, de medför också sociala och kulturella konsekvenser som påverkar människors dagliga liv. Fokus för denna studie är hur individen använder läkemedlet, på vilket sätt medicineringen går till och vilken mening och betydelse som medicinerna skapar. Vilka normer, kulturella föreställningar och praktiker kräver medicineringen att man tar hänsyn till? Hur påverkas i förlängningen individens identitet? Syftet med undersökningen är att ge kunskap om det komplexa förhållandet mellan medicineringens ideal och praktik, det vill säga förhållandet mellan ordinationen, hur läkemedlet är tänkt att användas, och hur det faktiskt hanteras. Studien utgår från personer som är 80 år och äldre och som bor i sina ordinarie hem. |
|
| Arner, Peter | Karolinska Institutet | Omsättningen av fettceller och deras fettinnehåll hos människa. Mekanismer och klinisk betydelse | Medicin | 2012 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorNedsatt motståndskraft mot hormonet insulin (insulinresistens) kan framkalla den vanligaste formen av sockersjuka (typ 2 diabetes) och andra vanliga sjukdomstillstånd. Sedan länge undersöker vi hos människa fettvävens roll för insulinresistens. Vi har kunnat visa att omsättningen av fettceller (nybildning och celldöd) och deras fettinnehåll (upptag och frisättning) är betydelsefulla och att detta regleras av inflammation i fettväven. En del av projektet berör mekanismerna bakom dessa fynd. Man vet också att fettväven bildar ett stort antal olika äggviteämnen (adipokiner) som frisättes till cirkulationen. Vi tror att flera av dessa >600 adipokiner kan påverka insulinkänsligheten. Ansökan avser även att definiera dessa kandidater för insulinresistens samt deras reglering. Projektet kan ge nya behandlingsmetoder för typ 2-diabetes och insulinresistens samt att användas för förebyggande behandling. |
|
| Rudin, Anna | Sahlgrenska akademin | Regulatoriska T-cellers och tarmbakteriers roll för att minska risken för allergi | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorDen allergiska immunreaktionen grundläggs nästan alltid i barndomen. Allergier beror på en överreaktion mot ofarliga proteiner i allergener som immunsystemet egentligen inte ska reagera på och beror på defekt antal eller funktion av regulatoriska T-celler. Dessa T-celler kan stimuleras av normalfloran i tarmen och man tror att en ändrad tarmflora tidigt i livet är en orsak till sämre reglering av immunsvaret mot allergener. I projektet följs barn från födseln till sex års ålder för att studera relationen mellan tarmfloran, regulatoriska T-celler och allergisk immunreaktion och sjukdom. Detta är ett unikt projekt eftersom det är prospektivt och ett samarbete mellan immunologer, bakteriologer och barnallergologer. Preliminära data visar ett samband mellan en typ av bakterie i tarmen tidigt i livet och ökat antal regulatoriska T-celler, samt ett samband mellan ökat antal regulatoriska T-celler och allergisk sjukdom. Syftet med projektet är att finna stöd för att man skulle kunna ge en avdödad bakterie eller bakterieprodukt på tarmslemhinnan tidigt i livet för att förhindra utveckling av allergisk sjukdom. |
|
| Wold, Agnes | Sahlgrenska akademin | Nya strategier för att bromsa allergiepidemin | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorAllergi är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga vuxna i Sverige idag. Allergier förekommer knappt bland befolkningen i fattiga länder och bland barn som vuxit upp på bondgård med djurhållning. I projektet undersöker vi vilka faktorer i livsstil och miljö som är förknippade med skydd mot allergiutveckling. Vår strävan är att erbjuda en vetenskapligt grundad strategi för att skydda framtidens barn från att utveckla allergi. Särskilt fokuserar vi på tre angreppssätt: - Stimulans av barnets immunsystem med hjälp av naturlig exponering för en komplex munflora - Intag av fetter som dämpar immunsystemets benägenhet att framkalla allergiska immunsvar - Utveckling av ett "vaccin" mot allergi baserat på bakteriellt "superantigen" som stimulerar spädbarnets omogna immunsystem och understödjer toleransutveckling. Våra studier bygger på noggrant uppföljda födelsekohorter där livsstilsfaktorer, diet, tarmflora och immunsvar registreras och analyseras i relation till allergiutveckling, samt relevanta djurmodeller för att studera de verksamma mekanismerna. Vi tror att vårt angreppssätt kan leda till utvecklingen av effektiva strategier för att bromsa den allergiepidemi som plågar västvärlden och som drabbar även befolkningen i de länder där den ekonomiska utvecklingen tar fart och levnadsomständigheterna förbättras. |
