Den svenska offentlighetsprincipen, med rötter från 1766 års tryckfrihetsförordning, är en grundsten i den svenska demokratin och rättssystemet. Principens centrala innebörd är att medborgare ska ha möjlighet att granska myndigheters verksamhet, vilket säkerställs genom en rätt att ta del av allmänna handlingar. Men kanske håller samhällsutvecklingen på att kullkasta den självklara ställning som offentlighetsprincipen hittills har intagit. Samhällets digitalisering och den svenska rättens europeisering ställer offentlighetsprincipen inför nya utmaningar. Information om enskilda som är offentlig hos myndigheterna sprids i massiv omfattning av kommersiella aktörer på nätet och riskerar att utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Samtidigt ställs ökade europarättsliga krav på att Sverige på ett mer nyanserat sätt måste balansera intresset av offentlighet mot enskildas rätt till integritet. Utvecklingen gör att det ifrågasätts alltmer om offentlighetsprincipen fortfarande fungerar som det är tänkt. För att förbli relevant i ett samhälle där både teknologiska och juridiska landskap snabbt förändras måste den svenska offentlighetsprincipen granskas kritiskt och förutsättningslöst. Detta forskningsprojekt syftar till att utforska hur principen kan anpassas och utvecklas för att fortsatt garantera öppenhet och insyn, samtidigt som individens integritet skyddas.