På olika sätt har återbruket av det gustavianska spelat en viktig roll i det enträgna arbetet att skapa ett specifikt svenskt kulturarv och något som skulle kunna beskrivas som en svensk estetik. Det kan röra sig om nyproduktion av textilier och möbler men även iscensättningen av hela miljöer och användningen av dessa. Men hur kommer det sig att bilderna av det svenska, det äkta och den goda smaken är så intimt förknippade med just den gustavianska stilen och vilken roll har konstvetenskapen spelat? Avhandlingen i konstvetenskap undersöker hela 1900-talet men fokuserar specifikt på vilken funktion detta återbruk, det retro-gustavianska, spelade under funktionalismens genombrott under 1930-talet samt under den så kallade kulturarvsboomens 1990-tal. Avhandlingen undersöker även vilka aktörerna är och hur de påverkar varandra. Det retro-gustavianska speglar väl mötet mellan det officiellt sanktionerade kulturarvet och privata och kommersiella initiativ. I avhandlingen beskrivs därför konstvetenskapens och museernas roll i förhållande till privata aktörer och intresseorganisationer som Svenska Slöjdföreningen och historiska föreningar. Undersökningen har gjorts utifrån ett empiriskt material bestående av tidskrifter, utställningar, kataloger, möbler och miljöer. Genom att följa det retro-gustavianskas karriär utforskas de nätverk och ideologier som på olika sätt förmedlar, iscensätter och återanvänder det gustavianska – en del av det förflutna som skapat visioner för framtiden.