Åldersrelaterad hörselnedsättning drabbar cirka 40% av alla äldre. Sjukdomen ger många människor stora problem med att uppfatta tal och den bidrar därför till utanförskap, isolering, depression, och kanske också till demensutveckling. Hörapparater och kokleära implantat är till hjälp men de ersätter inte en normal hörsel och de flesta drabbade fortsätter därför att ha betydande besvär. Det finns ingen behandling som avhjälper grundsjukdomen. Min forskargrupp har utvecklat ett mikroskop som gör det möjligt att direkt observera innerörats sinnesceller då örat träffas av ljud – vi kan ”se hur vi hör”. Ingen annan grupp har tekniska möjligheter till sådana experiment och vi kan således generera unika data. Med mikroskopet har vi upptäckt en ny mekanism av stor betydelse för hörselförmågan. På sinnescellerna finns stereocilier, vars mekaniskt känsliga jonkanaler översätter ljudvågorna till elektriska signaler. Vi har funnit att stereociliernas funktion regleras av den elektriska spänningen i den omgivande vätskan. Om spänningen reduceras blir stereocilierna så mjuka att de inte längre fungerar. En låg elektrisk spänning är den vanligaste orsaken till åldersrelaterad hörselnedsättning, och våra resultat har därför direkt betydelse för förståelsen av detta tillstånd. I detta projekt studeras hur stereociliernas funktion regleras på molekylär nivå. Kunskapen används för att utveckla nya behandlingsmetoder vid åldersrelaterad hörselnedsättning.