Sedan 1930-talet har det funnits en kluven bild av svensk rättskultur. Sverige har antingen beskrivits som en världsledande liberal rättsstat eller som en kvarleva av ett förmodernt och absolutistiskt system. Frågan om den kluvna Sverigebilden, på den här punkten, har blivit viktigare och viktigare för svensk samhällsforskning och debatt sedan 1980-talet, utan att någon verkligt avgörande forskning har kommit till. Den centrala frågeställningen verkar vara hur domstolsprövning av förvaltningsbeslut har fungerat för socialmål som är politiskt känsliga. Kritiska jurister har länge beskrivit de svenska förvaltningsdomstolarna som byråkratiserade och lojala mot statsmakten på det här området. Den finns bara en större undersökning inom juridisk forskning, som har tittat närmare på det här, och den har endast studerat domar, inte samtliga handlingar i målen. Slutsatsen har likväl varit att förvaltningsdomstolarna tycks stå nästan helt på myndigheternas sida. Det som behövs för att komma vidare med den här frågeställningen är mer djuplodande studier, som försöker avgöra exakt hur domstolarna har dömt, och som kompletterar den juridiska metoden med en socialantropologisk metod. Det här forskningsprojektet ska granska dömandet i ett större antal socialmål (målgrupperna avstängning från jobb- och utvecklingsgarantin, sjukpenning och sjukersättning) som har passerat förvaltningsrätten i Stockholm. I det ingår fallstudier och en undersökning av hur media har hanterat rättsfrågor.