Forskningsprojektet undersöker hur svenska medborgare som levde och arbetade i Ryssland reagerade och agerade i samband med den ryska revolutionen 1917 och dess efterverkningar. Fokus ligger särskilt på den grupp svenskar som befann sig i Transkaukasien, där bland annat en kontingent benämndes som ”Bakusvenskarna” av svenska diplomatiska instanser. Projektet belyser hur individerna drabbades av flykt genom en påtvingad migration, samt hur deras erfarenheter formades av både den revolutionära omvälvningen och mötet med Sverige efter hemkomsten. En viktig aktör i denna process var ”Statens kommitté för understöd åt rysslandssvenskar”, som organiserade hjälpinsatser för de nyanlända. Vid ankomsten till Sverige dokumenterades deras minnen och berättelser om livet i Transkaukasien och den dramatiska flykten. Utöver ekonomiska förluster fokuserar projektet på medborgarskapets förändrade innebörd efter första världskriget, särskilt för personer som levt större delen av sina liv utanför Sveriges gränser. Genom att analysera dessa förändringar lyfts frågor om nationell identitet och lojalitet fram i ljuset i förståelsen av flyktingarna från Transkaukasien. Med en utgångspunkt i arkivmaterial från Riksarkivet i Stockholm (Marieberg och Arninge) och dokument från svenska diplomatiska instanser i Moskva, Konstantinopel och Petrograd/Leningrad, kommer projektet kartlägga hur dessa individer upplevde sin migration, hur de bemöttes av svenska myndigheter samt efterspelet av denna erfarenhet.