Peter Wahlgren, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, och innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap 2019-2023, studerar dessa utmaningar. Han har, inom ramen för professuren, utforskat hur lagstiftningstekniken påverkas i en digital miljö som alltmer präglas av AI.

Två händelser under projektets gång visar att utvecklingen gått in i ett nytt skede och att förutsättningarna för den juridiska sektorn oåterkalleligt förändras: EU:s förslag till lagstiftning om AI 2021 och företaget Open AI:s lansering Chat GTP 2022.  AI i den juridiska sektorn är inte längre en fråga om akademiska spekulationer eller tekniskt experimenterande. Det är en praktisk företeelse som alla måste förhålla sig till, och ett övergripande syfte med projektet är att undersöka i viken utsträckning juridik och AI kan sammanlänkas på ett fruktbart sätt. Kan framväxten av en AI-anpassad lagstiftning innebära att effektivitet och kvalitet förbättras? Hur uppnås en sådan synergi och vilka risker och svårigheter aktualiseras? Arbetet, som av naturliga skäl är fortlöpande, analyserar de tekniska och rättsliga förutsättningarna på ett detaljerat sätt. På ett övergripande plan är fyra parallella förändringsprocesser som alla samverkar identifierade.

• Lagar går från att i huvudsak vara verktyg för att reagera på och hantera problem till att bli verktyg för att reglera de system som förväntas ta om hand problemen. Reaktiv kontroll och problemlösning, vilket är juridikens traditionella funktioner, ersätts av proaktiva mekanismer.

• Ny lagstiftning förutsätts bli digitaliserings- och automatiseringsvänlig. För beslutsfattande innebär detta att insamling av data blir interaktiv och att juridiska beslut fattas utan mänsklig inblandning. Detta krymper marknaden för traditionella juridiska tjänster samtidigt som efterfrågan på digitaliserade interaktiva tjänster och appar ökar.

• Digitaliseringen innebär ökade möjligheter att samla in kontrolldata vilket innebär en stärkt förmåga att analysera lagstiftningens konsekvenser. På sikt banar detta väg för systematisk kunskapsuppbyggnad som gör det möjligt att skräddarsy regleringar för att uppnå optimal effekt.

• Framtidens jurister måste rustas för utvecklingen. Förutom en medvetenhet om de förändringsprocesser som ökad digitalisering och AI leder till, måste juristen förstå, ställa krav på och kunna utvärdera tekniska lösningar. Det förutsätter en utbildning i vilken bland annat riskanalys samt juridiska, datavetenskapliga och sociologiska metoder integreras.

Peter Wahlgrens forskning visar också att de förändringsprocesser som studien beskriver ligger utanför den rättsliga sektorns kontroll. Utvecklingen är teknikdriven och möjligheterna till ökad effektivitet, kostnadsbesparingar och förbättrad kvalitet är betydande. Lika tydligt är att AI utmanar grundläggande rättsprinciper och påverkar rättsväsendets integritet. Förändringstakten är hög och den juridiska professionens, domstolarnas och juristutbildningens anpassning är angelägen.

Läs mer om studien hos Stockholms universitet