Syftet med avhandlingen ”Raffinerade rum, bensinstationer och precisionskultur i Sverige 1926-1956” är att undersöka ett arkitektoniskt formspråk utifrån bensinhandelns förutsättningar under 1900-talet. En högst särpräglad visuell kultur uppstod i samband med att bensinbolagen under 1920-talet började konkurrera allt hårdare om att locka kunder till en och samma produkt – man sålde i stort sett samma bränsle. Bilister var till övervägande delen män vilket gav upphov till en utpräglat maskulin hållning i verksamheten. Undersökningen kommer därför att rymma ett genusperspektiv. Eftersom bensinstationers utseende och funktion kontinuerligt har anpassats utifrån rådande förhållanden har få enskilda byggnader bevarats i ursprungligt skick. Utspridda i olika delar av Sverige finns dock bensinstationer som kan studeras på plats, och ett väsentligt syfte med mitt projekt har varit att dokumentera och utförligt analysera dem.