Historisk forskning kring kartell- och konkurrenspolitik har upplevt ett uppsving. En orsak är tillgången till ett unikt källmaterial, nämligen de kartellregister som många länder upprätthöll under efterkrigstiden i syfte att kontrollera karteller och för att förhindra ”missbruk”. Det svenska registret utnyttjas inom ett forskningsprojekt vid Handelshögskolan i Göteborg. Huvudsyftet är att studera frågor som relaterar till (i) kontroll och övervakning av internationella kartellavtal och, till (ii) konkurrenspolitiken och frihandelssträvanden under efterkrigstiden. Internationella avtal skulle registreras om de hade effekt på den inhemska marknaden och i det svenska registret finns ca 350 avtal som inkluderar utländska företag. Många av de internationella kartellavtalen var nordiska. Bl.a. studeras förändringar i det svenska näringslivets ägandestruktur, samt de utländska företagens strategi gentemot svenska karteller. Ett annat problemområde är myndigheternas åtgärder som en följd av frihandelsavtal. Vilken press satte exempelvis EFTA-samarbetet på det nordiska kartellsamarbetet, och hur förhöll sig myndigheterna till de internationella kartellerna då trycket på att man skulle ta itu med de konkurrensbegränsande avtalen ökade? Vilken betydelse hade de nordiska konkurrensmyndigheternas samarbete (årliga nordiska möten)? Och hur svarade kartellerna på förändringarna?