Hur når man historisk kunskap om en relativt okänd och föga utforskad kvinnas konstnärliga yrkesverksamhet vid 1700-talets början, och vad säger kunskapen om kvinnans drivkrafter och handlingsutrymme på dåtidens konstscen? Frågan kommer att besvaras genom detta projekt och presenteras i en monografi. Syftet är att bidra med fördjupad och nyanserad kunskap, samt visa hur man finner och tolkar källor, och därigenom uppmuntra andra att ta sig an liknande projekt. Som en följd av kvinnors underordning och marginalisering på 1600- och 1700-talet, ska enligt existerande forskning möjligheterna ha varit mycket begränsade för kvinnor att utbilda sig och vara verksamma på konstscenen. Målaren och gravören Anna Maria Thelott (c.1683–1710) står dock ut. Bland hennes uppdragsgivare fanns Karl XII, Olof Rudbeck d.ä. och Johan Peringskiöld. Fram till sin död år 1710 lyckades hon försörja sig själv och sina föräldrar genom sin yrkesverksamhet. Trots dessa sedan länge etablerade uppgifter, har ingen tidigare forskat om henne, mycket till följd av att man utgått ifrån att inga relevanta källor bevarats. Detta ändrades dock för tio år sedan då Mia Skott exempelvis upptäckte att Thelott undervisat i ritning som gör henne till den första kända kvinnliga konstläraren i Sverige. Projektet behövde läggas på hyllan, men återupptas nu med en mikrohistorisk ansats som bygger vidare på den presenterad i Mia Skotts bok Tapetmakerskor – Självständiga yrkeskvinnor i 1700-talets Stockholm.