Forskningssatsningar och anslag

Publicerad

2020-02-18

Uppdaterad

2021-02-01

Klicka på anslaget för en kort populärvetenskaplig sammanfattning. Filtrera genom att välja ämnesområde och/eller genom att skriva ett ord i sökrutan. Tabellen kan sorteras i stigande och fallande kolumner genom att klicka på kolumnrubriken.

Filtrera:

Alla Medicin Ekonomi Rättsvetenskap Övrigt

Projektansvarig	Anslagsförvaltare	Projekttitel	Ämne	År	Detaljer
Anna Jonsson Cornell	Uppsala universitet	Nationell säkerhet i svensk rätt	Rättsvetenskap	2024	Beviljat belopp: 895 400 kronor Syftet med projektet är att författa en monografi som på ett övergripande men samtidigt ingående sätt undersöker och beskriver hur begreppet nationell säkerhet påverkar svensk lagstiftning inom ett antal rättsområden. Projektet systematiserar och analyserar hur begreppet tar sig uttryck i svensk lagstiftning, särskilt lagstiftning som påverkar enskilda och privata aktörer (såväl privatpersoner som rättsliga personer). Projektets angreppssätt synliggör konsekvenserna av hänvisningar till nationell säkerhet i såväl offentlig- som civilrättslig lagstiftning genom att först identifiera och därefter problematisera det legitima intresset att upprätthålla nationell säkerhet, å ena sidan, och effekten av rättslig reglering som införs för att upprätthålla nationell säkerhet på enskildas rättsliga ställning och deras rättighetsskydd, å andra sidan. Studien kommer att behandla både lagstiftning som är särskilt inriktad mot att upprätthålla säkerheten på olika sätt (säkerhetsjuridik) och annan lagstiftning som inte i sin helhet kan anses tillhöra kategorin säkerhetsjuridik men som har enskilda kapitel eller paragrafer i vilka det hänvisas till nationell säkerhet.
Mikael Ruotsi	Uppsala universitet	Offentlighetsprincipens framtid (i integritetsskyddets kölvatten)	Rättsvetenskap	2024	Beviljat belopp: 1 068 000 kronor Den svenska offentlighetsprincipen, med rötter från 1766 års tryckfrihetsförordning, är en grundsten i den svenska demokratin och rättssystemet. Principens centrala innebörd är att medborgare ska ha möjlighet att granska myndigheters verksamhet, vilket säkerställs genom en rätt att ta del av allmänna handlingar. Men kanske håller samhällsutvecklingen på att kullkasta den självklara ställning som offentlighetsprincipen hittills har intagit. Samhällets digitalisering och den svenska rättens europeisering ställer offentlighetsprincipen inför nya utmaningar. Information om enskilda som är offentlig hos myndigheterna sprids i massiv omfattning av kommersiella aktörer på nätet och riskerar att utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Samtidigt ställs ökade europarättsliga krav på att Sverige på ett mer nyanserat sätt måste balansera intresset av offentlighet mot enskildas rätt till integritet. Utvecklingen gör att det ifrågasätts alltmer om offentlighetsprincipen fortfarande fungerar som det är tänkt. För att förbli relevant i ett samhälle där både teknologiska och juridiska landskap snabbt förändras måste den svenska offentlighetsprincipen granskas kritiskt och förutsättningslöst. Detta forskningsprojekt syftar till att utforska hur principen kan anpassas och utvecklas för att fortsatt garantera öppenhet och insyn, samtidigt som individens integritet skyddas.
Johan Lindholm	Umeå universitet	Högsta domstolen: Skapandet av en författnings- och prejudikatdomstol	Rättsvetenskap	2024	Beviljat belopp: 752 000 kronor Forskningsprojektet syftar till att undersöka om och hur Högsta domstolens (HD:s) roll i det svenska rättssystemet har förändrats under de senaste femtio åren. Tidigare betraktades HD främst som andra domstolar och som avgjorde mål som en tredjeinstans. På senare tid har dock domstolens funktion skiftat mot att i högre grad fokusera på att vägleda rättstillämpningen och agera som en prejudikatinstans. Konstitutionella bestämmelser och frågor är också numera vanligare och viktigare i HD, vilket för vissa kan uppfattas som en förskjutning av makt från politiska till juridiska institutioner. Forskargruppen bakom projektet vill systematiskt undersöka dessa förändringar genom att analysera HD:s rättspraxis, justitierådens (domarnas) roll inom HD samt HD:s relation till de politiska institutionerna och till övriga domstolar. Projektet kommer bland annat att utforska relationen mellan HD och de politiska institutionerna, liksom analysera hur enskilda domare påverkat och påverkar rättsutvecklingen. De har skapat en unik databas med över 2000 rättsfall från perioden 1981–2022, vilket möjliggör en djupare förståelse av hur HD och dess funktion i rättssystemet har utvecklats. Genom sina resultat kommer projektet att bidra till en djupare förståelse av hur HD fungerar och förändras, men i förlängningen även av rättssystemet i övrigt. Denna kunskap är avgörande för att förstå balansen mellan juridisk och politisk makt i samhället och är av såväl nationellt som internationellt intresse.
Johan Holmgren	Karlstads universitet	Integritet och integritetsintrång i anonyma nätmiljöer	Rättsvetenskap	2024	Beviljat belopp: 170 833 kronor Min avhandling behandlar brottet olaga integritetsintrång i brottsbalken 4:6 c, ett brott som skyddar enskildas privatliv genom att olovligt spridande av information om andra som kränker deras integritet kriminaliserats. Ett exempel på en gärning som kriminaliserats genom införandet av brottet är spridning av bilder som visar på hur någon utsatts för ett brott mot person. I mitt arbete utreder jag gränserna för det kriminaliserade området – jag tydliggör vilka gärningstyper som omfattas, vilka som faller utanför och identifierar både oklara gränsfall och vissa problem hos brottskonstruktionen. I avhandlingen sätts de gränser och problem jag identifierat i relation till den internetmiljö som kriminaliseringen sagts vara tänkt att verka i. En viktig faktor i den typen av miljö är möjligheterna till kryptering och anonym kommunikation, och därför utreder jag dessa möjligheter och sätter dem i relation till rättsväsendets tekniska och straffprocessuella möjligheter att beivra brott. Min undersökning lyfter fram särskilda svårigheter som uppstår i den här miljön och redogör för hur en annorlunda utformning av kriminaliseringen både skulle kunna kompensera för vissa av dessa svårigheter, samt ge enskilda ett bättre straffrättsligt skydd.
Jesper Johansson	Handelshögskolan i Stockholm	Effektiv villkorad lagstiftning i beskattningsrätten	Rättsvetenskap	2024	Beviljat belopp: 1 010 000 kronor Under 2010-talet, när städer kämpade med ekonomiska svårigheter efter finanskrisen, växte kritiken mot att stora företag inte bidrog tillräckligt genom skatter. 2015 enades OECD om reformer för att förhindra företags skatteplanering, och EU antog 2016 ett skatteflyktsdirektiv som implementerades i Sverige 2020. En del av direktivet fokuserade på att motverka dubbla underskottsavdrag, där företag och koncerner tidigare kunnat kvitta samma förlust i flera länder och därmed minska sin totala skatt och uppnå likviditetsfördelar i förhållande till aktörer som endast är verksamma i en och samma stat. De nya reglerna är komplexa och svåra att förutsäga i praktiken eftersom de bygger på villkorad lagstiftning, dvs. att den svenska beskattningen blir beroende av hur företag beskattas i andra stater. Forskningen kring dessa regler är dock begränsad, trots att de har stor påverkan på svenska företag. Syftet med studien är att utreda och utvärdera hur reglerna fungerar och om de på rättssäkra sätt uppfyller sina målsättningar, utan att i onödan hämma gränsöverskridande investeringar eller riskerar bryta mot andra EU-rättsliga åtaganden, såsom de primärrättsliga diskrimineringsförbuden.
Katia Cejie	Uppsala universitet	Reformbehov - Beskattningsprinciper för gränsöverskridande distansarbete	Rättsvetenskap	2023	Beviljat belopp: 1 138 000 kronor I och med pandemin hoppade vi åtskilliga år framåt i digitaliseringsprocessen. Att helt eller delvis kunna arbeta på distans tas numer många gånger för givet av arbetstagare. När distansarbetet sker på så sätt att arbetstagare och arbetsgivare befinner sig i olika länder uppstår flera problem vid beskattningen (uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter). Digitaliseringen har medfört att de principer för beskattning som gäller idag har satts ur spel. Komplexiteten är enorm och en tillämpning av dagens regler förefaller såväl orättvis som svåröverskådlig. På den globala individbeskattningens område krävs antingen en stor reform eller specialregleringar av olika typer av situationer. Syftet med detta projekt är att föreslå nya tentativa beskattningsprinciper avseende nexus på vilka de reformerade reglerna för skatter och avgifter skulle kunna bygga. Med nexus avses vilken grad av anknytning en person bör ha för att bli beskattad i ett visst land. Hur dessa principer för nexus skulle kunna se ut diskuteras utifrån tre olika situationer av gränsöverskridande distansarbete av såväl tillfällig som mer permanent natur. Mot bakgrund av behovet av finansiering av välfärdsstaten syftar projektet även till att analysera hur en rättvis fördelning av beskattningsrätten skulle kunna se ut. Ett bisyfte med projektet är att ingå i den absoluta forskningsfronten i Europa på detta område och bidra till det nätverk som kommer att skapas.
Karin Lundström	Örebro universitet	Pantsättning och tvångsrealisation av ägarlägenheter	Rättsvetenskap	2023	Beviljat belopp: 242 500 kronor Ägarlägenheter infördes som en ny typ av boendeform i Sverige i maj 2009. Ägarlägenheter innebär ett direkt ägande av en lägenhet. Tidigare kunde lägenheter endast ägas indirekt genom en andel i en förening eller aktiebolag. Eftersom ägarlägenheter betraktas som annan fast egendom gäller samma reglering för ägarlägenheter vid överlåtelse och pantsättning. Problemet med att låta en helt ny boendeform regleras i enlighet med befintlig lagstiftning om fast egendom är att hänsyn inte tagits till de särdrag som ägarlägenheter har. Det finns ett flertal tänkbara problem med ägarlägenheter. I en tid av lågkonjunktur och höjda räntor är det troligt att ägarlägenheter kan komma att bli föremål för exekutiva förfaranden och tvångsrealisation. Syftet med avhandlingen är att undersöka och analysera rättsläget vid pantsättning och tvångsrealisation av ägarlägenheter. I syftet ingår att klargöra vilka konsekvenser en tvångsrealisation av en ägarlägenhet kan få för olika intressenter till ägarlägenheten. Lagstiftningen om ägarlägenheter är förhållandevis ny varför det i syftet ingår att jämföra regleringen av ägarlägenheter med regleringen för traditionella fastigheter och bostadsrätter.
Richard Sannerholm	Södertörns högskola	Outsourcing av juridik. Rättsläget för myndigheters konsultanvändning.	Rättsvetenskap	2023	Beviljat belopp: 692 000 kronor Det är allt vanligare att myndigheter köper in konsulttjänster. En kategori av tjänster som har ökat på senare tid är juridik. Myndigheter upphandlar juridisk rådgivning för att de behöver lösa specifika rättsliga problem, men också för att stärka sin förvaltningsrättsliga kompetens, eller för stöd vid beviljandet av bidrag och vid viss typ av beslutsfattande. Det finns flera risker med myndigheters inköp av juridik. Myndigheter förväntas känna till gällande rätt inom sitt område – det är en rättssäkerhetsfråga att myndigheterna självständigt, sakligt och opartiskt tolkar och tillämpar gällande rätt. En särskild risk föreligger när myndigheter köper juridisk rådgivning kopplat till framtagandet av föreskrifter eller vid myndighetsutövning, t.ex. vid tillsyn, eller vid beviljandet av tillstånd och bidrag. Förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får bara överlämnas till andra om det finns ett uttryckligt lagstöd. Projektet kommer samla in data om statliga myndigheters användning av juridisk rådgivning och utreda vilka de rättsliga gränserna är, särskilt vid myndighetsutövning och framtagande av föreskrifter. Forskningen syftar till att öka kunskapen om gällande rätt och de risker som kan uppstå när juridisk kompetens söks utanför myndighetens väggar. Projektet förväntas bidra med ny kunskap till den juridiska litteraturen där det idag saknas forskning om myndigheters konsultanvändning samt på en praktisk nivå erbjuda vägledning vid upphandling av juridik.
Claes Lernestedt	Stockholms universitet	Frankensteins arvingar. Om ansvar i en ny tid	Rättsvetenskap	2023	Beviljat belopp: 1 058 000 kronor Begreppet ”ansvar” är å ena sidan kraftigt laddat (och, exempelvis i straffrätt, besläktat med idéer om ”skuld” och klander), å andra sidan vagt och mångtydigt. I dag ses en aldrig tidigare skådad vilja till ansvarshållande i olika sammanhang och relationer, och samtidigt (och sammanhängande) en aldrig tidigare skådad mångfald och brokighet i denna användning. Syftet med projektet, som är (straff)rättsvetenskapligt med tvärvetenskapliga inslag, är att söka ta ett brett och kanske delvis samlat grepp om idéer och praktiker rörande ansvar och ansvarshållande i dag. I fokus är inte minst ansvarshållande från samhällets sida genom rättslig reglering. I projektet behandlas bland annat (existerande och potentiellt) ansvarshållande inom ”nyare” områden tillskapade genom den tekniska utvecklingen (självkörande bilar, som ju ofta nämns i sådana sammanhang, är bara ett exempel bland många). Men där finns i dag också andra intressanta utvecklingstendenser, exempelvis ett ökat intresse för åläggande av ansvar mot tidigare generationer (t ex för slaveriet) liksom mot kommande generationer. Många frågor finns också kring exempelvis konstruktion och allokering av ansvar i juridiska personer (på vilka sätt kan och bör sådana i ansvarshänseende betraktas som ”egna” existenser?), liksom sådana grundläggande frågor om mänsklig agens som alltid funnits - och som nog kan tänkas på som "eviga" - men som i här berörda sammanhang möjligen kan komma att betraktas i delvis nytt ljus.
Per Samuelsson	Lunds universitet	Associationsrättsligt jäv	Rättsvetenskap	2023	Beviljat belopp: 702 000 kronor Korruption och annan opportunism är ett samhällsproblem såväl inom den offentliga som den privata sfären. En viktig aspekt av problemet hänger samman med de risker som förekomsten av jäv skapar. Enligt gällande rätt är många olika roller förenade med skyldigheter att fatta beslut enligt en viss målsättning. När någon har en sådan roll uppkommer risker för att han eller hon i stället låter sig vägledas av egenintressen eller andra privata målsätt-ningar. Jävsregler syftar till att motverka sådana risker genom att förhindra besluts-fattaren från möjligheten att fatta beslut. Det finns många målstyrda roller som är underkastade jävsregler. Hit hör domare, tjänstemän i myndigheter, revisorer och styrelseledamöter i företag och föreningar. Det saknas större undersökningar av jävsregler i svensk rätt. Målsättningen med vårt projekt är att fylla detta tomrum genom en monografisk framställning. Fokus kom-mer särskilt att ligga på associationsrättens regler. Det hindrar inte att vi ramar in framställningen genom att diskutera jävsregler och deras syften i allmänhet samt genom att koppla tematiken både till praktisk filosofi (etik) och ekonomisk analys, exempelvis principal agent-teorin. Även det funktionella sambandet mellan jävsregler och andra regler och principer som syftar till att skydda den styrande målsättningen mot opportunism kommer att uppmärksammas. Hit hör bland annat den under senare tid alltmer omdiskuterade lojalitetsprincipen.
Johanna Chamberlain	Uppsala universitet	Rättigheter och risker i dataskydds- och AIlagstiftningen	Rättsvetenskap	2022	Beviljat belopp: 559 000 kronor Vad innebär en rättighetsbaserad respektive riskbaserad regleringsmodell? Är rättighetsbaserad reglering på väg att ersättas av riskbaserad sådan och vad får detta i så fall för rättsliga och samhälleliga konsekvenser? Dessa frågeställningar utgör kärnan i forskningsprojektet, där EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och föreslagna förordning om artificiell intelligens (AI) kommer att analyseras som exempel på olika sätt att lagstifta om svårgripbara och omfattande samtida och framtida utmaningar. Genom en kritisk närläsning av de två regelverken med tillhörande rättsfall kommer jag i undersökningen att söka kartlägga de pågående tendenserna på EU-nivå, där grundläggande rättigheter fått en allt viktigare roll i lagstiftningen under senare decennier men där en rörelse i diskursen nu kan anas mot ett fokus på att kontrollera risker istället för att skydda rättigheter – inte minst i AI-sammanhanget. En ytterligare uppgift inom ramen för studien blir att utreda vilka nationella paralleller som märks gällande rättighets- och riskbaserade regleringar (till exempel kan offentlighets- och sekretesslagen sägas utgöra båda delarna), liksom att diskutera utmaningar för det svenska rättssystemet vid mötet med den EU-lagstiftning som nu utvecklas. Någonting som kommer att genomsyra undersökningen är samspelet mellan skydd för grundläggande rättigheter och styrnings- och tillsynsmekanismer samt hur dessa juridiska strukturer påverkar individer och andra aktörer på samhällsnivå.
Ola Svensson	Lunds universitet	Normgivning och rättstillämpning inom kontraktsrätten	Rättsvetenskap	2022	Beviljat belopp: 115 000 kronor Projektet undersöker om det går att skapa en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan lagstiftaren och domstolarna när det gäller kontraktsrättslig rättsbildning samt i vilken omfattning som normgivning genom avtal kan utgöra ett komplement eller alternativ till kontraktsrättslig lagstiftning och prejudikatbildning. Även olika lagtolkningsmetoder uppmärksammas i anslutning till en analys av vilken betydelse som formalism och pragmatism har inom kontraktsrätten. Centrala frågor som behandlas är i vilken omfattning som regleringen bör ske genom lagstiftning och lagmotiv och i vilken omfattning som den bör ske genom prejudikat. Även normgivning genom avtalsreglering genom avtal ges ett betydande utrymme, vilket visar sig i en analys av vilken funktion som individuellt utformade avtal och standardavtal kan fylla för normeringen av rättsförhållandet mellan parterna. Vidare granskas olika regler för tolkning och utfyllning av avtal och hur dessa påverkar den kontraktsrättsliga rättsbildningen, liksom skyddslagstiftning till förmån för konsumenter.
Axel Holmgren	Stockholms universitet	Internationella brott i den nationella straffrätten	Rättsvetenskap	2022	Beviljat belopp: 1 068 000 kronor Det senaste decenniet har det i svenska domstolar blivit allt vanligare med rättegångar avseende s.k. internationella brott – dvs. svåra överträdelser av internationell rätt som annars ofta går straffria. Det har handlat om krigsförbrytelser och folkmord med koppling till konfliktzoner i olika delar av världen. Inom en framtid är det mycket troligt att vi i Sverige kommer att se domar som avser gärningar begångna inom ramen för Rysslands krig i Ukraina. De internationella brotten har en förankring i folkrätten som går tillbaka till andra världskrigets efterspel. Sedan år 2002 kan brotten utredas och prövas av Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Numera sker emellertid den absoluta majoriteten av lagföringar i domstolar i olika nationella rättssystem. När de svenska straffbestämmelserna tolkas behöver folkrättsliga normer beaktas. Det är ett material som annars är främmande för straffrätten och som återfinns i källor som placerar sig utanför det svenska rättssystemet. En fråga som infinner sig är hur detta stoff ska avgränsas; i vad mån svenska eller internationella regler ska tillämpas när ansvar för brotten prövas. Vidare är det angeläget att detta svåröverskådliga material systematiseras och tillgängliggörs för rättstillämpare. Forskningsprojektet ämnar undersöka ovan nämnda frågor samt bidra till ytterligare kunskap när det gäller hur bestämmelserna bör tolkas och tillämpas, vilket skulle bidra till att underlätta ansvarsutkrävandet för dessa mycket allvarliga brott liksom till att rättstillämpningen blev mer rättssäker och enhetlig.
Leila Brännström	Göteborgs universitet	Egendomsskyddets omvandlingar: En rättshistorisk och rättsteoretisk studie	Rättsvetenskap	2022	Beviljat belopp: 441 000 kronor Projektets övergripande syfte är att ta ett helhetsgrepp på hur äganderätten och egendomsskyddet förändrats i svensk rätt sedan mitten av 1980-talet. Effekterna av rättens transnationalisering och informationsteknologins utveckling kommer att belysas särskilt. Ett första led i projektet är att kartlägga förändringarna. De utvecklingslinjer som identifieras genom kartläggningen kommer därefter att analyseras med utgångspunkt ett antal inflytelserika teorier om hur äganderätt uppstår och varför den bör skyddas. Dessa teorier är i grunden normativa men inom ramen för detta projekt kommer teorierna att användas diagnostisk för att utforska de rättsliga utvecklingstendenserna. Projektets centrala forskningsfrågor är: Hur har äganderätten och egendomsskyddet förändrats i Sverige sedan mitten av 1980-talet? Hur förhåller sig denna rättsutveckling till inflytelserika teorier om hur äganderätt uppstår och varför den bör skyddas? Projektet kommer att struktureras kring tre konkreta och aktuella frågor: 1) i vilken utsträckning äganderätten inbegriper egendoms framtida avkastning, 2) den annalkande klimatkrisens påverkan på rätten till land och naturresurser, samt 3) regleringen av data som tillgångsslag. Var och en av frågorna kommer att belysas historiskt, diskuteras i relation till teknikens och den transnationella rättens utveckling samt ge en ingång till den rättsfilosofiska analysen av äganderätten och skyddet av densamma.
Cécile Brokelind	Lunds universitet	Den globala minimiskatten och svenska ränteavdragsbegränsningar	Rättsvetenskap	2022	Beviljat belopp: 2 060 000 kronor Den 22 december 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag om genomförande av OECD:s regler om en global minimibeskattning av vinster i multinationella koncerner för att förhindra vinstförflyttning till länder med låg eller ingen beskattning. Därtill har EU-kommissionen även lämnat förslag till ytterligare två skattedirektiv. Under 2021 och 2022 har ett antal vägledande domar avkunnats vilka berör huruvida den svenska koncernbidragsmodellen och samspelet med ränteavdragsreglerna är förenliga med EU-rätten. Mot bakgrund av EFTA-domstolens dom i PRA-målet den 1 juni 2022, behovet att genomföra nya skattedirektiv är det rimligt att ställa frågan om det finns rättsliga förutsättningar för Sverige att behålla koncernbidraget samtidigt som de föreslagna skattedirektiven kräver införande av nya ränteavdragsregler. Genom en rättslig analys ämnar projektet att förklara och diskutera problemen som uppstår genom samspelet mellan den svenska koncernbidragsmodellen, ränteavdragsregler, en skattemässigt generös räntepolitik, samt införandet av den globala minimiskatten inom EU och de nya skattedirektiven.
Erik Nerep	Handelshögskolan i Stockholm	Besluts- och kompetensfördelning i aktiebolag	Rättsvetenskap	2022	Beviljat belopp: 363 750 kronor Projektet inleddes den 1 april 2018 men dess tidsplan har förskjutits på grund av sjukdom. Projektet utreder om den svenska modellen för ”corporate governance” är ändamålsenlig och effektiv. Finns det exempelvis anledning att överväga införandet av ett tillsynsorgan i svenska aktiemarknadsbolag, i vart fall som ett alternativ till andra bolagsstyrningsmodeller och vad skulle fördelarna med ett sådant system vara? Vidare undersöks om det, som ett alternativ till det tyska dualistiska systemet, finns skäl att utreda och överväga om principerna för ”corporate governance” i USA och Storbritannien bör ges större inflytande i det svenska aktiebolagsrättsliga systemet.
Mattias Dahlberg	Uppsala universitet	Armlängdsprincipen i en brytningstid - nya principer för bolagsbeskattning	Rättsvetenskap	2022	Beviljat belopp: 1 188 000 kronor Den digitaliserade ekonomin har medfört krav på förändrade principer för beskattning av globalt verksamma företag. OECD och G20 har lämnat förslag på nya regler som innebär att den stat i vilken konsumenterna finns ("marknadsstaten"), ska få ett ökat beskattningsutrymme. Inom ramen för den traditionella fördelningsprincipen ("armlängdsprincipen") har också vissa förändringar ägt rum, framförallt i förhållande till den transaktionsbaserade vinstfördelningsmetoden. Gemensamt för dessa utvecklingslinjer är att konsumenternas hemmahörighet och produktionsfaktorernas, som kapital och löner, ska styra var bolagsbeskattningen ska äga rum. Projektet kommer att undersöka vad detta innebär för svenska företag hemmahörande i en liten öppen ekonomi, beroende av export samt beroende av investeringar i forskning och utveckling.
Mikael Ruotsi	Uppsala universitet	Hur kan grundlagen skydda demokratin och rättsstatens principer?	Rättsvetenskap	2021	Beviljat belopp: 980 000 kronor Konstitutionella demokratier runt om i världen befinner sig i kris. De senaste tio åren har präglats av en nedmontering av rättsstaten, inte minst i länder som tillhör det forna östblocket. Europeiska länder som tidigare har betraktats som förhållandevis stabila demokratier är under press. Inte heller det svenska statsskicket kan förutsättas vara immunt mot denna utveckling. Mot bakgrund av denna globala och regionala kontext utforskar detta projekt vilka rättsliga möjligheter det finns att skydda de grundläggande principer för det svenska statsskicket som anges i 1 kap. regeringsformen. Med utgångspunkt i begreppet ”militant konstitutionalism” undersöks följande övergripande frågeställning: hur kan grundlagens regler om ändring av grundlag och möjligheterna till rättslig kontroll av grundlagsändringar utgöra ett skydd för den demokratiska rättsstaten? Projektet utforskar ett antal grundläggande men komplexa konstitutionella vägval. Hur bör regler om grundlagsändringar i en svensk kontext utformas för att åstadkomma en rimlig balans mellan stabilitet och flexibilitet? I vilken utsträckning bör grundlagsändringar som påverkar enskildas fri- och rättigheter eller maktfördelningen mellan lagstiftaren, exekutiven och domstolarna kunna bli föremål för rättslig kontroll? Vilka organ bör utöva denna rättsliga kontroll av grundlagsändringar? Vilken roll kan respektive bör EU-domstolen och Europadomstolen spela i skyddet av rättsstatliga principer?
Giacomo Lindgren Zucchini	Stockholms universitet	Regressrätt mellan enskilda på grund av skatterättsligt företrädaransvar	Rättsvetenskap	2021	Beviljat belopp: 620 000 kronor Skatterättsligt företrädaransvar innebär att företrädare för exempelvis ett aktiebolag kan åläggas att betala bolagets skatteskulder. Detta gör företrädaransvaret till ett viktigt verktyg för att bland annat driva in obetalda skatter från bolag i konkurs. För att en företrädare ska åläggas ett sådant ansvar måste han eller hon genom uppsåt eller grov oaktsamhet ha medverkat till att skatt inte betalats. Dessutom måste ett beslut om företrädaransvar fattas av förvaltningsdomstol efter särskild ansökan av Skatteverket. Förfarandet ger följaktligen Skatteverket vissa befogenheter att påverka vem som blir föremål för skatterättsligt företrädaransvar, exempelvis med hänsyn tagen till bevisläget eller individers betalningsförmåga. Därmed kan även vissa kandidater förbises, vilket då föranleder frågan om de som ålagts skatterättsligt företrädaransvar i sin tur kan kräva andra enskilda på betalning (regressrätt). En sådan rätt föreligger mellan företrädaren och bolaget, men i övrigt råder betydande oklarheter om vad som gäller. Med anledning av detta är forskningsprojektets syfte att analysera de rättsliga förutsättningarna för regressrätt mellan enskilda på grund av skatterättsligt företrädaransvar. I detta innefattas att särskilt undersöka hur sådana möjligheter till regress förhåller sig till de krav som ställs av den skatterättsliga legalitetsprincipen, vilken avser att upprätthålla rättssäkerheten vid uttaget av skatt.
