Forskningsprojektet undersöker dödligheten i rödsot i Sverige från 1750 till 1900. Idag är den gängse benämningen dysenteri och ordet rödsot kom sig av sjukdomens symtom med ofta blodiga diarréer. Projektet tar sin utgångspunkt i Europas demografiska utveckling, med minskad dödlighet i flera infektionssjukdomar under 1800-talet, vilket bidrog till en stark befolkningsökning. Rödsot var en av de vanligaste infektionssjukdomarna under 1700- och början av 1800-talet och Sverige drabbades av flera svåra rödsotsepidemier. Exempelvis dog närmare 20 000 människor i Sverige av rödsot år 1773. Dödligheten var dessutom inte jämnt fördelad över landet, så i vissa områden hade sjukdomen mycket förödande följder. Mot slutet av 1800-talet sker sedan en förändring och efter sekelskiftet 1900 anges rödsot sällan som dödsorsak. Trots rödsotens tidigare stora betydelse har den historiska forskningen berört sjukdomen mycket lite och har istället fokuserat på de under samtiden mest uppmärksammade sjukdomarna som pest, kolera och smittkoppor. Vilka sjukdomar som uppmärksammas överensstämmer dock inte nödvändigtvis med vilka sjukdomar som har störst demografisk inverkan. Detta projekt kommer därför att uppmärksamma de kraftiga rödsotsepidemierna i Sverige och kartlägga när epidemierna uppkommit och studera geografiska skillnader i epidemiernas spridning. Projektet syftar även till att diskutera tänkbara faktorer bakom epidemiernas uppkomst och varför sjukdomen sedan försvinner.