|
| Marklund, Stefan | Umeå universitet | Neurotoxicitet hos superoxiddismutas-1 och andra orsaker till amyotrofisk lateralskleros (ALS) | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 4 500 000 kronorVid amyotrofisk lateralskleros (ALS) dör motornervcellerna som styr kroppens muskler. Den vanligaste orsaken är ärftliga mutationer i proteinet superoxiddismutas-1 (SOD1) som man hittar hos 6 % av fallen. Vi har nyligen presenterat stöd för att även normalt SOD1 medverkar i den majoritet av ALS-fallen som saknar mutationer. Projektet syftar till att utreda denna koppling vidare för att förstå vilka faktorer som utlöser sjukdomen. Studierna baseras bl.a. på transgena möss som utvecklar ALS under produktion av human SOD1 i ryggmärgen. Komplementära studier fokuseras på ALS-patienter utan SOD1-mutationer, och på patienter med den närliggande sjukdomen pannlobsdemens. En andra målsättning är att klargöra hur SOD1 orsakar ALS på molekylär nivå. Aggregering av SOD1 i nervcellerna är centralt för sjukdomen. Vi ser att SOD1-aggregaten är av två olika typer, beroende på mutation, och att ALS-patologin skiljer sig mellan dessa aggregat. Denna koppling mellan aggregattyp och patologi återfinns hos de smittsamma prionsjukdomarna. Vi ska nu undersöka om SOD1-aggregaten via injektion kan sprida sjukdomen i nervsystemet hos transgena möss med varierad genetisk bakgrund. Vidare ska vi kartlägga på atomär nivå hur aggregaten uppstår inuti levande humana celler med nyutvecklade strategier baserade på NMR. Målet är att identifiera lämpliga angreppspunkter i SOD1 för riktad terapi med antikroppar, som genom att hämma aggregeringen bromsar eller förhindrar spridningen av sjukdomen i nervsystemet. |
|
| Normark, Staffan | Kungl. Vetenskapsakademien | Torsten Söderbergs forskningsprofessur i medicin | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 10 000 000 kronorBehovet av den här typen av forskartjänster där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning är stort och behövs för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Denna forskningsprofessur skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. |
|
| Poellinger, Lorenz | Karolinska Institutet | Utveckling av nya terapeutiska strategier för kärlnybildning i ischemiska vävnader | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 650 000 kronorForskningen rör ett protein som känner av låga syrgasnivåer i en vävnad. Vid låga syrgasnivåer, exempelvis i hjärtat vid åderförkalkning, aktiveras funktionen av detta protein, och det kommer att aktivera gener som är viktiga, för att bilda nya blodkärl (för att öka syrgastillförseln) samt att anpassa vävnadens ämnesomsättning till de låga syrgasnivåerna. Det sistnämnda är viktigt för den utsatta vävnadens förmåga att överleva syrgassvälten. Vi vill i detta projekt använda oss av proteinet som känner av låga syrgasnivåer, för att öka kärlnybildning i hjärtmuskel eller hjärna som blir utsatta för låga syrgasnivåer p.g.a. nedsatt blodtillförsel. I motsats till terapiförsök med enstaka tillväxtfaktorer (som ger begränsad effekt) utgör detta system ett lovande nytt tillvägagångssätt för att återställa syrgasbalansen i den sjuka vävnaden. I detaljerade molekylära studier kommer vi att försöka att utveckla tekniker att effektivt aktivera det syrgaskänsliga proteinet, för att på detta sätt hålla en syrgassvulten hjärtcell (eller hjärncell vid stroke) vid liv. Vi kommer också att undersöka hur olika gener kommer att regleras, när hjärt/kärl-vävnader blir utsatta för låga nivåer av syrgas, bl.a. i modeller av perifera kärlsjukdomar, åderförkalkning samt ökat blodtryck i lungkretsloppet. Projektet kommer att ge kunskap som är viktig, för att öka kärlnybildning och utöva positiva effekter på ämnesomsättningen i vävnader som är utsatta för låga syrgasnivåer (ischemi). |