Karin Blad	Örebro universitet	Företrädarens ansvar vid insolvens	Rättsvetenskap	2021	Beviljat belopp: 220 000 kronor Syftet med avhandlingen är att utvärdera svensk rätt med avseende på personligt ansvar för företrädare av aktiebolag vilka har ekonomiska svårigheter och befinner sig i riskzonen för insolvens. De aktiebolagsrättsliga och skatterättsliga systemen för ett aktiebolags företrädares personliga ansvar när bolaget befinner sig i ekonomiska svårigheter är inte koordinerade med varandra och deras (brist på) samspel försvårar uppgiften att skapa en enkel och förståelig bild av en bolagsföreträdares ansvar förbolagets förpliktelser. Utöver de bolags- och skatterättsliga reglerna fogas ytterligare regler som kan föranleda ansvar för en företrädare för bolag vilket befinner sig i ekonomisk kris, såsom skadeståndsrättsliga och straffrättsliga bestämmelser. Sverige ska därtill införliva EU:s insolvensdirektiv år 2022 vari det ställs särskilda krav på att den svenska rättsordningen ska innehålla regler om företagsledares ansvar vid nära förestående insolvens, ett ekonomiskt tillstånd som inte direkt aktiverar vare sig de aktiebolagsrättsliga eller de skatterättsliga reglerna. I avhandlingen presenteras alternativ till nuvarande regelverk, som exempelvis en flexibel insolvensrättslig ansvarsregel innebärande att styrelseledamöternas handlingsplikt aktualiseras vid ett tidigare skede i det fall ett bolag skulle drabbas av ekonomiska svårigheter. Ett sådant alternativ skulle också uppfylla kraven i EU-direktivet.
Jonatan Schytzer	Uppsala universitet	Miljön i konkurs	Rättsvetenskap	2021	Beviljat belopp: 980 000 kronor Under de senaste åren har vi genom media gång på gång blivit uppmärksammade på hur kriminella skott sig på miljöns bekostnad. De kriminella har åtagit sig att ta hand om avfall, men i stället för att följa gällande regelverk har svart massa från nermalda batterier grävts ned i åkrar utanför Kumla, giftigt avfall vräkts ut i närheten av vattentäkter vid Mälarens strand och avfall hanterats så dåligt att svårsläckta bränder brutit ut på avfallsanläggningar i södra Stockholm och i Småland. Giftmassor har blivit en handelsvara i den undre världen. Vi kan tala om avfallsgangsters. Det finns ett omfattande regelverk om hur avfall ska tas om hand. Reglerna bygger på att förorenaren ska betala, men i de allra flesta av de omtalade fallen finns inga pengar hos de kriminella eller i verksamheterna som de har bedrivit. Företagen har försatts i konkurs, vilket i förlängningen leder till att den miljörättsliga ansvarsfördelningen kortsluts. Det finns ingen förorenare som kan betala. Man kan säga att miljön försatts i konkurs. Det är just detta samhällsproblem som jag vill undersöka och föreslå lösningar på i projektet.
Marika Ericson	Försvarshögskolan	Cyberangrepp i fred och krig: krisberedskaps- och totalförsvarslagstiftning	Rättsvetenskap	2021	Beviljat belopp: 350 000 kronor Projektet utgör en uppdatering och fortsättning på ett tidigare doktorandprojekt. Fokus ligger på att utforska hur svensk lagstiftning för fredstida kriser och krig ger Sverige förutsättningar att hantera cyberangrepp som riktas mot samhällsviktig verksamhet och infrastruktur. Projektet hanterar gränslinjen mellan fred och krig och regelverken för höjd beredskap med tillhörande fullmaktslagar. Cyberangrepp kan juridiskt definieras som både olika typer av brott, som terrorism eller som våldshandlingar mellan stater. Det saknas idag internationella konventioner som specifikt reglerar staters användning av cyberspace och cyberoperationer. Samtidigt är cyberangrepp ett effektivt medel för stater som vill påverka andra stater utan att använda konventionellt militärt våld. Cyberangrepp kan genom att dölja angriparens identitet och genom att inte leda till direkt fysisk skada och/eller dödsfall på människor skapa stora problem för myndigheter som ska hantera dem, särskilt i ansvarsfördelningen mellan polisiära och militära myndigheter. Problem uppstår på grund av att lagarna som ska tillämpas söker tydliga omslagspunkter mellan brott, spionage och krigshandlingar baserat på om angriparen är en individ, ett kriminellt nätverk eller identifierbar som en stat och där skadorna ska vara fysiska på människor och infrastruktur. När stater agerar med våld- och tvång i fredstid mot en annan stat, vad har Sverige för laglig rätt att försvara oss och på vilket sätt, med vilka medel?
Jesper Johansson	Stiftelsen Stockholm School of Economics (sse) Institute for Research	Effektiv villkorad lagstiftning i beskattningsrätten	Rättsvetenskap	2021	Beviljat belopp: 980 000 kronor Sverige och andra stater villkorar i allt större utsträckning sina skatteuttag. Dels får företag inte dra av kostnader och underskott om dessa även kan dras av i andra stater, dels ska inkomster som annars vore skattefria ändå beskattas om de inte beskattas i någon annan stat. I syfte att motverka aggressiv skatteplanering som ger upphov till skattemässiga fördelar införs nu villkorad lagstiftning följd av direktiv och rekommendationer som härrör från internationella samarbeten som EU, OECD och G20. Samtidigt vittnar både nationell och EU-rättslig praxis om att villkorad lagstiftning dras med betydande problem. EU-medlemsstaterna har svårt att utforma lagstiftning som både uppfyller sitt syfte och samtidigt är förenlig med EU-rätten. För skattskyldiga visar sig villkorad lagstiftning föranleda dubbelbeskattning och likviditetsnackdelar. Den ger vidare upphov till bristande förutsebarhet, eftersom dess tillämpning förutsätter kännedom andra staters rättsordningar, såsom deras skattebaser, rättsliga definitioner och klassificeringar etc. Villkorad lagstiftning kan därför ses som ett sätt för politiska aktörer att skjuta över problem som följer av bristande harmonisering av staters skattesystem på skattskyldiga och rättstillämpande myndigheter. Projektet syftar till att fastställa principiella utgångspunkter för utformning och tillämpning av villkorad lagstiftning, så den uppfyller sina syften på sätt som är förenliga med EU-rätten, men där dess negativa effekter minimeras.
Katarina Olsson	Lunds universitet	Stiftelsernas rättsliga status och styrning	Rättsvetenskap	2021	Beviljat belopp: 465 000 kronor Sveriges alla stiftelser gör en enorm nytta i stort och smått. Åtskilliga människor får direkt eller indirekt ett bättre liv genom bidrag från stiftelser. Stiftelserna medverkar till positiva samhällsförändringar genom anslag till forskning och utbildning. Men den rättsliga regleringen av stiftelserna innehåller brister som behöver studeras och utvärderas för att på sikt kanske kunna rättas till. Projektets syfte är att problematisera ett antal frågor som rör stiftelsens tillkomst, liv och upphörande. Exempel på frågor som kommer att behandlas är om stiftelsen skulle kunna få status av juridisk person först genom registrering, vilket inte är fallet idag. En annan fråga handlar om den kompetenskonflikt som råder mellan länsstyrelsen och Kammarkollegiet när det gäller en ändring av stiftelseförordnandet och som leder till stor irritation både hos stiftelser och myndigheter. Projektet handlar sammantaget om att genom vetenskaplig argumentation skapa en större rättssäkerhet och därmed också legitimitet för det viktiga stiftelseväsendet.
Elisabeth Aronsson	Örebro universitet	Allmäna rättsprinciper - teori och taxionomi	Rättsvetenskap	2020	Beviljat belopp: 220 000 kronor En ökad internationell påverkan har medfört att svensk rättsordning i viss mån behövt (och behöver fortfarande) anpassa sig efter en syn på rättskällorna där rättsprinciper ges en mer framträdande och betydelsefull roll än vad svensk rättstradition historiskt har gett dem. Forskningsprojektet handlar om användningen av allmänna rättsprinciper i svensk rätt. Rättsprinciper är ofta oskrivna eller vaga till både sitt innehåll och gränser. De är också multifunktionella. Rättsprinciper kan vara grunden eller ursprunget till andra rättsregler, användas som utfyllnad vid luckor i ett regelverk alternativt utgöra det som andra regler ska tolkas utifrån eller i ljuset av. Rättsprinciper kan både åsyfta en given rättsregel/–norm (t.ex. legalitetsprincipen) och vara systematiserande för flera rättsregel/–norm (t.ex. rättsstatsprinciper). I juridisk argumentation är det heller inte ovanligt att hänvisa till enkom ”rättsstatsprinciper”, ”skadeståndsrättsliga principer” eller ”allmänna rättsgrundsatser” utan att definiera dessa ytterligare. Projektet syftar till att studera och systematisera allmänna rättsprincipernas karaktärsdrag och funktioner vid rättstillämpning och i juridisk argumentation. För att uppfylla syftet utreds vad i rättsvetenskaplig kontext som karakteriserar rättsprinciper, hur karaktärsdragen förändras beroende på kontext och vilken eller vilka funktioner som rättsprincipen fyller i en given rättsvetenskaplig kontext.
Linus Pentikäinen	Örebro universitet	Nämndemännens doxa - när rätten lägger lagboken åt sidan	Rättsvetenskap	2020	Beviljat belopp: 220 000 kronor Inom detta doktorandprojekt studeras så kallade nämndemannadomar. Nämndemannadomar innebär rättsliga avgöranden där rättens icke juridiskt utbildade domare, det vill säga nämndemännen, röstat ner rättens juristdomare och således avgjort utgången. Ett flertal nämndemannadomar har på senare år uppmärksammats i media och i samband med detta har både de omskrivna fallen samt nämndemannasystemet som helhet kritiserats. Det har bland annat förekommit åsikter att nämndemännen, i dessa fall, inte dömer utifrån gällande rätt utan istället baserar sina domslut på fördomar och förutfattade meningar. Denna studie är tvärvetenskaplig mellan ämnena retorik och rättsvetenskap. I studien djupanalyseras de skriftliga domskälen i nämndemannadomar med hjälp av retorisk teori. Syftet är dels att granska skälen till att nämndemännen röstar som de gör i dessa fall samt dels att studera hur dessa avgöranden motiveras. Ett särskilt fokus finns även på att kartlägga och granska huruvida de argument som nämndemännen använder för att motivera domslutet har stöd i gällande rätt eller ej. För fall där rättsligt stöd för avgörandet saknas analyseras de argument som används i syfte att utröna vart ifrån dessa argument istället hämtas och hur de är uppbyggda. Studien belyser den aktuella frågan om lekmannadomares vara eller icke vara i svenska rättsprocesser samt kartlägger skillnader mellan lekmannadomarna och juristdomarnas sätt att argumentera.
Pernilla Rendahl	Göteborgs universitet	Ökad skatterättvisa genom ökad kontextualisering	Rättsvetenskap	2020	Beviljat belopp: 1 005 000 kronor Skatterätten är ett ämne med hög samhällsrelevans som präglas av politiska beslut där strukturer i lagstiftningen leder till komplexitet, tolknings- och tillämpningssvårigheter. Skatterätten är också en nationell angelägenhet men där regionala och internationella utvecklingar ständigt påverkar förutsättningarna för skatterättens funktion och vilka principer som ligger till grund för beskattning och omfördelning. Ett exempel på detta är det så kallade BEPS-projeketet (Base Erosion Profit Shifting) som drivs av OECD och de förslag som har givits om förändrad beskattning av digital affärsmodeller. Den höga graden av regleringstekniska svårigheter och konflikter mellan internationella principer gör att forskning i skatterätt i stor utsträckning behandlar vad rätten är, hur den kan tolkas och tillämpas. Den här studien syftar till att utveckla hur skatterätten kontextualiseras i dessa studier för att utröna mönster i vad som anges utgöra skatterättvisa. Tidigare forskning har behandlat skatterättvisa (se ex vis Gunnarsson, 1995). Den här studien tar sitt avstamp i tidigare forskning, men beaktar även FN:s hållbarhetsmål som ett kritiskt perspektiv på hur skatterätten kan kontextualiseras i termer av skatterättvisa. Ett område där detta har aktualiserats är de förslag till förändring av beskattning av digitala företag och digitala tjänster.
Therese Johnstone	Örebro universitet	Barnets delaktighet vid tvångsvårdsbeslut	Rättsvetenskap	2020	Beviljat belopp: 220 000 kronor Det är ett politiskt mål i Sverige att förbättra barnets rättsliga ställning. Det reflekteras i den sociala barn- och ungdomsvårdslagstiftningen där åtgärder har vidtagits i syftet att utveckla ett ökat barnrättsinslag. Barnets deltagande utgör en del av ett sådant barnrättsinslag. Deltagande handlar om att få vara med och ha en röst vid beslut i frågor som rör den egna personen. Den rätt som barnet har att delta i beslutsprocesser bygger på både en respekt för och ett erkännande av varje barn som en person med rättigheter. Den rättsliga betydelsen är att barnets åsikter ska beaktas systematiskt i beslut som berör barnet. I avhandlingsprojektet utreds barnets rätt till deltagande enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets deltagande ska säkerställas i rättsprocessen men samtidigt har barnet både en begränsad rättshandlingsförmåga och ett begränsat självbestämmande vilket har olika konsekvenser för barnet. I projektet utreds de olika rättsliga och etiska frågor som aktualiseras rörande barnets rätt och barnets rättsliga ställning i en tvångsvårdskontext. Vad innebär det att ett barn ska ha en rätt att delta i en domstolsprocess? Vad innebär det att ett barn ska vara delaktigt vid beslutsfattande? Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det av vikt att utreda frågor relaterade till hur barnets deltagande och delaktighet kan realiseras och respekteras samtidigt som tvångsvårdslagstiftningens grundläggande syfte att skydda barnet uppnås.
Emil Elgebrant	Stockholms universitet	Sakrättslig identitet för annat än saker	Rättsvetenskap	2020	Beviljat belopp: 930 000 kronor Det är inget ovanligt att rättssystem betraktar exempelvis enkla fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. som egendom trots att de saknar fysisk representation. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och rättstillämpare har använt sig av för att i ett förmögenhetsrättsligt och obeståndsrättslig perspektiv hantera olika slag av egendom, som inte utgör saker, skiljer sig dock åt mellan de olika egendomsslagen och de rättsteoretiska förklaringsmodellerna har i mångt och mycket varit både ologiska och opedagogiska. Betydelsen av denna rättsosäkerhet har de senaste 20 åren ökat markant särskilt då den ekonomiska betydelsen av nya företeelser, och därmed också egendomsslag, fortsätter, och kommer fortsätta, att öka. En rad olika virtuella värdepapper, olika sorter av virtuella betalsystem och fler och mer komplicerade immateriella rättigheter kopplade till dessa företeelser utgör numera betydande värden för de flesta verksamheter. Forskningsprojektet; Sakrättslig identitet för annat än saker, berör en rad olika rättsliga frågeställningar med samband till sakrättslig identitet och äganderättslig exklusivitet som aktualiseras då mot varandra stående anspråk avser egendomsslag utan fysisk representation (annat än saker). Forskningsprojektet kan beskrivas som rättsvetenskaplig grundforskning inom det obeståndsrättsliga området med tydliga inslag av allmän förmögenhetsrätt.
Lernestedt, Claes	Stockholms universitet	”Nöden har ingen lag”. En straffrättsvetenskaplig studie av nödregleringen	Rättsvetenskap	2019	Beviljat belopp: 930 000 kronor ”Nöden har ingen lag” är ett välbekant uttryck etablerat på många språk (på tyska ”Not kennt kein Gebot”, dvs. ”nöd känner inget påbud”; på latin ”Necessitas non habet legem”). Andemeningen är att det i vissa undantagssituationer inte kan krävas att man följer lagens bud så som annars krävs. Här omfattas situationer skapade av människor såväl som på annat sätt (några exempel kan vara vandraren på fjället som på grund av snöstorm måste bryta sig in i en stuga för att få skydd, den som försvarar sig mot attackerande djur och den som bryter mot trafikreglerna – kör för fort, kör berusad – för att snabbt få en strax födande eller svårt skadad person till sjukhus). I svensk straffrätt var nöd länge oreglerat i lag, men sedan 1965 (då brottsbalken trädde i kraft) är det lagfäst. Regleringen i BrB 24:4 ger en rätt, inom vissa ramar, att begå annars straffbelagda handlingar om fara hotar ”liv, hälsa, egendom eller något annat av rättsordningen skyddat intresse”. Stadgandet har, i princip och potentiellt, ett mycket omfattande tillämpningsområde, men det har (1) kommit att tillämpas i betydligt mindre utsträckning än vad som vore möjligt (och vad som är fallet i många andra länder) och (2) givits bara mycket ringa (närmast obefintlig) uppmärksamhet straffrättsvetenskapligt. Syftet med projektet, som får sägas vara av grundforskningskaraktär, är att genom olika slags rättsvetenskaplig bearbetning bidra till att nödregleringen ges fastare konturer och utvecklingspotential.
Zamboni, Mauro	Stockholms universitet	En Middle-Range-teori för lagstiftning	Rättsvetenskap	2019	Beviljat belopp: 465 000 kronor Trots att lagstiftning är källan till det mesta av den moderna rätten har den inte varit föremål för djupare reflektion från den juridiska världen. Uppmärksamheten har oftast riktats mot makronivån i lagstiftningsprocesserna, dvs. att diskutera filosofiska eller politiska grunder och kriterier för den ”goda” lagstiftning, eller ”nödvändigheten (eller inte)” av att reglera ett visst område genom lagstiftning. Alternativt har överväganden kretsat kring mikronivån i lagstiftningsprocessen, dvs. olika lagars struktur, formulering och påverkan på ett visst rättssystem och/eller på samhället. Givet denna situation kommer projektets grundläggande fokus att vara konstruktion och analys av den centrala länken mellan politiska instanser och lagstiftningsåtgärder. Där formuleras lagstiftningspolicyer, dvs. lagstiftningsstrategier för att hitta det ”bästa sättet” att genomföra en viss ideologi i form av lagstiftande åtgärder. De olika lagstiftningspolicyerna baseras på de roller som tilldelas de tre traditionella juridiska aktörerna i lagstiftningsprocessen, nämligen lagstiftande organ, offentliga myndigheter och dömande organ. Lagstiftningspolicyerna måste särskilt ta hänsyn till den framträdande roll som tilldelas någon av de tre aktörerna inom det undersökta området.
Flyghed, Janne	Stockholms universitet	Brottslig konkurrens. Rättsväsendet, det goda företaget och en fri marknad	Rättsvetenskap	2019	Beviljat belopp: 740 000 kronor Projektets övergripande syfte är att studera de möjligheter svenskt rättsväsende har att bekämpa företag som genom sin brottslighet beter sig illojalt och därmed hotar den fria konkurrensen. Det kan handla om olika typer av kriminella eller samhällsskadliga ageranden för att öka företagets vinst, som exempelvis korruption, priskarteller, skattebrottslighet, kränkande av mänskliga rättigheter och miljöbrott. Denna brottslighet missgynnar de goda företagen; de företag som respekterar gällande lagstiftning och vedertagna etiska riktlinjer. Förutsättningarna för dem att bedriva affärsverksamhet sker inte på samma villkor, något som i en extremsituation kan innebära att de skötsamma företagen konkurreras ut. Hur agerar svenskt rättsväsende för att förhindra detta? I vilken mån går det att upprätthålla en marknad med fri konkurrens mellan marknadens aktörer? För att besvara denna fråga kommer tre kompletterande metoder användas: dokument- och textanalys, intervjuer samt deltagande observationer. De texter och dokument som kommer studeras rör sig dels om relevant lagstiftning och förarbeten, dels policydokument framtagna av företagen och deras branschorganisationer. Intervjuer ska genomföras med Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Konkurrensverket samt Svenskt Näringsliv. Deltagande observationer kommer ske vid de kommande rättegångarna mot två svenska företag, Telia och Lundin Petroleum.
Jänterä-Jareborg, Maarit	Uppsala universitet	Erkännande över landgränserna av formaliserade samkönade parförhållanden	Rättsvetenskap	2019	Beviljat belopp: 270 000 kronor Ett flertal europeiska länder har tagit steget att låta par av samma kön att juridiskt formalisera sin relation, genom institutet registrerat partnerskap eller genom ett könsneutralt äktenskapsinstitut. De nordiska länderna intar en tätposition. Rättssystemen vill på detta sätt ta avstånd från olikbehandling, grundad på sexuell orientering eller kön. Processen har underlättats genom en dynamisk tolkning av rättigheter garanterade av den europeiska människorättskonventionen (EKMR) och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, även om dessa i sig inte förpliktar stater att "viga" samkönade par. Utvecklingen har samtidigt mött starkt motstånd i den baltiska regionen, inte minst i Polen, Lettland och Litauen som tar avstånd från homosexualitet och betonar traditionella familjeroller. Avsaknaden av en enhetlig europeisk 'approach' medför juridiskt 'haltande' familjeförhållanden; en relation erkänns i ett land men inte i ett annat. Detta doktorandprojekt analyserar idéerna om medborgarnas fria rörlighet och lika rättigheter samt varje medlemsstats rätt att behålla sin nationella särart, mot bakgrund av samkönade parrelationer. Analysen sker med beaktande av å ena sidan av EU:s nya internationellt familjerättsliga förordningar, den primära EU-rätten och EMKR, och å andra sidan rättsläget primärt i de baltiska EU-staterna Litauen, Lettland samt Polen. Den centrala forskningsfrågan är att undersöka europeiseringsprocessens potential att föra ländernas rättssystem närmare varandra.
Samuelsson, Lars	Uppsala universitet	Ränteavdragsbegränsning – svenska regler i ljuset av EU-rätten	Rättsvetenskap	2019	Beviljat belopp: 370 000 kronor Projektet syfte är att undersöka genomförandet av det EU-rättsliga direktivet mot skatteundandraganden i Sverige med särskild inriktning på frågan om begränsning av rätten till avdrag för ränta. I projektet analyseras ingående direktivets bakgrund och syfte samt de skatteregler som införts för att genomföra detta i Sverige. Olika tillämpningsfrågor som är förknippade med dessa regler identifieras och diskuteras. De hittills uppnådda forskningsresultaten visar att genomförandet av direktivet resulterat i komplexa och svårtillgängliga regler. Möjligheterna att dra av ränteutgifter avgörs av tre olika regelsystem; den generella begränsningen, den riktade begränsningen och reglerna för neutralisering av hybrida missmatchningar. Dessutom gäller speciella regler för ränta vid finansiell leasing. Den forcerade lagstiftningsprocessen har i vissa delar medfört ett otillräckligt genomarbetat regelverk med ett flertal olösta tillämpningsfrågor och bristfällig samordning mellan olika regler. Inom det fortsatta projektet kommer en fördjupad undersökning att göras av frågan om den svenska genomförandelagstiftningen är förenlig med EU:s primärrätt (etableringsfrihet och fria kapitalrörelser) samt av frågan om tillämpningen av de modifierade riktade begränsningsreglerna mot bakgrund av motiv och rättspraxis avseende tidigare gällande regler.
Österdahl, Inger	Uppsala universitet	Krigets juridik i den svenska regeringsformen: ett rörligt mål	Rättsvetenskap	2019	Beviljat belopp: 620 000 kronor Har en regering alltid rätt att bjuda in främmande trupper till sin hjälp även om regeringen är odemokratisk, saknar kontroll över sitt territorium och inbördeskrig råder i landet? Bör en regering ha en sådan ovillkorlig rätt? Om en stat utsätts för ett terrorangrepp av en icke-statlig grupp, uppstår då en rätt till självförsvar för staten mot terroristgruppen? Om ja, vilket idag är det vanligaste svaret internationellt, har staten rätt att militärt slå tillbaka mot terroristorganisationen på ett främmande lands territorium även om det främmande landet inte kan hållas ansvarigt för attacken? Bör den angripna staten ha en sådan rätt? Vilka regler i den internationella humanitära rätten inklusive mänskliga rättigheter är tillämpliga på trupper som deltar i en multinationell militär operation vid en väpnad konflikt? De regler (om några) som binder den organisation som leder operationen; de regler som binder den stat som leder operationen; eller de regler som hemstaten är bunden av? Vilket rättsläge borde råda? Frågorna undersöks mot bakgrund av svenska erfarenheter och ståndpunktstaganden. Sveriges bidrag till den USA-ledda Operation Inherent Resolve i Irak 2014, Sveriges bidrag till den FN-stödda och Nato-ledda Resolute Support Mission i Afghanistan 2015, den svenska reaktionen på terrorangreppet i Paris 2015 samt svenska truppers deltagande i den FN-mandaterade och Nato-ledda International Security and Assistance Force i Afghanistan 2002–2014 utgör utgångspunkten.
Trenta, Cristina	Örebro universitet	Det nya EU samförståndet om utveckling: hållbarhet och skatterättens roll	Rättsvetenskap	2018	Beviljat belopp: 858 500 kronor År 2015 antog de FN globala målen (SDG) som ersatte milleniemålen (MG). Detta var ett tecken på förändring, gjorde upprätthållandet av mänskliga rättigheter till en av kärnfrågorna inom hållbar utveckling och pekade på skatter och andra former av intäktsuppbörd som ett sätt att nå dessa mål. Man kan utläsa en liknande omvärdering av den roll som skatterätten spelar i den gemensamma deklarationen om det nya europeiska samförståndet om utveckling som 2017 lades fram av Europaparlamentet, Rådet och Kommissionen. Dokumentet markerar också en viktig förändring i hur EU:s institutioner utformar den betydelse som skatterätten och även mer allmän offentlig finansiering har inom EU:s ramverk. Syftet med denna forskning är att i ljuset av Lissabonfördraget och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna granska hur övergången från MG till SDG påverkar politiken; att analysera hur SDG utformar den roll som skatterätten spelar för att uppnå hållbar utveckling: att reflektera över hur SDG påverkar minderårigas rättigheter, och återstående jämställdhetsfrågor så som de återspeglas i de olika skattesystemen; att identifiera vilka skatteåtgärder som kan ha en mer positiv inverkan inom olika problemområden och som ger bättre stöd till modeller för hållbar utveckling; att föreslå praktiska riktlinjer for hur EU ska ändra eller genomföra förordningar med detta och för att lättare nå SDG.
Ruotsi, Mikael	Uppsala universitet	Den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen – en hållbarhetsanalys	Rättsvetenskap	2018	Beviljat belopp: 205 333 kronor Det finns två utvecklingsmönster som under de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för den svenska grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten. Dels har teknikutvecklingen medfört att det sätt som yttranden sprids på och konsumeras har genomgått en mindre revolution. En tydlig förskjutning från traditionella medier till internet sker i en accelererande takt. Dels har den internationella rättens genomslag på nationell nivå ökat markant, bl.a. genom det allt mer omfattande internationella rättsliga samarbete som bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Mitt fokus är främst den internationella rättens genomslag, men teknikutvecklingens utmaningar är så stora att de inte kan bortses ifrån. Den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har i stort sett stått skilda från den omdaning av den inhemska rätten som Europarättens genomslag har inneburit. I vissa avseenden framstår detta som rimligt. De principer som ligger till grund för den svenska regleringen utgör en tydlig konstitutionell kärna som inte utan vidare kan avstås med hänvisning till internationella förpliktelser. Utvecklingen visar dock att grundlagens regler inte i alla lägen ger genomslag för de principer som utgör dess berättigande. Om rättighetsskyddet fördelas inkonsekvent och i vissa fall inte ens har en intern logik, är det då verkligen motiverat att regleringen hindrar att t.ex. Europakonventionens rättighetsskydd får genomslag på det grundlagsskyddade området?
Mares, Radu	Raoul Wallenberg Institutet för mänskliga rättigheter, Lunds universitet	RWI-biblioteks samlingar för förbättrad forskningsmiljö om mänskliga rätt	Rättsvetenskap	2018	Beviljat belopp: 250 000 kronor I dagens klimat av allt mer ifrågasättande av mänskliga rättigheter, krävs mer än någonsin gedigen, oberoende forskning om området. Raoul Wallenberginstitutet har länge bedrivit en av Sveriges mest gedigna forskning och utbildning inom mänskliga rättigheter. Därtill genomför vi, i samarbete med Lunds universitet, Sveriges äldsta mastersprogram om mänskliga rättigheter. Raoul Wallenberginstitutets bibliotek är Sveriges och norra Europas främsta bibliotek om forskningsområdet mänskliga rättigheter. Tack vare generösa bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse har biblioteket kunnat upprätthålla en aktuell, bred samling litteratur, vilket skapar möjlighet för en avancerad internationell forskning inom mänskliga rättigheter. Biblioteket fungerar som en viktig resurs för forskare inom forskningsområdet, både från Raoul Wallenberginstitutet, från närområdet, däribland Lunds och Malmö universitet, samt som en nationell resurs med användare från hela Sverige. Därtill används biblioteket i stor utsträckning av utländska forskare som institutet samarbetar och stöttar i utvecklingsländer.
