I projektet Gravfält och gårdar – om liv och död i svensk bronsålder revitaliseras gravfältskeramik genom studier av material från Norrköpingsområdet. Just nu grävs nya boplatser fram. Möjligheten att koppla ihop de nya utgrävningarna med de tidigare beforskade gravfälten som Fiskeby och Ringeby samt stora bronsåldersboplatser som det närliggande Pryssgården gör projektet speciellt intressant. Undersökningen kastar nytt ljus över hantverkarna som arbetade och levde på gårdarna och som lade ned sina kremerade anhöriga i gravurnor. Området kring Bråvikens inlopp från Östersjön är känt för sina omfattande bronsålderslämningar och inte minst är det ett rikt hällristningsområde. Den nya metoden som används i projektet är hantverkstolkning vilken ger kunskaper om den forntida keramikern och hantverket. Analysen genomförs av sökanden själv som både är doktor i arkeologi och professionell keramiker. Att undersöka kunskapsnivån hos forntida keramiker har givit intressanta resultat, här kan nämnas att en tidigare undersökning av artefakter från Pryssgården visat att ett bronsåldersbarn redan i nioårsåldern utvecklat en god hantverksskicklighet. Genom metoden har helt nya tolkningar om hur kunskap förmedlats och barns betydelse i samhället kunnat få fäste i vår bild av bronsåldern i Sverige. Det praktiska forskningsfältet knyter an till en lång tradition av tvärvetenskapliga samarbeten och har tillsammans med naturvetenskapliga discipliner, öppnat för en ny och spännande arkeologi.