Rättsstatens princip är mer i fokus än någonsin tidigare och betraktas ofta som lika viktig som demokrati och mänskliga rättigheter. FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling innehåller för första gången konkreta och bindande mål om rättsstatlighet. Europafördraget fastslår att rättsstatens princip är ett grundläggande värde för EU och processer har inrättats för att övervaka dess efterlevnad. I Sverige diskuteras principen allt oftare i lagstiftningsarbetet, i lagrådets, KU:s och JO:s granskningar och i samband med åtgärder kopplade till terrorbekämpning, krishantering och migration. Trots detta intresse är det fortfarande svårt att säga vad principen egentligen består av, för vilka syften den är viktigt och hur den ska tillämpas internationellt, regionalt och nationellt. Olika aktörer och intressenter motiverar principen utifrån sina politiska och institutionella intressen och arbetar aktivt för att ge den ett innehåll som passar deras intressen. Hur relaterar och kommunicerar de olika nivåerna med varandra: var finns likheterna och skillnaderna, vem lär av vem och i vilken riktning går utvecklingen? Syftet med projektet är att undersöka hur rättsstatsprincipen förstås av tongivande aktörer på alla tre nivåer, hur de interagerar med varandra och hur interaktionen påverkar principens innehåll.