En vårdhistoria utifrån primärvårdsperspektiv med Värmland som exempel

De stora epidemierna och vanliga sjukdomar beskrivs. Under större delen av historien tjänade de akademiska läkarna endast eliten. När vanligt folk blev sjuka vände de sig till lokala botare och jordemödrar eller till kringresande fältskärer, barberare och läkemedelskrämare. Prästerna pålades under 1700-talet ansvar för befolkningens hälsa. Fram till slutet av 1800-talet hade läkare och barnmorskor sitt arbete förlagt till patienternas hem. Hospital och sjukhus fungerade huvudsakligen som förvaringsplatser. Från sekelskiftet 1900 och framåt växte moderna, specialiserade sjukhus fram. Under 1800-talet gjordes en rad biomedicinska upptäckter och nya undersökningsmetoder utvecklades. Sjuksköterskeyrket etablerades och barnmorskor anställdes över hela landet. En livlig debatt om sexualitet, prostitution, aborter och preventivmedel tog fart för att nå sin kulmen under kommande sekel. 1900-talets stora kamp mot tuberkulos ges stor plats. Upptäckterna av sulfa, penicillin och insulin samt utveckling av läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar beskrivs och även de utvecklingsstördas och psykiskt sjukas eländiga situation. Kvinnornas del i sjukvårdens övervägande patriarkala historia hålls fram. Ett antal starka aktörer bland barnmorskor, tidiga kvinnliga läkare och sjuksköterskor presenteras.I den sista delen berättas om framväxten av den nutida primärvården med dess möjligheter och utmaningar. Där presenteras också den kritik som modern medicin utsatts för.