|
| Larsson, Jonas | Lunds universitet | Utveckling av nya metoder for expansion av blodstamceller - implikationer för cellterapi vid hematologiska sjukdomar | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 700 000 kronorSyftet med forskningen är att identifiera och karaktärisera gener som reglerar tillväxt av blodstamceller. Det är blodstamcellerna som ansvarar för återbildning av blodsystemet vid benmärgstransplantation. Detta är en livräddande behandling för tusentals patienter årligen som drabbats av blodcancer. Dessvärre kan ännu ett stort antal patienter inte få denna behandling på grund av att stamcellerna inte räcker till. Det är därför oerhört viktigt att finna metoder för att få stamcellerna att föröka sig inför transplantation. Ett stort antal forskargrupper världen över har under lång tid arbetat med detta utan större framgång och vi vet idag väldigt lite om de mekanismer som reglerar blodstamcellernas tillväxt. Vi har utvecklat en genetisk screeningmetod baserad på så kallad RNA interference (RNAi) som gör det möjligt att systematiskt hämma funktionen för tusentals gener i hematopoetiska stamceller och därefter studera hur detta påverkar stamcellernas tillväxt. Vi har i våra försök med den här metoden lyckats identifiera ett flertal gener som kan hämmas för att ge en ökad tillväxt av stamcellerna. Parallellt med nya screeningförsök studerar vi nu i detalj en del av dessa gener för att förstå hur de påverkar stamcellsfunktionen och huruvida de kan utnyttjas för att föröka blodstamceller utanför kroppen under kliniskt relevanta förhållanden. |
|
| Liljeqvist, Jan-Åke | Göteborgs universitet | Utveckling av vaccin mot herpes simplex virus typ 2-infektion | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 1 200 000 kronorDet finns ett stort behov av vaccin mot herpes simplex virus typ 2 (HSV-2) infektion. I första hand för att HSV-2 är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen med >500 miljoner smittade individer globalt, i andra hand för att HSV-2-infektion kraftigt ökar risken för HIV-transmission. Vi har visat att HSV-2 glykoprotein G (gG-2) är nödvändigt för att HSV-2 ska spridas till nervsystemet efter genital infektion och att gG-2 tillsammans med adjuvans ger gott skydd som vaccin i en musmodell. Projektets mål är att presentera ett nytt vaccinkoncept mot HSV-2-infektion baserat på gG-2. Nu ska profylaktisk och terapeutisk effekt studeras i ytterligare en djurmodell och immunologiska mekanismer kartläggas för att förstå varför gG-2 ger protektion vid vaccination. Projektet har goda utsikter att framgångsrikt drivas vidare med stöd från ett flertal intressenter såsom Vetenskapsrådet, VINNOVA, Innovationsbron AB, Novo Nordic A/S och Göteborg BIO. |
|
| Kisessling, Rolf | Karolinska Institutet | Immunterapi av cancer med genetiskt modifierade T-celler | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 650 000 kronorImmunterapi av cancer med genetiskt modifierade T-celler. Genom flera genombrott i den immunologiska grundforskningen så står vi inför en ny generation av behandlingsmetoder mot cancer. Det finns nu förutsättningar att utveckla immunterapi som bygger på väldefinierade molekyler som uttrycks på cancerceller och på de immunologiskt aktiva vita blodkropparna. Nya resultat visar att immunterapi kan ha klinisk effekt och förlänga livet och aktivera immunsystemet i en andel av patienter med svår cancersjukdom. Metoderna måste dock förbättras då endast en andel av patienterna svarar på dessa behandlingsmetoder. Därför är målet med forskningen att överföra den moderna immunologins kunskaper till kliniskt användbara behandlingsformer mot cancer, i nära samarbete mellan forskare på Cancercenter Karolinska, läkare på Radiumhemmet samt andra forskargrupper inom EU. I en aktuell försöksserie prövas om vita blodkroppar, s.k. lymfocyter, kan förändras med moderna genetiska metoder och på detta sätt manipuleras till att bekämpa patientens cancerceller. Metoden har av andra redan visat lovande men preliminära resultat vid behandling av den elakartade hudcancerformen malignt melanom, och det skall undersökas om den även fungerar på patienter med andra typer av cancertumörer. Studierna utförs i samarbete med flera andra Europeiska laboratorier. |
