Den agrara spannmålsproduktionen – den gröna rikedomen – stod till grund för det ekonomiska och materiella välstånd som förknippas med järnåldersboplatsen Uppåkra. Frågeställningar om försörjningen av en storskalig matkonsumtion på tätbefolkade boplatser har tidigare inte belysts inom arkeologisk forskning i Skandinavien. Projektet kommer att undersöka hur den storskaliga konsumtionen på boplatsen påverkade bygdens hantering av vegetabiliska resurser och om den skapade behovet av ett större resursområde, avslöjat genom agrara råvaror hämtades allt längre bortifrån. Med omfattande växtlämningar bevarade på Uppåkra och boplatser i omlandet, har den aktuella studien en möjlighet att koppla detta viktiga maktcentra med sin agrara produktion och resurshantering. Genom att analysera isotopvärden av kol (δ13C), kväve (δ15N) och strontium (87Sr/86Sr) i fossila sädeskorn och fröer som hanterats på boplatser i studieområdet, kan en lokal variation av odlingsförhållanden respektive provinsens undersökas. Metoderna avser därmed att förstå vidden av den agrara produktionen och att identifiera omfattningen av lokaler som eventuellt varit involverade i försörjningen av centralplatsen. Men även om näringsförhållanden kan ha varierat över tid till följd av ett hårdare odlingstryck på kringliggande odlingsmarker. Studien väntas påbörja en diskussion om hur hushällsnära matresurser på förhistoriska boplatsers organiserades för att möta konsumtionen och efterfrågan av vegetabiliska råvaror.