Under de senaste decennierna har storskaliga arkeologiska utgrävningar lett till att allt fler spår efter bronsålderns metallhantverk hittats i Sverige. Fynd av deglar, gjutformar och metalldroppar som skvallrar om att bronsgjutning utförts hittas inte bara allt oftare, utan kan numera även knytas till många olika slags platser. Detta innebär goda förutsättningar att utforska bronsålderns metallhantverk utifrån själva produktionsplatserna snarare än de färdiga föremålen; I vilka miljöer gjöts brons? Hur spritt var hantverket och under vilka förutsättningar skedde det? Hur upplevdes bronsgjutning av människor under bronsåldern och vad kan organisationen av metallhantverket säga om bronsets och hantverkets roll i samhället? Detta är frågor som utforskas i avhandlingsprojektet ”Hantverkets arenor – bronsgjutning i sydskandinavisk bronsålder”. Utgångspunkten är att kartlägga och detaljstudera bronsgjutningsplatser för att förstå hur gjutningen organiserades och upplevdes. Avhandlingen utmynnar i en ny tolkningsmodell för hantverkets organisation under mellersta och yngre bronsålder i Sydskandinavien. Resultaten visar på en hantverksorganisation väsensskild från dagens upplevelser och synsätt på teknologi i det moderna samhället. Bronsålderns metallhantverk är på så vis är en fascinerande reflektionsgrund kring produktionens sociala betydelser såväl nu som då.