Inom detta doktorandprojekt studeras så kallade nämndemannadomar. Nämndemannadomar innebär rättsliga avgöranden där rättens icke juridiskt utbildade domare, det vill säga nämndemännen, röstat ner rättens juristdomare och således avgjort utgången. Ett flertal nämndemannadomar har på senare år uppmärksammats i media och i samband med detta har både de omskrivna fallen samt nämndemannasystemet som helhet kritiserats. Det har bland annat förekommit åsikter att nämndemännen, i dessa fall, inte dömer utifrån gällande rätt utan istället baserar sina domslut på fördomar och förutfattade meningar. Denna studie är tvärvetenskaplig mellan ämnena retorik och rättsvetenskap. I studien djupanalyseras de skriftliga domskälen i nämndemannadomar med hjälp av retorisk teori. Syftet är dels att granska skälen till att nämndemännen röstar som de gör i dessa fall samt dels att studera hur dessa avgöranden motiveras. Ett särskilt fokus finns även på att kartlägga och granska huruvida de argument som nämndemännen använder för att motivera domslutet har stöd i gällande rätt eller ej. För fall där rättsligt stöd för avgörandet saknas analyseras de argument som används i syfte att utröna vart ifrån dessa argument istället hämtas och hur de är uppbyggda. Studien belyser den aktuella frågan om lekmannadomares vara eller icke vara i svenska rättsprocesser samt kartlägger skillnader mellan lekmannadomarna och juristdomarnas sätt att argumentera.