En stor och växande klyfta i utbildningsresultat mellan stad och landsbygd har vuxit fram, med stora konsekvenser för landsbygdselevers framtid. Tidigare forskning har dock inte utrett orsakerna till denna klyfta. Vi undersöker om och hur ’kamrateffekter’ kan förklara den utbildningsklyftan, samt implikationer för elever av olika social bakgrund. Kamrateffekter betyder att skolelever påverkar varandra, positivt genom exempelvis engagemang i skolarbetet eller att elever hjälper varandra, eller negativt genom ex. stök, mobbning och färre förebilder i klassrummet. Empirisk forskning om kamrateffekter i svensk skola är dock fortfarande begränsad, trots dess aktualitet i forskning, utbildningspolitik och samhällsdebatt. Vi använder omfattande registerdata på elever, föräldrar, skolklasser, lärare och skolor i samtliga skolor sedan 1987 för att studera hur klasskamrater i årskursen eller skolklassen påverkar elevers betyg, gymnasieval, och om de läser på högskolan, och hur detta skiljer sig mellan stad och landsbygd. För att isolera orsakssambandet som kamrateffekter har på betygsutfall och framtida studieval använder vi oss av syskonjämförelser och instrument för kamraters föräldrabakgrund.