I Sverige är över 400 000 individer registrerade med skulder för indrivning hos Kronofogdemyndigheten. Myndigheten tar årligen emot över en miljon ansökningar om obetalda skulder. Under 2020 ökade antalet ansökningar med 26 procent i jämförelse med samma period året innan. Sedan dess har antalet ansökningar sjunkit, men medianskulden har istället ökat med nästan 20%. Trots att förekomsten i befolkningen är relativt hög, är kunskaperna om överskuldsättningens orsaker och konsekvenser låg. De studier som finns är till största del baserade på intervjuer eller enkätsvar och saknar strategier för att identifiera kausala resultat. De flesta studier fokuserar på relationen mellan överskuldsättning och hälsa. Där visar resultaten bland annat att överskuldsatta till större utsträckning lider av depression och kronisk sjukdom. Anledningen till de negativa hälsoeffekterna uppges vara den ökade stress och stigma som överskuldsättning innebär. I Sverige möjliggör den unika tillgången på individdata från Kronfogden en systematisk studie av effekterna av överskuldsättning. Forskningsprojektets mål är att besvara följande frågeställningar: (1) Varför blir individer överskuldsatta? (2) Vilka är samhällskostnaderna av det stora antalet överskuldsatta i Sverige? Genom att titta på individer med skuldsättning och följa deras hälso- och arbetsmarknadsutfall kan vi utvärdera de negativa effekterna av överskuldsättning. Vi kommer också titta på om överskuldsättning ökar risken för brottslighet.