|
| Karlsson, Mikael | Karolinska Institutet | Reglering av B-celler vid inflammatorisk sjukdom | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 1 200 000 kronorVårt immunsystem skyddar oss från infektioner och den inflammatoriska responsen som är resultatet av dess aktivering är till för att bekämpa infektionen och sedan återställa balansen i kroppen. Vid autoimmun sjukdom har denna balans rubbats och den inflammatoriska processen går överstyr och deltar istället i destruktion av olika vävnader beroende på vilken sjukdom det är frågan om. En viktig komponent i denna missriktade immunrespons är B-celler vilka vanligtvis producerar antikroppar mot virus och bakterier. Att dessa celler är viktiga har belysts på senare tid då en behandling som slår ut dessa (rituximab) har haft god effekt i ett antal reumatiska sjukdomar. Det har varit känt att den reumatiska sjukdomen SLE är kopplad till hjärt/kärl sjukdom. I detta projekt undersöker vi mekanismerna bakom den kopplingen med fokus på B-cellen. Målet är att hitta nya markörer som kan förutsäga om SLE patienter kommer att utveckla hjärt/kärl komplikationer samt att hitta metoder för att styra B-celler så att deras goda egenskaper tas till vara i behandling av inflammatoriska sjukdomar. |
|
| Karpman, Diana | Lunds universitet | Bakteriella virulensfaktorer, medfödd immunitet och protrombotiska mekanismer vid njursjukdomar | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 4 000 000 kronorKronisk njursjukdom leder ofta till njursvikt. Vi studerar fyra njursjukdomar: Hemolytiskt Uremiskt Syndrom (HUS), Trombotisk Trombocytopen Purpura (TTP), vaskuliter och IgA nefropati. HUS kännetecknas av låga blodplättar, blodbrist och akut njursvikt. Det finns två varianter. Typiskt HUS orsakas av tarminfektion med enterohemorragiska Escherichia coli (EHEC) bakterier. I maj-juni 2011 skedde ett mycket stort utbrott i Europa. Atypiskt HUS förknippas med genmutationer i komplementproteiner, en del av det medfödda försvaret. Därmed aktiveras komplementsystemet och kroppens egna celler angrips. Vid TTP förekommer en mutation i ADAMTS13, ett plasmaenzym som klyver von Willebrandfaktor inom blodets levrande system. Detta leder till blodproppsbildning. TTP patienterna har samma symtom som vid HUS inklusiv feber och neurologiska symtom. Vaskulit kännetecknas av inflammation i blodkärl som drabbar blodförsörjning till flera organ, framför allt njurar. Orsaken är okänd men kroppens egna vita blodkroppar och immunförsvaret spelar en avgörande roll. IgA nefropati är den vanligaste formen av njurinflammation i västvärlden. Den kan utlösas av övre luftvägsinfektioner. Våra studier syftar till att identifiera molekylära mekanismer bakom dessa sjukdomar, båda bakteriella och värdsfaktorer. Vi ämnar kartlägga hur kroppens celler påverkas, hur blodceller aktiveras och kärl skadas, för att kunna utveckla specifika behandlingar som saknas idag. |
|
| Holmdahl, Rikard | Karolinska Institutet | Från gener och sjukdomsmekanismer till behandling av reumatoid artrit | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorKronisk inflammation förefaller vara en bidragande orsak till ett flertal stora folksjukdomar, exempelvis reumatoid artrit (RA). Det finns ännu ingen förebyggande eller läkande behandling för RA eller andra kroniskt inflamamtoriska sjukdomar. Vi studerar försöksdjursmodeller med motsvarande sjukdomar som hos människa. Med djurmodellerna kan vi inte bara identifiera sjukdomsgenerna utan också studera hur de fungerar. Vi kommer att humanisera djurmodellerna så att vi kan direkt studera generna som identiferats i RA i en experimentell modell. Därmed kan vi också använda dessa försöksdjursmodeller för att undersöka helt nya principer och nya läkemedel för att förhindra och bota sjukdom. Vi koncentrerar oss på att urveckla a) ett nytt typ av immunspecifikt vaccin mot RA, b) en ny typ av diagnostisk metod där ett stort antal antikroppar i serum kan anlyseras samtidigt, c) en ny typ av behandling med oxidanter som utvecklats på basis av våra genetiska fynd. |
