1996 års stora elmarknadsreform syftade till att skapa gynnsammare förutsättningar för företagsetableringar, konkurrens och effektivare resursutnyttjande i produktions- och handelsleden för elektricitet. I direkt kontrast till dessa ambitioner har dock antalet elhandelsföretag på senare tid väsentligen minskat, vilket kan illustreras genom en 2/3 marknadsandel för de tre dominerande energikoncernerna. I takt med att elpriserna stadigt ökat sedan 1990-talet har medier och konsumenter demonstrerat ett alltmer utbrett missnöje. Genom en unik tillgång till alla elmarknadsbolagens priser sedan 2008 syftar detta projekt till att analysera konkurrensen och effektiviteten på elmarknaden genom så kallade asymmetriska pristransmissionsmodeller. Den primära forskningsfrågan utgörs av att analysera huruvida elhandelsbolag har en större benägenhet att (både nivåmässigt och tidsmässigt) höja kundernas elpriser efter producentprishöjningar på Nord Pool, jämfört med benägenheten att sänka konsumenternas elpriser efter motsvarande producentprissänkningar på Nord Pool. Detta innebär i så fall att elhandelsbolagen, på konsumenternas bekostnad, tar ut en större del av marginalen än vad riskpremiet motiverar. Så länge kundrörligheten (vad gäller benägenheten att byta till ett billigare elhandelsbolag) är låg, finns det dock begränsade incitament för de större elhandelsbolagen att priskonkurrera i någon väsentlig utsträckning – och ineffektiviteterna kan därmed även framgent tillåtas fortleva.