Det är inget ovanligt att rättssystem betraktar exempelvis enkla fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. som egendom trots att de saknar fysisk representation. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och rättstillämpare har använt sig av för att i ett förmögenhetsrättsligt och obeståndsrättslig perspektiv hantera olika slag av egendom, som inte utgör saker, skiljer sig dock åt mellan de olika egendomsslagen och de rättsteoretiska förklaringsmodellerna har i mångt och mycket varit både ologiska och opedagogiska. Betydelsen av denna rättsosäkerhet har de senaste 20 åren ökat markant särskilt då den ekonomiska betydelsen av nya företeelser, och därmed också egendomsslag, fortsätter, och kommer fortsätta, att öka. En rad olika virtuella värdepapper, olika sorter av virtuella betalsystem och fler och mer komplicerade immateriella rättigheter kopplade till dessa företeelser utgör numera betydande värden för de flesta verksamheter. Forskningsprojektet; Sakrättslig identitet för annat än saker, berör en rad olika rättsliga frågeställningar med samband till sakrättslig identitet och äganderättslig exklusivitet som aktualiseras då mot varandra stående anspråk avser egendomsslag utan fysisk representation (annat än saker). Forskningsprojektet kan beskrivas som rättsvetenskaplig grundforskning inom det obeståndsrättsliga området med tydliga inslag av allmän förmögenhetsrätt.