Syftet med föreliggande fortsättningsanslag är att undersöka successionspraktiker i ett antal svenska företagsfamiljer under perioden 1890–1990. Tidigare forskning har ofta pekat på vikten att undersöka successionsprocesser utifrån ett genusperspektiv. Projektet avser att studera hur, varför och på vilket sätt söner ofta väljs framför döttrar som ledare i familjeföretag. Studien är av relevans då Sverige ofta ses som ett föregångsland inom jämställdhet, men har samtidigt brottats med könsobalans i näringslivet. Projektet består av två fallstudier, där den första undersöker hur familjer valde efterträdare och hur successionspraktiker koordinerades inom familjen. Kvinnor spelade ofta nyckelroller, men också fäder planerade barnens fostran. När och hur blev det möjligt för en kvinnlig familjemedlem att ta plats i styrelserummet? Den andra fallstudien undersöker de barn som inte ansågs lämpliga som efterträdare i familjeföretaget. Hade äldre syskon alltid förtur framför yngre? Vad hände exempelvis med yngre syskon, kunde de ta underordnade positioner i verksamheten? Vad hände när svärsöner lotsades in i familjeföretagen, kunde de ersätta döttrarnas roller? Med mikrohistorisk och biografisk metod undersöks och jämförs arkiverat material om tre familjedynastier. Kompletterande material från tidningspress och intervjuer nyttjas också. Projektet avser att tillföra ny kunskap om varför genusstrukturerna kan vara svåra att förändra över tid i de större familjeföretagen.