Forskningssatsningar och anslag

Publicerad

2020-02-18

Uppdaterad

2021-02-01

Klicka på anslaget för en kort populärvetenskaplig sammanfattning. Filtrera genom att välja ämnesområde och/eller genom att skriva ett ord i sökrutan. Tabellen kan sorteras i stigande och fallande kolumner genom att klicka på kolumnrubriken.

Filtrera:

Alla Medicin Ekonomi Rättsvetenskap Övrigt

Projektansvarig	Anslagsförvaltare	Projekttitel	Ämne	År	Detaljer
Hans Ellegren	Kungl. Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2025	Medicin	2024	Beviljat belopp: 10 000 000 kronor Det finns ett stort behov av den här typen av anslag, där framstående forskare ges möjlighet att utveckla och fördjupa sin forskning. Detta är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Kungl. Vetenskapsakademien ansöker därför om ett bidrag på 10 miljoner kr för att en ny femårig akademiprofessur i medicin ska kunna tillsättas under 2025.
Henrik Ehrsson	Karolinska Institutet	Hjärnmekanismer bakom upplevelsen av kroppens enhet	Medicin	2024	Beviljat belopp: 250 000 kronor Har du någonsin funderat över hur det kommer sig att du upplever din kropp som en enhet, trots att den består av många olika delar? Eller varför du bara kan känna en kropp som din egen, och inte flera samtidigt? Detta fascinerande mysterium står i centrum för vårt banbrytande forskningsprojekt. Vi använder avancerade hjärnavbildningstekniker och nya illusionsexperiment för att kartlägga hur hjärnan skapar vår känsla av en sammanhållen kroppsupplevelse. Vi undersöker hur sensorisk information från olika kroppsdelar, inklusive huvudet, integreras till en sammanhängande helhet. Projektet kommer att ge oss nya insikter om hur enhetlig kroppsuppfattning skapas i hjärnan. Dessutom kan resultaten bana väg för en bättre förståelse av psykiatriska tillstånd där självupplevelsen är störd, som vid schizofreni. Genom att avslöja hjärnmekanismerna bakom vår kroppsliga självupplevelse öppnar detta projekt dörren till en djupare förståelse av vad det innebär att vara människa.
Aishe Sarshad	Göteborgs universitet	Genreglering av RNA-bindande proteiner vid åldrande: Insikter från mänskliga modeller	Medicin	2024	Beviljat belopp: 600 000 kronor RNA-interferens (RNAi) är en naturlig process som hjälper till att kontrollera vilka gener som är aktiva och håller cellerna fungerande ordentligt. När denna process inte fungerar som den ska, kan det leda till sjukdomar. RNAi verkar genom proteiner som kallas Argonaute (AGO) och små RNA molekyler som kallas miRNA, som fäster vid budbärar-RNA (mRNA) och får dem att brytas ner. Även om vi vet mycket om hur RNAi fungerar i cellens huvudsakliga del (cytoplasman), visar ny forskning att RNAi också sker i cellkärnan. Mitt laboratorium studerar hur RNAi fungerar i cellkärnan och hur det påverkar hälsa och sjukdom. Vi har lärt oss att proteinet AGO är viktigt i cellkärnan under tidig utveckling, men normalt hålls utanför kärnan i friska vuxna celler. Under virusinfektioner, cancer och även åldrandet kan AGO dock hamna i cellkärnan, vilket kan förvärra sjukdomen/konditionen. Att blockera AGO i kärnan skulle därför kunna vara ett nytt sätt att behandla dessa tillstånd. RNAi erkänns i allt högre grad för sin roll i att reglera åldrande, en komplex process som formas av genetiska, miljömässiga och cellulära faktorer. I detta projekt kommer vi att undersöka sambandet mellan RNAi och åldrande, med särskilt fokus på nukleära RNAi-processer. För att uppnå dessa mål kommer vi att använda patientceller från Progeria-patienter, som kännetecknas av accelererat åldrande, och patientceller med systemisk skleros, som visar en mer normal åldringsprocess, samt från unga friska och unga personer.
Pontus Nordenfelt	Lunds universitet	Brett skyddande anti-M antikroppar som behandling mot grupp A streptokock-infektion	Medicin	2024	Beviljat belopp: 600 000 kronor Grupp A streptokocker är en av de bakterier som orsakar mest sjukdom och som dessutom kan leda till död. Det saknas både vaccin samt lämpliga behandlingar vid allvarliga tillstånd som sepsis, där antibiotika inte kan vara tillräckligt för att rädda liv. Antikroppar har för andra patogener visats kunna vara en effektiv behandling, men det finns inga mot grupp A streptokocker, där ett problem är de många bakterievarianter som finns. Vi har nyligen upptäckt en brett skyddande monoklonal antikropp mot grupp A streptokocker, som vi tagit fram från patienter som genomgått infektion. Det är den första brett skyddande antikroppen som beskrivits. Att antikropparna har mänskligt ursprung ökar både säkerhet och chansen att de kan fungera som behandling. Vi vill nu ta fram ytterligare några brett skyddande antikroppar för att kunna skapa en klinisk cocktailbehandling. Vi har internationellt ledande metoder tillgängliga från ex vivo upptäckt, in vitro karakterisering och in vivo djurmodeller. Vi ser stora kliniska möjligheter. Polyklonal antikroppsbehandling har prövats, men där vet man inte ingående antikroppar, med oklara effekter. Vi planerar istället att sätta ihop välkarakteriserade monoklonala antikroppar som cocktails, där vi dessutom har möjlighet att förbättra egenskaper genom antikroppsdesign, något vi visat med vår första antikropp. Som kombinationsbehandling blir det enkelt att administrera med rådande antibiotikabehandlingar av allvarliga streptokockinfektioner.
Susanna Törnroth-Horsefield	Lunds universitet	Avfallshantering i CNS - AQP4 som läkemedelsmål vid neurodegenerativ sjukdom	Medicin	2024	Beviljat belopp: 550 000 kronor Vattenkanalen aquaporin 4 (AQP4) är central för vattenbalansen i hjärnan. AQP4 finns framför allt i astrocyter, en av hjärnans stödjeceller, där det är koncentrerat till cellernas långa utskott (end-feet) som omger hjärnans blodkärl. Detta är avgörande för att skapa ett flöde genom hjärnan som hjälper till att rensa bort skräp. Flödet ökar när vi sover och minskar kraftigt när vi blir äldre, vilket ger en ökad känslighet för neurodegenerativa sjukdomar. AQP4 har därför identifierats som ett lovande läkemedelsmål för utveckling av nya behandlingar vid sjukdomar såsom Alzheimers och Parkinsons, men också för till exempel hjärnödem och epilepsi. Vi har nyligen karakteriserat hur AQP4 regleras och visat att hämning av denna mekanism med hjälp av läkemedel kan användas för att behandla hjärnödem hos råttor. Projektet bygger vidare på denna viktiga upptäckt och har till syfte att ytterligare öka vår förståelse av AQP4:s reglering och skapa proteinmodeller som kan användas vid läkemedelsdesign. För att göra detta kommer vi att studera hur AQP4 binder till två proteiner, calmodulin och alfa-syntrofin, och bestämma strukturen av proteinkomplexen. Vi kommer sedan att använda dessa modeller för att identifiera potentiella läkemedelsmolekyler och antikroppar som påverkar förmågan till interaktion. Resultaten kommer att bidra med avgörande information om AQP4’s roll i hjärnan och ge möjlighet att ta fram nya revolutionerande behandlingsstrategier för neurodegenerativa sjukdomar.