|
| Cao, Yihai | Karolinska institutet | Cold-induced lipolysis and angiogenesis significantly contribute to development of cardiovascular disease | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorKranskärlssjukdom orsakad av åderförkalkning (Coronary Heart Disease, CHD) är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden, inklusive Sverige och resten av Norden. Det har rapporterats att CHD-incidensen ökar flerfaldigt under den kalla årstiden och den högsta incidens av kranskärlssjukdom inträffar på vintern. Vårt mål är att förstå de grundläggande mekanismerna av kylinducerad fettupplösning (lipolys) i kranskärlssjukdomsutveckling som är relaterad till åderförkalkning. Vi hoppas att kunna genom denna forskning utveckla nya metoder till behandling och förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar. Vi planerar att använda djurmodeller av olika kärlsjukdomar under olika förhållanden för att studera rollen av temperaturändringar på plackutveckling i åderförkalkning, bl.a. införa/avlägsna vissa specifika gener i djurmodeller. Vi ska användAnslag Mediciner enligt olika principer, antingen ensam eller i kombination för att behandla åderförkalkning-relaterade hjärtsjukdomar, samt samarbeta med kliniska kardiologer och experter för att utföra kliniska studier. Trots att aktivering av brun fettvävnad är i allmänhet positiv mot fetma och diabetes, finns det inga studier på frågan om hur kyla inducerar fettupplösning i utveckling av åderförkalkning. Om våra prekliniska fynd kan omsättas i kliniska miljöer med framgång kan miljontals patienter som finner sig i risk till kardiovaskulära sjukdomar dra nytta av vårt arbete. Vårt projekt har därför betydelse som syftar till gagn för miljontals patienter. |
|
| Frostegård, Johan | Karolinska Institutet | Nedsatt naturlig immunitet mot fosflipidantigen som orsak till kronisk inflammatorisk sjukdom, främst hjärtkärlsjukdom och ateroskleros: en ny hypotes | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorÅderförkalkning är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till hjärtkärlsjukdom (CVD). Vår grupp har sedan mitten på 90-talet varit intresserade hur en viss typ av fetter, fosfolipider när de har oxiderat ("härsknat") kan orsaka inflammationen vid åderförkalkning. Vi har lagt fram en ny hypotes för åderförkalkning och CVD: låga nivåer av naturliga antikroppar mot dessa fettämnen bl.a. fosforylkolin (anti-PC) orsakar CVD oberoende av och i samma storleksordning som de etablerade riskfaktorerna. I experimentiella studier har vi visat att anti-PC motverkar just den typ av inflammation som är central vid åderförkalkning. Vi har också visat att andra antikroppar mot fettämnen, som oxiderat cardiolipin och fosfatidylserine (aOxCL och aOxPS), har likartade egenskaper. Målsättningen är att utveckla förbättra riskbedömning samt utveckla ny behandling (vaccin och/eller antikroppar mot åderförkalkning och CVD samt potentiellt vid andra inflammatoriska sjukdomar). Vi kombinerar djur-, cell- och kliniska studier. I djurförsöken vaccinerar vi med fettämnena samt ger själva antikropparna. I cellförsök testas hur immunreaktioner vid åderförkalkning påverkas och i kliniska studier undersöks de nya faktorernas roll, i flera unika kohorter. Åderförkalkning och dess konsekvens hjärtkärlsjukdom är dominerande hälsoproblem. En ny typ av immunologiskt relevanta riskfaktorer och behandling baserad på naturlig immunitet där fettämnen som PC, OxCL och OxPS är i fokus, kan få stor betydelse. |
|
