Sverige bestämde sig på mycket kort tid för att byta sin militärt alliansfria säkerhets- och försvarspolitik mot en politik som allierad medlem av Nato. Det här projektet studerar de konstitutionellrättsliga och internationellrättsliga dimensionerna av bytet av politik. Den svenska konstitutionen – regeringsformen – reglerar maktförhållandet mellan regering och riksdag på området för försvarspolitiken. Hur beslut fattas om att ge och ta emot militärt stöd regleras av regeringsformen. Vilken roll riksdagen spelar i beslutet till exempel blir en fråga som uppkommer. En annan fråga blir vilka och hur stora befogenheter Sverige kan överlåta till främmande länder och organisationer. EU-fördraget omfattar en gemensam säkerhets- och försvarspolitik inklusive en ömsesidig försvarsklausul vilken nu ska verkställas i ett nytt Natosammanhang. De rättsliga konsekvenserna av den snabba övergången från alliansfri till allierad kan ha underskattats.