Hans Ellegren	Kungl. Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin 2024	Medicin	2023	Beviljat belopp: 10 000 000 kronor Behovet av den här typen av forskartjänster, där framstående professorer ges möjlighet att ytterligare utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Bidraget skall användas tillsätta en ny femårig Akademiprofessur i medicin under 2024.
Pierre Hakizimana	Linköpings universitet	Artificiell Intelligens-drivna metoder för terapeutiskt förebyggande av hörselnedsättning	Medicin	2023	Beviljat belopp: 800 000 kronor Över 400 miljoner människor globalt lider av hörselskador, vilket leder till kostnader på nästan 980 miljarder USD årligen. Förutom att försämra hörseln minskar det även livskvaliteten och kan leda till depression, demens och inlärningssvårigheter. Speciellt sårbara är över en miljard unga vuxna och tonåringar som regelbundet utsätter sig för skadliga ljudnivåer, samt soldater i bullriga stridszoner. Trots dagens hörselskydd är de ändå i riskzonen. Med ökande spänningar vid EU:s gränser, såsom i Ukraina, och militära aktiviteter som Sveriges Aurora 23, är hörselskydd nu mer än någonsin en prioritet inom både hälsovård och nationell säkerhet. Tidigare forskningsmetoder, som försökte bekämpa skadliga molekyler frigjorda efter bullerexponering, visade sig vara otillräckliga. Istället behöver vi agera tidigare för att förhindra permanent hörselskada. Mina senaste upptäckter med hjälp av AI-teknik visar tidiga tecken på hörselskada och pekar ut specifika sårbara delar av örat. Baserat på dessa insikter föreslår jag att använda etablerade läkemedel, såsom aspirin och streptomycin, som skydd mot dessa skador. Första resultaten, särskilt med streptomycin, är lovande. Projektets mål är att använda befintliga läkemedel för att förhindra att hörselskada blir permanent. Med rätt forskning och teknik hoppas vi skydda miljontals från det tysta hotet av hörselnedsättning.
Lars L Gustafsson	Karolinska institutet	Vetenskapshistorisk studie av Sune Bergström: legendarisk forskare, ledare och samhällsförbättrare	Medicin	2022	Beviljat belopp: 150 000 kronor Forskare som via upptäckter bidrar till hälsa väcker intresse. Nobelpristagaren Sune Bergström (1916-2004) var en inflytelserik svensk medicinsk forskare under 1900-talet, som emellertid saknar en biografi. Projektet ämnar fylla denna lucka. Vi belyser hur Bergström och medarbetare blev framgångsrika och skildrae hans liv, gärning och betydelse utifrån intervjuer, arkivforskning och litteratur. Detta redovisas i en biografi på svenska och engelska. Del I skildrar forskaren och privatpersonen Sune Bergström från läroåren i USA under brinnande världskrig, banbrytande upptäckter om prostaglandiner och tiden som professor vid 31 års ålder i Lund och i Stockholm från 1959. Del två belyser hans engagemang för global hälsa och hans industriella samarbeten. Del tre handlar om kommunikatören, mentorn och forskningsledaren och analyserar hans ledarstil och goda kontakter med nationella och globala ledare och myndigheter, t.ex. WHO (Världshälsoorganisationen) och NIH (National Institutes of Health) i USA. Projektledarna Gustafsson och Tjärnlund har stor vana av forskning, arkivstudier och forskningskommunikation. Vi ansöker om medel för att avsluta projektet, som hittills genomfört ett 50-tal intervjuer av nyckelpersoner och har samlat material från 15 olika arkiv. Biografin beräknas bli klar under 2024. Visionären Sune Bergström, hans gärning och drivkrafter kan illustrera hur forskning bidrar till förbättrad hälsan för miljoner människor.
Robin Fåhraeus	Umeå universitet	Utveckla behandling mot Epstein-Barr virusorsakade sjukdomar.	Medicin	2022	Beviljat belopp: 500 000 kronor Epstein-Barr virus (EBV) orsakar olika sjukdomar och det har uppskattats att 2-3% av all cancer orsakas av EBV. Andra sjukdomar inkluderar infektiös mononukleos. På senare tid har ett samband mellan EBV och multipel skleros påvisats. Trots att vi känt till att EBV orsakar sjukdomar i 60 år så finns det ingen specifik behandling mot EBV. Alla EBV-infekterade celler uttrycker proteinet EBNA1 som är essentiellt för viruset och slår man ut EBNA1 så slår man också ut viruset. EBNA1 utgör därför ett intressant protein för utveckling av nya behandlingsmetoder emot EBV. Vår forskning har visat att EBNA1 har en unik mekanism för att reglera sin egen syntes. Vi har visat de cellulära mekanismer som reglerar EBNA1 syntes och vi har identifierat substanser som specifikt inhiberar EBNA1 syntes. Vi har även visat hur dessa substanser verkar. Nasopharynx cancer (NPC) är en tumör som bär på viruset i 100% av alla fall. Behandling av två olika NPC tumörer i möss med anti-EBNA1 substanser påverkar inte djuren nämnvärt och det finns inga tecken på toxicitet men tumörerna försvinner. Substanser som är mer effektiva att inhibera EBNA1 är mer effektiva att förhindra NPC tumörväxt. En tumör som inte bär på EBV (melanom) påverkas inte av behandlingen. Detta projekt syftar till att i samarbete med medicinska kemister ta fram nya substanser som är effektiva att inhibera EBNA1 syntes och som kan utvecklas till läkemedel mot EBV-associerade sjukdomar.
