För rättskipning ska finnas domstolar. Om rättskipningen brukar bl.a. sägas att den ska vara billig, snabb och säker och att domstolarnas arbetsuppgifter ska renodlas så att de kan ägna sig åt just rättskipning. Lagmotiv som handlar om rättegången i våra domstolar innehåller i stor mängd uttalanden av detta slag. Det centrala begreppet rättskipning är emellertid inte definierat, inte ens i regeringsformen, även om det där förs en viss diskussion om begreppets dynamiska karaktär. Med detta menas att det ändras över tid: Det som var rättskipning igår kanske inte är det idag. Syftet med projektet är att närmare undersöka begreppet rättskipning i svensk rätt i allmän process (brott- och tvistemål) och förvaltningsprocess, bl.a. för att visa hur dess innehåll har förändrats över tid. Undersökningen ska göras med hjälp av ett antal välkända kriterier (bl.a. prövningsorganet och dess sammansättning, rätt till muntlig förhandling, möjlighet att överklaga, verkställbarhet). Med hjälp av dessa är avsikten att deskriptivt söka klassificera olika slags mål och förfaranden som rättskipning eller som någon annan form av rättslig prövning. Med utgångspunkt i datainsamlingen och de använda kriterierna samt målsättningarna med en domstolsprövning ska sedan ett normativt rättskipningsbegrepp formuleras, bl.a. i syfte att formulera en mininivå för den verksamhet som bör få kallas rättskipning.