EU:s utvidgning österut 2004 och 2007 är det enda exemplet i modern tid på införande av fri rörlighet av arbetskraft mellan länder med så vitt skilda inkomstnivåer. De ekonomiska konsekvenserna av den migration som följt har varit hett politiskt diskussionsämne i flera av de gamla EU-länderna sedan dess. Av dessa länder var Sverige ensamt om att varken 2004 eller 2007 införa temporära begränsningar i de nya EU-medborgarnas tillgång till arbetsmarknad och välfärdssystem. Sverige är därmed unikt lämpat för att redan nu utforska de ekonomiska konsekvenserna. Tidigare forskning har redovisat migranternas sysselsättning, inkomster, bidragsmottagande och kortsiktiga påverkan på offentlig sektor. Men dessa tidiga resultat är statiska genomsnitt av dels mer erfarna migranter och dels en väsentlig del nyanlända oerfarna. De är därför sannolikt missvisande för situationen på längre sikt. Det här projektet använder registerdata där migranter följs i upp till tio år för att studera inkomstassimilation och selektiv återmigration och därmed migrationens långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Följande fem delfrågor besvaras: 1. Hur länge stannar migranterna? 2. Stannar de ekonomiskt mer eller mindre framgångsrika längre, dvs. föreligger positiv eller negativ selektion i återmigration? 3. Hur utvecklas inkomster och bidragsmottagande över tid för de som stannar? 4. Vilken betydelse har hög-/lågkonjunktur för 1–3? 5. Vilka blir de troliga långsiktiga konsekvenserna för Sveriges offentliga sektor?