Det senaste decenniet har det i svenska domstolar blivit allt vanligare med rättegångar avseende s.k. internationella brott – dvs. svåra överträdelser av internationell rätt som annars ofta går straffria. Det har handlat om krigsförbrytelser och folkmord med koppling till konfliktzoner i olika delar av världen. Inom en framtid är det mycket troligt att vi i Sverige kommer att se domar som avser gärningar begångna inom ramen för Rysslands krig i Ukraina. De internationella brotten har en förankring i folkrätten som går tillbaka till andra världskrigets efterspel. Sedan år 2002 kan brotten utredas och prövas av Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Numera sker emellertid den absoluta majoriteten av lagföringar i domstolar i olika nationella rättssystem. När de svenska straffbestämmelserna tolkas behöver folkrättsliga normer beaktas. Det är ett material som annars är främmande för straffrätten och som återfinns i källor som placerar sig utanför det svenska rättssystemet. En fråga som infinner sig är hur detta stoff ska avgränsas; i vad mån svenska eller internationella regler ska tillämpas när ansvar för brotten prövas. Vidare är det angeläget att detta svåröverskådliga material systematiseras och tillgängliggörs för rättstillämpare. Forskningsprojektet ämnar undersöka ovan nämnda frågor samt bidra till ytterligare kunskap när det gäller hur bestämmelserna bör tolkas och tillämpas, vilket skulle bidra till att underlätta ansvarsutkrävandet för dessa mycket allvarliga brott liksom till att rättstillämpningen blev mer rättssäker och enhetlig.