| Hansson, Stefan | Lunds universitet | Ny diagnostik och bot av havandeskapsförgiftning (preeklampsi) | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 2 900 000 kronorHavandeskapsförgiftning (preeklampsi) är en av de mest allvarliga graviditetsrelaterade sjukdomarna i världen med 8,5 miljoner drabbade kvinnor årligen. Det finns för närvarande ingen specifik diagnos- eller förutsägelsemetod, inte heller någon bot. Vi tror att vi kan göra tidig, pålitlig diagnos genom att mäta fetalt och adult hemoglobin samt alfa-1-mikroglobulin (A1M) i mammans blod. Våra in vitro-studier indikerar att vi borde kunna bota sjukdomen genom att ge A1M. |
|
| Arnberg, Niklas | Umeå universitet | Virusreceptorer: betydelse för tropism, terapi och targeting | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorVirus orsakar en mängd olika, mer eller mindre allvarliga sjukdomar hos människan. I detta projekt kartlägger vi de molekyler och mekanismer som reglerar hur virus (vinterkräksjukevirus och s.k. adeno- och picornavirus) binder till och infekterar mänskliga celler. Detta avgör bl.a. vilka celltyper, vävnader och organ som virus slutligen infekterar (virus "tropism"). Vi vill använda nyvunnen kunskap om dessa molekyler och mekanismer för att utveckla nya läkemedel, som hindrar virus från att binda till och därmed även infektera celler. Våra forskningsresultat kan även användas för förbättring av så kallad genterapi, vilket betyder "behandling med gener". Ofarliga, "avväpnade" adenovirus är utmärkta bärare av främmande gener och transporterar effektivt olika gener in i våra celler. Vi och många andra tror att man i framtiden ska kunna behandla och/eller förebygga cancer, infektioner, ärftliga sjukdomar och ämnesomsättningssjukdomar med hjälp av genterapi. Denna typ av behandling är känslig och måste finjusteras på flera olika sätt. Ett sådant sätt är att se till så att generna levereras till rätt celler. Avväpnade virus måste alltså styras bort från sina vanliga målceller, och i stället styras mot just de celler som behöver behandling. Om vi kan lära oss mer om de molekyler och mekanismer som "riktiga" virus använder för att binda till och angripa mänskliga celler, så kan man lättare styra avväpnade, genbärarvirus till rätt typ av celler. |
|
| Brorsson, Ann-Christin | Linköpings tekniska högskola | Interdisciplinära studier av aggregeringsförloppet hos Amyloid-Betapeptiden - parallella analyser av transgena bananflugor och biofysikaliska mätningar | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorI forskningen studeras aggregeringsförloppet hos Amyloid (A)-betapeptiden som är kopplad till Alzheimers sjukdom. Alzheimers är en demenssjukdom där nervcellerna i hjärnan bryts ner. För att bekämpa sjukdomen är det viktigt att: a) identifiera vilka strukturer hos A-betapeptiden som är giftiga för nervcellerna, b) fastställa på vilket sätt de giftiga strukturerna angriper cellerna samt c) hitta molekyler som kan förhindra uppkomsten av giftiga A-betastrukturer. För att uppnå dessa mål används bananflugor som kan bilda giftiga A-betastrukturer i det centrala nervsystemet. Parallellt studeras även aggregeringsprocessen hos A-betapeptiden i en enklare miljö, i provrör, med olika biofysikaliska mättekniker som spektroskopi och mikroskopi samt även hur giftiga A-betastrukturer angriper celler från både råtta och människa. Genom att kombinera dessa studier är det möjligt att koppla ihop uppkomsten av olika strukturer hos A-betapeptiden med deras förmåga att orsaka nedbrytning av nervceller och på så sätt identifiera de strukturer som är giftiga för cellerna. Den här informationen är viktig för att hitta nya behandlingsformer mot Alzheimers sjukdom. Bananflugorna används även för att testa olika molekyler (läkemedelskandidater) som kan skydda cellerna från att brytas ner av giftiga A-betastrukturer eller motverka uppkomsten av giftiga A-betastrukturer och på så sätt förhindra att sjukdomen bryter ut. |
|
| Bäckhed, Fredrik | Sahlgrenska akademin | Utvecklandet av plattform för studier av metagenom och dess roll vid ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar | Medicin | 2011 |
