Sverige och andra stater villkorar i allt större utsträckning sina skatteuttag. Dels får företag inte dra av kostnader och underskott om dessa även kan dras av i andra stater, dels ska inkomster som annars vore skattefria ändå beskattas om de inte beskattas i någon annan stat. I syfte att motverka aggressiv skatteplanering som ger upphov till skattemässiga fördelar införs nu villkorad lagstiftning följd av direktiv och rekommendationer som härrör från internationella samarbeten som EU, OECD och G20. Samtidigt vittnar både nationell och EU-rättslig praxis om att villkorad lagstiftning dras med betydande problem. EU-medlemsstaterna har svårt att utforma lagstiftning som både uppfyller sitt syfte och samtidigt är förenlig med EU-rätten. För skattskyldiga visar sig villkorad lagstiftning föranleda dubbelbeskattning och likviditetsnackdelar. Den ger vidare upphov till bristande förutsebarhet, eftersom dess tillämpning förutsätter kännedom andra staters rättsordningar, såsom deras skattebaser, rättsliga definitioner och klassificeringar etc. Villkorad lagstiftning kan därför ses som ett sätt för politiska aktörer att skjuta över problem som följer av bristande harmonisering av staters skattesystem på skattskyldiga och rättstillämpande myndigheter. Projektet syftar till att fastställa principiella utgångspunkter för utformning och tillämpning av villkorad lagstiftning, så den uppfyller sina syften på sätt som är förenliga med EU-rätten, men där dess negativa effekter minimeras.