Detta projekt handlar övergripande om svensk underrättelsetjänst, dess verksamhetskultur och inre normsystem under andra världskriget och efterkrigstiden. I fokus står Thede Palm och Jan Rydström, två män med ledande befattningar i underättelsesfären, och deras fram till helt nyligen sekretessbelagda handlingar. Syftet är i grunden politiskt-filosofiskt, och tar avstamp i det paradoxala förhållandet att den liberala demokratin accepterar sina motståndare. Därigenom har systemet sin lockelse men också sin potentiella undergång. För att skydda sig mot undergång tvingas det demokratiska systemets företrädare därför understundom tillgripa icke-demokratiska metoder. I detta löper man risk att bli lik sin motståndare. Vad man i preventionens namn kan tillåta sig är därför utsatt för den enskildes tyckande och attityder och befinner sig i en gråzon. Underrättelsetjänstens organisationer har ett författningsskyddande mål men för att uppnå detta mål krävs understundom författningsvidriga, eller åtminstone dubiösa, medel. Underrättelsetjänsten har alltså att hantera just den gråzon som nämnts, och olika aktörers – Palms, Rydströms men också andras – uppfattningar om var gränssnitten i denna gråzon går speglar den kultur som råder inom organisationen. Vilket normsystem skall råda? Vad kan man tillåta sig i författningsskyddets namn, vad kan man inte tillåta sig? Var går gränsen? Det är frågor som dessa som Palms och Rydströms handlingar kan kasta ljus över.