Mahmoudi, Said	Stockholms universitet	Självförsvar i förhållande till "ovilliga eller oförmögna” stater	Rättsvetenskap	2018	Beviljat belopp: 124 000 kronor Våldsförbudet i FN-stadgans artikel 2 (4) betraktas idag som en hörnsten i folkrätten. Förbudet är allmängiltigt och har endast två undantag: staters rätt till självförsvar mot väpnat angrepp från en annan stat (artikel 51) och efter tillstånd från säkerhetsrådet (artikel 42). En ny situation är när en icke-statlig aktör (t.ex. en terroristorganisation), som är verksam inom ett lands territorium riktar väpnade attacker från detta land mot ett annat land. När ”värdlandet” inte har vilja eller förmåga att förhindra attackerna, är det inte ovanligt att den angripna staten åberopar ”ovilja eller oförmåga”-argumentet som en rättslig grund för att använda våld i självförsvar. Rysslands våldsanvändning i Georgien 2002, Uganda i Kongo 2003, Turkiet i Irak och i Syrien 2015–2018 är några exempel. Bruket av våld är riktat mot en icke-statlig aktör, men leder till kränkningen av ”värdlandets” territoriella integritet. Internationella domstolen har i två uppmärksammade fall 2004 och 2005 fastslagit att våldsförbudet i artikel 2 (4) kvarstår och att kampen mot internationell terrorism inte har ändrat rättsläget. Statspraxis visar på motsatsen. Folkrättsdoktrinen är splittrad i frågan. Syftet med detta projekt är att undersöka bakgrunden och utvecklingen av begreppet "ovilliga eller oförmögna stater” och dess status i dagens folkrätt. Studiens yttersta syfte är att undersöka om en ny rättslig grund för användning av våld i mellanstatliga relationer möjligen håller på att utvecklas.
Göthlin, Sara	Stockholms universitet	Rangordning av fordringar inom samma förmånsrättsliga kategori	Rättsvetenskap	2018	Beviljat belopp: 1 760 000 kronor Svenska företag finansierar sin verksamhet med en blandning av eget kapital och skuld. När flera långivare har lånat ut pengar till samma företag, är det vanligt att långivarna sinsemellan ingår avtal om vilka fordringar som ska vara prioriterade respektive efterställda. Sådana avtal, som brukar kallas ”intercreditor agreements”, har ännu inte behandlats i svensk lagstiftning, domstolspraxis eller rättsvetenskaplig forskning. Det är inte klart hur en konkursförvaltare vid låntagarens konkurs ska agera ställd inför sådana avtal. Samtidigt ingås de regelmässigt vid större finansieringar. Medan differentiering av risk genom avtalad rangordning av fordringar är ett givet inslag i företagens finansiering, är rättsläget i Sverige sådant att vi saknar verktyg för att bedöma och verkställa avtal på detta område i enlighet med parternas intentioner. Efterställning som fenomen har stor betydelse även för finansiella institutioner i förhållande till regulatoriska krav. Syftet med mitt arbete är att bidra till större förutsebarhet vad gäller förutsättningarna för rangordning av fordringar inom samma förmånsrättsliga kategori. Det skulle gynna rättssäkerheten och förutsebarheten både vad gäller villkoren för företagens finansiering och för finansiella institutioners regelefterlevnad. Undersökningen avses göras utifrån vart och ett av det fordringsrättsliga, insolvensrättsliga, komparativa och näringsrättsliga perspektivet.
Dahlman, Christian	Lunds universitet	Robusthet i forensisk bevisning	Rättsvetenskap	2018	Beviljat belopp: 1 076 000 kronor Beviskravet i brottmål säger att åtalet ska vara bevisat ”bortom rimligt tvivel”. Detta beviskrav innehåller ett krav på ”robusthet”. Att bevisningen är robust betyder att omständigheterna i målet är tillräckligt utredda. Om bevisningen brister i robusthet ska åtalet ogillas. När det gäller forensisk bevisning (DNA, fingeravtryck, mobiltelefondata m.m.) finns framför allt två orsaker till bristande robusthet: ”subjektivitet” i den forensiska metoden och ”otillräckliga referensdata”. Det är viktigt för rättssäkerheten att domstolar bedömer robustheten hos forensisk bevisning på ett korrekt sätt. Det finns två typer av felbedömningar: För det första kan domstolen överskatta robustheten. Det kan inträffa när domstolen okritiskt tar fasta på de forensiska resultaten. Domstolen uppmärksammar exempelvis inte att resultatet bygger på otillräckliga referensdata. Detta kan leda till att den tilltalade döms trots att bevisningen inte når upp till beviskravet. För det andra kan domstolen underskatta robustheten. Domstolen bedömer exempelvis att ett visst forensiskt resultat helt saknar värde därför att undersökningen har vissa inslag av subjektivitet. Detta kan leda till att den tilltalade frikänns trots att bevisningen egentligen är tillräcklig för en fällande dom. Syftet med forskningsprojektet är att bidra till utvecklandet av en rättssäker metod för bedömningen av robusthet i forensisk bevisning.
Cejie, Katia	Uppsala universitet	Inkomstskatter och socialavgifter i gränsöverskridande situationer	Rättsvetenskap	2018	Beviljat belopp: 1 067 000 kronor Ekonomisk tillväxt gynnas av hög internationell rörlighet bland arbetskraft. För att kunna fatta ett beslut om att arbeta utomlands behöver man förstå vad det betyder för den egna ekonomin. Här spelar skatter och avgifter och deras påverkan på nettoinkomsten en stor roll. Att inte kunna förutse konsekvenserna hämmar rörligheten på arbetsmarknaden och därmed även ekonomisk tillväxt. Länder tar ut skatter och avgifter på olika sätt och med olika syften. Det finns internationella principer och etablerad forskning för hur olika skattesystem samverkar. Detsamma gäller i viss mån för socialavgifter. Däremot finns det ytterst lite forskning på den sammantagna effekten av de båda områdena. En första genomgång visar att komplexiteten är så stor att inte bara arbetstagare och arbetsgivare tillämpar regelverken felaktigt, utan även myndigheter. Felen kan exempelvis bestå i att vissa avgifter faller mellan systemen, vilket kan leda till dubbla bördor för individen eller att stater inte får in rätt skatter och avgifter. Syftet med detta projekt är att bidra till ökad förutsebarhet (rättssäkerhet) i gränsöverskridande situationer genom att: • kartlägga hur arbetstagare som rör sig över landsgränser kan drabbas av, eller utnyttja, det faktum att skatter och avgifter tas ut på olika sätt och med olika syften • föreslå och analysera lösningar för hur dessa problem kan hanteras på ett nationellt och internationellt plan • bygga upp ett internationellt forskarnätverk kring dessa frågor.
Brännström, Leila	Lunds universitet	Egendomsskyddets omvandlingar: En rättshistorisk och rättsteoretisk studie	Rättsvetenskap	2018	Beviljat belopp: 665 000 kronor Projektets övergripande syfte är att ta ett helhetsgrepp om hur äganderätten och egendomsskyddet förändrats i svensk rätt sedan mitten av 1980-talet. Effekterna av rättens transnationalisering och bioteknikens och informationsteknologins utveckling kommer att belysas särskilt. Ett första led i projektet är att kartlägga förändringarna. De utvecklingslinjer som identifieras genom kartläggningen kommer därefter att analyseras med utgångspunkt ett antal inflytelserika teorier om hur äganderätt uppstår och varför den bör skyddas. Dessa teorier är i grunden normativa men inom ramen för detta projekt kommer teorierna att användas diagnostisk för att utforska de rättsliga utvecklingstendenserna. Projektets centrala forskningsfrågor är: Hur har äganderätten och egendomsskyddet förändrats i Sverige sedan mitten av 1980-talet? Hur förhåller sig denna rättsutveckling till inflytelser teorier om hur äganderätt uppstår och varför den bör skyddas? Projektet kommer att struktureras kring tre konkreta och aktuella frågor: 1) huruvida äganderätten inbegriper egendoms framtida avkastning, 2) innebörden och omfattningen av samiska markrättigheter, samt 3) äganderätten till persondata som samlas in av applikationer som apple watch och facebook. Var och en av frågorna kommer att belysas historiskt, diskuteras i relation till teknikens och den transnationella rättens utveckling samt ge en ingång till den rättsfilosofiska analysen av äganderätten och skyddet av densamma.
Österdahl, Inger	Uppsala universitet	Krigets juridik i den svenska regeringsformen: ett rörligt mål	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 885 000 kronor Projektet syftar till att undersöka samspelet mellan folkrätten, EU-rätten och regeringsformen inom området för internationell militär våldsanvändning. Projektet kommer att undersöka den officiella tolkningen av regeringsformens bestämmelser om självförsvar och sändandet av svenska trupper utomlands i övriga syften, i ljuset av det intensifierade svenska deltagandet i olika internationella försvarsrelaterade samarbeten samt i internationella militära operationer av olika slag och på olika folkrättsliga grunder. Projektet kommer att analysera bestämmelserna rörande ”Rikets försvar” (RF 15 kap. 13 §) respektive ”Insättande av väpnade styrkor” (RF 15 kap. 16 §). Forskningen i projektet äger rum mot bakgrund av konflikterna i Irak och Syrien och det svenska engagemanget i olika former i dessa konflikter, men exempel kommer att hämtas även från andra konflikter, t.ex. i Afghanistan, Libyen och Mali. Det fördjupade försvarssamarbetet med Finland reser frågor om kollektiva försvarsarrangemang av olika slag inom ramen för regeringsformen. Vilket utrymme finns för kollektiva försvarsarrangemang, antingen icke-juridiskt bindande arrangemang såsom de som planeras med Finland eller bindande arrangemang som i fallet med EU-fördraget artikel 42(7)? Den juridiska – och verkliga – frågan när Sverige kan hamna i krig aktualiseras både i fallet med internationella insatser och i det kollektiva självförsvarsfallet. ”Krig och krigsfara” i regeringsformens bemärkelse börjar ånyo tas på allvar.
Svensson, Ola	Lunds universitet	Normgivning och rättstillämpning inom kontraktsrätten	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 610 000 kronor Kännetecknande för svensk rätt är att föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser enskildas ekonomiska förhållanden inbördes. Detta betyder att kontraktsrätten inte får utformas genom regeringsförordningar och myndighetsföreskrifter. Däremot hindrar det inte att domstolarna i sin rättstillämpning närmare fastlägger rättsläget, något som exempelvis kan ske genom tolkning av allmänna bedömningsstandarder, införandet av vissa undantag från en lagregel och vidareutveckling av rätten i brist på lagregler. Högsta domstolen har också en normgivningsmakt på så sätt att domstolens avgöranden utgör prejudikat och är av vikt för ledning av rättstillämpningen. Det är min avsikt att i projektet undersöka om det går att skapa en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan lagstiftaren och domstolarna när det gäller utvecklingen av kontraktsrätten, vilket innebär att en central fråga blir i vilken omfattning som regleringen av kontraktsrätten bör ske genom lagstiftning och lagmotiv och i vilken omfattning den bör ske genom prejudikat. Ju mer som lagstiftaren använder sig av allmänna bedömningsstandarder, överlåter åt domstolarna att göra undantag och avstår ifrån att lagstifta om vissa delar av kontraktsrätten desto större makt ges åt domstolarna. Projektet är också inriktat på undersöka om domstolarna bör vägledas av en ändamålsinriktad tolkningsmetod. Arbetet utgör en utbyggnad av ett tidigare projekt om en domstols kompetens att avvika från lagen inom kontraktsrätten.
Samuelson, Lars	Uppsala universitet	Europeiska unionens åtgärder mot BEPS i svenskt rättsligt perspektiv	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 935 000 kronor Syftet är att undersöka Europeiska unionens (EU) åtgärder mot BEPS – dvs. urholkning av skattebaser och förflyttning av vinster genom avancerad skatteplanering i företagssektorn - i svenskt skatterättsligt perspektiv. Ett intensivt arbete mot BEPS sker inom OECD/G20 som tagit fram rekommendationer om åtgärder på 15 olika områden. Även EU står bakom OECDs åtgärder, men anser att det behövs gemensamma och flexibla lösningar på EU-nivå, ett samordnat genomförande inom unionen och att den inre marknadens behov beaktas. Ett åtgärdspaket lades fram 2016 med bl.a. ett särskilt direktiv mot skatteundandragande, vilket ska börja tillämpas i Sverige och övriga medlemsstater den 1 januari 2019. Därutöver har en rad lagändringar med avseende på BEPS genomförts eller föreslagits inom EU. Fler förslag är att vänta. Det finns ett stort behov av en heltäckande vetenskaplig undersökning av hur EUs åtgärder mot BEPS påverkar den svenska nationella skatterätten. En sådan undersökning är också angelägen då EUs åtgärder är tvingande och på flera punkter skiljer sig från de som rekommenderats av OECD. Såväl konstitutionella som materiella aspekter och praktiska tillämpningsfrågor kommer att identifieras, belysas och diskuteras. Särskilt kommer direktivet mot skatteundandragande att analyseras. Den kunskap som kommer fram genom undersökningen bör kunna vara till nytta såväl för lagstiftaren som för olika rättstillämpare. Resultatet av undersökningen ska presenteras i form av en monografi.
Refors Legge, Maria	Stockholms universitet	Kränkande behandling i skolan – ansvar och tillämpning	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 785 867 kronor Alla barn i Sverige har rätt till skolundervisning. Detta är något som tillförsäkras dem i både Svensk lag och i Barnkonventionen. Under tiden som barnen befinner sig i skolan ska de skyddas från olika former av kränkande behandling och diskriminering (s.k. mobbning). Detta skydd är väldigt viktigt eftersom barn i Sverige inte bara har en rätt till skolundervisning utan även en skyldighet att delta i densamma. Trots det lagstadgade skyddet mot kränkande behandling är det många barn som utsätts för sådana kränkande handlingar under och efter skoltid. Kränkningarna kan ta sig uttryck i både fysiskt och psykiskt våld och få både kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser för de barn som utsätts. Tanken med detta forskningsprojekt är att undersöka skolans rättsliga ansvar att skydda barn från kränkande behandling i skolorna. I forskningsprojektet ska relevanta rättskällor studeras tillsammans med både domstolspraxis och myndighetsbeslut. En studie av alla ärenden som inkommit och avgjorts av Barn- och elevombudet under ett år ska också göras för att ytterligare granska den praktiska tillämpningen av rätten. Med stöd i dessa studier är förhoppningen att projektet ska fördjupa förståelsen för hur barn som utsatts för kränkning behandlas av skolor, myndigheter och domstolar. Tanken är också att forskningen ska ligga till grund för resonemang om hur rätten kan och bör reformeras för att stärka barns rätt till en trygg skolgång och delaktighet i kränkningsärenden som rör dem själva.
Olsen, Lena K.	Uppsala universitet	Elektroniska avtal	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 223 000 kronor Det rör sig om en ansökan om forsättningsanslag. Det ursprungliga projektet utgick från en bok ”Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet” från år 2013 men var särskilt inriktat på frågor rörande avtal och kontrakt. En uppsats har hittills utarbetats inom ramen för projektet, nämligen Näthat som publicerats i Svensk Juristtidning. Vidare håller en mindre bok på att avslutas som hänger samman med ovanstående verk. Vidare pågår nyutgivning av ovanstående bok vilken kan antas gå till tryck i mitten av år 2018. Slutsatser som kunnat dras av hittillsvarande forskning är att kommunikationsperspektivet är synnerligen värdefullt för t.ex. jämförelser mellan likartade regler inom skilda juridiska ämnesområden. Lagstiftningsarbete pågår vidare inom EU vad gäller dels tillhandahållande av digitalt innehåll (COM(2015) 634 final), dels vissa aspekter på avtal om försäljning av varor på nätet och annan distansförsäljning av varor (COM(2015) 635 final) och slutligt ställningstagande avses ske under hösten 2017. Den sista delen av forskningsprojektet, vilken är särskilt inriktad på avtals- och kontraktsfrågor, väntas därför kunna genomföras under år 2018.
Nordlöf, Kerstin	Örebro universitet	Unga lagöverträdare med allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 205 000 kronor Enligt svenska straffrätt, till skillnad från de flesta andra rättsordningar, kan en person som led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället ställas till svars. För att kraven om en rättssäker brottmålsprocess ska anses uppnådda i nämnda fall kan rätten precis som i andra brottmål endast utdöma straffrättsligt ansvar om det är ställt utom rimligt tvivel att den av åklagaren påstådda gärningen har begåtts av den tilltalade med uppsåt eller av oaktsamhet. Hur rätten resonerar vid en fällande dom ska framgå av domskälen. I brottmål där den tilltalade lider av en allvarig psykisk störning kan bevisvärderingen vara problematisk. Om den tilltalade dessutom är ung kan det vara en ytterligare försvårande omständighet för rätten vid prövning av den tilltalades skuld. Syftet med projektet är att undersöka rättssäkerheten i dess brottmål och med följande frågeställning: Hur resonerar rätten i förhållande till uppsåt alternativt oaktsamhet i de fall en fällande dom meddelats där den tilltalade är ung och genomgått ett rättspsykiatrisk undersökning som visat att hen leda av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället. Materialet i projektet består av samtliga domar under en tioårsperiod, 2004–2013, gällande unga lagöverträdare vilka genomgått en rättspsykiatrisk undersökning i samband med lagföring.
Modéer, Kjell Å.	Lunds universitet	The Binding Memory: The History of the Law Faculty at Lund University	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 400 000 kronor I anslutning till Lunds universitets 350-årsjubileum har juridiska fakulteten utgivit en fakultetshistorik, författad av undertecknad professor emeritus i rättshistoria Kjell Å. Modéer. Den omfattar 560 sidor, är rikt illustrerad och omfattar fakultetens historia från starten 1666 till våra dagar och är fakultetens första historik genom tiderna. Framställningen utgår från en rättskulturell teori som vill undersöka traditionens och djupstrukturernas betydelse i skapandet av de rättsliga kunskapsstrukturerna främst hos de i Lund akademiskt verksamma juristerna. Jag önskar överarbeta detta manuskript och översätta det till engelska. Som forskningsämne bygger universitetshistoria på kunskapsöverföring, rättsliga nätverk, samt översättningar av internationellt använda koncept. Därmed ansluter arbetet till aktuell både nationella och internationella diskurser om akademiska kunskapskulturer. Manuskriptet ska reduceras och omarbetas för en internationell publik till ca 250 trycksidor och ska insändas för antagande och publicering vid Lund University Press.
Kleist, David	Göteborgs universitet	Informationsplikt för skatterådgivare	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 532 000 kronor I flera stater, däribland Sverige, överväger man att införa regler om informationsplikt för skatterådgivare, och i några stater har sådana regler redan införts. Regler om informationsplikt för skatterådgivare innebär att en juridisk rådgivare under vissa förutsättningar ska lämna information direkt till skattemyndigheten, det vill säga vid sidan av den information som den skattskyldige själv lämnar i sin deklaration. För skattemyndigheten kan detta utgöra en ny källa till information som kan möjliggöra mer kostnadseffektiv beskattning än traditionell granskning av deklarationer och utredning i samband med så kallade skatterevisioner. Det anses emellertid vara en grundläggande rättighet i en rättsstat att man ska kunna söka juridisk rådgivning, utan att behöva oroa sig för att den juridiska rådgivaren lämnar information om vad som sagts vidare till någon annan. Regler om informationsplikt för skatterådgivare riskerar att stå i strid med denna rättighet. Denna studie syftar bland annat till att undersöka vilka möjligheter som finns att utforma sådana regler så att de inte inkräktar på grundläggande rättigheter.
Johansson, Jesper	Handelshögskolan i Stockholm, SIR	Tretolvreglerna i situationer som omfattar utomlands bosatta	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 949 000 kronor Det finns uppskattningsvis cirka 100 000 aktiva svenska fåmansaktiebolag med en årlig omsättning på över 1 mkr. Ägarna till dessa bolag omfattas i olika utsträckning av de så kallade tretolvreglerna som är avsedda att hantera intressegemenskapen i mindre ägarkretsar. Tretolvreglerna är komplicerade. Sedan skattereformen 1990 har de ändrats 25 gånger och en ny översyn aviserades i budgetpropositionen för 2014/15. Reglerna motverkar bland annat att ägarna tillgodogör sig värdet av det arbete de utför i bolagens verksamhet som utdelningar och kapitalvinster i stället för som löner, något som är motiverat med anledning av att marginalskatterna på tjänsteinkomster ofta är väsentligt högre än de raka skattesatserna som tillämpas på kapitalinkomster. Projektets syfte är att undersöka och utvärdera hur olika inkomster som härstammar från arbete, ägande och andra mellanhavanden med fåmansaktiebolag beskattas i situationer som omfattar utomlands bosatta fysiska personer. Ämnesvalet motiveras av en alltmer globaliserad miljö och ett i delar oklart rättsläge. Utomlands bosatta är nästan alltid föremål för en mera begränsad beskattning än andra skattskyldiga och det är oklart hur svenska skatteavtal ska tillämpas på inkomster som träffats av tretolvreglerna. Vidare har den EU-rättsliga utvecklingen fört med sig ett förändringstryck på så kallade exitskatteregler, vilket i sin tur påverkat möjligheterna för skattskyldiga att kringgå tretolvreglerna i gränsöverskridande situationer.
Hoffmann, Jeanna	Örebro universitet	Tvångsvård av gravida missbrukare – en komparativ rättsvetenskaplig studie	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 100 000 kronor När en gravid kvinna konsumerar alkohol eller andra droger överförs medlen genom placentan till fostret. Konsumtion av alkohol under graviditeten har visat sig innebära en större risk för betydande och i högre grad bestående fosterskador än andra droger. Fosterskador till följd av kvinnans bruk av alkohol under graviditeten har betecknats som den tredje stora fosterskadetragedin i modern tid. Syftet med avhandlingen är att definiera fostrets rättsliga status i förhållande till behovet av och möjligheten till att i överensstämmelse med gällande rätt tvångsvårda en gravid missbrukare, samt om behov föreligger diskutera en förändring av gällande rätt med beaktande av motsvarande lagstiftning i andra rättsordningar. I svensk rätt finns ingen rättsvetenskaplig kartläggning av fostrets rättsliga ställning att utgå ifrån. Fostrets rättsliga status kommer därför att beforskas i ett vidare perspektiv. Förutom så kallade formella rättskällor såsom lagar, förarbeten, sedvänjor, rättspraxis och doktrin kommer även underrättsdomar att studeras. Det handlar om mål enligt lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, där kvinnan var gravid vid prövningen av tvångsvården. Studien av underrättsavgöranden syftar till att närmare analysera rättstillämpningen i fråga om tvångsvård av gravida missbrukare.
Eriksson, Joel	Lunds universitet	Privata domarförfaranden	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 87 500 kronor Privata domarförfaranden – en analys av nya och framväxande former av avtalsbaserad tvistlösning. Att kommersiella parter väljer att lösa sina rättsliga problem genom privata alternativ till den statliga rättskipningen vid allmän domstol är inte på något sätt en ny företeelse. Den mest etablerade privata tvistlösningsformen, skiljeförfarande, är väletablerad och har så varit under lång tid. När det uppstår en kommersiell tvist, eller när tvister mellan kommersiella parter på förhand kan förutsättas, blir det däremot också allt vanligare att parterna väljer nyare former av privat tvistlösning för att hantera sina tvister. I stället för att dra tvisten inför en statlig domstol eller en skiljenämnd kontrakterar parterna en privat domare som avgör deras tvist. Exempelvis kan det handla om att parterna kontrakterar en Dispute Board för tvistlösning, eller brittiska parter som underkastas Statutory Adjudication, eller amerikanska parter som väljer att slita sin tvist med en Rent-a-Judge. Även på nära håll förekommer arrangemang med privat dömande av detta slag. T.ex. vid byggandet av Öresundsbron och arbetet med Citytunneln i Malmö har Dispute Boards tillämpats. Dessa förfaranden befinner sig i ett gränsland mellan processrätt och avtalsrätt och aktualiserar såväl processrättsliga som avtalsrättsliga frågor. Centrala övergripande frågor är hur avtalsrätten ur olika aspekter hanterar processrätten – och inte minst hur rättsordningen hanterar den här typen av avtal.
Ekholst, Christine	Uppsala universitet	Att sona sitt brott. Kvinnligt straffansvar i senmedeltida rätt	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 258 125 kronor Rättsprotokoll från medeltiden visar att domstolarna tvekade att döma vissa kvinnliga brottslingar enligt lagen. Ett exempel från Stockholms stads tänkebok kan klargöra detta. Den 27 juni 1489 stod Peder Anderssons hustru inför rätta i Stockholms rådstuga; hon anklagades och dömdes för stöld. Av den kortfattade notisen i tänkeboken framgår att kvinnan dömdes till att förvisas från staden. Skrivaren har sedan tillfogat att om hon kommer tillbaka till Stockholm så skall hon ”stå tjuvs rätt,” med andra ord, då skall hon få det korrekta straffet för stöld. Det lagstadgade straffet för stöld var att begravas levande om brottslingen var en kvinna; en dömd manlig tjuv skulle däremot hängas. De senmedeltida domsböckerna för Stockholm visar att domstolen ofta dömde män till döden för stöld medan kvinnorna skonades från att bli avrättade. Vad är förklaringen till detta? Tyckte domstolen inte att kvinnor skulle hållas ansvariga för sina brott såsom en man? Mitt projekt syftar till att undersöka hur domstolarna tänkte kring kvinnliga brottslingar under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Det kommer att visa om och när män och kvinnor behandlades olika i medeltida rättspraxis. Projektet syftar vidare till att undersöka hur straffet påverkade domen, det vill säga, kanske tvekade domstolen att döma en kvinna till levande begravning på grund av att de tyckte att straffet var för hårt. Mitt projekt kommer därmed också utröna hur de senmedeltida domstolarna förhöll sig till lagen.
Berglund, Mikael	Handelshögskolan i Stockholm, SIR	Näringsförbud – ett viktigt obearbetat multidisciplinärt juridiskt ämne	Rättsvetenskap	2017	Beviljat belopp: 778 000 kronor Näringsförbud infördes först i samband med konkurs, men kom sedan att successivt utvidgas till andra rättsområden, idag även med anledning av överträdelser av förbud i konkurrensrätten, brott och underlåtenhet att betala skatt när näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt. Uppgifter inom näringsförbudsområdet har: domstolar, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, Polisen, Skatteverket, Åklagarmyndigheten och även konkursförvaltare. Frågor om näringsförbud aktualiseras också frekvent inom näringslivet t.ex. i anslutning till kreditprövning hos banker eller i den verksamhet som bedrivs av kommersiella företag eller av ekonomiska och juridiska rådgivare. Näringsförbudet har stegvis utvidgats till ett allt mer multidisciplinärt juridiskt ämne där näringsförbudslagstiftningen i ökad omfattning samspelar med relevant lagstiftning från andra anslutande lagstiftningsområden. Ett resultat är att utvecklingen inom området i dess helhet blivit mer oöverskådlig och kunskapskrävande inte bara för domstolar och myndigheter utan också för de personer i näringslivet som behöver kunskaper om näringsförbud i olika situationer. Forskningsprojektets huvudsakliga syfte är att utreda och analysera samt klarlägga centrala frågor gällande materiella och processuella kriterier och krav på samverkan enligt lagstiftning, rättspraxis, inklusive Europakonventionen och EU-rätten.
