Vem som anses vara arvinge och hur kvarlåtenskap fördelas berör de flesta människor någon gång i livet. Den nutida arvsrätten bygger på till stor del på 1928 års arvslag. Det finns även gällande regler som är ännu äldre. Det innebär att arvsrätten har sin grund i en annan samhällsmodell än idag och att senare moderna regler tillförts en mycket gammal struktur. De arvsrättsliga reglerna utgår fortfarande från en samhörighetsprincip som bygger på blodsband eller en på äktenskap grundad familj. Idag finns många samlevnadskonstellationer som medför att familjebegreppet inte längre kan ses som homogent och klart. Det har resulterat i oklarheter och oförutsägbara följder för de inblandade parterna, till exempel att frånskilda indirekt kan ärva varandra. Samhällsförändringar har också påverkat synen på skyddsvärde och rättvisa. Efterlevande makes arvsrätt innebär att bröstarvingar behandlas olika och de gemensamma barnen kan till och med bli utan arv. Arvsrätten grundar sig på idéer från en annan samhällsstruktur än den vi har idag och är i modern tid ett outforskat rättsområde. Ny kunskap tillförs genom att i avhandlingen belysa arvsrätten ur historiskt, nutids- och framtidsperspektiv i syfte att lyfta fram särskilda problem och diskutera möjliga framtida lösningar.