Projektet syftar till att utforska begränsningarna i fattigvårdsunderstöddas politiska medborgarskap efter det demokratiska genombrottet. När så kallad allmän rösträtt infördes 1921 kvarstod en rad diskvalificeringsgrunder. Merparten av dem som fortsatt diskvalificerades från rösträtten gjordes så på grund av att de regelbundet erhöll fattigvårdsunderstöd. Det skulle dröja till 1945 innan rösträtten utsträcktes till dem som försörjdes av fattigvården. Genom att kartlägga och analysera hur dessa begränsningar legitimerats, praktiserats, utmanats och slutligen avskaffats kan viktiga empiriska bidrag generas om såväl den svenska rösträttens utveckling efter 1921, som om hur samhällets ekonomiskt utsatta begripliggjorts, exkluderats och tagits i försvar under en socialpolitiskt och ekonomiskt omvälvande period i svensk historia.