Bratt, Stina	Stockholms universitet	Anspråkskonkurrens	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 1 672 000 kronor Projektet syftar till att undersöka gränserna för det kontraktsrättsliga respektive utomobligatoriska skadeståndsansvaret. Problemet med anspråkskonkurrens har under de senaste åren varit föremål för bedömning av Högsta domstolen. Konsekvensen av denna praxis är en sammanflätning av två av tradition åtskilda rättsområden. Detta är en rättsvetenskaplig utmaning och ämnet är högaktuellt. Frågan om vem som i en avtalskedja kan hållas ansvarig och på vilka villkor, är en utmaning för den förmögenhetsrättsliga systematik som tidigare varit så självklar. Det krävs nya redskap för att analysera vilka regler som är mest ändamålsenliga idag, inte minst för att kunna hantera en ökande globalisering och fler komplexa avtalskedjor. För att regleringen av ansvaret inom och utom kontraktsförhållanden ska fungera i dagens samhälle måste dessa frågor undersökas närmare.
Holst, Fredrik	Stockholms universitet	Insatsregler: Rättsliga aspekter i fredsinsatser – ett nordiskt perspektiv	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 273 333 kronor I internationella fredsinsatser följer svenska och andra länders militära enheter så kallade insatsregler (Rules of Engagement, ROE). Dessa har sin grund i rättsliga men också politiska och militäroperativa överväganden. Internationell och nationell rätt sätter det yttre ramverket för ROE vilka reglerar bruket av tvång och våld t.ex. för att skydda civilbefolkningen i en oroshärd. Projektet syftar ytterst till att personalen ska veta att den har rättsligt stöd för att tillämpa de regler som statsmakterna direkt eller indirekt har accepterat. Som ett lednings- eller styrinstrument är insatsreglerna ofta beslutade på hög strategisk nivå i den för fredsstyrkan ansvariga organisationen vilken leder insatsen på mandat från FN. I någon utsträckning kan deltagarländer påverka ROE. Soldater, sjömän och flygande personal, som inte har något inflytande, utgår ifrån att insatsreglerna omfattar alla överväganden (och ligger innanför vad internationell och nationell rätt tillåter) och att det i stort räcker med att tillämpa dessa. Då synen på ROE förefaller vara olika finns en osäkerhet kring detta och projektet syftar därför till att undersöka och diskutera vilken rättslig status ROE i fredsinsatser har i Sverige och i övriga nordiska länder som bidrar med personal. Istället för att fokusera på substantiella men ofta hemliga regler i detalj behandlas i projektet processrelaterade frågor såsom hur insatsreglerna kommer till, hur de accepteras och vilken vikt dessa regler har eller bör få.
Henriksson, Lars	Handelshögskolan i Stockholm, SIR	Hållbarhet och tilldelningskriterier i offentlig upphandling	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 1 720 000 kronor Offentlig upphandling omfattar mycket stora ekonomiska värden i Sverige och Europa. En fråga som har fått alltmer uppmärksamhet är hållbar offentlig upphandling – särskilt med fokus på miljömässighet, sociala utmaningar och andra värden är de strikt ekonomiska och tekniska. Detta forskningsprojekt syftar till att klarlägga de rättsliga möjligheterna och gränserna för att ha hänsyn till sådana faktorer i samband med offentlig upphandling. Genom att inkludera sådana mjuka värden i upphandlingen blir processen och utvärderingen mer komplex än vid t.ex. utvärdering enligt principen om lägsta pris. Det finns ett stort behov av att klarlägga rättsläget inom området både för upphandlande enheter och företag.
Nerep, Erik	Handelshögskolan i Stockholm, SIR	Besluts- och kompetensfördelning i aktiebolag	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 1 720 000 kronor Projektet skall utreda om den svenska modellen för ”corporate governance” är ändamålsenlig och effektiv. Finns det t.ex. anledning att överväga införandet av ett tillsynsorgan i svenska aktiemarknadsbolag, i vart fall som ett alternativ till andra bolagsstyrningsmodeller och vad skulle fördelarna med ett sådant system vara? Det skall vidare i projektet utredas om det, som ett alternativ till det tyska dualistiska systemet, finns skäl att utreda och överväga om principerna för ”corporate governance” i USA och Storbritannien bör ges större inflytande i det svenska aktiebolagsrättsliga systemet.
Kellgren, Jan	Linköpings universitet	Händelser efter rapportperiodens utgång – vilken betydelse har de i externredovisningen och inkomstbeskattningen?	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 503 200 kronor Inom ramen för detta projekt undersöks, rättsvetenskapligt, dels var de avgörande tidpunkterna för rättsliga bedömningar ligger i redovisningsrätten och inkomstslaget näringsverksamhet (alltså per vilken tidpunkt förhållanden ska vara, eller inte vara, så som reglerna beskriver), dels vilken betydelse händelser därefter har (t.ex. som bevisning och i samband med s.k. transaktionskedjebedömningar, eftersyn m.m.). Frågorna är i hög grad oreglerade eller oklart reglerade och situationen är otillfredsställande både teoretiskt och därför att rättssäkerheten inom redovisningen och beskattningen äventyras. Företagsekonomiskt undersöks, via intervjuer, om tänkandet i redovisningskretsar (inom detta område) baseras på ekonomisk rationalitet eller om det föreligger något slags bias – vilket resultaten tydligt indikerar att det gör. Den planerade avslutande delen i denna studie är en undersökning (en rättsvetenskaplig och en företagsekonomisk) av motsvarande förhållanden i våra tre närmare nordiska grannländer – och en jämförelse med svenska förhållanden.
Brokelind, Cécile	Lunds universitet	Principen om rättsmissbruk inom EU och Sverige – rättvisa eller rättssäkerhet?	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 880 000 kronor Forskningsprojektet rör framför allt skatterätt och EU-rätt. Syftet med projektet är att analysera begreppet rättsmissbruk i EU-rätten, med betoning på begreppets betydelse inom ramen för skatterätten, och klargöra vilken betydelse det har i den svenska rätten jämfört med ett urval av andra EU-länder, bl.a. Frankrike. Avsikten är inte att genomföra en fullständig komparativ studie, utan att genom komparativa utblickar visa på rättskulturella skillnader som kan förklara svårigheten att uppnå en enhetlig tillämpning av principen om rättsmissbruk inom EU. Huvudsyftet med principen om rättsmissbruk inom skatterätten är att förhindra att olika konstlade upplägg används för att därigenom undandra sig skattskyldighet. Sådana upplägg kan i efterhand betraktas som rättsmissbruk och kan därmed leda till allvarliga konsekvenser för skattskyldiga. Innebörden av begreppet missbruk är vagt och kan leda till olika resultat som olyckligtvis inte kan betraktas som förutsebara. I EU-rätten finns en allmän rättsprincip om förbud mot rättsmissbruk men det saknas en övergripande och entydig definition av begreppet som kan tjäna som vägledning för skattskyldiga.
Paju, Jaan	Stockholms universitet	Utomeuropeisk migration i unionsrättslig och svensk kontext	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 925 000 kronor Forskningsprojektet ställer frågan vilka sociala rättigheter som kan uppstå för asylsökande i Sverige. Under år 2015 anlände uppemot 190 000 asylsökande i Sverige. Migrationsverkets huvudscenario för år 2016 utgår från 135 000 asylsökande. Det rör sig om ett stort antal utomeuropeiska medborgare som kommer att vistas i Sverige under en längre tid innan deras rätt till asyl kan prövas. Projektet analyserar mot bakgrund av detta förhållande vilka rättsliga utmaningar som föreligger när ett (oväntat) samspel mellan nationella och unionsrättsliga regelverk kan leda till en fristående rätt till sociala förmåner för asylsökande i Sverige. Projektet utgår från en rättsanalytisk metod vad avser unionsrättsliga regelverks påverkan på det svenska välfärdssystemet. Genom att abstrahera och kondensera två helt olikverkande rättsliga krafter: unionsrättens fria personrörlighet och grundläggande fri- och rättigheter, möjliggör detta angreppssätt en djupare analys av hur samspelet mellan olika regelverk sker och på vilket vis därmed uppkomna sociala rättigheter kan exponera den svenska välfärdsmodellen. Projektets övergripande värde ligger i att projektet syftar till att såväl definiera och analysera en potentiell rättighetskatalog för utomeuropeiska medborgare som att föra en kritisk rättspolitisk diskussion kring de yttre gränserna för en transnationell solidaritet för svenskt vidkommande.
Kulin Olsson, Karin	Örebro universitet	Den svenska arvsrätten i det 21:a århundradet, en granskning av	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 96 667 kronor Arvsrättens utveckling och framtida utformning. Vem som anses vara arvinge och hur kvarlåtenskap fördelas berör de flesta människor någon gång i livet. Den nutida arvsrätten bygger på till stor del på 1928 års arvslag. Det finns även gäl- lande regler som är ännu äldre. Det innebär att arvsrätten har sin grund i en annan samhällsmodell än idag och att senare moderna regler tillförts en mycket gammal struktur. De arvsrättsliga reglerna utgår fortfarande från en samhörighetsprincip som bygger på blodsband eller en på äktenskap grundad familj. Idag finns många samlevnadskonstellationer som medför att familjebegreppet inte längre kan ses som homogent och klart. Det har resulterat i oklarheter och oförutsägbara följder för de inblandade parterna, t.ex. att frånskilda indirekt kan ärva varandra. Samhällsförändringar har också påverkat synen på skyddsvärde och rättvisa. Efterlevande makes arvsrätt innebär att bröstarvingar behandlas olika och de gemensamma barnen kan till och med bli utan arv. Arvsrätten grundar sig på idéer från en annan samhällsstruktur än den vi har idag och är i modern tid ett outforskat rättsområde. Ny kunskap tillförs genom att i avhandlingen belysa arvsrätten ur historiskt, nutids och framtidsperspektiv i syfte att lyfta fram särskilda problem och diskutera möjliga framtida lösningar
Elgebrant, Emil	Linköpings universitet	Sakrättslig identitet för annat än saker	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 885 000 kronor Det är inget ovanligt att rättssystem betraktar exempelvis enkla fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. som egendom trots att de saknar fysisk representation. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och rättstillämpare har använt sig av för att i ett förmögenhetsrättsligt och obeståndsrättslig perspektiv hantera olika slag av egendom, som inte utgör saker, skiljer sig dock åt mellan de olika egendomsslagen och de rättsteoretiska förklaringsmodellerna har i mångt och mycket varit både ologiska och opedagogiska. Betydelsen av denna rättsosäkerhet har de senaste 20 åren ökat markant särskilt då den ekonomiska betydelsen av nya företeelser, och därmed också egendomsslag, fortsätter, och kommer fortsätta, att öka. En rad olika virtuella värdepapper, olika sorter av virtuella betalsystem och fler och mer komplicerade immateriella rättigheter kopplade till dessa företeelser utgör numera betydande värden för de flesta verksamheter. Projektet berör en rad olika rättsliga frågeställningar med samband till sakrättslig identitet och äganderättslig exklusivitet som aktualiseras då mot varandra stående anspråk avser egendomsslag utan fysisk representation (annat än saker). Forskningsprojektet kan beskrivas som rättsvetenskaplig grundforskning inom det obeståndsrättsliga området med tydliga inslag av allmän förmögenhetsrätt.
Ekholst, Christine	Uppsala universitet	Att sona sitt brott. Kvinnligt straffansvar i senmedeltida rätt	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 413 000 kronor Rättsprotokoll från medeltiden visar att domstolarna tvekade att döma vissa kvinnliga brottslingar enligt lagen. Ett exempel från Stockholms stads tänkebok kan klargöra detta. Den 27 juni 1489 stod Peder Anderssons hustru inför rätta i Stockholms rådstuga; hon anklagades och dömdes för stöld. Av den kortfattade notisen i tänkeboken framgår att kvinnan dömdes till att förvisas från staden. Skrivaren har sedan tillfogat att om hon kommer tillbaka till Stockholm så skall hon ”stå tjuvs rätt,” med andra ord, då skall hon få det korrekta straffet för stöld. Det lagstadgade straffet för stöld var att begravas levande om brottslingen var en kvinna; en dömd manlig tjuv skulle däremot hängas. De senmedeltida domsböckerna för Stockholm visar att domstolen där ofta dömde män till döden för stöld medan kvinnorna skonades från att bli avrättade. Vad är förklaringen till detta? Tyckte domstolen inte att kvinnor skulle hållas ansvariga för sina brott såsom en man? Mitt projekt syftar till att undersöka hur domstolarna tänkte kring kvinnliga brottslingar under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Det kommer att visa om och när män och kvinnor behandlades olika i medeltida rättspraxis. Det kommer också att klargöra om kvinnor ansågs fullt straffansvariga för sina brottsliga handlingar.
Lagerlöf, Erik	Handelshögskolan i Stockholm	Storbritanniens beslut att lämna EU	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 168 000 kronor Den 23 juni 2016 folkomröstade Storbritannien om landets fortsatta medlemskap i Europeiska unionen och som bekant röstade britterna för ett utträde. Vi står nu inför en mängd frågor som är av avgörande konstitutionell betydelse och som kommer att påverka inte bara relationerna mellan länder, utan också företag och individer i ett mer direkt och påtagligt hänseende. I det inledande läge som vi nu befinner oss i avser jag att ägna mig åt framför allt två större frågor. För det första, vad är de direkta och omedelbara juridiska effekterna av resultatet av folkomröstning i sig? Hade britterna röstat för att stanna kvar så skulle det inneburit att ett reformarbete av EU skulle inletts som även skulle gynnat Sverige i högsta grad. Går det att rädda och använda sig av en del av de juridiska instrument som denna reform skulle medfört för att på så sätt utveckla och effektivisera EU? För det andra, hur ska artikel 50 i Fördraget om Europeiska Unionen, som reglerar en medlemsstat utträde ur EU, tolkas och vad för komplikationer medför denna artikel? Denna artikel ger upphov till en rad juridiska problem som är av avsevärd konstitutionell vikt och som direkt påverkar både företag och individer inom EU:s alla medlemsstater. Mitt arbete med dessa frågor kommer också att ligga till grund för framtida forskning angående Storbritanniens relationer med EU.
Jonsson Cornell, Anna	Uppsala universitet	Rättsstatens princip: Juridik och politik i världen, Europa och Sverige	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 2 138 800 kronor Rättsstatens princip är mer i fokus än någonsin tidigare och betraktas ofta som lika viktig som demokrati och mänskliga rättigheter. FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling innehåller för första gången konkreta och bindande mål om rättsstatlighet. Europafördraget fastslår att rättsstatens princip är ett grundläggande värde för EU och processer har inrättats för att övervaka dess efterlevnad. I Sverige diskuteras principen allt oftare i lagstiftningsarbetet, i lagrådets, KU:s och JO:s granskningar och i samband med åtgärder kopplade till terrorbekämpning, krishantering och migration. Trots detta intresse är det fortfarande svårt att säga vad principen egentligen består av, för vilka syften den är viktigt och hur den ska tillämpas internationellt, regionalt och nationellt. Olika aktörer och intressenter motiverar principen utifrån sina politiska och institutionella intressen och arbetar aktivt för att ge den ett innehåll som passar deras intressen. Hur relaterar och kommunicerar de olika nivåerna med varandra: var finns likheterna och skillnaderna, vem lär av vem och i vilken riktning går utvecklingen? Syftet med projektet är att undersöka hur rättsstatsprincipen förstås av tongivande aktörer på alla tre nivåer, hur de interagerar med varandra och hur interaktionen påverkar principens innehåll.
Bernitz, Hedvig	Stockholms universitet	Det mångkulturella barnet i skolans värld – en barnrättslig studie	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 197 600 kronor Alla barn som börjar i skolan möter en ”ny värld”, inte minst flyktingbarnen. Religion kan ha en stark förankring i familjen, med krav på att flickor ska bära slöja, pojkar någon form av huvudbonad, bön ska förrättas kontinuerligt, viss mat är otillåten, etc., något som skiljer sig markant från det sekulariserade svenska samhället. Egna traditioner kanske innefattar tveksamhet att låta flickor gå i skolan och t.ex. deltagande i sim- eller sexualundervisning kan ibland uppfattas som otänkbart. Vad kan det allmänna, representerat av en kommunal skola, kräva av barnet i form av delaktighet i undervisningsmoment som ter sig främmande, eller att medverka t.ex. i julfirande och skolavslutningar i kyrkan? Vad kan barnet kräva av skolan i form av särbehandling att slippa närvara? Hur förhåller sig skollagen till t.ex. regeringsformen, Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och Barnkonventionen? Hur ska ”barnets bästa” uppfattas i dessa sammanhang? Ska barnet t.ex. tvingas att lära sig simma för sitt eget bästa eller ska barnets önskan att slippa simma prioriteras? Vad är utövande av egna, eller föräldrars, fri- och rättigheter eller tvärtom otillåtna avsteg från krav på likabehandling och frihet från diskriminering? Vi måste våga fråga vilken integration som är nödvändig för att barn ska etableras i det svenska samhället men även hur samhället ska anpassas efter en förändrad befolkning, annars riskerar utvecklingen att präglas av invandrarfientliga, nationalistiska värderingar.
Ahlin, Per	Stockholms universitet	Folkrätten i svensk säkerhetspolitik, del II	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 472 500 kronor Projektet är en fortsättning på mitt avhandlingsarbete om folkrättens roll i svensk säkerhetspolitik som behandlade tiden fram till 1993. I föreliggande studie analyseras hur Sverige använt sig av folkrättslig argumentation i sin säkerhetspolitik från 1993 fram till 2016. Syftet är att se vad som är konstant och vad som förändrats i takt med att världen gjort det. Mycket har skett. Sverige har gått med i EU och ändrat definitionen av sin säkerhetspolitik, nya hot mot freden har uppstått, FN har fått se sig förbigånget och frågan om när och hur omvärlden kan ingripa med våld för att förhindra grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna har stått högt på dagordningen. Det finns fler exempel. Allt detta har ställs traditionell svensk folkrättstolkning på prov. Frågor som ställs är om Sverige fortfarande agerar som en traditionell småstat med allt vad det innebär av tilltro rättsliga regleringar och multilaterala organisationer, om Sverige alltjämt använder folkrätten som skydd för att undvika att ta kontroversiella beslut, om normens rättsliga valör tillmäts avgörande betydelse, om Sverige med rättens hjälp försöker begränsa staters handlingsfrihet och om Sverige fortfarande tolkar folkrätten strikt när det gynnar svenska intressen och flexibelt när det ansetts lämpligare.
Waites, Ewa	Rättsstatens vänner	Seminarieserie med tema rättssäkerhet och rättstrygghet	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 450 000 kronor Rättsvetenskaplig seminarieserie med inriktning på rättssäkerhet och rättstrygghet med två seminarier per kalenderår. Syftet är att lyfta fram olika grundläggande och genomgripande frågor rörande främst rättssäkerhet för att genom presentationer, debatter och dialoger belysa och analysera varje fråga. Målet är att vid varje tillfälle i samråd med ledande expertis på respektive område och praktiskt verksamma personer skapa en kartläggning av rättsläge och utveckling. Yttersta målet är att seminarierna ska fungera som en tvärvetenskaplig inspiration och bidra till den rättsvetenskapliga utvecklingen och lagstiftningen. Stiftelsen fick vid bildandet i uppdrag att beakta en rad problemområden som instiftaren bedömde som särskilt viktiga. Utöver dessa har stiftelsen sett det som angeläget att lägga till några aktuella frågor med stark anknytning till rättssäkerheten i samhället. Under kommande treårsperiod planerar stiftelsen att behandla ämnen inom ramen för stiftelsens ändamål vilka till stor del kommit upp som följdfrågor vid genomförda seminarier, såsom exempelvis etiken i juristutbildningen, advokaternas roll i rättsprocessen och rättsfrågor inom socialtjänsten. Stiftelsen har under senare år förlagt ett seminarium om året i Stockholm och ett utanför Stockholm-Uppsala området (i Linköping, Östersund, Umeå och Lund). Detta betingas av vikten att sprida diskussionen om rättsstatens förhållanden utanför kretsen av jurister i huvudstadsområdet.
von Essen, Ulrik	Stockholms universitet	Sekretess och integritet i affärsverksamhet	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 885 000 kronor Hos olika myndigheter finns en mängd uppgifter om olika bolags affärs- och driftsförhållanden, dvs. uppgifter som är känsliga ur ett kommersiellt och konkurresmässigt perspektiv. Det huvudsakliga syftet med forskningsprojektet är att så långt möjligt klarlägga och fastställa vilka uppgifter om bolag och deras affärs- och driftförhållanden m.m. som kan hemlighållas, sekretessbeläggas. Frågan är alltså vilka uppgifter som kan skyddas och vad förutsättningarna för detta är. En central del i detta är att undersöka vilka kriterier som ska vara utslagsgivande vid själva sekretessprövningen. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av möjligheterna att numera enkelt söka och sammanställa stora mängder information. Uppgifterna samlas in i skilda verksamheter som avser myndigheternas tillsyn, tillståndsgivning, upphandling, gemensam projektering m.m. Sekretessreglerna har givits en delvis olikartad utformning för dessa skilda verksamheter. Ett tillkommande syfte är därför att klarlägga vilka skillnader som finns avseende sekretesskyddets omfattning beroende på var uppgifterna förekommer samt undersöka i viken utsträckning dessa är motiverade samt, då så inte är fallet, föreslå hur ett mer enhetligt och adekvat skydd kan utformas.
Töllborg, Dennis	Göteborgs universitet, GRI	Rättsvetenskapliga studier	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 500 000 kronor Ansökan avser dels bidrag för datorkraft, litteraturinköp, deltagande i nationella och internationella konferenser etc på sätt och med belopp som motsvarar den ansökan stiftelsen beviljade för perioden 2013–2016, dels löneförstärkning motsvarande tappad lön (och framtida pension) motsvarande löneläget för relevanta jämförelseprofessorer vid GRI (endast riktiga professurer avses, inte s.k. befordringsprofessurer) samt slutligen bidrag till författande av två större böcker, en på svenska och en på engelska, där det mest centrala i min vetenskapliga produktion under de senaste 40 åren, och som inte tidigare utgivits i bokform utan bara i fr.a. nationella och internationella tidskrifter (och på, utöver svenska, engelska, tyska, franska, spanska och ryska) publicerats, samlas i två volymer och knyts samman. Den första boken skall heta Svart och Vitt, och det är min tanke den skall komma ut hösten 2018, och den andra Black & White, och tanken är att den skall komma ut 2019/1920. Böckerna spänner över civilrätt, arbetsrätt, rättsvetenskap, rättsteori och vetenskapsteori till pro-active policing, intelligence, kontrollmekanismer och mänskliga rättigheter.
Påhlsson, Robert	Göteborgs universitet	Skattebetalarens avsikter: Subjektiva rekvisit i skatterätten	Rättsvetenskap	2016	Beviljat belopp: 615 000 kronor Det finns i skattelagstiftningen många hänvisningar till den skattskyldiges avsikter med sina transaktioner. Anskaffningen eller försäljningen av en tillgång kan till exempel komma att behandlas olika vid beskattningen beroende på personens syfte med innehavet. Om skattens storlek på detta sätt görs beroende av skattebetalarens personliga förhållanden säger man att lagen innehåller subjektiva rekvisit. Min undersökning går för det första ut på att inventera i vilken utsträckning sådana subjektiva rekvisit förekommer i inkomstskattelagen. För det andra kommer jag att undersöka om de subjektiva rekvisiten konstruerats och tillämpas på samma sätt oberoende av var i lagen de återfinns. Om det förekommer olikheter kommer jag att undersöka om olikheterna är sakligt motiverade, dvs. i vilken utsträckning de finns acceptabla skäl för dem. Denna bedömning görs mot bakgrund av sådana grundläggande krav som ställs på skattelagstiftning, t.ex. begriplighet, likabehandling och effektivitet.
Williams, Lawrence	Stockholms universitet	Definiera ägandet av immateriella tillgångar inom internprissättning	Rättsvetenskap	2015	Beviljat belopp: 1 640 000 kronor Det huvudsakliga syftet med bestämmelser gällande internprissättning (TP) är att säkerställa att koncernintern verksamhet mellan företag i intressegemenskap utförs på armlängds avstånd, dvs. upprättande av ett pris som företag i intressegemenskap skulle ha kommit överens om att om de vore separata företag. TP är inte harmoniserade på internationell eller EU-nivå, alltså länder har möjlighet att tillämpa sina egna inhemska TP regler. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) publicerade 2010, OECD Transfer Pricing Guidelines (OECD TPGS), som är en inofficiell harmonisering av TP riktlinjer internationellt. Eftersom OECD TPGS är generella och världsomfattande rekommendationer för länder att följa är ordalydelsen i OECD:s TPGS i delar, oklara och ospecifika när det kommer till omfattning och tillämpning. Bristen på en klar definition av ägande av IP har skapat utrymme för tolkning och konflikter inom internationell skatterätt mellan länder, vilket kan orsaka dubbelbeskattning eller dubbel icke-beskattning. Det primära syftet med avhandlingen är att undersöka bestämmelserna om ägandet av IP och hur de är formulerade i TP utifrån nationell lagstiftning och ett skatteavtalsrättsligt sammanhang, de lege lata, och med det sekundära syfte att utforska dessa sammanhang, de lege ferenda, för att ge en tydligare förståelse för IP ägande för TP ändamål.
Sjöholm, Maria	Örebro universitet	Kränkningar av kvinnors mänskliga rättigheter i den virtuella sfären	Rättsvetenskap	2015	Beviljat belopp: 846 000 kronor Den teknologiska utvecklingen har lett till att nya former av kränkningar av kvinnor och flickors mänskliga rättigheter har tagit form, såsom stalkning, sexuella trakasserier via internet samt distribuering av intima bilder. Dessa typer av kränkningar drabbar i större utsträckning kvinnor än män, som ett resultat av att kvinnor oftare utsätts för sexuella kränkningar samt är mer frekventa användare av social media. Då kränkningen i många fall inte är fysisk, trivialiseras ofta handlingen inom ramen för nationell straffrätt. Stater har skapat vissa internationella forum för samarbete vad gäller barnpornografi men kränkningar mot kvinnor genom informations- och kommunikationsteknik uppmärksammas i liten utsträckning. Projektet syftar till att kartlägga hur dessa typer av kränkningar kan anses utgöra överträdelser av internationella mänskliga rättigheter funna i t.ex. FN:s Kvinnokonvention och Europakonventionen för mänskliga rättigheter, samt påvisa staters ansvar att förebygga dels våld mot kvinnor och flickor, men även underbyggandet av stereotypa könsroller för män och kvinnor. Internationella mänskliga rättigheter reglerar staters agerande, men i detta har intolkats ett ansvar att skydda individer även från tredje part. Stater kan därmed anses ha ett folkrättsligt ansvar att reglera t.ex. internetleverantörer. Den övergripande frågan syftar därmed till att utforska säkerställandet av kvinnor och flickors fysiska och mentala hälsa i den virtuella sfären.
Ruotsi, Mikael	Uppsala universitet	Den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen – en hållbarhetsanalys	Rättsvetenskap	2015	Beviljat belopp: 1 004 500 kronor Det finns två utvecklingsmönster som under de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för den svenska grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten. Dels har teknikutvecklingen medfört att det sätt som yttranden sprids på och konsumeras har genomgått en mindre revolution. En tydlig förskjutning från traditionella medier till Internet sker i en accelererande takt. Dels har den internationella rättens genomslag på nationell nivå ökat markant, bl.a. genom det allt mer omfattande internationella rättsliga samarbete som bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Mitt fokus är främst den internationella rättens genomslag, men teknikutvecklingens utmaningar är så stora att de inte kan bortses ifrån. Den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har i stort sett stått skilda från den omdaning av den inhemska rätten som Europarättens genomslag har inneburit. I vissa avseenden framstår detta som rimligt. De principer som ligger till grund för den svenska regleringen utgör en tydlig konstitutionell kärna som inte utan vidare kan avstås med hänvisning till internationella förpliktelser. Utvecklingen visar dock att grundlagens regler inte i alla lägen ger genomslag för de principer som utgör dess berättigande. Om rättighetsskyddet fördelas inkonsekvent och i vissa fall inte ens har en intern logik, är det då verkligen motiverat att regleringen hindrar att t.ex. Europakonventionens rättighetsskydd får genomslag på det grundlagsskyddade området?