Beviljat belopp: 9 000 000 kronorI vår tarmkanal finns 10 gånger fler bakterier än vad vi har celler i kroppen. Dessa bakterier uttrycker 150 gånger fler gener än vad vi har i vårt mänskliga genom och påverkar flera cellulära processer i tarmen t.ex. blodkärlsbildning, immunsystemets utveckling och även vår ämnesomsättning. Vi har tidigare visat att bakteriefria möss inte utvecklar fetma och att bakteriefloran har en förändrad sammansättning i feta möss och människor. Därmed utgör tarmfloran en tänkbar måltavla för att utveckla nya läkemedel och terapier mot ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. "Next generation sequencing" har utvecklats till ett kraftfullt verktyg för att kartlägga tarmflorans sammansättning. Dock erbjuder de stora datamängderna en stor analysutmaning och även om vi kartlägger tarmflorans sammansättning så krävs djurstudier för att förstå hur tarmfloran påverkar vår ämnesomsättning och ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. Plattformen "Metagenom och dess roll vid ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar" kommer att förena mikrobiologi och systembiologi i en unik translationell miljö och förutom att studera om tarmfloran erbjuder diagnostiska eller terapeutiska måltavlor för dessa sjukdomar också studera de underliggande mekanismerna genom att använda bakteriefria möss. Då vår plattform kommer att utveckla nya analysmetoder för att studera tarmflorans sammansättning kommer den även utgöra en viktig nationell resurs för att analysera tarmflorans sammansättning och funktion. |
|
| Svanborg, Catharina | Lunds universitet | Genetics of innate immunity and host susceptibility to acute and chronic infection | Medicin | 2010 |
Beviljat belopp: 4 500 000 kronor |
|
| Wallberg-Henriksson, Harriet | Karolinska Institutet | Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelsers jubileumsdonation (del 2) | Medicin | 2010 |
Beviljat belopp: 25 000 000 kronor |
|
| Smith, Ulf | Göteborgs universitet | Wnt activation - role in obesity and its complications | Medicin | 2010 |
Beviljat belopp: 4 500 000 kronor |
|
| Hellstrand, Kristoffer | Göteborgs universitet | Nya behandlingsstrategier vid cancer och virusinfektioner | Medicin | 2010 |
Beviljat belopp: 4 500 000 kronor |
|
| Normark, Staffan | Kungl. Vetenskapsakademien | Ansökan om 10 miljoner kr för inrättande av ytterligare en forskningsprofessur i medicin | Medicin | 2010 |
Beviljat belopp: 5 087 500 kronor |
|
| Bokarewa, Maria | Göteborgs universitet | Proto-oncogenes as effectors and therapeutic targets in inflammation and autoimmune arthritis | Medicin | 2010 |
Beviljat belopp: 4 500 000 kronor |
|
| Cao, Yihai | Karolinska Institutet | Translational study on angiogenesis in regulation of obesity and diabetes | Medicin | 2010 |
Beviljat belopp: 2 700 000 kronor |
|
| Enerbäck, Sven | Göteborgs universitet | Functional brown adipose tissue in healthy humans- a new target for anti-obesity therapy | Medicin | 2010 |
Beviljat belopp: 4 500 000 kronor |
|
| Swoboda, Peter | Karolinska Institutet | Är schizofreni en ciliopati? | Medicin | 2013 |
Beviljat belopp: 1 100 000 kronorSchizofreni är en komplex, kronisk sjukdom som kan drabba en procent av befolkningen. Symptomen yttrar sig genom hallucinationer, personlighetsstörningar, förvrängd verklighetsbild med mera. Sjukdomens symptom orsakas av fel i nervcellernas samspel. Schizofreni orsakas av omvärldsfaktorer och genetiska förändringar. Våra forskningsresultat tyder på att ett antal schizofrenigener blir styrda av en speciell klass av kontrollgener, som i sin tur är normalt viktiga för funktionen av cellens antenn, så kallade cilier. Cilier förekommer på bland annat nervceller där de är viktiga för att ta emot signaler från omgivningen. Att kunna urskilja ett samband mellan cellantennens funktion och schizofrenis uppkomst är av stort interesse. Vi kan då direkt få klarhet i molekylära mekanismer bakom sjukdomen och hur de (cilier) påverkar nervcellernas funktion. Vi använder oss av mänskliga nervceller som har en sådan antenn, ett cilium. Vi förändrar schizofrenigenernas och cilierna | |