Ansökan gäller tryckningsbidrag för en studie av antikens inflytelser på svenskt kultur- och samhällsliv 1780-1850. Fokus ligger på ”den kreativa klassen” (författare, konstnärer, lärda och politiska opinionsbildare). Först undersöks antikens påverkan på konstens motivval och stilformer. Det handlar alltså om skulptur, måleri, arkitektur samt inredningskonst. Sedan följer en studie av antikens betydelse för tidens vitterhet, särskilt diktning och drama. Många av tidens författare översatte inte bara antik poesi som ett bidrag till den svenska diktningens utveckling. De började också allt oftare använda antika versmått för den egna diktningen. De utnyttjade även antika diktare, antika genrer eller enskilda verk som stilistiska förebilder. Den antika mytologin och den antika retoriken har satt djupa spår i tidens svenska vitterhet. Så ges en bild av antikens betydelse för de dåvarande universiteten. Flertalet av den tidens dissertationer skrevs och försvarades på latin och många behandlade antika ämnen. Även här förekom ett flitigt översättande som ett led i en djupare tolkning av texterna. Inom samhällsdebatten gjordes många referenser till antiken både från kungamaktens sida och från oppositionens sida. Mordet på Gustav III inspirerades till exempel av den antika synen på tyrannmordet. Studien mynnar ut i ett antal slutsatser om karaktären av de antika inflytelserna, om vilka aspekter av antiken man refererade till samt i vad mån inställning till antiken förändrades under epoken.