Rendahl, Pernilla	Handelshögskolan vid Göteborgs universitet	Miljöskatter som verktyg för att minska kemiska kombinationseffekter	Rättsvetenskap	2015	Beviljat belopp: 2 799 137 kronor Miljöskatter finns i olika former, de kan vara både direkta och indirekta, där direkta belastar producenter som använder miljöfarliga ämnen i sin produktion, medan indirekta belastar det som redan har producerats, i försäljningsledet. Syftet med en indirekt belastning är att minska konsumtionen av produkter som innehåller miljöpåverkande ämnen. I Sverige gavs som förslag under våren 2015 att införa en ny kemikalieskatt som är indirekt utformad, dvs. belastar produkter som innehåller specificerade kemikalier såsom flamskyddsmedel. Flera remissinstanser har riktat kritik mot utredningens förslag bland annat på grund av att skatten skulle vara kostsam att administrera och ger en förhållandevis låg beskattning, dvs. skattens effektivitet kan diskuteras såsom förslaget är utformat. Det här projektet närmar sig beskattningen av kemikalier inte utifrån den svenska kemikalieskatteutredningens förslag, utan från möjligheten att utforma en progressiv föroreningsskatt (Progressive Pollution Tax – PPT) i syfte att nå en minskad användning av kemikalier med negativ miljöpåverkan, särskilt när flera kemikalier används och så kallade kombinationseffekter uppstår. De EU-rättsliga statsstödsreglernas inverkan på en utformning av en sådan skatt beaktas särskilt. Även hur kringgående av nationella punktskatter kan motverkas genom regional eller internationell koordinering av miljöskatter analyseras i ett delprojekt. Basen för den senare studien utgörs av en nordisk komparation.
Maunsbach, Lotta	Lunds universitet	Civilrättsliga konsekvenser av processuella överenskommelser	Rättsvetenskap	2015	Beviljat belopp: 865 000 kronor I kommersiella avtal är det vanligt att parter inte bara reglerar materiella frågor utan även frågor av processuell karaktär, t.ex. frågor om tvistlösningsform eller talerätts-, åberopande- och bevisföringsförbud. Denna studie behandlar några av de rättsvetenskapliga utmaningar som uppkommer när kommersiella aktörer ingår överenskommelser i gränslandet mellan civil- och processrätten. Följande klausul finns intagen i ett köpeavtal: "Samtliga personer som har närvarat vid avtalsförhandlingarna är förbjudna att yppa till utomstående vad som har förekommit vid förhandlingarna". Detta är en civilrättslig sekretessklausul som också har en processuell sida. Vad händer om en part vid en framtida tvist åberopar vittnesförhör med en person som har närvarat vid avtalsförhandlingarna? En parts rätt att lägga fram sin talan och framställa de åberopanden som denne anser nödvändiga kan inte begränsas genom en sekretessklausul, klausulen är processuellt ogiltig i denna del. Däremot har klausulen förhandlats fram i en civilrättslig kontext och ger uttryck för en gemensam viljeförklaring mellan parterna. Det är detta som är intressant för nu aktuella forskningsprojekt. Syftet är att undersöka och analysera om ett medvetet agerande från en part i strid med ett uttryckligt avtalsvillkor av processuell karaktär, ger upphov till civilrättsliga konsekvenser. Kan ett processuellt ogitligt avtal vara civilrättsligt giltigt och i så fall vilka civilrättsliga påföljder skulle kunna aktualiseras?
Lernestedt, Claes	Stockholms universitet	Tillräknelighetskrav för straffrättsligt ansvar	Rättsvetenskap	2015	Beviljat belopp: 1 640 000 kronor Tillräknelighetskrav för straffrättsligt ansvar – konstruktion, innehåll, beslutanderätt och konsekvenser Förmodligen i alla tider och på alla platser har den som ansetts lida av en tillräckligt djupgående psykisk störning ansetts inkapabel, eller åtminstone begränsat kapabel, i rättsligt hänseende. Detta gäller inom civilrätten, där sådana frågor aktualiseras i relation till upprättande av testamente och giltighet av avtal m.m. Det gäller också inom straffrätten, där idén om tillräknelighet som krav för straffrättsligt ansvar intar en central position i nästan alla världens länder. En norsk utredning uttalade nyligen, i efterdyningarna av Breivik-saken, att ”alla civiliserade länder” uppställer ett sådant krav. I Sverige saknas dock sedan 50 år ett krav på tillräknelighet för straffrättsligt ansvar. Vidare visar komparativa studier att mycket stora variationer finns när det kommer till hur olika länder har valt att utforma vad som i och för sig kallas ett tillräknelighetskrav. Syftet med projektet är att utifrån bland annat komparativa studier kartlägga olika modeller för en tillräknelighetsreglering, samt diskutera hur en sådan reglering i olika hänseenden bör vara utformad. Bland centrala frågor som behandlas kan nämnas var i den straffrättsliga prövningen tillräknelighetskravet bör finnas, hur lagens tillräknelighetskrav bör vara konstruerat, vad som bör medföra otillräknelighet samt vem – domstolen eller rättspsykiatrikern – som bör ha makten att besluta i frågorna.
Kristoffersson, Eleonor	Örebro universitet	Skatterättsligt ställföreträdaransvar – en komparativ studie	Rättsvetenskap	2015	Beviljat belopp: 493 000 kronor Skatterättsligt ställföreträdaransvar innebär att ett bolags legala eller faktiska ställföreträdare (t.ex. styrelseledamöterna) blir ansvariga för att betala bolagets skatter. När ett bolag kommer på obestånd aktualiseras ställföreträdaransvar i de allra flesta fall. Ett sätt att skydda sig mot ställföreträdaransvaret är att försätta bolaget i konkurs. Reglerna om ställföreträdaransvar har kritiserats för att de leder till att potentiellt livsdugliga bolag avvecklas. Vi vill undersöka regleringen av motsvarande problem i andra länder (Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland och Österrike och eventuellt något ytterligare land) för att se om vi kan finna en lösning som både tillgodoser det allmännas intresse av att skatten faktiskt betalas in och lindrar problemet med att livsdugliga företag avvecklas i förtid.
Jänterä-Jareborg, Maarit	Uppsala universitet	Erkännande av samkönade äktenskap och parterskap över landsgränserna	Rättsvetenskap	2015	Beviljat belopp: 1 509 000 kronor Ett flertal europeiska länder har tagit steget att låta par av samma kön att formalisera sin relation, genom institutet registrerat partnerskap eller genom ett könsneutralt äktenskapsinstitut. De nordiska länderna intar en tätposition. Rättssystemen vill på detta sätt ta avstånd från olikbehandling, grundad på sexuell orientering. Processen har närts av en dynamisk tolkning av den europeiska människorättskonventionen (EKMR) och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Utvecklingen har samtidigt starkt ifrågasatts från religionernas sida, vilket återspeglas i bl.a. Polens, Litauens och Lettlands motstånd i EU-samarbetet om att samkönade relationer likställs med heterosexuella. Avsaknaden av en enhetlig europeisk "approach" medför juridiskt "haltande" familjeförhållanden; en rättsrelation erkänns i ett land men inte i ett annat. Detta doktorandprojekt tar sin utgångspunkt i det juridiska och det trosbaserade bemötandet av samkönade parrelationer. Det analyserar idéerna om medborgarnas fria rörlighet och lika rättigheter mot bakgrund av varje medlemsstats rätt att behålla sin nationella särart, varvid tron är viktig. Analysen sker med beaktande av å ena sidan EU:s nya internationellt familjerättsliga förordningar, den primära EU-rätten och EMKR, och å andra sidan rättsläget i primärt Litauen, Lettland och Polen. Den centrala forskningsfrågan är att undersöka europeiseringsprocessens potential att föra de europeiska rättssystemen närmare varandra.
Johansson, Jesper	Handelshögskolan i Stockholm, SIR	Tretolvreglerna i situationer som omfattar utomlands bosatta	Rättsvetenskap	2015	Beviljat belopp: 961 800 kronor Det finns uppskattningsvis ca 100.000 aktiva svenska fåmansaktiebolag med en årlig omsättning på över 1 mnkr. Ägarna till dessa bolag omfattas i olika utsträckning av de så kallade tretolvreglerna som är avsedda att hantera intressegemenskapen i mindre ägarkretsar. Tretolvreglerna är komplicerade. Sedan skattereformen 1990 har de ändrats 25 gånger och en ny översyn aviserades i budgetpropositionen för 2014/2015. Reglerna motverkar bland annat att ägarna tillgodogör sig värdet av det arbete de utför i bolagens verksamhet som utdelningar och kapitalvinster i stället för som löner, något som är motiverat med anledning av att marginalskatterna på tjänsteinkomster ofta är väsentligt högre än de raka skattesatserna som tillämpas på kapitalinkomster. Projektets syfte är att undersöka och utvärdera hur olika inkomster som härstammar från arbete, ägande och andra mellanhavanden med fåmansaktiebolag beskattas i situationer som omfattar utomlands bosatta fysiska personer. Ämnesvalet motiveras av en alltmer globaliserad miljö och ett i delar oklart rättsläge. Utomlands bosatta är nästan alltid föremål för en mera begränsad beskattning än andra skattskyldiga och det är oklart hur svenska skatteavtal ska tillämpas på inkomster som träffats av tretolvreglerna. Vidare har den EU-rättsliga utvecklingen fört med sig ett förändringstryck på så kallade exitskatteregler, vilket i sin tur påverkat möjligheterna för skattskyldiga att kringgå tretolvreglerna i gränsöverskridande situationer.
Flodgren, Boel	Lunds universitet	Avtalsrätten i omvandling	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 880 000 kronor Avtalsrätten genomgår idag stark omvandling som ett resultat av olika utvecklingstendenser i ekonomin. Den indelning i olika kategorier, som svensk avtalsrätt tidigare vilat på, gäller inte längre, t.ex. uppdelningen mellan nationellt och internationellt, mellan offentligt och privat och mellan varor/tjänster och immateriella tillgångar. Inom det övergripande forskningsprojekt, där detta doktorandprojekt utgör en central del, söker vi utifrån dessa tre utvecklingstendenser analysera och finna gemensamma principer i den allmänna avtalsrätten av idag. Doktorandprojektet har fokus på dikotomin offentligt–privat. Uppdelningen i avtalsrätten mellan offentlig och privat rätt är idag under stark press på grund av privatiseringar, nya regler för offentlig upphandling, m.m. Det uppstår inte sällan situationer där offentligrättsliga och privaträttsliga regler såväl överlappar som motverkar varandra. Kollisionen mellan offentlig och privat rätt är särskilt påtaglig inom offentlig upphandling. Med fokus på den upphandlande myndighetens civilrättsliga ansvar, och då särskilt på presumtiva konflikter mellan den allmänna avtalsrätten och EU:s upphandlingsdirektiv, är syftet med detta doktorandprojekt att klarlägga om och i så fall hur den nationella avtalsrättens allmänna läror om lojalitetsplikt, prekontraktuellt ansvar m.m. omformas mot bakgrund av EU-rättens krav på likabehandling av leverantörer och tillvaratagandet av konkurrensen på marknaden för offentliga kontrakt.
Bernitz, Ulf	Stockholms universitet	Forskningssamarbete i europarätt Stockholm – Oxford	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 300 000 kronor Projektet avser The Oxford/Stockholm Torsten Söderberg Venture in European Law. Det gäller en fortsättning av det pågående forskningssamarbete med The Law Faculty, University of Oxford med inriktning på europarätt i vid bemärkelse som nu bedrivs under benämningen The Oxford/Stockholm Söderberg Venture och som leds av professor Ulf Bernitz vid Stockholms universitet. Projektet har som övergripande syfte att bidra till att svensk juridisk forskning får ökat internationellt genomslag och en starkare internationell inriktning genom samverkan med den omfattande rättsvetenskapliga aktivitet som bedrivs i Oxford och att därvid fungera som en katalysator. The Venture är främst inriktat på avgränsade delprojekt i form av konferenser, seminarier och work shops samt gästbesök av svenska rättsvetenskapare i Oxford som normalt leder till efterföljande publicering.
Hilling, Maria	Lunds universitet	Generalklausuler mot skatteflykt och skatteavtal – en komparativ analys	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 705 000 kronor Forskningsprojektet behandlar några av de rättsliga utmaningar som motverkandet av skatteflykt innebär i en globaliserad värld. Trots att problemet med skatteflykt torde ha funnits i alla tider, ger den tilltagande globaliseringen upphov till rättsliga utmaningar som trovärdiga skattesystem måste kunna hantera. Syftet med projektet är att klargöra den rättsliga relationen mellan internrättsliga generalklausuler mot skatteflykt och skatteavtal i tre länders rättsystem. En förutsättning för att generalklausuler ska utgöra ett motmedel mot skatteflykt är att de inte begränsas av ingångna skatteavtal, vilket avgörs av den rättsliga relationen mellan dessa regelverk. Det kan konstateras att relationen mellan generalklausuler och skatteavtal uppfattas på olika sätt i olika länder, vilket motiverar det komparativa perspektivet. I studien jämförs svensk rätt med kanadensisk, respektive australiensisk rätt. Projektet är av värde på flera sätt, men framför allt för att det på vetenskaplig grund klargör några av de rättsliga möjligheter och begränsningar som måste beaktas för att på ett effektivt sätt motverka internationell skatteflykt. Eftersom skatteflykt leder till förlust av skatteintäkter, minskad respekt för skattesystemet, ökad komplexitet i skattelagstiftningen, icke-ekonomisk resursallokering och orättvis fördelning av skattebördan, är detta en betydelsefull fråga för industrialiserade länder.
Refors Legge, Maria	Stockholms universitet	Kränkande behandling i skolan – ansvar och tillämpning	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 871 000 kronor Alla barn i Sverige har rätt till skolundervisning. Detta är något som tillförsäkras dem i både Svensk lag och i Barnkonventionen. Under tiden som barnen befinner sig i skolan ska de skyddas från olika former av kränkande behandling. Detta skydd är väldigt viktigt eftersom barn i Sverige inte bara har en rätt till skolundervisning utan även en skyldighet att delta i densamma. Trots det lagstadgade skyddet mot kränkande behandling är det många barn som utsätts för sådana handlingar under och efter skoltid. Kränkningarna kan ta sig uttryck i både fysiskt och psykiskt våld och få både kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser för de barn som utsätts. Tanken med detta forskningsprojekt är att undersöka skolans rättsliga ansvar och tillämpningen av de lagar och regler som ska skydda barn från kränkande behandling i skolorna. I forskningsprojektet ska relevanta rättskällor studeras tillsammans med både domstolspraxis och myndighetsbeslut. En studie av alla ärenden som inkommit och avgjorts av Barn- och elevombudet under ett år ska också göras för att ytterligare granska den praktiska tillämpningen av rätten. Med stöd i dessa studier är förhoppningen att projektet ska fördjupa förståelsen för hur barn utsatta för kränkning behandlas av skolor, myndigheter och domstolar. Tanken är också att forskningen ska ligga till grund för resonemang om hur rätten kan och bör reformeras för att stärka barns rätt till en trygg skolgång och delaktighet i kränkningsärenden som rör dem själva.
Lindell, Bengt	Uppsala universitet	Rättskipning – vad är det?	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 1 158 333 kronor För rättskipning ska finnas domstolar. Om rättskipningen brukar bl.a. sägas att den ska vara billig, snabb och säker och att domstolarnas arbetsuppgifter ska renodlas så att de kan ägna sig åt just rättskipning. Lagmotiv som handlar om rättegången i våra domstolar innehåller i stor mängd uttalanden av detta slag. Det centrala begreppet rättskipning är emellertid inte definierat, inte ens i regeringsformen, även om det där förs en viss diskussion om begreppets dynamiska karaktär. Med detta menas att det ändras över tid: Det som var rättskipning igår kanske inte är det idag. Syftet med projektet är att närmare undersöka begreppet rättskipning i svensk rätt i allmän process (brott- och tvistemål) och förvaltningsprocess, bl.a. för att visa hur dess innehåll har förändrats över tid. Undersökningen ska göras med hjälp av ett antal välkända kriterier (bl.a. prövningsorganet och dess sammansättning, rätt till muntlig förhandling, möjlighet att överklaga, verkställbarhet). Med hjälp av dessa är avsikten att deskriptivt söka klassificera olika slags mål och förfaranden som rättskipning eller som någon annan form av rättslig prövning. Med utgångspunkt i datainsamlingen och de använda kriterierna samt målsättningarna med en domstolsprövning ska sedan ett normativt rättskipningsbegrepp formuleras, bl.a. i syfte att formulera en mininivå för den verksamhet som bör få kallas rättskipning.
Jonsson Cornell, Anna	Uppsala universitet	Den digitala yttrandefriheten – en komparativ studie	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 780 000 kronor Internet och andra digitala teknologier har gjort det möjligt att kommunicera och studera information snabbare och i större mängder än någonsin tidigare. Yttrandefriheten fortsätter att vara en av de viktigaste rättigheterna i ett fungerande demokratiskt samhälle. Syftet med detta projekt är att analysera huruvida förhållandena för utövandet av yttrandefrihet kan anses ha förändrats i grunden sedan början av den digitala tidsåldern. Detta görs genom att jämföra hur fyra olika länder har anpassat sina nationella yttrandefrihetsgarantier till den digitala miljön. De länder som omfattas av denna studie är Sverige, Finland, Frankrike och Storbritannien. Olika sätt att reglera yttrandefrihet på nätet, möjligheter att censurera nätkommunikationer och -innehåll samt konflikter mellan yttrandefriheten, å ena sidan, och rätten till privatliv och säkerhet, å andra sidan, kommer att studeras i kontext av dessa fyra rättssystem. Likheter och olikheter mellan dessa länder kommer att analyseras i syfte att dra generella slutsatser kring anpassning av yttrandefrihet till den digitala miljön. Utifrån dessa slutsatser kommer det diskuteras ifall vår uppfattning om yttrandefrihet är föråldrad och borde förändras till följd av de förändringar som den digitala tidsåldern har fört med sig. Förutom att erbjuda en inblick i den digitala yttrandefrihetens ställning i fyra rättsystem, syftar detta projekt till att belysa hur yttrandefrihetens natur och kontext kan förändras genom tiderna.
Arnerstål, Stojan	Uppsala universitet	Användning av annans varumärke i marknadsföring	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 628 000 kronor Ibland uppstår ett behov för en näringsidkare att i sin marknadsföring hänvisa till en konkurrents verksamhet eller varumärke. Behovet kan uppstå i flera situationer. Ett vanligt exempel som brukar nämnas är att någon tillhandahåller en tjänst som avser en annans näringsidkares produkter. Ett annat exempel är att en näringsidkare producerar varor som är kompatibla med en annan näringsidkares varor. För den som tillhandahåller varor eller tjänster av detta slag är det nödvändigt att kunna referera till varan som tillbehöret eller tjänsten avser. Enklast görs detta genom att använda varumärket för varan. Syftet med forskningsprojektet är att utreda förutsättningarna för rätten att använda annans varumärke i marknadsföring. Det råder betydande osäkerhet om rättsläget och om gränserna för vilken användning som är tillåten. Osäkerheten kan sägas ha uppstått till följd av den harmonisering och tolkning av varumärkesrätten som skett inom ramen för EU och EU-domstolen. Dessa frågor rör centrala delar av varumärkesrätten, eftersom det rör avgränsningen av vad ensamrätten till ett varumärke innebär i rättsligt hänseende. Det finns därför ett stort praktiskt behov av att dessa frågor analyseras från ett systemimmanent perspektiv, där de skilda utvecklingslinjer som finns inom EU-domstolens rättspraxis diskuteras inom en större varumärkesrättslig kontext.
Leviner, Pernilla	Stockholms universitet	Barns delaktighet genom offentliga biträden i LVU-ärenden	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 816 667 kronor Enligt grundläggande principer i såväl FN:s barnkonvention som nationell rätt har barn rätt till delaktighet och att få komma till tals i myndighetsärenden som berör dem. Delaktighet för barn är särskilt viktigt inom den sociala barnavården och speciellt när barn tvångsomhändertas och placeras utanför sina hem. Studier har dock återkommande visat att barn i sådana situationer ofta inte känner sig vare sig informerade eller delaktiga. Detta är anmärkningsvärt och problematiskt, särskilt med tanke på att barn i sådana fall företräds av offentliga biträden som har till uppgift att föra fram barns intressen och bästa. En central fråga är därmed vilken roll och funktion sådana biträden har. Tanken med detta rättsvetenskapliga forskningsprojekt är att undersöka och granska både rättslig reglering och praktisk tillämpning kopplat till barns rätt att komma till tals genom offentliga biträden. Utöver granskning och analys av rättskällor kommer därför både domstolspraxis att undersökas och intervjuer att genomföras. En viktig del är att intervjua barn om deras egna upplevelser av LVU-processen och att företrädas av rättsliga biträden. Genom att fördjupa förståelsen för den rättsliga regleringen är avsikten att forskningen ska kunna ligga till grund för förslag om hur rätten kan och bör reformeras för att skapa bättre förutsättningar för delaktighet för barn inom den sociala barnavården.
Svensson, Ola	Lunds universitet	Att avvika från lagen	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 550 000 kronor Kännetecknande för svensk rätt är att det finns ett begränsat utrymme för domstolarna att inskränka en lagregels tillämpningsområde. En av anledningarna till detta är att lagtexter ofta är allmänt hållna och att det kan vara svårt för lagstiftaren att på förhand närmare förutse vilka tillämpningssituationer som kan uppkomma och hur de bör regleras. Genom att utgå från att det finns så kallade outtalade undantag ges domstolarna därmed kompetens att göra de nödvändiga justeringarna. Högsta domstolen har exempelvis i flera fall avvikit från lagens bokstav utifrån överväganden om bestämmelsens ändamål. Någon mer preciserad teori om när domstolar är berättigade att avvika från lagens ordalydelse har dock inte vuxit fram. I mitt arbete har jag tänkt gå igenom ett antal lagregler på kontraktsrättens område samt undersöka i vad mån domstolarna haft en benägenhet att inskränka tillämpningsområdet för reglerna i fråga och om det går att utläsa några mönster. Vidare inventeras och analyseras åsikter som har framförts i svensk doktrin. Även välkända internationella teorier på området uppmärksammas. En viktig del i arbetet är utarbetandet av en teori om en regelformulerings bristande finhet. Denna teori kan användas både som ett analysverktyg för att undersöka gällande rätt och för att föreslå ändringar i denna när det gäller möjligheten för domstolarna att avvika från en lagregels tillämpningsområde.
Maunsbach, Lotta	Lunds universitet	Avtal om rätt till domstolsprövning	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 145 000 kronor Rätten till domstolsprövning är en grundläggande rättighet som förekommer i alla demokratiska stater. Utgångspunkten är att alla och envar har rätt att få sina tvister prövade av en domstol i ett förfarande som uppfyller vissa kvaliteter, en rättvis rättegång, och att staten har ett ansvar att tillhandahålla förutsättningar för sådana tvistlösningsförfaranden inför domstol. Däremot framgår det inte av rätten till domstolsprövning om denna också innefattar en rätt för parterna att med bindande verkan frivilligt avstå från tillgången till domstol och rättvis rättegång. Det är denna senare fråga, som behandlas i denna avhandling. Studien behandlar situationer där parterna på olika sätt genom avtal avstår från en processuell rättighet. Det handlar dels om överenskommelser där parterna avstår helt från domstolsprövning, dels om överenskommelser där parterna avstår från någon del av domstolsprövningen. I avhandlingen analyseras om det på förhand ingångna avtalet är bindande när det åberopas inför en domstol och vilka processuella rättsverkningar som avtalet ger upphov till mellan parterna och i förhållande till domstolen. Utgångspunkten är den situationen att två kommersiella parter, innan en tvist har uppkommit, genom avtal kommer överens om att avstå från rätten till domstolsprövning, helt eller delvis. När väl en tvist uppkommer önskar en av dem inte längre vara bunden av avtalsregleringen utan för en talan inför tingsrätten på ett sätt som strider mot avtalet.
Lagerlöf, Erik	Harward Law School, USA	Federalism och mixed agreements	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 184 000 kronor Från att ha ansetts som en internationell organisation så är en konstitutionell klassificering av EU idag betydligt svårare, dess funktion och federala struktur saknar motsvarighet i omvärlden. I och med uppdelningen av kompetens, eller uppdelningen av makt för att uttrycka det annorlunda, mellan EU och dess medlemsstater agerar EU externt, internationellt, ofta genom att sluta så kallade ”mixed agreements”. Detta är en typ av juridiskt instrument som innebär att EU och medlemsstaterna individuellt, på egen hand, uttrycker en vilja att gemensamt bli bundna i ett avtal gentemot en tredje part eller flera. Genom att gå ihop och tillsammans svara för de förpliktelser och åtaganden som avtalet innebär kan EU och dess medlemsstater agera som en enhet där det internationella avtalet kräver det. Varken EU eller medlemsstaterna själva skulle således på egen hand kunna ingå det aktuella avtalet. Som exempel på dessa mixed agreements kan nämnas avtalet som slutits med världshandelsorganisationen (WTO), FN:s havsrättskonvention samt en mängd handelsavtal med länder i exempelvis Afrika. Syftet med min kommande forskning vid Harvard Law School är att bygga vidare på tidigare forskning och studera mixed agreements för att därmed kunna bidra till en klarare juridisk struktur gällande dessa avtal. Forskningen kommer att till stor del vara av komparativ karaktär, där USA och dess federala struktur kommer att kontrasteras gentemot den federalism som EU och dess medlemsstater valt.
Ågren, Jack	Stockholms universitet	Social adekvans	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 813 000 kronor En grundläggande straffrättslig uppgift är att avgöra om en gärning utgör brott. Vid denna prövning är det av central betydelse att skilja mellan tillåtna och otillåtna gärningar. En gärnings tillåtlighet kan följa av att det finns en uttrycklig lagregel som anger förutsättningar för ansvarsfrihet. Men en gärning kan vara tillåten trots avsaknad av uttryckligt lagstöd med stöd i en lära om social adekvans. Trots betydelsen av social adekvans är den juridiska forskningen på området ytterst begränsad. Behovet av en sammanhållen och djupgående rättsvetenskaplig undersökning måste beskrivas som mycket stort. Projektet tar sikte på att analysera social adekvans dels i ett praktiskt perspektiv med fokus på att utreda frågor som handlar om identifiering, systematisering, gränsdragning och räckvidd, dels i ett rättsfilosofiskt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att utreda frågor av mer rättsideologisk och rättspolitisk art. Huvudsyftet med projektet är att knyta samman rättsdogmatik, teoribildning och rättspolitik på ett sätt som kan leda till insikter och kunskaper för rättstillämpare och lagstiftare, men härtill vara angeläget för såväl den interna rättsvetenskapliga debatten som för den allmänna debatten kring behovet och betydelsen av en lära om social adekvans.