Hans Ellegren	Kungliga Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin 2023	Medicin	2022	Beviljat belopp: 10 300 000 kronor
Susanne Bejerot	Region Örebro län	Rituximab – en placebokontrollerad studie för schizofrenisspektrumsjukdom	Medicin	2022	Beviljat belopp: 3 324 240 kronor 85% av dem med schizofreni blir aldrig återställda. De har också en ökad sjuklighet i kroppsliga sjukdomar, särskilt immunologiska. På senare år har ett samband mellan inflammation/autoimmunitet och schizofreni påvisats i flera studier. Mellan 2019-2022 har vi i en öppen pilotstudie undersökt om nio svårt sjuka terapiresistenta patienter med schizofrenispektrumsjukdom förbättras av det inflammationshämmande läkemedlet rituximab. Rituximab är ett välbeprövat läkemedel (anti-CD20-antikroppar) som vanligtvis används vid MS och reumatoid artrit. Behandlingen ges halvårsvis. Rituximab har tidigare inte prövats vid psykisk sjukdom varför vår pilotstudie är banbrytande. Vi har sett mycket goda resultat på flertalet patienter med SSD (6/9) varför vi avser att gå vidare med en placebokontrollerad studie på 104 patienter (18-51 år). Rituximab ges i dropp vid ett tillfälle. Allvarliga biverkningar kan förekomma, men är extremt sällsynt förekommande. Studiepatienterna fortsätter med sin ordinarie läkemedelsbehandling vilket minskar risken för en försämring. Vi kommer att utvärdera effekten efter 12 veckor med hjälp av etablerade utvärderingsinstrument samt undersöka generell förbättring, funktion och självskattad hälsa. Patienterna följs under 6 månaders tid. Biverkningar och inflammationstecken kommer att undersökas. Om behandlingen visar sig effektiv kommer den med stor sannolikhet revolutionera förståelsen och behandlingsrekommendationerna för en svårt drabbad patientgrupp.
Anders Olofsson	Umeå universitet	En ny form av terapeutisk och profylaktisk behandling av transtyretin-amyloidos	Medicin	2022	Beviljat belopp: 584 616 kronor Sammanfattning publiceras inom kort
Stina Wickström	Karolinska institutet	Cellterapi med Tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL) och Dendritcells vaccin.	Medicin	2022	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Genom flera genombrott i den immunologiska forskningen så står vi inför en ny generation av behandlingsmetoder mot cancer som bygger på att aktivera kroppens eget immunförsvar att motstå cancersjukdomen. Immunterapi med immunaktiverande antikroppar kan förlänga överlevnaden hos patienter med vissa typer av svår cancersjukdom men fungerar endast på en mindre andel (<30 %) av patienter, varför det behövs andra behandlingsalternativ. Cellterapi är ett exempel på en lovande ny behandlingsmetod, där patientens egna vita blodkroppar aktiveras utanför kroppen och ges tillbaka till patienten för att där bekämpa cancerceller.Vi har lovande resultat där vi behandlar patienter med den elakartade hudcancern malignt melanom med cellterapi kombinerat med ett tumörvaccin. Vita blodkroppar (T-celler ) renas fram från cancertumören, mångfaldigas och ges tillbaka i ett stort antal till patienten för att söka upp och döda tumörceller. Behandlingen kombineras med ett tumörvaccin, för att öka effekten av de injicerade vita blodkropparna. Hos de patienter som erhållit behandling har en tydlig effekt på dennes cancer uppmätts, och 3 av dessa patienter är fortfarande fria från sjukdom många år efter behandlingen. Vi har nu tillstånd från att behandla ytterligare 10 patienter och vill även utöka till senare behandla även andra typer av cancer. Målsättningen är att kunna erbjuda cancerpatienter en effektiv immunterapi med hjälp av cellterapi och tumörvaccin.
Hjalmar Brismar	Kungliga Tekniska Högskolan	Automatiserad kvantitativ optisk njurpatologi	Medicin	2021	Beviljat belopp: 1 558 152 kronor Antalet personer med njursjukdom globalt uppgick till nära 700 miljoner år 2017. Antalet förväntas öka de kommande åren om man inte investerar i förbättrad diagnostik, nya behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder. Inom njurdiagnostik används idag en kombination av urin- och blodprovstester och mikroskopianalys av njurvävnad (biopsier). Mikroskopimetoderna är flera decennier gamla och bygger på att man snittar upp vävnaden i tunna/ultratunna snitt och visualiserar sjukdomsmorfologi på stor och liten skala. Ljusmikroskopi används sedan 1880-talet för att visualisera infärgade större njurstrukturer. För att visualisera de minsta filterstrukturerna i njuren används sedan 1950-talet elektronmikroskopi. Sedan 2015 har vi utvecklat nya metoder som gör det möjligt att för första gången avbilda dessa ultrasmå strukturer även med ljusmikroskopi. Vi har visat att vi kan se nanometerstora filtreringsstrukturer i tre dimensioner i hela vävnadsprover. Vår optiska patologi möjliggör en helt automatiserad och kvantitativ beskrivning av sjukliga förändringar i njuren på liten och stor skala. I detta projekt vidareutvecklas våra metoder på human vävnad för klinisk diagnostik av njursjukdomar i samarbete med njurkliniker och njurpatologer. Vi kommer ytterligare applicera automatisk bildanalys med djupinlärning för att snabbare, mer effektivt och enklare diagnostisera njursjukdomar med vår optiska njurpatologimetod.
Göran K. Hansson	Kungl. Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2022	Medicin	2021	Beviljat belopp: 10 300 000 kronor Behovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen.Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Akademien ansöker därför om ytterligare ett bidrag på 10 miljoner kr så att en femårig akademiprofessur i medicin kan tillsättas under 2022.
Pär Hallberg	Uppsala universitet	SWEDEGENE - genetiska orsaker till läkemedelsbiverkningar	Medicin	2021	Beviljat belopp: 1 112 686 kronor Läkemedelsbiverkningar är en vanlig orsak till sjuklighet och död. Den totala kostnaden uppgår årligen till 10% av Sveriges sjukvårdsbudget. Det finns därför mycket att vinna på att genom precisionsmedicin identifiera lämpligast läkemedel till den individuella patienten med hjälp av genetisk testning. För närvarande är kunskapen om genetiska orsaker till läkemedelsbiverkningar begränsad. Forskningsinitiativet SWEDEGENE för vilket huvudsökande är projektledare, har ändrat på förutsättningarna och ger goda möjligheter för studier inom detta område. I dagsläget har SWEDEGENE samlat DNA och kliniska data för ca 3200 patienter som drabbats av ett 40-tal olika typer av biverkningar. Projektets första resultat har identifierat flera kliniskt relevanta associationer mellan biverkningar och genetisk variation. I dagsläget finns resultat från helgenomscan för 2300 patienter och för 1,000 individer även från helgenomsekvensning. Syftet med projektet är bearbeta och rapportera den insamlade data som forskningsinitiativet genererat.
