Konstitutionella demokratier runt om i världen befinner sig i kris. De senaste tio åren har präglats av en nedmontering av rättsstaten, inte minst i länder som tillhör det forna östblocket. Europeiska länder som tidigare har betraktats som förhållandevis stabila demokratier är under press. Inte heller det svenska statsskicket kan förutsättas vara immunt mot denna utveckling. Mot bakgrund av denna globala och regionala kontext utforskar detta projekt vilka rättsliga möjligheter det finns att skydda de grundläggande principer för det svenska statsskicket som anges i 1 kap. regeringsformen. Med utgångspunkt i begreppet ”militant konstitutionalism” undersöks följande övergripande frågeställning: hur kan grundlagens regler om ändring av grundlag och möjligheterna till rättslig kontroll av grundlagsändringar utgöra ett skydd för den demokratiska rättsstaten? Projektet utforskar ett antal grundläggande men komplexa konstitutionella vägval. Hur bör regler om grundlagsändringar i en svensk kontext utformas för att åstadkomma en rimlig balans mellan stabilitet och flexibilitet? I vilken utsträckning bör grundlagsändringar som påverkar enskildas fri- och rättigheter eller maktfördelningen mellan lagstiftaren, exekutiven och domstolarna kunna bli föremål för rättslig kontroll? Vilka organ bör utöva denna rättsliga kontroll av grundlagsändringar? Vilken roll kan respektive bör EU-domstolen och Europadomstolen spela i skyddet av rättsstatliga principer?