Skuggbanker i Sverige del 2 – erfarenheter från det tidiga 1900-talet

Projektet har ambitionen att lyfta fram den svenska emissionsbolagsepoken och se denna i ett nytt ljus. Den intensiva perioden för svensk kapitalmarknad som behandlas här kan sägas ha startat efter att ”1901 års bankkommitté” presenterat sitt förslag om fristående industri-förlagsbanker (i modernt språkbruk investmentbanker). Efter bankkommitténs betänkande följde en politisk debatt i nära ett decennium fram till 1909 då ny lagstiftning på området antogs av riksdagen. Någon ”emissionsbank” enligt lagstiftarnas intensioner skapades aldrig. Finansmarknadens aktörer föredrog i stället att driva verksamheten i ”aktiebolagsform”. Det var därmed en organisationsform utanför rådande banktillsyn.

Emissionsbolagen blev en viktig del i skapandet av 1910-talets svenska framtidsoptimism. Det abrupta slutet för hausse-perioden på Stockholmsbörsen vilken låg till grund för bolagens verksamhet kom med deflationskrisen 1922. De flesta större emissionsbolagen med något undantag visar sig dock överleva krisen, men förde en tynande tillvaro eller bytte verksamhetsinriktning. Grundorsaken var i sin tur att tillgång på kapital via aktiemarknaden i princip synes ha upphört efter 1919 i samband med konjunkturomslaget.

Något försök till en mer samlad studie över emissionsbolagens historia har aldrig presenterats. Det kan konstateras att emissionsbolagsepoken endast har varit selektivt belyst, och den samlade empiriska kunskapen är idag tämligen bristfällig.