Agneta Nordenskjöld	Karolinska institutet	Kvinnliga fältskärer i Sverige under 1800-talets andra hälft	Medicin	2021	Beviljat belopp: 150 000 kronor Fältskärer beskrivs sedan 1400-talet i Sverige och stod för den kirurgiska vården under krig och kunde därefter under fredstid även utöva sin verksamhet civilt. År 1861 kom en ny förordning om fältskärsyrket avseende vilka behandlingar fältskär fick utföra, främst lilla kirurgin, och i förordningen ingick att även kvinnor fick bli fältskärer. Den första kvinnliga fältskären i Sverige var ursprungligen barnmorska och hon examinerades inför Sundhetskollegiet 1863. Under perioden 1860 till 1930 fanns enligt Folkräkningen ett 30-tal kvinnliga fältskärer. Fältskärsutbildningen avskaffades senare 1896 genom ett riksdagsbeslut, men fältskärer var verksamma i Sverige långt in på 1900-talet. Detta projekt ämnar beskriva kvinnliga fältskärer i Sverige, både antal, utbildning, verksamheter och arbetsuppgifter. Vi har hittils identifierat 70 kvinnliga fältskärer i Sverige genom olika källor. Data har sammanställts avseende demografiska uppgifter för dessa, år för examen, verksamhetsort och verksamhetsperiod, samt med referenser. Projektet ska, med hjälp av sökningar i Riksarkivet, avseende främst Karolinska institutet, Medicinalstyrelsen och Collegium medicum, samt i Stadsarkivet, avseende 1:e stadsläkarens arkiv, även beskriva utbildning, arbetsuppgifter och avgränsningen mot andra yrkesgrupper.
Marie Wahren-Herlenius	Karolinska Institutet	Translationella studier av kongenialt hjärtblock för minskad mortalitet	Medicin	2020	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Kongenitalt hjärtblock kan utvecklas i fostret vid graviditet hos en kvinna med SSA och SSB autoantikroppar. Internationella studier rapporterar en mortalitet kring 25-30%. Genom våra kliniska och molekylära studier har vi etablerat ett övervakningsprogram i vilket vi observerar mindre än 4% mortalitet, samt en betydligt ökad tid efter födelsen till pacemaker-behov hos barnet. I flertalet fall av SSA/SSB positiva graviditeter utvecklas dock inget hjärtblock - och nästan hälften av alla block utvecklas i graviditeter där man inte känner till att kvinnan bär på SSA/SSB antikroppar. Målsättningen med detta projekt är att identifiera biomarkörer för att identifiera högriskgraviditeterna och övervaknings-metodik så att programmet kan bli tillgängligt för alla at-risk graviditeter. Vi kommer att använda en världs-unik biobank av prover insamlade under en 15-årsperiod för att med proteom-metodik identifiera kliniskt användbara markörer. Screening-metoder för att identifiera at-risk graviditeter i stora grupper skall utvecklas med immunologisk teknik. Att minska mortaliteten för en sjukdom till en fjärdedel är ett genombrott som vi nu vill kunna göra tillgängligt i den större befolkningen och i världen.
Sven-Erik Dahlén	Karolinska Institutet	3-COMBO: Ny strategi för behandling av astma hos små barn och vuxna genom bred blockad av mastceller	Medicin	2020	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Syftet med projektet är att genomföra en ”Proof of Concept” studie av en ny och tidigare aldrig prövad strategi för att behandla astma. Vi har i djurexperiment och i försök på isolerade humana luftvägar visat att en kombination av tre olika läkemedel helt kan skydda luftvägarna mot astmatisk luftvägsförträngning. Antagonisterna blockerar tre grupper av signalmolekyler från mastceller, nämligen histamin, prostaglandiner och leukotriener. Vi har också i kliniska försök på astmatiker visat att när två av dessa läkemedel (antihistamin och leukotrienantagonist) kombineras erhålls partiellt skydd mot allergenutlöst luftvägsförträngning. Vår hypotes är att den förbehandling som experimentellt visat sig effektiv också kommer att helt skydda allergiska astmatiker mot den standardiserade astmaattack som erhålls vid kontrollerad exponering för allergen, sk. allergenprovokation. Prövning sker genom att astmatiskerna, nnnan allergenprovokationerna, förbehandlas i slumpmässig ordning med placebo, eller olika kombinationer de aktiva substanserna montelukast (registrerad leukotrien-antagonist), desloratadin (registrerat antihistamin), och ramatroban (prostaglandin antagonist som kommer att importeras från Japan där det ges mot hösnuva). Ramatroban blockerar de receptorer för prostaglandiner som misstänks vara inblandade i astma. Projektet prövar svensk grundforskningsupptäckt med potential att skapa ett nytt framtida lågprisalternativ för tablettbehandling av astma.
Lennart Lindbom	Karolinska Institutet	Ny angreppspunkt för att motverka vaskulärt läckage vid svåra infektionstillstånd	Medicin	2020	Beviljat belopp: 365 000 kronor Lokala infektioner i kroppen kan sprida sig till blodet och ge upphov till s.k. blodförgiftning (sepsis). Sepsis är ett allvarligt tillstånd som ofta leder till vävnadsskada i flera viktiga organsystem med hög dödlighet som följd. Kroppens immunförsvar spelar en viktig roll för att begränsa infektionen men orsakar samtidigt skada på vävnaders blodkärl med läckage av blodplasma som följd. Lungans blodkärl är särskilt utsatta vilket kan leda till lungödem och allvarligt nedsatt andningsförmåga. Ett liknande förlopp har uppmärksammats hos patienter med svår Covid-19 sjukdom i nu pågående coronavirus-pandemi. Vi har tidigare visat att proteiner som frisätts från lagringsblåsor hos en grupp vita blodkroppar (neutrofila granulocyter) starkt medverkar till nedsättning av blodkärlens barriärfunktion vid inflammation. Vi har även funnit att den skadliga effekten som dessa proteiner utövar på blodkärlens genomsläpplighet effektivt kan motverkas genom behandling med det heparin-liknande ämnet sevuparin. I det aktuella projektet vill vi fastställa det terapeutiska värdet av sevuparin-behandling vid svåra infektionstillstånd. Blodplasma från sepsis- och Covid-19-patienter analyseras med avseende på proteiner som inducerar ökad kärlpermeabilitet och ödembildning, och sevuparins förmåga att inaktivera dessa ämnen utvärderas. Resultaten från dessa analyser kommer ligga till grund för planerade kliniska prövningar med sevuparin vid svåra infektionstillstånd.