Ahlin, Per	Stockholms universitet	Folkrätten i svensk säkerhetspolitik. Del II	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 835 000 kronor I avhandlingen Folkrätten i svensk säkerhetspolitik (1993) studerade jag hur Sverige använt sig av folkrätten i sin säkerhetspolitik. Tidsperioden som studerades var 1945–1992. Sedan dess har både folkrätten och svensk säkerhetspolitik genomgått stora förändringar. Neutralitetspolitiken är övergiven, Sverige är medlem i EU, FN:s roll har förändrats, nya hot mot världsfreden har uppstått. Det finns fler exempel. Utgångspunkten för den nu aktuella studien, som avser tiden 1993–2015, är att Sveriges användning av folkrätten i sin säkerhetspolitik förändrats i takt med detta. Frågan är i hur hög grad denna förändring skett, varför den har skett och om förändringen fått några avgörande rättsliga eller politiska konsekvenser. Ett syfte är att ta reda på om Sverige fortfarande använder folkrätten som skydd, om Sverige har kvar en stark tilltro till folkrätten och den kollektiva säkerheten, om Sverige fortfarande försöker begränsa staters handlingsfrihet med hjälp av legala och politiska åtaganden samt om Sverige fortfarande tolkar folkrätten strikt när det gynnar svenska intressen och flexibelt när det ansetts lämpligare. Studien kommer att delas in i fem huvuddelar: Neutraliteten, Medlemskapet i FN, Skyddet av det egna territoriet, reduktion av yttre hot samt internationella domstolar.
Hilling, Axel	Lunds universitet	Tolkning av skatterätt	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 860 000 kronor Trots att de för beskattningen fundamentala principerna om rättvisa och neutralitet har varit ledande utgångspunkter i lagstiftningsarbetet, har rättsutvecklingen gjort att dagens skattelagstiftning i många fall upplevs såväl orättvis som icke-neutral. Denna utveckling har motiverat ny lagstiftning mot uppfattad orättvis beskattning, såväl som en omfattande utredning för en ny, mer neutral bolagsskatt. En möjlig orsak till den rättsutveckling som visat sig gå på tvärs mot de för skatterätten grundläggande, och i förarbetena klart uttalade, principerna kan vara den svenska traditionen av att tolka skatterätten i ljuset av civilrätten, vilken under senare år även visat sig omfatta såväl internationell redovisningsrätt som finansiell teori. Genom sådan tolkning ges rätten sitt innehåll med hänvisning till utomskatterättsliga, systemfrämmade fakta och möjligheterna att i rättstillämpningen relatera till skatterättsliga principer begränsas därmed. I föreliggande forskningsprojekt analyseras den svenska skatterättsliga tolkningstraditionen mot bakgrund av vedertagen rättsteori, samt i jämförelse med anglosaxisk och kontinentaleuropeisk tolkningstradition av skattelagstiftning. Forskningen är viktig eftersom den presenterar juridiska argument för alternativa möjligheter att tolka skattelag, något som i Sverige på sikt kan leda till en rättsutveckling som är mer konform i förhållande till lagstiftningen syfte – vilket skulle gynna såväl lagstiftaren som rättstillämparen.
Vahlne Westerhäll, Lotta		Patienträttigheter	Rättsvetenskap	2014	Beviljat belopp: 90 000 kronor I detta forskningsarbete ska två övergripande frågor besvaras med utgångspunkt från tre lagstiftningar, nämligen HSL, PSL och den fr.o.m. 2015 gällande patientlagen. Den första frågan gäller om det finns en juridisk rätt att bli patient och därmed få vård (”få patientstatus”). Den andra gäller om den som erhållit patientstatus har några juridiska rättigheter i denna sin egenskap att vara patient. Att bli patient innebär en möjlighet att få behandling och förhoppningsvis bli frisk. De flesta människor upplever det vara av största vikt att bli delaktiga i hälso- och sjukvårdens utbud såsom en del av samhällets välfärds- och trygghetsförmåner. Rätten att bli delaktig i hälso- och sjukvården kan ses som en central mänsklig rättighet. I Sverige innebär detta dock inte att sjuka personer har ett rättsligt krav på medicinsk hjälp utan endast en rätt att konkurrera om knappa resurser. Detta utvecklas närmare i detta arbete. Så kommer frågan om rätten att bli patient att analyseras utifrån målen för hälso- och sjukvården och vårdgivarens skyldigheter samt utifrån vårdpersonalens skyldigheter. Frågan om rättigheter såsom patient berör patientens krav på vården och behandlingen, såsom god kvalitet och tillgodoseende av patientens trygghet i vården, behandling i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, vårdens tillgänglighet, respekt för patientens självbestämmande och integritet, hövligt bemötande, information och samtycke. Patientsäkerhetsfrågorna är härvid av centralt intresse.
Töllborg, Dennis	Göteborgs universitet GRI	Rättsvetenskapliga studier	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 400 000 kronor Stöd till självständig forskning, lojal endast mot de värden som ger universitetet dess legitimitet och samhället det verkar i dess kvalitet.
Votinius, Sacharias		Statsmakt och varlighet	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 27 500 kronor Frågan om det allmännas skadeståndsansvar är av stor vikt såväl principiellt som praktiskt, och den har av det vetenskapliga samfundet, i Sverige och internationellt, hittills ägnats förhållandevis liten uppmärksamhet. Att ämnet har tydlig aktualitet visas bland annat av den stora uppmärksamhet som frågan vid återkommande tillfällen rönt i media och i den offentliga debatten. De fall som uppmärksammats ryms inom ett brett spektrum och har bland annat gällt det allmännas ansvar vid felaktig taxering, dess ansvar för mobbning i skolan och dess ansvar när en kommun inte tillhandahållit sådan assistans som dömts ut enligt socialtjänstlagen. Under senare tid har det också avgjorts fall som aktualiserar de inhemska reglerna för det allmännas skadeståndsansvar i förhållande till EU-rätten. I undersökningen görs den civilrättsliga frågeställningen om det allmännas skadeståndsansvar i förhållande till enskilda fysiska och juridiska personer till föremål för en vidare analys med idéhistoriskt och filosofiskt innehåll. Det är grunderna för det allmännas civilrättsligt reglerade skadeståndsansvar som står i fokus, och det centrala temat är hur dessa grunder formats och försvarats i rättsligt, filosofiskt och idéhistoriskt avseende. I ett historiskt utvecklingsperspektiv identifieras tongivande rättsliga och rättsfilosofiska argument som fått betydelse för frågan om omfattningen av det allmännas ansvar för sina handlingar i förhållande till samhällets medlemmar.
Svensson, Boel	Stiftelsen för Stockholmspriset i kriminologi	Stockholmspriset i kriminologi 2013	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 350 000 kronor
Svensson, Bo	Stiftelsen för Stockholmspriset i kriminologi	Anslag till Stiftelsen för Stockholmspriset i kriminologi	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 4 000 000 kronor Särskilt anslag till Stiftelsen för Stockholmspriset i kriminologi till minne av fil. dr h.c. Edvard Söderberg
Persson Österman, Roger	Stockholms universitet	Förhandsbesked i beskattningsförfarandet	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 447 500 kronor Skattekonsekvenserna av civilrättsliga transaktioner med ekonomisk innebörd är svåra att förutse. En förklaring är att skattelagstiftningen är under ständig förändring och under starkt politiskt tryck. Det "normala" rättssystemet klarar inte av att leverera tillräcklig förutsebarhet varför institutet "förhandsbesked" införts. Fråga är om en form av skatteprocess innan en transaktion utförts eller en självdeklaration inlämnats. En skattskyldig söker ett förhandsbesked inför myndigheten Skatterättsnämnden. Inför nämnden är Skatteverket motpart. Det givna beskedet, som anger hur beskattningen skall ske i den situation som beskrivits, kan överklagas av någon part till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) utan att prövningstillstånd meddelats. Institutets egenskaper regleras i den korta lagen om förhandsbesked och kompletteras av förvaltningsrättslig lagstiftning. De processuella reglerna är sparsamt kodifierade och praxis från HFD är viktig för förståelsen av systemet. Under senare år har debatt uppstått om institutets syften och funktion. Till följd av undanröjningar från HFD har osäkerhet uppstått om vad som kan vara föremål för ansökan. Projektet går i första hand ut på att systematisera och analysera de relevanta rättskällorna för att öka kunskapen om institutets karaktär och innebörd. Projektet går också ut på att fastställa institutets syfte och funktion och om det finns behov av reformering eller behov av kompletterande förfaranden.
Sundberg, Jacob W. F.	Institutet för Offentlig & Internat Rätt	Tryckningsanslag till slutvolym från den nordiska rättegångstävlingen Sporrong Lönnrothska Priset	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 75 000 kronor
Kaldal, Anna	Stockholms universitet	Bevisning av uppsåt	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 2 138 000 kronor När föreligger ett uppsåtligt brott och hur åstadkommer domstolarna en rättssäker bevisprövning av uppsåt? Rättsområdet är omdebatterat, dels beroende på svårigheterna i att bevisa en människas intentioner, dels på att bedömningen innefattar ställningstaganden rörande gränsen för mänskligt ansvar. Två rättsfall och ett lagförslag har aktualiserat frågan ytterligare: Rättsfallen har inneburit att uppsåtsläran delvis har omformulerats samt att möjligheten för domstolen att fingera uppsåt då gärningsmannen frivilligt berusat sig har försvunnit. Lagförslaget rör ett återinförande av ett s.k. tillräknelighetskrav. Sverige är idag tämligen ensamt i västvärlden om ha en rättsordning där barn och sinnessjuka kan begå brott. Ett återinförande av tillräknelighet skulle ändra på den saken. Mot bakgrund därav uppkommer frågan om dessa förändringar påverkar domstolarnas bevisprövning av uppsåt och i så fall hur? I synnerhet gäller det beträffande brott där uppsåtet anses särskilt svårbevisat, som mord/mordförsök, våldtäkt och häleri. Ett studium av hur domstolarna bevisprövar uppsåt i sådana fall skulle kunna besvara de uppkomna frågorna. Då saken uppmärksammats på såväl lagstiftningsnivå som inom praxis och juridisk doktrin, är ämnet därtill högaktuellt. Någon liknande studie har heller inte tidigare gjorts i Sverige.
Olsson, Stefan	Karlstads universitet	Redovisningens betydelse för civil- och offentligrätt	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 2 360 000 kronor Avsikten är att starta två rättsvetenskapliga forskningsprojekt knutna till en tvärvetenskaplig forskargrupp för forskning kring finansiell rapportering, dvs. företagens kommunikation med det omgivande samhället i form av koncern- eller årsredovisningar. Samhällets intresse för företagens externa redovisning har under senare år ökat, till en följd dels av uppmärksammade redovisningsskandaler som Euron, dels av den internationella finanskrisen och den påfrestning som krisen medfört för de finansiella institutionerna, t.ex. banker och försäkringsbolag. Det är offentliga och privaträttsliga normer som styr i vilken utsträckning företagens redovisning ger en tillförlitlig bild. Men redovisningsnormer spelar även en stor för den offentliga sektorn, exempelvis för uppföljning av kommunernas ekonomier. Ansökan avser två rättsvetenskapliga avhandlingsprojekt med koppling till redovisningsfrågor. I det första projektet undersöks den betydelse redovisningsregler har för skyldigheten att likvidera, dvs. upplösa, ett aktiebolag som saknar tillräckligt kapital. Det andra projektet är inriktat mot redovisning i offentlig sektor. Inom den kommunala redovisningen finns redovisningsrekommendationer liknande dem i privat sektor. Syftet med projektet är bl.a. att undersöka om normbildningen och tillämpningen av dessa rekommendationer är förenlig med Regeringsformens krav på offentlig verksamhet.
Bernitz, Ulf	Stockholms universitet	Forskningssamarbete i europarätt Stockholm-Oxford	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 500 000 kronor Projektet är inriktat på forskningssamarbete med juridiska fakulteten i Oxford inom europarätt i vid bemärkelse. Arbetet är baserat i Sverige och syftar till att bidra till att svensk juridisk forskning får ökat internationellt genomslag och en starkare internationell karaktär. Projektet har tre huvudinriktningar. Den första tar sikte på EU:s bolagsrätt och den nordiska modellen för bolagsstyrning, särskilt risken för krockar mellan EU:s planer på detaljreglering och vår välfungerande modell med starka ägare och omfattande självreglering. Den andra inriktningen gäller konkurrenslagstiftningens civilrättsliga genomslag. Med tanke på EU:s planer på mer effektiva skadestånds- och talerättsregler gäller det att föra fram svensk rättssyn och erfarenheter. Den tredje inriktningen avser gemensam europeisk kontraktsrätt där en särskilt snabb utveckling sker inom EU. Även på detta område gäller det att klargöra vad svensk rättsuppfattning och lagstiftning har att erbjuda. Genomförandet sker primärt genom anordnande av konferenser, seminarier m.m. i samarbete med fakulteten i Oxford, som ger tillfälle för svensk expertis att belysa och utveckla läget i svensk och nordisk rätt och vad den kan bidra med. Detta skall leda fram till publikationer. Verksamheten inrymmer även gästföreläsningar och gästforskarbesök i samarbete med Oxford.
Brokelind, Cécile	Lunds universitet	Principen om rättsmissbruk inom EU och Sverige - rättvisa eller rättssäkerhet?	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 840 000 kronor Forskningsprojektet rör komparativ skatterätt, EU-rätt och komparativ civilrätt. Syftet med projektet är att göra en komparativ analys av begreppet rättsmissbruk i EU-rätten, den svenska och franska rätten, med betoning på begreppets betydelse inom ramen för skatterätten.Huvudsyftet med skatterättsliga regler är att förbjuda och straffa de som genom olika upplägg försöker undandra sig sin skattskyldighet. Sådana upplägg kan i efterhand betraktas som rättsmissbruk och kan därmed leda till allvarliga konsekvenser för skattebetalare antingen enligt skattebrottslagen eller genom beslut om upptaxering. Innebörden av missbruksbegreppet är vagt och leder till olika resultat som olyckligtvis inte kan betraktas som förutsebara. I EU-rätten finns en allmän rättsprincip om förbud mot rättsmissbruk men det saknas en övergripande och entydig definition av begreppet som kan tjäna som vägledning för skattskyldiga. En tillstötande svårighet är att rättsmissbruk som begrepp inte har samma innebörd i alla medlemsstaterna. Frågan är huruvida EU-domstols praxis om rättsmissbruk i olika rättsbranscher får verkan i svensk rättsordning. Vad är rättsmissbruk? Kan principen tillämpas i svensk rätt speciellt i inkomstskatt området?
Flodgren, Boel	Lunds universitet	Avtalsrätten i omvandling	Rättsvetenskap	2012	Beviljat belopp: 1 400 000 kronor Det är sedan länge en allmän uppfattning att den svenska förmögenhetsrätten, inte minst avtalsrätten, går mot en allt större fragmentering. Nya avtalstyper och avtalslösningar uppstår kontinuerligt och det finns en tendens i rättsvetenskapen - genom att enskilda avtalstyper görs till föremål för undersökning var och en för sig - att söka ge olika avtalstyper en egen avtalsrättslig "status", det som på juristspråk kallas "sui generis"-status istället för att söka utveckla "det gemensamma" för olika avtalstyper inom ramen för en gemensam allmän avtalsrätt, där grundläggande principer och "allmänna läror" lyfts fram. Fragmenteringen och den ökande osäkerheten om vad den allmänna avtalsrätten innehåller medför transaktionskostnader som skulle kunna undvikas om klarheten rörande rättens innehåll vore större. Projektet är begränsat till den allmänna avtalsrätten, dvs. framför allt till vilka regler som idag gäller för avtals ingående, för bestämning av avtalsinnehåll, för möjligheten att hålla avtalet vid liv även i långvariga relationer där förutsättningarna ändras och - inte minst - till hur avtalsrättens "allmänna läror" om t.ex. lojalitetsplikt, prekontraktuellt ansvar och skälighet ska förstås i en ny tid där frågor kring nationellt och internationellt, offentligt och privat samt betydelsen av immaterialla tillgångar omvandlar avtalsrätten.
Svensson, Bo	Föreningen för The Stockholm Prize in Criminology	Kriminologipriset	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 350 000 kronor Sex år i rad har Brå arrangerat Stockholm Criminology Symposium som är en internationell konferens med fokus på det kriminalpolitiska området. Under tre dagar samlas över 500 forskare, praktiker och beslutsfattare från hela världen för att ta del av det allra senaste inom området.
Tjernberg, Mats	Lunds universitet	Att döma skatt rätt - om principföljsam prejudikatbildning	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 1 059 137 kronor Projektet avhandlar domskäls utförlighet, koherens och tydlighet i Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis i skattemål, innefattande tillämpning av skatteavtal. Syftet är att presentera en uppdaterad skatterättslig tolkningsmetodik. Det finns exempel på avgöranden från HFD som kan tyda på bristande koherens i hur val sker mellan olika tolkningsobjekt/rättskällor i framför allt i de svåra fallen. Något som skapar svag förutsebarhet och osäkerhet i rättstillämpningen. Utgångspunkten för projektet är att skatterättsliga avgöranden bör skapas genom rationell argumentation utifrån givna tolkningsobjekt och med stöd av klart redovisade prioriteringsprinciper på ett i möjligaste mån likformigt sätt, nämligen enligt vad Strömholm benämner principföljsamt dömande. Prövningstillstånd meddelas i endast ca 2 % av de från kammarrätterna överklagade domarna och besluten. Kammarrätterna blir i praktiken sista instans i nästan samtliga mål och HFD:s roll är främst att vara prejudikatbildare. Det viktigt att kammarrätterna får ledning av noggrann prejudikatbildning från HFD. För detta krävs dels att HFD utförligt motiverar sina domskäl, dels avger domar som är koherenta med varandra. Forskningen kommer att identifiera och analysera eventuell inkoherens. Finns det motiverade anledningar till den bristande koherensen skall dessa värderas och skälen för dem vägas mot skälen för principföljsamt dömande.
Åslund, Åsa	Linköpings universitet	Allemansrättsligt nyttjande av annans mark - en komparativ studie mellan Sverige och Norge	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 1 252 500 kronor Hur mark används, och till vad den används, är frågor som har största aktualitet. Därvid strävar olika intressen i samhället åt olika håll. Grundläggande regler för markanvändning finns i allemansrätten. Detta projekt utgörs av en rättsvetenskaplig komparativ studie av de allemansrättsliga reglerna i Sverige och Norge. I Sverige finns allemansrätten nämnd i regeringsformen och miljöbalken. Det har tidigare visats att man i den allemansrättsliga nyttjanderätten kan finna två olika spår - vardagsnyttospåret respektive rekreationsspåret. I en diskussion som följer vardagsnyttospåret har utövaren av allemansrätten rätt att nyttja annans mark p.g.a. att hon har nytta av det i sin vardag. I en diskussion som följer rekreationsspåret har utövaren rätt att nyttja marken därför att hon erhåller rekreation vid nyttjandet. I Norge finns den allemansrättsliga nyttjanderätten reglerad i Friluftsloven. Genom att studera den norska regleringen av allemansrättsligt nyttjande av annans mark, kan kunskap uppnås som kan ligga till grund för den i Sverige pågående diskussionen om allemansrätten. En övergripande fråga för projektet är huruvida man också i norsk rätt kan återfinna vardagsnyttospåret respektive rekreationsspåret. Studien syftar till att ge resultat som kan ligga till grund för dels en fördjupad diskussion om olika sätt att lösa problem som återfinns i alla länder, dels den i Sverige pågående diskussionen om allemansrätten och en eventuell reglering av denna.
Sahlin, Richard	Örebro universitet	Rätten till arbetshjälpmedel för funktionsnedsatta	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 2 040 000 kronor Projektet syftar till att undersöka vilka kriterier som enligt gällande rätt uppställs för att arbetsgivaren och staten genom AF och FK ska erbjuda arbetshjälpmedel till funktionsnedsatta som söker eller strävar efter att behålla ett förvärvsarbete. Ett sådant arbetshjälpmedel är avsett att dels kompensera den funktionsnedsattes nedsatta arbetsförmåga, dels att anpassa arbetsmiljön så att den blir tillgänglig för honom eller henne. I detta syfte ingår även att undersöka vilka förutsättningar rättssystemet kring arbetshjälpmedel har för att främja den grundläggande principen om lika möjligheter till arbete i betydelsen faktisk jämlikhet. Med denna princip avses att alla hinder så långt som möjligt bör undanröjas så att funktionsnedsatta kan konkurrera på likvärdiga villkor. En genomgång av befintligt regelverk visar att detta är spritt, diffust, ofullständigt, motsägelsefullt och verkningslöst. Lagstiftaren definierar inte begreppen funktionsnedsättning och arbetshjälpmedel. Inte heller preciserar lagstiftaren hur statens ansvar för arbetshjälpmedel är delat mellan AF och FK samt dessa myndigheters förhållande till arbetsgivare. Dessutom är tillgång till domstolsprövning av beslut om arbetshjälpmedel begränsad. Denna brist har medfört att många funktionsnedsatta blir utan arbetshjälpmedel, något som i sin tur bidrar till arbetslöshet och sjukskrivning. Vid angivna förhållanden behövs en grundläggande analys av regelverket främst med ledning av vägledande rättsavgöranden.
Sund, Lars-Göran	Högskolan i Jönköping	Familjeföretaget, skilsmässan och bodelningsreglerna	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 1 517 000 kronor Familjeföretagen har stor betydelse för Sveriges ekonomi, de utgör en betydande andel av alla associationer och finns i alla storlekar såväl som i alla branscher. I familjeföretag har familjefrågor stor inverkan på företagsfrågor. Ägarfamiljen har exempelvis ofta en betydande roll i den dagliga verksamheten. Familjesituationen är sålunda tätt sammankopplad med företagets möjligheter. Samtidigt talar skilsmässostatistiken sitt tydliga språk, ungefär hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa. Sammantaget utgör familjeföretagens betydelse och skilsmässostatistikens dysterhet ett viktigt men tämligen outforskat problemområde. Det leder till frågan: Vilken inverkan har skilsmässorna på familjeföretagen? Finns inget äktenskapsförord ingår aktierna i en bodelning i anledning av skilsmässa. Därmed kan resultatet bli att en f.d. make/maka skiljer sig till ägande i företaget. Om den nye ägaren i stället löses ut medför det, i förlängningen, kostnader för företaget. Projektet ämnar utreda hur företag påverkas av skilsmässa i ägarfamiljen samt hur familjen hanterar processen både ur juridiskt och företagsekonomiskt perspektiv. Djupförståelse av ämnet skapas genom den tvärvetenskapliga ansatsen och empiridriven forskning i form av fallstudier. Resultaten bidrar med ny kunskap som kan stödja familjeföretagare och deras rådgivare samt ge underlag för framtida policyåtgärder.
Sundberg, Jacob W.F.	Institutet för Offentlig & Internationell Rätt	Tryckningsbidrag till slutrapport från den nordiska rättegångstävlingen (Sporrong Lönnrothska Priset XXVIII)	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 150 000 kronor Övningen vänder sig dels till studenterna som övas i forensisk dramatik och skicklighet, dels till de höga domarna från Nordens högsta domstolar som deltar i bedömningspanelerna och som därigenom får passivt lyssna till pläderingar över temata i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i 5-8 timmar. På det viset utvecklar de sin behärskning av ämnesområdet på ett vida bättre sätt än vad en kursiv litteraturläsning kan förmedla (vartill kommer att Sveriges HD numera hyser fyra justitieråd som deltagit i panelerna). Genom att rekrytera presiderande domare från Europadomstolen i Strasbourg tillåter övningen dessa att fullfölja sitt underförstådda missionerande uppdrag samtidigt som de i domarpanelernas interna diskussioner efter varje omgång kan förmedla till sina höga kolleger i panelen det aktuella synsättet i Strasbourg på den debatterade problematiken.
Lunell, Erika	Karlstads universitet	Överlappande immaterialrättigheter för design	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 550 000 kronor Utvecklingen under de senaste decennierna har inneburit att olika immaterialrättigheter har brett ut sig samtidigt som gränserna mellan dem blivit otydligare. Ett objekt kan vid samma tillfälle åtnjuta skydd enligt flera olika immaterialrättigheter. Man brukar tala om överlappande rättigheter. Detta ger ökade möjligheter för objektsinnehavaren att skydda sig mot efterbildningar samtidigt som konkurrensförutsättningarna på marknaden kan påverkas negativt. En central frågeställning är hur man balanserar rättighetshavarens intresse av skydd mot hänsynen till den fria konkurrensen. Design kan typiskt sett skyddas av flera olika immaterialrättigheter: mönsterrätt, upphovsrätt och varumärkesrätt. Ett av syftena med föreliggande projekt är att studera gränsområdet mellan varumärkesrätt och mönsterrätt vad avser skyddet för design för att konstatera likheter och skillnader och se i vilken utsträckning de överlappar. Varumärkesrätten var det första immaterialrättsområde som EG-anpassades, vilket skedde dels genom ett varumärkesdirektiv, dels genom en förordning om gemenskapsvarumärken. Under senare tid har mönsterrätten harmoniserats på ett liknande sätt genom ett mönsterdirektiv och en förordning om gemenskapsformgivning. Såväl förordningens som direktivets bestämmelser och begrepp lämnar ett stort utrymme för tolkning. I forskningsprojektet kommer att undersökas hur dessa begrepp och bestämmelser har tolkats nationellt och EU-rättsligt, genom framför allt ett studium av praxis.
Nästegård, Emil	Handelshögskolan i Göteborg	Kreditvärderingsinstituts ersättningsansvar	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 1 630 000 kronor Kreditvärderingsinstituten spelar en central roll för stabiliteten och effektiviteten på de globala kapitalmarknaderna. Deras roll är att överbrygga informationsasymmetrin mellan emittenter av finansiella instrument och investerare i dessa instrument. Kreditvärderingsinstituten anses ha haft en betydande roll i skapandet av den kris som år 2007 uppstod på den amerikanska bolånemarknaden. Instituten hade undervärderat kreditrisken avseende s.k. subprimelån. Vidare anses instituten alltför sent ha förändrat sina felaktiga kreditbetyg när krisen var ett faktum. Instituten anses även ha bidragit till uppkomsten av andra kriser, såsom 1997 års ekonomiska kris i ett flertal asiatiska länder och det amerikanska energibolaget Enrons konkurs år 2001. Trots kreditvärderingsinstitutens stora påverkan på kapitalmarknaderna visar rättspraxis att domstolar har varit mycket obenägna att ålägga kreditvärderingsinstitut ansvar att ersätta exempelvis investerare som har lidit skada till följd av oaktsam kreditvärdering. I doktrinen finns emellertid ett starkt stöd för att instituten bör vara ålagda ett ansvar som motsvarar den makt som de i praktiken utövar på kapitalmarknaderna. Inom ramen för projektet aktualiseras ett flertal frågeställningar som har anknytning till kreditvärderingsinstitutens ersättningsansvar för oaktsam kreditvärdering: adekvansfrågor, culpabedömning och intressekonflikter. Projektet omfattar ersättningsansvaret för såväl inomobligatorisk som utomobligatorisk skada.
Olsson, Lena	Raul Wallenberg Institutet för Mänskliga Rättigheter	Raoul Wallenberg institutets bibliotek: stöd till inköp av litteratur och periodika	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 500 000 kronor Biblioteket är ett av Europas ledande bibliotek inom ämnesområdet för internationell rätt och mänskliga rättigheter. Det är en stark ambition med biblioteket vid Raoul Wallenberg institutet att fortsätta attrahera forskare och studenter världen över som vill fördjupa sitt kunnande inom mänskliga rättigheter i vid bemärkelse. Med tillgång till den litteratur biblioteket med dess samlingar, och med den kompetens som byggts upp, underlättas forskning av hög internationell akademisk standard.
Josefsson, Henrik	Uppsala universitet	Legal Conditions for a Sustainable Water Management	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 120 000 kronor
