Tapetmakerskorna – självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm

Avhandlingen ”Tapetmakerskorna – Självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm” bidrar med ny och fördjupad kunskap om kvinnors självständiga yrkesverksamhet under svensk tidigmodern tid. Ett av de viktigaste resultaten är att könstillhörigheten påverkade tapetmakerskornas verksamhet i mycket mindre grad än vad som kan förväntas utifrån tidigare forskning.

Under mitten av 1700-talet målade och tryckte kvinnor tapeter i Stockholm, i eget namn och med tillstånd av hall- och manufakturrätten. I denna myndighets rika källmaterial finns bland annat registrerat tillståndens form och ibland villkor, tapetmakeriernas organisation och arbetsstyrka, och hur många tapeter som tillverkades. Med ytterligare material från manufakturkontoret och kommerskollegium, samt med biografiska källor kan jag teckna individuella porträtt över tapetmakerskorna och genomföra en djup komparativ genusanalys.

Med hjälp av denna grundliga källgranskning besvarar jag frågor om både lag och praktik: – vilket juridiskt sammanhang befann sig tapetmakerskorna och hur var den genuskodad? – vilka var tapetmakerskorna och hur såg deras verksamhet ut? – hur kan tapetmakerskornas möjligheter och begränsningar förklaras (med hjälp genus- och intersektionalistisk teori)? – ur ett större teoretiskt perspektiv, varför fanns tapetmakerskorna överhuvud taget i en tillsynes mansdominerad yrkesvärld?