Greta Hultqvist	Uppsala universitet	Proteinläkemedelsdesign för förbättrad distribution av läkemedel och ökad terapeutisk effekt	Medicin	2020	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Immunterapi är en av de mest lovande behandlingsstrategierna för Alzheimers sjukdom trots att stora molekyler, som de antikroppar som används, hålls ute från hjärnan av blodhjärnbarriären. Vi har utvecklat ett härntransportörprotein som ökar upptaget av antikroppar i mushjärnan nästan 100 gånger och vill nu fortsätta vårt arbete med dessa projekt i följande två steg: 1. Transport in till människohjärnan. Vår hjärntransportör fungerar inte på människa. Det finns virus som infekterar hjärnan i både mus och människa. För att göra det måste de först passera blod-hjärnbarriären och de har därför utvecklat proteiner på sin yta som fungerar som blod-hjärnbarriärstransportörer. Vi ska i detta projekt testa om dessa kan användas för att transportera antikroppar in i hjärnan. 2. Öka hjärnans egen nedbrytning av amyloid beta. De behandlingsmetoder som finns i kliniska prövningar idag går på de aggregat som redan har bildats och binder inte till de minsta aggregaten som kanske är de mest toxiska. Om man kan öka hjärnans nedbryting av amyloid beta så kan man förhindra att aggregaten bildas överhuvudtaget och då få en stor effekt på kognition. Vi försöker i detta projekt att aktivera den endogena nedbrytningen genom att transportera in peptiden somatostatin in i hjärnan med vår BBB transportör. Det finns enorma förbättringsmöjligheter av immunterapi och diagnostik av Alzheimers sjukdom och andra hjärnsjukdomar om man kan öka upptaget av antikroppar i hjärnan avsevärt och angripa nya typer av aggregat.
Lars L. Gustafsson	Karolinska Institutet	Vetenskapshistorisk studie av Sune Bergström: legendarisk forskare, ledare och samhällsförbättrare	Medicin	2020	Beviljat belopp: 150 000 kronor Under 1900-talet bidrog forskningsgenombrott till bättre folkhälsa. Frågan om vilka forskare som genom upptäckter utvecklar samhället har intresserat människor i många år. En av Sveriges stora är nobelpristagaren och professorn i medicin Sune Bergström (1916-2004). Det saknas en biografi om honom, och detta projekt ämnar fylla denna lucka. Vi ska dels dokumentera Bergströms liv, gärning, drivkrafter och betydelse och dels författa en biografi om honom på svenska och engelska utifrån intervjuer, arkivforskning och litteraturstudier. Biogrins del I skildrar forskaren och privatpersonen Sune Bergström från läroåren i USA under brinnande världskrig, de banbrytande upptäckterna om prostaglandiner och tiden som professor vid 31 års ålder i Lund och i Stockholm från 1959. Del två belyser Bergströms engagemang för global hälsa i fattiga länder och förmågan till industriellt samarbete. Del tre beskriver kommunikatören och mentorn Bergström och hans ledarstil med lysande förmåga att få stöd för forsknings- och utbildningssatsningar. Biografin är planerad färdigställd första halvåret 2022. Visionären Sune Bergström, hans gärning och drivkrafter kan illustrera hur forskning och internationellt samarbete förbättrar hälsan för miljoner människor.
Artur Schmidtchen	Lunds universitet	Studier av SARS CoV-2 Spike protein och dess effekt på inflammation	Medicin	2020	Beviljat belopp: 1 135 000 kronor COVID-19-patienter kan utveckla en överdriven och okontrollerad inflammation som orsakar ett dysfunktionellt inflammatoriskt tillstånd, som kännetecknas av allvarlig organskada med akut lungskada (acute respiratory distress syndrome, ARDS) som en gemensam nämnare. Kardiovaskulära sjukdomar, högt blodtryck och diabetes, som delar av Metaboliskt syndrom (MS), verkar spela en viktig roll för att utveckla en allvarligare form av sjukdomen. Förutom den kliniska kopplingen att MS är en riskfaktor för COVID-19 saknas mekanistisk information om sambandet mellan MS och COVID-19. Det finns emellertid en välkänd koppling mellan höga nivåer av lipopolysackarid (LPS) och MS. Vi har gjort den oväntade men signifikanta upptäckten att det extracellulära proteinet i SARS Cov2, Spike-proteinet (S) samverkar med och kraftigt boostar den inflammatoriska responsen för LPS. I det här projektet strävar vi efter att analysera interaktionen mellan S och LPS och effekterna på inflammation. För detta kommer vi att använda in silico modeller, biofysikaliska och biokemiska metoder i kombination med studier i cellsystem, humant blod och djurmodeller. Resultaten, som kommer att kommuniceras omedelbart efter slutförandet av det föreslagna projektet, kommer att ge en möjlig molekylär förklaring till sambandet mellan COVID-19 och MS och kan leda till nya terapeutiska mål och strategier för att förbättra hyperinflammationen observerad hos COVID -19 patienter.
Claes Ohlsson	Göteborgs universitet	En ny mekanism för reglering av kroppsvikt	Medicin	2020	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Fetma är ett växande folkhälsoproblem över hela världen med mer än en miljard överviktiga och 300 miljoner feta enligt WHO. Fetma bidrar till allvarliga sjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. Flera rapporter har visat att personer som tillbringar en stor del av dagen sittande har ökad risk för fetma och diabetes. Våra resultat tyder på att ökad belastning på ben, vilket sker när man står upp, kan leda till att en " kroppsegen våg" i de viktbärande långa rörbenen aktiveras mer, och att det i sin tur leder till mer aktivitet i ett fetmahämmande system och därav minskad vikt. Det finns sedan tidigare ett välkänt system som strävar till att hålla fettmassan konstant. Det fetmahämmande hormonet leptin frisätts till blodet från fettvävnad i relation till fettmassans storlek. Leptin utövar en negativ återkoppling i hjärnan vilket leder till minskad aptit och fetma. Tyvärr är de flesta feta av okänd orsak okänsliga för leptinets fetmahämmande effekt. Vi har nu i den Amerikanska vetenskapsakademins ansedda tidskrift PNAS visat att insättandet av tyngder i bukhålan eller under huden hos feta möss leder till att deras födointag, kroppsvikt och fettmassa minskar oberoende av leptin. Denna effekt verkar involvera en specifik celltyp i de långa rörbenen. Vi vill nu studera den exakta mekanismen för hur "kroppsvågen" i benen påverkar fettmassan och aptiten, troligen via en effekt på hjärnan. Vi vill också utreda betydelsen av detta helt nya system för fetmareglering hos människa.
Nilsson, Per	Karolinska Institutet	Autofagi som potentiell behandling för Alzheimers tau patologi	Medicin	2019	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Alzheimers sjukdom drabbar 100 000 människor i Sverige. Ingen medicin finns och behovet är stort. Sjukdomen beror på att proteinet tau ansamlas i neuroner i hjärnan som gör att cellerna dör. Dessutom är cellens städmaskineri – autofagin – störd. Vår hypotes är att det är just autofagin som är bristfällig som gör att tau ansamlas. Detta projekt handlar om att ta reda på om detta stämmer genom att ta bort autofagifunktionen i möss med tau-patologi och se om patologin förvärras. Som terapi kommer vi att försöka se om en ökning av autofagin i hjärncellerna har en positiv inverkan och gör så att tau-patologin förbättras. Detta har aldrig undersökts in vivo tidigare och vi hoppas kunna bidra till förståelsen av Alzheimers.
