Under 1700-talet var det vanligt att kvinnor försörjde sig som krögare. Att brygga öl och bränna brännvin för husbehov var kvinnosysslor, sammankopplade med matlagning. Bryggning, bränning och försäljning av alkohol blev dock starkt reglerat under 1700-talet. Främst reglerades brännvinet. Brännvinsbränning för privat bruk förbjöds tre gånger under perioden 1718–1775, och en ny tull inrättades för brännvinsimport till städerna år 1731. Kronobrännerier upprättades år 1775. Projektets mål är att undersöka hur dessa regleringar påverkade kvinnors möjligheter att försörja sig genom att sälja alkohol, lagligt och olagligt. Metoden för att undersöka detta är att använda domboksmaterial från perioderna då nya regleringar infördes. Huvudfrågor är: hur diskuterades regleringarna? Vilka ekonomiska frågor väckte de? Hur betraktades kvinnorna som sålde alkohol, och vilka var kunderna? En jämförelse över tid kan visa ett samspel mellan hur och varför regleringar infördes, och hur människorna som påverkades bemötte dem. I detta projekt undersöks tre städer: Falun, Uppsala och Karlskrona, som alla dominerades av stora organisationer så som koppargruvan, universitetet och flottan. Ett ytterligare mål med undersökningen är att se hur den segregering mellan könen som uppstod i Falun, Uppsala och Karlskrona påverkade och påverkades av alkoholförsäljning och regleringar. Det blir ett sätt att analysera könssegregering mer generellt, och jämföra med andra länder och andra epoker.