Larsson, Per	Stockholms universitet	Whistleblowing och korruption	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 380 000 kronor I doktorandprojektet studeras ett utav de effektivaste sätten att detektera korruption - whistleblowing. Korruption är svår att upptäcka eftersom det ofta finns svaga incitament hos dem med insikt i korruptionen att larma rättsvårdande myndigheter eller media, delvis p.g.a. att korruptionen ofta inte har en tydlig målsägare. Omgivningen som bevittnar eller misstänker oegentligheter tar stora risker genom att slå larm, såväl formella som informella repressalier mot dem som larmar är vanliga. Arbetskulturen är ofta också ett hinder genom att dominerande normer på arbetsplatsen straffar dem som "skvallrar" och visar "illojalitet" mot ledningen och kollegor. Dessutom saknas ofta tydliga regler och procedurer för att rapportera oegentligheter och missförhållanden. I projektet tas ett helhetsgrepp kring whistleblowing-problematiken och analyserar begreppets historiska utveckling, utbredning och inte minst begreppets rättsliga betydelse i internationell och utländsk rätt. Vidare studeras den svenska rätten i ljuset av whistleblowing-begreppet. Studien går av nödvändighet utanför en studie av vedertagna rättsliga begrepp som t.ex. arbetsrättens kritikrätt eller statsrättens meddelarfrihet. Avhandlingen skär därmed ett annorlunda snitt i rätten och belyser den från ett nytt perspektiv och exponerar nya frågeställningar som är relevanta i vår samtid.
Lerwall, Lotta	Uppsala universitet	Rätten till språk	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 1 297 500 kronor Förmågan att kommunicera med andra och att ta del av deras tankar och idéer är en viktig del i varje människas sociala liv. Möjligheten att kommunicera är också en förutsättning för en fungerande demokrati och rättsstat. I en sådan ska nämligen allas fri- och rättigheter vara skyddade (oavsett exempelvis etnicitet eller funktionshinder) och man ska ha möjlighet att ta tillvara sina rättigheter. Tillgång till språk är en förutsättning för att man ska kunna delta i samhällslivet. Detta projekt handlar om språkets betydelse och ställning i det svenska samhället i ett rättsligt perspektiv. En utgångspunkt är att tillgången till språk är en demokrati- och rättsstatsfråga. Projektet har tre övergripande syften. Det första syftet är att undersöka rätten till språkundervisning, det andra är att undersöka myndigheternas ansvar och skyldigheter rörande språk i sina kontakter med enskilda och det tredje syftet är att undersöka om regleringen brister i förhållande till internationella åtaganden avseende skydd för mänskliga rättigheter. Poängen är att identifiera brister i regleringen i olika avseenden. Innebär exempelvis regleringen som helhet att olika gruppers ställning ifråga om tillgången till språk skiljer sig åt i rättsligt avseende och hur motiveras eventuella skillnader? Det verkar finnas en hierarki mellan de olika språken. Innebär denna hierarki diskriminering? Vad får detta för konsekvenser i ett demokrati- och rättsstatsperspektiv?
Helmius, Ingrid	Uppsala universitet	Korruption ur ett offentligrättsligt perspektiv	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 1 297 500 kronor En grundläggande förutsättning för att ett samhälle ska fungera är att medborgare har förtroende för rättssystemet, myndigheter och förtroendevalda. En sådan tillit kräver att korruption i alla former bekämpas. Projektet undersöker vad begreppet korruption betyder i rättsligt sammanhang och hur den svenska lagstiftningen bäst skall utformas för att förebygga och beivra sådan. När Sverige undertecknade FN-konventionen mot korruption 2005, sades att begreppet korruption under många år varit närmast okänt i det svenska samhället. Minnet är emellertid kort. Kommunpolitiker i Motala fälldes 1998 för bl.a. bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Misstankar om mutor förekom i samband med export av JAS-plan till Sydafrika under 1990-talet och Boforsvapen till Indien under 1980-talet. Andra former av maktmissbruk skulle kunna klassificeras som korrupt beteende. Ett exempel kan vara att skaffa sig förmåner som en position ger möjlighet till. Korruption kan innefatta att gå förbi lägenhetsköer eller att skaffa sig andra förmåner. Att det är ett synnerligen oönskat beteende hos en politiker visar exempelvis debatten efter Sahlins inköp av Toblerone och annat på statens kontokort. Syftet med projektet är att identifiera de systemfel och oönskade beteenden som kan sägas falla under begreppet korruption och att undersöka hur lagstiftningen ser ut nu och hur den borde se ut för att på bästa sätt motverka sådana företeelser.
Hydén, Håkan	Lunds universitet	Relationen mellan normer och rättsregler	Rättsvetenskap	2011	Beviljat belopp: 150 000 kronor Relationen mellan sociala, ekonomiska och andra normer och rättens normer är ett outforskat område. Det finns åtskillig kunskap om sociala normer respektive rättsregler var för sig, men inte hur de förhåller sig till varandra. Detta vill föreliggande forskningsprojekt råda bot på genom att i fyra delprojekt behandla strategiska relationer i förhållandet rätt och samhälle: - Vilka normer blir rättsregler och varför? Utgångspunkten är att rätten drar upp gränser för de sociala och ekonomiska systemen samtidigt som det tillhandahåller instrument för samhandlande som koordinerar beteenden. - Rätten upprätthåller sociala och ekonomiska normer. Rätten beskyddar de sociala och ekonomiska normer som primärt styr människors handlande. - Rätten är beroende av professionella normer från andra discipliner. Lagstiftning som styr den offentliga sektorn bygger i stor utsträckning på normer från de professioner som berörs, pedagoger inom skolans värd, läkare inom hälso- och sjukvården, etc. - Rätten som samhällets immunförsvar. Rätten har som särskild uppgift att lindra de normkonflikter som ger upphov till sjukdomssymptom i samhället genom att olika system krockar med varandra, såsom på miljö- och konsumentområdet, i arbetslivet, etc. Delprojekten rapporteras löpande och forskningsprojektet avslutas med en konkluderande sammanfattning i form av en monografi, där de viktigaste forskningsresultaten ska presenteras för en internationell publik.
Möller, Mikael	Uppsala universitet	Festskrift till Torgny Håstad	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 85 000 kronor
Rynning, Elisabeth	Uppsala universitet	Medicinsk rätt - satsning på forskningsmiljö, steg 1	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 3 315 300 kronor
Waites, Ewa	Stiftelsen Rättsstatens Vänner	Seminarieserie med tema rättssäkerhet	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 300 000 kronor
Korling, Fredric	Stockholms universitet	Intressekonflikter på den finansiella marknaden - rättsliga krav på hantering av intressekonflikter	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 250 000 kronor
Lebeck, Carl	Stockholms universitet	Konstitutionella aspekter av internationellt samarbete: Storbritannien och USA	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 194 000 kronor
Kellgren, Jan	Linköpings universitet	Kontraktsbaserade samarbeten inom ramen för enkla bolag - en civil- och skatterättslig studie	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 220 000 kronor
Hydén, Håkan	Lunds universitet	Normer, regler och lagar. En tvärvetenskaplig konferens om samhällets normativa anatomi	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 245 000 kronor
Ingvarsson, Torbjörn	Uppsala universitet	God sed som regleringsteknik	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 480 000 kronor
Janse, Daniel	Uppsala universitet	Självförsvar mot internationell terrorism	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 130 000 kronor
Domeij, Bengt	Uppsala universitet	Efter anställningen -- företagshemligheter och konkurrensklausuler	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 720 000 kronor
Forsman, Maria	Umeå universitet	Färdigställande av avhandlingen Ingripanden vid föräldrars våld och övergrepp mot barn. En rättsvetenskaplig studie	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 225 000 kronor
Hanthe, Peter	Uppsala universitet	Medling - ett alternativ till prövning enligt FB 6 kap?	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 950 000 kronor
Brokelind, Cecile	Lunds universitet	Granskning av skattelag ur ett juridiskt perspektiv	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 320 000 kronor
Carlson, Caroline	Stockholms universitet	Bevisprövning i skatteprocessen - särskilt avseende bevisvärdering	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 950 000 kronor
Carlsson, Mia	Stockholms universitet	Principalansvar - ansvar för annans vållande	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 250 000 kronor
Brickman, Annika	Föreningen för The Stockholm Prize in Criminology	Kriminologipriset	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 350 000 kronor
Borgström, Katarina Alexius		Barns behov och föräldrars (o)förmåga. En studie av vårdbehovsbedömningar i mål om tvångsvård av barn till utvecklingsstörda föräldrar	Rättsvetenskap	2010	Beviljat belopp: 240 000 kronor
Persson Österman, Roger	Stockholms universitet	Förhandsbesked i beskattningsförfarandet	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 365 000 kronor Skattekonsekvenserna av civilrättsliga transaktioner med ekonomisk innebörd är svåra att förutse. En förklaring är att skattelagstiftningen är under ständig förändring och under starkt politiskt tryck. Det "normala" rättssystemet klarar inte av att leverera tillräcklig förutsebarhet varför institutet "förhandsbesked" införts. Fråga är om en form av skatteprocess innan en transaktion utförts eller en självdeklaration inlämnats. En skattskyldig söker ett förhandsbesked inför myndigheten Skatterättsnämnden. Inför nämnden är Skatteverket motpart. Det givna beskedet, som anger hur beskattningen skall ske i den situation som beskrivits, kan överklagas av någon part till Högsta förvaltningsdomstolen HFD) utan att prövningstillstånd meddelats. Institutets egenskaper regleras i den korta lagen om förhandsbesked och kompletteras av förvaltningsrättslig lagstiftning. De processuella reglerna är sparsamt kodifierade och praxis från HFD är viktig för förståelsen av systemet. Under senare år har debatt uppstått om institutets syften och funktion. Till följd av undanröjningar från HFD har osäkerhet uppstått om vad som kan vara föremål för ansökan. Projektet går i första hand ut på att systematisera och analysera de relevanta rättskällorna för att öka kunskapen om institutets karaktär och innebörd. Projektet går också ut på att fastställa institutets syfte och funktion och om det finns behov av reformering eller behov av kompletterande förfarande.
Waites, Ewa	Rättsstatens Vänner	Seminarieserie med tema rättssäkerhet	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 375 000 kronor Rättsvetenskaplig seminarieserie med inriktning på rättssäkerhet, två seminarier per kalenderår alt. ett seminarium med en fördjupad inriktning på en rättsfråga. Syftet är att lyfta fram olika grundläggande och genomgripande rättssäkerhetsfrågor för att genom presentationer, debatter och dialoger belysa och analysera varje fråga. Målet är att vid varje tillfälle i samråd med ledande expertis och på respektive område praktiskt verksamma personer skapa en kartläggning av rättsläge och utveckling. Yttersta målet är att seminarierna ska fungera som en tvärvetenskaplig inspiration och bidra till den rättsvetenskapliga utvecklingen och lagstiftningen. Stiftelsen fick vid bildandet i uppdrag att beakta en rad problemområden som instiftaren bedömde som särskilt viktiga. Utöver dessa har stiftelsen sett det som angeläget att lägga till några aktuella frågor med stark anknytning till rättssäkerheten i samhället. Ungefär hälften av de ursprungligen angivna rättsfrågorna har behandlats i seminarieform. Under kommande treårsperiod planerar stiftelsen att behandla resten av nämnda rättssäkerhetsfrågor till vilka hör exempelvis svenska häktningsförhållanden, rättsosäkerheten i sexualbrottmål, socialnämndernas verksamhet, advokaters roll i konfliktsituationer, frågor om olika juristyrkens lojalitet och etik samt därvid frågan om etik som ett särskilt ämne i juristutbildningen. Härtill kan komma ytterligare ämnen vilka kommer fram vid de olika seminarierna eller i rättsutvecklingen som sådan.
Warnling-Nerep, Wiweka	Stockholms universitet	Det mångkulturella barnet i skolans värld - en barnrättslig studie	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 874 500 kronor Alla barn som börjar i den svenska skolan möter en ny värld med värderingar och traditioner som kan skilja sig från dem i det egna hemmet. Att detta möte kan vara omvälvande, till och med en ren kulturkrock, blir särskilt påtagligt när det gäller barn som själva eller vars föräldrar har invandrat till Sverige. De egna traditionerna kanske innebär tveksamhet till att låta flickor gå i skolan och sådant som deltagande i gymnastik, simundervisning, sex och samlevnad eller till och med musik kan vara helt otänkbart. Religionen kan ha en stark förankring i familjen med krav på att flickor ska bära slöja, pojkar ska ha viss huvudbonad, bön ska förrättas kontinuerligt, viss mat är förbjuden etc. Vad kan det allmänna, representerat av en kommunal skola, kräva av barnet i form av delaktighet och vad kan barnet i sin tur kräva i form av särbehandling. Vad är utövande av av egna - eller av föräldrarnas - fri- och rättigheter enligt svensk grundlag och Europakonventionen och vad är i stället att betrakta som otillåtna avsteg från krav på likabehandling och frihet från diskriminering. Problematiken skärps genom att skolundervisningen är obligatorisk, något som det ökande antalet friskolor kan utgöra en reaktion på. I ett samhälle som i allt högre grad präglas av polyetnicitet måste dessa frågor tas på stort allvar och behovet av forskning, såväl juridisk som tvärvetenskaplig, är stort.
Nordlöf, Kerstin	Örebro universitet	Unga lagöverträdare med allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 190 000 kronor När en person ådöms straffrättsligt ansvar ska det av domen framgå hur personens skuld i form av uppsåt eller oaktsamhet fastställts. Led den tilltalade av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället har det för rätten ofta inneburit svåra juridiska avväganden, vilka delvis grundar sig på medicinska sakkunnighetsutlåtanden. Var den tilltalade även ung, särskilt i åldern 15 år, kan det med hänsyn till den unges personliga utveckling och erfarenhet vara ännu mer komplicerat för rätten att pröva ansvarsfrågan. Problematiken på området har delvis sin grund i att enligt svensk rättsordning kan straffrättsligt ansvar ådömas även om den tilltalade led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället. Uppsåt eller oaktsamhet hos den tilltalade måste dock alltid påvisas. Projektet syftar till att samla in och systematisera rättspraxis beträffande hur domstolarna resonerar vid fastställande av straffrättsligt ansvar i de fall den åtalade led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället och var i åldern 15-21 år. Eftersom dessa personer är en särskilt utsatt grupp finns även med kravet om rättvis rättegång enligt art. 6 EKMR anledning att granska dessa rättsfall närmare.
Olsen, Lena	Uppsala universitet	Elektroniska avtal	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 2 315 000 kronor Projektet rör elektroniska avtal. Uttrycket är mycket vanligt idag men används i olika betydelser. Det kan betyda till exempel att 1/ avtalet har ingåtts elektroniskt, 2/ huvudprestationen är digital till sin karaktär, 3/ huvudprestationen överförs elektroniskt, 4/ betalningen sker med hjälp av sådana moderna betalningsmetoder som smart phones, 5/ avtalet faller in under i synnerhet någon av lagarna om elektronisk kommunikation, elektronisk handel eller distans- och hemförsäljningslagen. För att det verkligen ska röra sig om ett elektroniskt avtal kan det krävas att ett eller flera rekvisit är uppfyllda. Projektet bygger vidare på en "förstudie" från år 2013 - Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet - vilket en grupp akademiker, domare och praktiker skapade med sökanden som medförfattare, rörande förmögenhetsrätt och konsumentskydd, och redaktör. I boken används ett kommunikationsperspektiv vilket betyder att det relevanta rättsliga materialet systematiseras utifrån den allmänna idén att avsändaren vidarebefordrar ett budskap till mottagaren via någon form av medium. Avsikten är att denna grundläggande modell ska komma till användning också I samband med det aktuella projektet och hypotesen är att lagstiftaren är mest intresserad av att åstadkomma en effektiv kommunikation som helhet. Projektet ska resultera i en bok. Ett delprojekt vad gäller moderna betalningsformer lämpar sig dock bättre för en doktorsavhandling.
Olsson, Katarina	Lunds universitet	Kan man lita på en trust? En studie över trustinstitutet	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 1 045 000 kronor Projektet handlar om rättsfiguren trust som är mycket vanligt förkommande i det anglosachsiska rättssystemet. Även i länder med civil law tradition, bland annat Sverige, börjar trusten bli allt vanligare förekommande. Detta har givetvis att göra med att svenskar och svenska intressen är gränsöverskridande i en ökande utsträckning. Vi äger egendom utomlands, vi bor utomlands, vi har olika typer av relationer till människor och egendom i andra länder. Men vad är en trust egentligen och hur fungerar den sett med svenska ögon? Det övergripande syftet med projektet är att närmare studera rättsinstitutet trust för att klargöra trustens uppbyggnad, hur den fungerar och vilka rättsverkningar som följer av en trust. Projektet syftar också till att studera vilka motsvarigheter till trusten som finns i Sverige och slutligen att undersöka hur en trustliknande figur skulle se ut om den införlivades i den svenska rätten. Ofta översätts ordet trust med det svenska ordet stiftelse och man tänker sig att trusten fungerar på samma sätt som en stiftelse. Så kan vara fallet men är det som regel inte. Detta skapar en osäkerhet inte minst i rättsliga sammanhang. Utgångspunkten för projektet är alltså att det krävs en ökad kunskap, såväl inom juristsamhället som inom samhället i stort. Projektet kommer ha stor betydelse som förklaringsmodell till vad en trust är, hur den används och hur den ska hanteras när den förekommer i Sverige eller inom ramen för svenska intressen.
Kulin-Olsson, Karin	Örebro universitet	Arvsrättens utveckling och framtida utformning	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 190 000 kronor Vem som anses vara arvinge och hur kvarlåtenskap fördelas berör de flesta människor någon gång i livet. Den nutida arvsrätten bygger på till stor del på 1928 års arvslag. Det finns även gällande regler som är ännu äldre. Det innebär att arvsrätten har sin grund i en annan samhällsmodell än idag och att senare moderna regler tillförts en mycket gammal struktur. De arvsrättsliga reglerna utgår fortfarande från en samhörighetsprincip som bygger på blodsband eller en på äktenskap grundad familj. Idag finns många samlevnadskonstellationer som medför att familjebegreppet inte längre kan ses som homogent och klart. Det har resulterat i oklarheter och oförutsägbara följder för de inblandade parterna, till exempel att frånskilda indirekt kan ärva varandra. Samhällsförändringar har också påverkat synen på skyddsvärde och rättvisa. Efterlevande makes arvsrätt innebär att bröstarvingar behandlas olika och de gemensamma barnen kan till och med bli utan arv. Arvsrätten grundar sig på idéer från en annan samhällsstruktur än den vi har idag och är i modern tid ett outforskat rättsområde. Ny kunskap tillförs genom att i avhandlingen belysa arvsrätten ur historiskt, nutids- och framtidsperspektiv i syfte att lyfta fram särskilda problem och diskutera möjliga framtida lösningar.
Lernestedt, Claes	Uppsala universitet	Nödvärn	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 1 252 500 kronor Rätten till nödvärn - som innefattar en rätt för den enskilde att själv ta till våld när den utsätts för vissa typer av angrepp, intrång och så vidare - regleras i Brottsbalken (BrB) 24:1. Denna möjlighet att utöva rättfärdigat våld, där konsekvensen av att utövaren håller sig inom ramarna för det tillåtna blir att den frias från ansvar för vad som annars hade varit en brottslig gärning, är viktig att närmare studera: nödvärnsrätten utgör ett uttryckligt undantag från det statliga våldsmonopol som annars anses vara en central del i samhällsbygget. Behov finns av att studera nödvärnsregleringen såväl straffrättsdogmatiskt (i syfte att i olika frågor nå fram till vad som är gällande rätt, trots att invändningar om nödvärn är mycket frekventa saknas större sådana studier) som ideologiskt. Projektet behandlar bägge dessa aspekter.
Lindholm, Johan	Umeå universitet	Rättspraxis som rättskälla	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 1 415 000 kronor Inom rättsvetenskapen är det allmänt känt att tillämpliga rättsregler återfinns i rättskällorna, en vagt avgränsad krets auktoritativa informationskällor, och att rättspraxis är en av dessa. Något klart svar på vilket sätt och i vilken omfattning rättspraxis fungerar som rättskälla i det svenska rättssystemet saknas dock, och kan svårligen åstadkommas enbart genom traditionella rättsvetenskapliga metoder. Genom att analysera ett omfattande antal avgöranden av svenska domstolar över längre tid syftar projektet till att empiriskt fastställa rättspraxis betydelse som rättskälla. Traditionell rättsvetenskaplig metod kompletteras i detta med statistik och nätverksanalys för att besvara frågor som vilka avgöranden blir prejudikat, inom vilka rättsområden är praxis särskilt viktig som rättskälla, hur påverkar olika instansers praxis varandra och hur har detta förändrats över tid.
Kellgren, Jan	Linköpings tekniska högskola	Händelser efter rapportperiodens utgång - redovisning och beskattning	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 900 000 kronor Många poster i externredovisningen och i deklarationen (framför allt för inkomstslaget näringsverksamhet) förutsätter värderande ställningstaganden avseende verksamhetens situation per rapportperiodens sista dag. Det kan till exempel röra avsikten med ett innehav, värdet av en tillgång eller sannolikheten av en framtida händelse. Det kan dock efter rapportperiodens utgång inträffa händelser eller på annat sätt tillkomma ny information, som kastar nytt ljus över företagets situation per rapportperiodens sista dag. Sådana händelser är i själva verket mycket vanliga. Ändå är rättsläget i betydande delar oklart, när det gäller relevansen för externredovisningen och inkomstbeskattningen av händelser efter rapportperiodens utgång. Syftet med detta projekt är att, med rättsvetenskapliga och företagsekonomiska forskningsmetoder, levandegöra och belysa denna fråga.
Hammarén, Anna	Högskolan Väst	Fotografier i spänningsfältet mellan upphovsrätt och yttrandefrihet	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 856 000 kronor Vi använder alltmer fotografier när vi kommunicerar. Digitala foton är mycket lätta att framställa, de flesta har tillgång till en digital kamera i sin mobiltelefon eller bärbar dator. Digitalisering av kommunikationsvägarna har medfört ökade möjligheter för såväl enskilda, som intressegrupper och traditionella medier att lätt publicera foton och att lätt ta del av andras foto. Parallellt med den ökade användningen av foton finns det ett ökat intresse av att kunna kritiskt granska dessa och att därvid kunna använda sig av någon annans foto utan dennes tillstånd. Upphovsrättslagens utrymme för kritisk granskning av foto utan upphovsmannens tillstånd - ett yttrandefrihetsintresse - är begränsat och just digitala bilder undantas i väsentliga hänseenden. Detta förhållande innebär en otillfredsställande situation ur ett yttrandefrihetsperspektiv. Syftet med detta projekt är att göra en kritisk granskning av om en lämplig balans upprätthålls mellan upphovsrätt och yttrandefrihet när det gäller fotografier och att - om så skulle behövas - föreslå lämpliga lösningar. Frågan ska betraktas även i ett EU- och konventionsperspektiv.
Johnsson, Christina	Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter	Informationsanskaffning för stöd till forskning inom mänskliga rättigheter	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Raoul Wallenberginstitutets forskningsbibliotek är den främsta nationella informationsresursen för forskare inom mänskliga rättigheter. Det gäller för forskare inom de vetenskapliga områden som tangerar fältet: Rättsvetenskap, statsvetenskap och annan samhällsvetenskap, medicin, teknik, biologi, språk och historia. Projektet syftar till att ge stöd åt Raoul Wallenbergsinstitutets bibliotek och bereda möjlighet att köpa in aktuell och relevant litteratur. Därigenom ges biblioteket möjlighet att även fortsättningvis vara en ledande resurs inom fältet. Det är angeläget att biblioteket kan bibehålla sin position som ledande forskningsbibliotek i Sverige, Norden och Europa, så att det därigenom bidrar till att vara en mötesplats för forskare, ett nod för forskningen inom mänskliga rättigheter och en katalysator för kvalitativa forskningsresultat inom området.
Abelin, Matthias		Socialmålen och den svenska rättskulturen	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 1 563 000 kronor Sedan 1930-talet har det funnits en kluven bild av svensk rättskultur. Sverige har antingen beskrivits som en världsledande liberal rättsstat eller som en kvarleva av ett förmodernt och absolutistiskt system. Frågan om den kluvna Sverigebilden, på den här punkten, har blivit viktigare och viktigare för svensk samhällsforskning och debatt sedan 1980-talet, utan att någon verkligt avgörande forskning har kommit till. Den centrala frågeställningen verkar vara hur domstolsprövning av förvaltningsbeslut har fungerat för socialmål som är politiskt känsliga. Kritiska jurister har länge beskrivit de svenska förvaltningsdomstolarna som byråkratiserade och lojala mot statsmakten på det här området. Den finns bara en större undersökning inom juridisk forskning, som har tittat närmare på det här, och den har endast studerat domar, inte samtliga handlingar i målen. Slutsatsen har likväl varit att förvaltningsdomstolarna tycks stå nästan helt på myndigheternas sida. Det som behövs för att komma vidare med den här frågeställningen är mer djuplodande studier, som försöker avgöra exakt hur domstolarna har dömt, och som kompletterar den juridiska metoden med en socialantropologisk metod. Det här forskningsprojektet ska granska dömandet i ett större antal socialmål (målgrupperna avstängning från jobb- och utvecklingsgarantin, sjukpenning och sjukersättning) som har passerat förvaltningsrätten i Stockholm. I det ingår fallstudier och en undersökning av hur media har hanterat rättsfrågor.
Bengtzén, Martin	(Oxford University, England)	Rättsekonomisk analys av aktiemarknadsbolags informationsgivning	Rättsvetenskap	2013	Beviljat belopp: 1 360 000 kronor I mitt forskningsprojekt ämnar jag metodiskt belysa europeisk och amerikansk reglering av aktiemarknadsbolags fortlöpande informationsgivning. Regleringen av aktiemarknadsbolags informationsgivning är ett ämne som ofta undergår förändringar i respons till händelser i omvärlden, och den finansiella kris som världen nyligen upplevt har lett till nya regler för informationsgivning såväl i EU som i USA. Först kommer jag att studera informationsgivning från ett policyperspektiv och försöka besvara frågor såsom hur mycket information vi bör kräva att företag offentliggör och hur vi balanserar sådana krav med företags behov av konfidentialitet, i vilken mån ett system för frivillig informationsgivning skulle kunna vara effektivt, hur informationsgivning bidrar till effektiviteten på finansiella marknader och i vilken mån kraven på informationsgivning kan tillåtas variera mellan företag. Därefter ämnar jag fastställa gällande rätt rörande aktiemarknadsbolags fortlöpande informationsgivning på EU-nivå, i utvalda europeiska jurisdiktioner, samt i USA, för att analysera effekterna av dessa regler. Här kommer jag att undersöka hur olika motiv för reglering påverkat den praktiska rättstillämpningen, beviskrav och andra kriterier för skadeståndsskyldighet, vilka påföljder som inträder för felaktig, missvisande eller sent offentliggjord information och i vilken utsträckning myndighetstillsyn och förvaltningsrättslig övervakning kompletterar civilrättsliga metoder.