Eriksson, Maria	Karolinska Institutet	Basredigering som behandling för Hutchinson-Gilford progeriasyndromet	Medicin	2019	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Hutchinson-Gilford Progeria Syndrome (progeria) är en mycket sällsynt genetisk sjukdom, som nästan uteslutande (>95% av fallen) orsakas av en specifik mutation i lamin A genen, LMNA c.1824C> T. Denna mutation leder till uttryck av ett felaktigt lamin A protein i cellen som fått namnet progerin. Barn med progeria visar symtom på tidigt åldrande och dör i tonåren på grund av hjärt-kärlsjukdom. Progerin finns även uttryckt i vävnander hos människor som inte har progeria och nivån har visats öka med ökad ålder. De underliggande mekanismerna för hur progerin leder till sjukdoms-symptomen är fortfarande oklara. Trots detta har mer än ett dussin olika behandlingsstrategier tagits fram med flera som resulterat i kliniska prövningar i patienter. Men behandlingarna har varit en besvikelse med begränsad framgång i patienterna. Här föreslår vi sk. adenine bas editing som en möjlig terapeutisk strategi för progeria. Bas editering har potential att korrigera ärftliga sjukdomar genom att eliminera den sjukdomsframkallande mutationen och möjligheten till ett permanent botemedel. Teknologin är baserad på en modifiering av CRISPR/Cas9-systemet och möjliggör direkt omvandling av en DNA-bas utan införande av dubbelsträngade DNA brott med låg ospecifik editering. Våra preliminära studier från behandling av celler från progeria patienter och en vävnadsspecifik musmodell har visat positiva resultat. I den planerade studien hoppas vi kunna säkerställa och ytterligare belägga dessa resultat.
Sehlin, Dag	Uppsala universitet	Bispecifika antikroppar för behandling av neurodegenerativa sjukdomar	Medicin	2019	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers och Parkinsons saknar idag effektiv behandling. Den mest lovande strategin är immunterapi, där antikroppar ges för att oskadliggöra proteinerna amyloid-β (Aβ) som klumar ihop sig och bildar plack vid Alzheimers sjukdom och alfa-synuklein (α-syn) som bildar sk Lewykroppar vid Parkinsons sjukdom. Vår tidigare utvecklade antikropp mAb158 är selektiv för protofibriller, ett giftigt förstadium till Aβ-placken, och dess humaniserade form (BAN2401) har visat positiva resultat i en stor klinisk studie med 856 Alzheimerpatienter. Vi har utvecklat liknande antikroppar för α-syn. Antikroppar är dock stora molekyler som har svårt att ta sig in i hjärnan, varför höga doser måste ges för att nå effekt. För att öka hjärnupptaget och därmed behandlingseffekten har mAb158 länkats till 8D3, en antikropp som binder till transferrinreceptorn, normalt involverad i transport av järn. 8D3 för då, likt en Trojansk häst, med sig mAb158 in i hjärnan, där den kan oskadliggöra de giftiga protofibrillerna. Vi har med avbildingstekniker visat att denna strategi leder till kraftigt förbättrat antikroppsupptag i hjärnan hos möss. Med detta projekt vill vi göra terapistudier med modifierade antikroppar mot både Aβ och α-syn i transgena möss, där vi jämför dess effekt med omodifierad antikropp samt studerar behandlingsmekanismer. Vi tror att denna nya behandlingsstrategi är en förutsättning för att åstadkomma en effektiv immunterapi vid hjärnans sjukdomar.
Borén, Jan	Göteborgs universitet	Småmolekylär inhibitor för att förhindra leverförfettning – vår snabbast växande folksjukdom	Medicin	2019	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Idag är mer än hälften av Sveriges befolkning drabbade av övervikt eller fetma. Tidigare trodde man att det var ökad fettväv som var farligt. Nu vet vi att det är viktigare var fettet lagras. När fettväven inte kan lagra mer fett lagras den i andra vävnader som lever, hjärta och muskler. Leverförfettning som även kallas nonalcoholic fatty liver disease (NAFLD) och ökat snabbt. Idag har 20–25 procent av befolkningen sjukdomen och bland patienter med fetma och typ 2-diabetes är siffran 70–90 procent. Patienter med NAFLD lever i snitt 5 år kortare. Främst drabbas de av hjärt- och kärlsjukdomar, men även leverrelaterad dödlighet ökar. Det beror på att cirka 20 procent av patienterna utvecklar leverinflammation och leverfibros. Detta tillstånd kallas nonalcoholic steatohepatitis (NASH). Patienter med NASH löper kraftigt ökad risk att utveckla skrumplever och levercancer. Fortfarande saknas godkända läkemedel mot NAFLD/NASH. Vårt projekt bygger på ett nytt koncept, där genom systembiologiska analyser identifierar målmolekyler, varefter vi utvecklar små molekyler som kan hämma eller aktivera dessa målmolekyler. I cellodlings- och djurförsök testar vi om de kan minska fettansamling och fibrotisering i leverceller. Genom en iterativ process förbättrar vi våra lågmolekylära läkemedelskandidater. Forskningsteamet kombinerar komplementär kompetens och vi har redan genererat resultat som visar att forskningsstrategin är framgångsrik.
Bejerot, Susanne	Universitetssjukhuset Örebro	Rituximab: Immunoterapi för behandlingsresistent svår psykisk sjukdom. Pilot och multicenterstudie	Medicin	2019	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Schizofreni och tvångssyndrom (OCD) drabbar ~3% av befolkningen. Sjukdomarna debuterar ofta i ungdomen. Ungefär 1/3 av patienterna är behandlingsresistenta, dvs. ingen känd behandling har effekt. Dessa personer har en extremt låg funktion, livskvalité och ett förkortat liv. Även närstående drabbas hårt. Patienterna har dessutom högre förekomst av kroppsliga sjukdomar, särskilt autoimmuna sådana. Traditionellt förknippas immunologiska sjukdomar med kroppslig sjukdom, men på senare tid har forskning visat att även psykisk sjukdom kan förklaras av inflammation i hjärnan. Rituximab är ett välbeprövat antiinflammatoriskt läkemedel som används vid flera autoimmuna sjukdomar. Det består av antikroppar som blockerar funktionen hos en celltyp (B-celler) som ingår i kroppens immunförsvar. Det hämmar immunsystemet. Vi ska undersöka om svårt sjuka och behandlingsresistenta vuxna med schizofreni eller OCD förbättras av rituximab. Behandlingen kommer ske vid ett tillfälle, därefter kommer deltagarna följas regelbundet under ett års tid för att utvärdera effekten. Utvärderingarna kommer göras med hjälp av etablerade utvärderingsinstrument. Vi kommer också undersöka inflammationstecken i blod, ryggmärgsvätska, avföring och hjärna (med hjälp av hjärnavbildning) före och efter behandlingen för att söka efter biologiska markörer som kan ge oss vägledning om orsakssamband. Om behandling med rituximab är effektiv kan den på sikt revolutionera förståelsen och behandlingen av dessa patientgrupper.
