I avhandlingen visar Martin Neuding Skoog hur krig och krigsförberedelser påverkade den politiska utvecklingen och förändrade samhällsorganisationen i det svenska riket under perioden 1450–1550. I undersökningens institutionella analys presenteras för första gången en samlad och detaljerad bild av hur det senmedeltida svenska rikets krigsorganisation såg ut och på vilket sätt förändrade militära förhållanden med tiden också påverkade utvecklingen mot Vasadynastins tidigmoderna stat. I den omfattande empiriska undersökningen behandlas både frälsegruppen, kyrkoinstitutionen, städernas borgare, bönderna och det utländska krigsfolkets betydelse under perioden.

I den större samhälleliga process som belyses, är övergången från en koordinerande till en organiserande stat det centrala temat. Undersökningens kronologiska avgränsning överbryggar på ett innovativt vis också den gängse periodiseringen av medeltid och tidmodern tid, så att nya perspektiv ges på en särskilt betydelsefull politisk övergångsperiod i Sveriges historia. Författaren visar t.ex. hur Gustav Vasas eliminerande av militära konkurrenter, innovativa resursutnyttjande och introducerande av en skattefinansierad krigsorganisation blev instrumentella för förmågan till politisk och dynastisk konsolidering i riket. Undersökningen utgör en viktig pusselbit för att belysa hur det svenska samhället i militärt och politiskt hänseende transformerades från ett medeltida rike till en tidigmodern stat.