De svenska emissionsbolagen bedrev sin verksamhet inom en zon som idag går under benämningen shadow banking. Projektet ”Shadow Banking in Sweden – Experiences from the early 19th Century” ska studera de svenska emissionsbolagens tillkomst, verksamhet och hastiga sorti från den finansiella spelplanen i samband med den finansiella kraschen 1922. Emissionsbolag bildades i vanlig aktiebolagsform 1914–1918 i syfte att främja svenskt näringsliv och att öka samarbetet mellan industrin och den finansiella sektorn. Dess uppgift var att kanalisera ett stort inlåningsöverskott till nya produktiva investeringar samt skapa nya oprövade kombinationer utifrån det svenska näringslivets befintliga resurser. Emissionsbolagen blev initialt mycket framgångsrika och blev snabbt en viktig del i formandet av 1910-talets starka framtidsoptimism. För eftervärlden har emissionsbolagsbranschen som försvann med 20-talskrisen dock mest kanske kommit att förknippas med spekulation. I ljuset av dagens europeiska situation med ett ökat fokus på regleringar, vilka lärdomar kan dras från de svenska emissionsbolagens uppgång och fall med 1920-talskrisen? Det kan vara intressant att fundera över likheterna mellan emissionsbolagen och dagens riskkapitalbolag. Kan det också ha varit så att en av det tidiga 1900-talets större svenska finansiella innovationer, emissionsbolagen, i själva verket var ett av 1920-talskrisens första offer och inte som de fram till idag ofta beskrivits, en av dess orsaker?