När Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den Stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786-96 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige. Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm – men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program – som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner – till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel – men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad. Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde.