Madame de Sevigné (1626–1696) blev berömd redan under sin livstid som brevskriverska. Det gällde brev till hennes många vänner som lästes upp i salongerna och bidrog till den livaktiga salongskulturen. Det gällde framför allt brev till hennes dotter, som 1671 flyttade med sin make till Provence. Madame skriver två långa brev till dottern varje vecka: innehållsrika, känslosamma brev, ovärderliga som bidrag till bilden av den franska aristokratins yttre och inre liv.

Madames brev började ges ut efter hennes död. Under 1800-talet hada man kommit upp i 14 små band och hennes rykte bekräftades av Marcel Proust, som gärna citerar och anspelar på henne i sitt storverk På spaning efter den tid som flytt. Under 1900-talet har hennes rykte som levande klassiker befästs med monumentala franska utgåvor förutom översättningar till en lång rad språk. På svenska kom 1948 ett urval i översättning av Stig Ahlgren, en utgåva som sen länge är utgången och dessutom föråldrad.

Föreliggande projekt syftar till ett översatt urval om ca 250 sidor, motsvarande ungefär en tiondel av hennes samlade brev. Man ser inte sällan hänvisningar till Madame de Sevigné också i det svenska litterära samtalet. Denna volym kommer att ge underlag till både hänvisningar och samtal.