Nilsson, Peter	Linköpings universitet	Nya potentiella läkemedel mot Alzheimers sjukdom	Medicin	2019	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, innefattar några av våra största folksjukdomar och drabbar miljontals människor i världen. Trots betydande ansträngningar saknas det fortfarande effektiva läkemedel för att hindra eller bota dessa sjukdomar. Syftet med vårt projektförslag är att undersöka om en viss typ av molekyler kan användas för att stoppa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Steg 1 när man utvecklar ett läkemedel är att man väljer en måltavla som läkemedlet ska vara riktat mot. De måltavlor som vi valt är två proteiner, A-beta och tau, som förekommer i olika former av avlagringar (aggregat) i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Flertalet studier har visat att dessa aggregat sprids mellan nervcellerna och att aggregaten påverkar cellernas funktion, vilket leder till att nervcellerna dör. I projektet kommer vi att tillverka molekyler som selektivt hittar A-beta eller tau aggregat och molekylerna kommer sedan att testas i olika bananflugemodeller för att se hur de påverkar spridningen och den orsakade celldöden av A-beta och tau aggregat. Det övergripande målet med projektet är att visa att man skräddarsy molekyler som selektivt kan påverka de negativa effekterna av A-beta och tau aggregat. I långa loppet kan framstegen från projektet medföra en ny generation av läkemedel som skulle kunna användas för att hindra det bakomliggande sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom och andra liknande neurodegenerativa sjukdomar.
Sotiriou, Georgios	Karolinska Institutet	Fotoaktiverade antimikrobiella nanokoatningar på medicinsk utrustning	Medicin	2018	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor
Ohlsson, Claes	Göteborgs universitet	En ny mekanism för reglering av kroppsvikt	Medicin	2018	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Fetma är ett växande folkhälsoproblem över hela världen med mer än en miljard överviktiga och 300 miljoner feta enligt WHO. Fetma bidrar till allvarliga sjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. Flera rapporter har visat att personer som tillbringar en stor del av dagen sittande har ökad risk för fetma och diabetes. Våra resultat tyder på att ökad belastning på ben, vilket sker när man står upp, kan leda till att en ”kroppsegen våg” i de viktbärande långa rörbenen aktiveras mer, och att det i sin tur leder till mer aktivitet i ett fetmahämmande system och därav minskad vikt. Det finns sedan tidigare ett välkänt system som strävar till att hålla fettmassan konstant. Det fetmahämmande hormonet leptin frisätts till blodet från fettvävnad i relation till fettmassans storlek. Leptin utövar en negativ återkoppling i hjärnan vilket leder till minskad aptit och fetma. Tyvärr är de flesta feta av okänd orsak okänsliga för leptinets fetmahämmande effekt. Vi har nu i den Amerikanska vetenskapsakademins ansedda tidskrift PNAS visat att insättandet av tyngder i bukhålan eller under huden hos feta möss leder till att deras födointag, kroppsvikt och fettmassa minskar oberoende av leptin. Denna effekt verkar involvera en specifik celltyp i de långa rörbenen. Vi vill nu studera den exakta mekanismen för hur ”kroppsvågen” i benen påverkar fettmassan och aptiten, troligen via en effekt på hjärnan. Vi vill också utreda betydelsen av detta helt nya system för fetmareglering hos människa.
		Cerebrospinalvätskans flöde och dess roll i Alzheimers sjukdom	Medicin	2018	Beviljat belopp: kronor Neurodegenerativa sjukdomar kännetecknas av ackumulering av toxiska molekyler, ofta i form av proteinhaltigt avfall. Cerebrospinalvätskan (CSF), som huvudsakligen framställs på natten, har stor kapacitet att göra sig av dessa giftiga avfallsprodukter från hjärnan. Emellertid är många aspekter av den dagligen CSF-variationen i sjukdomar, dietmodulatorer av CSF och CSF-dynamikens betydande för sjukdomsprogression dåligt karakteriserade. I detta projekt kommer vi att undersöka CSF-produktionsvolymen och flödeshastigheten i samband med Alzheimers sjukdom (AD). Vi kommer att rekrytera deltagare från flera, inklusive: AD patienter, patienten med milda kognitiva problemen (MCI), äldre kontroller, och unga kontroller. Alla deltagare kommer att genomgå en icke-invasiv faskontrast-MR i ett toppmodernt 7T MR-system för att mäta CSF-produktionsvolym och flödeshastighet. Vidare önskar vi, med hjälp av olika modaliteter av MR-skanningar, att utvärdera hur dessa parametrar påverkas av konsumtionen av vanligt använda dietprodukter i form av alkohol och koffein, vilka har visat sig åstadkomma CSF-rörelse i hjärnan. Slutligen vill vi bestämma om det finns en korrelation mellan CSF-produktion och kognitiva förmågor, och vi kommer särskilt att undersöka om en låg CSF-produktion är förutsägbar för en sämre prognos.
Kiessling, Rolf	Karolinska Institutet	Cellterapi av malignt melanom med tumörinfiltrerande lymfocyter och Dendritcells vaccin	Medicin	2018	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Målet med projektet är att utarbeta en ny immunterapimetod för behandling av malignt melanom, en elakartad hudcancer. Immunterapi går ut på att aktivera kroppens immunförsvar att eliminera cancerceller och har gjort stora framsteg och behandling med immunaktiverande antikroppar förlänger överlevnaden hos patienter med spridd melanomsjukdom. En majoritet (70–80%) av patienterna svarar dock ej på denna behandling. Cellterapi med vita blodkroppar som framställts från patientens cancertumör, s.k. tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL), och sedan mångfaldigats till stort antal och återgivits till patienten har mycket god effekt på sjukdomen. Även tumörvaccination med en speciell typ av immunaktiverande celler som utvinns från patientens blod, s.k. Dendritiska Celler (DC), har visats ha god effekt på vissa typer av cancer. Design och metoder: En klinisk studie, godkänd av Läkemedelsverket och Etiknämnd, pågår med tillförsel av TIL celler kombinerat med Dendritcells (DC) vaccin till patienter med spridd melanomsjukdom. Tre av de fyra mycket svårt sjuka patienterna i studien som vi behandlat med kombinationen TIL och DC har svarat mycket bra med komplett eller nästan komplett tillbakagång av cancersjukdomen, trots att de ej längre svarar på annan typ av cancerbehandling. Vi vil nu kunna behandla ytterligare 10 patienter med denna metod, samt för att kunna förbättra våra metoder för produktion av TIL och DC av hög aktivitet och att mäta effekten immunologiskt.