Publicerad

Uppdaterad

Filtrera:

Beviljat belopp: 895 400 kronor

Beviljat belopp: 1 068 000 kronor

Beviljat belopp: 752 000 kronor

Beviljat belopp: 170 833 kronor

Beviljat belopp: 1 010 000 kronor

Beviljat belopp: 1 138 000 kronor

Beviljat belopp: 242 500 kronor

Beviljat belopp: 692 000 kronor

Beviljat belopp: 1 058 000 kronor

Beviljat belopp: 702 000 kronor

Beviljat belopp: 559 000 kronor

Beviljat belopp: 115 000 kronor

Beviljat belopp: 1 068 000 kronor

Beviljat belopp: 441 000 kronor

Beviljat belopp: 2 060 000 kronor

Beviljat belopp: 363 750 kronor

Beviljat belopp: 1 188 000 kronor

Beviljat belopp: 980 000 kronor

Beviljat belopp: 620 000 kronor

Beviljat belopp: 220 000 kronor

Beviljat belopp: 980 000 kronor

Beviljat belopp: 350 000 kronor

Beviljat belopp: 980 000 kronor

Beviljat belopp: 465 000 kronor

Beviljat belopp: 220 000 kronor

Beviljat belopp: 220 000 kronor

Beviljat belopp: 1 005 000 kronor

Beviljat belopp: 220 000 kronor

Beviljat belopp: 930 000 kronor

Beviljat belopp: 930 000 kronor

Beviljat belopp: 465 000 kronor

Beviljat belopp: 740 000 kronor

Beviljat belopp: 270 000 kronor

Beviljat belopp: 370 000 kronor

Beviljat belopp: 620 000 kronor

Beviljat belopp: 858 500 kronor

Beviljat belopp: 205 333 kronor

Beviljat belopp: 250 000 kronor

Beviljat belopp: 124 000 kronor

Beviljat belopp: 1 760 000 kronor

Beviljat belopp: 1 076 000 kronor

Beviljat belopp: 1 067 000 kronor

Beviljat belopp: 665 000 kronor

Beviljat belopp: 885 000 kronor

Beviljat belopp: 610 000 kronor

Beviljat belopp: 935 000 kronor

Beviljat belopp: 785 867 kronor

Beviljat belopp: 223 000 kronor

Beviljat belopp: 205 000 kronor

Beviljat belopp: 400 000 kronor

Beviljat belopp: 532 000 kronor

Beviljat belopp: 949 000 kronor

Beviljat belopp: 100 000 kronor

Beviljat belopp: 87 500 kronor

Beviljat belopp: 258 125 kronor

Beviljat belopp: 778 000 kronor

Beviljat belopp: 1 672 000 kronor

Beviljat belopp: 273 333 kronor

Beviljat belopp: 1 720 000 kronor

Beviljat belopp: 1 720 000 kronor

Beviljat belopp: 503 200 kronor

Beviljat belopp: 880 000 kronor

Beviljat belopp: 925 000 kronor

Beviljat belopp: 96 667 kronor

Beviljat belopp: 885 000 kronor

Beviljat belopp: 413 000 kronor

Beviljat belopp: 168 000 kronor

Beviljat belopp: 2 138 800 kronor

Beviljat belopp: 197 600 kronor

Beviljat belopp: 472 500 kronor

Beviljat belopp: 450 000 kronor

Beviljat belopp: 885 000 kronor

Beviljat belopp: 500 000 kronor

Beviljat belopp: 615 000 kronor

Beviljat belopp: 1 640 000 kronor

Beviljat belopp: 846 000 kronor