Under 2010-talet, när städer kämpade med ekonomiska svårigheter efter finanskrisen, växte kritiken mot att stora företag inte bidrog tillräckligt genom skatter. 2015 enades OECD om reformer för att förhindra företags skatteplanering, och EU antog 2016 ett skatteflyktsdirektiv som implementerades i Sverige 2020. En del av direktivet fokuserade på att motverka dubbla underskottsavdrag, där företag och koncerner tidigare kunnat kvitta samma förlust i flera länder och därmed minska sin totala skatt och uppnå likviditetsfördelar i förhållande till aktörer som endast är verksamma i en och samma stat. De nya reglerna är komplexa och svåra att förutsäga i praktiken eftersom de bygger på villkorad lagstiftning, dvs. att den svenska beskattningen blir beroende av hur företag beskattas i andra stater. Forskningen kring dessa regler är dock begränsad, trots att de har stor påverkan på svenska företag. Syftet med studien är att utreda och utvärdera hur reglerna fungerar och om de på rättssäkra sätt uppfyller sina målsättningar, utan att i onödan hämma gränsöverskridande investeringar eller riskerar bryta mot andra EU-rättsliga åtaganden, såsom de primärrättsliga diskrimineringsförbuden.