För närvarande genomgår ekonomin både i Sverige och andra länder stora förändringar, drivet exempelvis av ökad digitalisering och ökade krav på hållbarhet. Både ekonomer och politiker pekar på vikten av nystartade företag för att hantera förändringen, eftersom sådana företag lättare anammar helt nya affärsmodeller än vad mer mogna företag gör. En viktig aspekt för att underlätta att nya företag startar och växer är att de har möjlighet till finansiering vilket kräver redovisning av hög kvalitet, som ofta är kostsam att ta fram. Samtidigt lyfts förenkling fram som ett sätt att gynna nyföretagande, vilket bland annat innebär att ha lägre krav på redovisning. De två motstridiga kraven skapar en spänning som kräver avvägning i regleringen. I dagsläget har lagstiftare och reglerare begränsat vetenskapligt stöd för hur avvägningen ska göras och projektet ger underlag för hur det kan göras på ett optimalt sätt. Genom tillgång till unika svenska data för onoterade företag undersöker projektet vilka effekterna blir av mindre företags redovisningsval. Mer specifikt undersöks huruvida förenklad redovisning leder till sämre eller bättre möjligheter att växa. Genom kvantitativ undersökning av samtliga onoterade företag erhålls heltäckande kunskap om företagens egna bedömningar om hur redovisning ska utformas. Det ligger till grund för uttalanden om hur reglering av redovisning ska utformas för att stödja skapande och tillväxt av nya företag.