Krigets juridik i den svenska regeringsformen: ett rörligt mål

Projektet syftar till att undersöka samspelet mellan folkrätten, EU-rätten och regeringsformen inom området för internationell militär våldsanvändning. Projektet kommer att undersöka den officiella tolkningen av regeringsformens bestämmelser om självförsvar och sändandet av svenska trupper utomlands i övriga syften, i ljuset av det intensifierade svenska deltagandet i olika internationella försvarsrelaterade samarbeten samt i internationella militära operationer av olika slag och på olika folkrättsliga grunder. Projektet kommer att analysera bestämmelserna rörande ”Rikets försvar” (RF 15 kap. 13 §) respektive ”Insättande av väpnade styrkor” (RF 15 kap. 16 §). Forskningen i projektet äger rum mot bakgrund av konflikterna i Irak och Syrien och det svenska engagemanget i olika former i dessa konflikter, men exempel kommer att hämtas även från andra konflikter, t.ex. i Afghanistan, Libyen och Mali.  Det fördjupade försvarssamarbetet med Finland reser frågor om kollektiva försvarsarrangemang av olika slag inom ramen för regeringsformen. Vilket utrymme finns för kollektiva försvarsarrangemang, antingen icke-juridiskt bindande arrangemang såsom de som planeras med Finland eller bindande arrangemang som i fallet med EU-fördraget artikel 42(7)? Den juridiska – och verkliga – frågan när Sverige kan hamna i krig aktualiseras både i fallet med internationella insatser och i det kollektiva självförsvarsfallet. ”Krig och krigsfara” i regeringsformens bemärkelse börjar ånyo tas på allvar.