Den 23 juni 2016 folkomröstade Storbritannien om landets fortsatta medlemskap i Europeiska unionen och som bekant röstade britterna för ett utträde. Vi står nu inför en mängd frågor som är av avgörande konstitutionell betydelse och som kommer att påverka inte bara relationerna mellan länder, utan också företag och individer i ett mer direkt och påtagligt hänseende. I det inledande läge som vi nu befinner oss i avser jag att ägna mig åt framför allt två större frågor. För det första, vad är de direkta och omedelbara juridiska effekterna av resultatet av folkomröstning i sig? Hade britterna röstat för att stanna kvar så skulle det inneburit att ett reformarbete av EU skulle inletts som även skulle gynnat Sverige i högsta grad. Går det att rädda och använda sig av en del av de juridiska instrument som denna reform skulle medfört för att på så sätt utveckla och effektivisera EU? För det andra, hur ska artikel 50 i Fördraget om Europeiska Unionen, som reglerar en medlemsstat utträde ur EU, tolkas och vad för komplikationer medför denna artikel? Denna artikel ger upphov till en rad juridiska problem som är av avsevärd konstitutionell vikt och som direkt påverkar både företag och individer inom EU:s alla medlemsstater. Mitt arbete med dessa frågor kommer också att ligga till grund för framtida forskning angående Storbritanniens relationer med EU.