Hur kan gravören, illustratören och målaren Anna Maria Thelotts drivkrafter, agerande och möjligheter på konstscenen vid 1700-talets början förklaras, och hur hittar och tolkar man källor för att formulera svaren? Denna frågeställning utforskar historikern Mia Skott med källpluralism och en mikrohistorisk ansats i detta projekt. Syftet är att i den resulterande boken bidra med fördjupad och nyanserad kunskap till det kollektiva minnet och forskningsläget, samt visa hur man hittar och tolkar källor för att öka allmänhetens förståelse och nyttjande av kulturarvet. Anna Maria Thelott var Sveriges, idag kända och av Mia Skott belagda, första kvinnliga yrkesarbetande gravör, en yrkesbana hon började redan vid fjorton års ålder. Produktionen av träsnitt var över 50 stycken tryckta i bland annat Johan Peringskiölds verk och Posttidningar under åren 1706–1710. Hon var också Sveriges, idag kända och av Mia Skott belagda, första kvinnliga lärare inom konst. Preliminära resultat visar att hennes verksamhet och strategier bar flera likheter med hennes manliga konkurrenter. I undervisningen använde Anna Maria en unik skissbok med över åttio teckningar och målningar, bevarad på Uppsala universitetsbibliotek. I egna tolkningar av vedertagna motiv och självporträtt förmedlas yrkesstolthet och individuell konstnärlighet. Symboliskt uttrycker hon också en önskan om att bli inskriven i historien, vilket utgör en kraftfull metafor och drivkraft för projektets fullbordan.