Under 1900-talet har folkhälsan i västvärlden förbättrats enormt och den förväntade livslängden vid födseln är nu flera decennier högre än för 100 år sedan. Däremot har förbättringarna inte gynnat alla i samma utsträckning. I Sverige har en socioekonomisk gradient i spädbarnsdödlighet funnits sedan sekelskiftet 1900 och i vuxendödlighet sedan mitten av 1900-talet. Gradienten innebär lägst dödlighet bland de med hög socioekonomisk status och högst dödlighet bland de med låg socioekonomisk status. Trots att forskningen har funnit långsiktiga socioekonomiska och hälsorelaterade effekter av omständigheter tidigt i livet, så har ojämlikheten i vuxendödlighet inte fullt kopplats till faktorer i tidigare åldrar. Syftet med detta projekt är att undersöka hur ojämlikhet i hälsa tidigt i livet kvarstår till högre åldrar och vilka faktorer som påverkar ojämlikhet i hälsa över hela livsförloppet. Ekonomiska, hälsorelaterade och demografiska faktorer kommer att analyseras. Longitudinella, historiska befolkningsdata över individer boende i Landskrona och fem närliggande församlingar mellan 1905–1967, och som kopplats till moderna befolkningsregister, kommer att användas för att studera individers livsförlopp över hela 1900-talet. Projektet bidrar teoretiskt och metodologiskt till den befintliga forskningen, men är även policyrelevant då det kan informera om vilka insatser som minskar ojämlikheter i hälsa och när de har störst påverkan.