Projektet avser en studie av Gustaf VI Adolf (1882–1973, kung av Sverige 1950–1973) som arkeolog, kulturmecenat och styrelseordförande; det syftar till att ge en heltäckande och kontextuell bild av Gustaf VI Adolfs arkeologiska gärning och intressen, med speciellt fokus på den sena kronprinsperioden, 1920–1950. Projektet har en historisk såväl som idéhistorisk profil och karaktär, och baseras genomgående på tidigare opublicerat arkivmaterial. Det beräknas bidra till en djupare förståelse av klassisk arkeologi i Medelhavsområdet och av Gustaf VI Adolfs roll i det svenska antikstudiet och i svensk vetenskapshistoria. Projektet analyserar nationella aspekter av det omfattande sökandet efter ursprung och identitet efter förra sekelskiftet, och tecknar för första gången en helhetsbild av framväxten av nordiska, klassiska och östasiatiska arkeologiska projekt i svensk regi under 1900-talets första hälft, detta genom att utforska Gustaf VI Adolfs hittills överlag outforskade roll i svensk vetenskapshistoria som initiativtagare, organisatör och gemensam nämnare i ett större antal samtidiga beslutsfattande nätverk. Projektet placerar även tidigare arkeologiska forskningsuppgifter och resultat i sina samtida sammanhang och respektive idéhistoriska kontexter, och påvisar förändring över tid och på inverkan på rådande samhällsstrukturer.