Hansson, Göran K.	Kungl. Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2019	Medicin	2018	Beviljat belopp: 10 168 000 kronor Torsten Söderbergs Stiftelse finansierar i dagsläget sju akademiprofessurer i medicin på nivån 2 miljoner kr per år under fem år. Behovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren ska främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas.
Erlandsson, Anna	Uppsala universitet	Astrocyters roll för spridning av amyloid-beta patologi	Medicin	2018	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Det övergripande målet med projektet är att är att undersöka hur hjärnans stödjeceller, astrocyterna, bidrar till Alzheimers sjukdom och hur vi kan påverka dem med olika behandlingar. Intressanta resultat från vår tidigare forskning visar att astrocyter påverkar processer som kan leda till spridning av sjukdomen i hjärnan. Genom denna nya infallsvinkel hoppas vi kunna identifiera framtida behandlingsstrategier för Alzheimers sjukdom. Mer specifikt kommer vi att: Undersöka på vilket sätt astrocyterna bidrar till spridning av patologin vid Alzheimers sjukdom. Identifiera strategier för att öka astrocyternas nedbrytning av amyloid-beta och därmed begränsa spridningen av sjukdomen. Studera hur astrocyterna är inblandade i den omfattande nervcellsdöden i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. För att studera astrocyters roll för spridning av patologin vid av Alzheimers sjukdom kommer vi i första hand att använda cellkulturer från mus och människa, men vi kommer även att utföra kompletterande djurstudier och analysera patientvävnad. I dagsläget finns ingen läkemedelsbehandling tillgänglig för att hindra nervcellsdöden vid Alzheimers sjukdom eller begränsa spridningen av sjukdomen i hjärnan. Våra resultat kommer att bidra med viktig kunskap om astrocyters roll vid Alzheimers sjukdom och på så sätt främja utvecklingen av nya behandlingsmetoder.
Brodin, Petter	Karolinska Institutet	Inflammatoriska komplikationer hos prematurfödda barn	Medicin	2018	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Nyfödda barn har omogna immunsystem och en förhöjd risk för infektioner, särskilt barn födda prematurt. Väldigt prematurfödda barn hotas även av andra komplikationer såsom nekrotiserande kolit (NEC), retinopati (ROP) och kronisk lungsjukdom (BPD), och alla dessa fruktade komplikationer är inflammatoriska tillstånd som involverar barnens immunsystem. Idag förstår vi inte helt vilka faktorer som ger upphov till dessa inflammatoriska tillstånd och vi kan inte heller förutsäga med säkerhet vilka prematurfödda barn som kommer att drabbas. I detta projekt genomför vi den mest detaljerade kartläggningen som hittills gjorts av nyfödda barns immunsystem i syfte att bättre förstå vilka immunologiska processer som är kopplade till inflammation (NEC, ROP och BPD) samt svåra infektioner hos prematurfödda barn. Vår målsättning är både att förstå dessa processer bättre, men även att identifiera markörer som kan hjälpa oss förutsäga risken att drabbas hos ett givet prematurfött barn. På detta sätt hoppas vi kunna optimera omhändertagandet av prematurfödda barn i framtiden med reducerad risk för komplikationer och ökad överlevnad i denna utsatta patientgrupp.
Blom, Anna	Lunds universitet	Nya behandlingar av infektioner baserade på patogena bakteriers strategier att undkomma komplementsystemet	Medicin	2018	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Vår studie fokuserar på kliniskt betydelsefulla bakteriella patogener, för vilka den ständigt ökande antibiotikaresistensen kräver nya behandlingsalternativ. Varje framgångsrik patogen bakterie måste försvara sig mot komplementsystemet, en central del av det medfödda immunsystemet. Vi har tidigare visat att många bakterier således täcker sin yta med humana komplementhämmare som försvar och vi vill nu undersöka om denna egenskap kan användas för utveckling av ny behandling med rekombinanta fusionsproteiner. Dessa fusionsproteiner ska förhindra interaktioner med komplementhämmare samtidigt som de initierar komplementattack på bakterieytan. En fördel med terapeutisk användning av dessa molekyler är den låga risken för resistensutveckling, eftersom förmågan att binda komplementhämmare som våra fusionsproteiner utnyttjar ger en överlevnadsfördel. Vi kommer att undersöka om våra fusionsproteiner är verksamma mot infektioner med Neisseria gonorrhoeae (en vanlig könssjukdom) samt gram-negativa bakterier som infekterar brännskadesår. Kliniska isolat kommer att användas för att uppskatta hur stor andel av nämnda infektioner som framgångsrikt kunde behandlas med våra fusionsproteiner.
Zierath, Juleen	Karolinska Institutet	Identifikation av metabolt viktiga faktorer utsöndrade av muskler vid träning	Medicin	2017	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Typ 2-diabetes uppstår genom att kroppens vävnader får en stark resistens mot hormonet insulin samt även en nedsatt produktion av insulin i bukspottkörteln. Träning påverkar musklerna som får en ökad insulinkänslighet och även motverkar insjuknande i typ 2-diabetes. Träning har dock effekter på nästan alla organ i kroppen genom behoven att anpassa dem till de ökade mekaniska, metabola och temperaturreglerande behov som det ökade kroppsarbetet medför. Det är känt att skelettmusklerna utsöndrar specifika proteiner, s.k. myokiner, för att kommunicera detta till övriga organ inklusive fettväven. Detta projekt fokuserar på att systematiskt identifiera faktorer som utsöndras av musklerna vid träning och som är viktiga för en ökad förbränning och metabolism i kroppen. Dessa faktorer kan vara proteiner men även andra ämnen såsom olika metaboliter. Genom att kombinera cellulära modeller för träning med organ modeller (intakta muskler) samt med serum från människor (både friska och typ 2-diabetes patienter) som har genomgått korta träningspass kommer vi kunna identifiera faktorer som har betydelse i människa och för typ 2-diabetes. I förlängningen kan dessa faktorer ligga till grund för nya biomarkörer för hur man svarar på träning samt till nya behandlingar av typ 2-diabetes.
Wahlgren, Mats	Karolinska Institutet	Okända epitoper och orsak till sjukdom	Medicin	2017	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Här föreslår vi att tillskapa en intelligent uppsättning slumpmässigt utvalda ”sjukdomsstrukturer” (peptider) för att identifiera huvudsakligen tertiära och kvartenära epitoper som ses av det mänskliga immunsystemet. Immunoglobuliners bindning till peptider beror av dess form och laddningr, inte aminosyra sekvensen vilket sannolikt tillåter oss att också upptäcka okända antigena kolhydrater och lipider. Vi har nyligen studerat slumpmässiga genererade peptider in silico för teoretisk antigenicitet baserat på tidigare identifierade B-cellsepitoper. Detta genom att genom att tillskapa en ny matematisk formel som tillämpar ”Markov-” och ”Yen's K-shortest path” algoritmer Vi kan därmed undersöka och rangordna ett ”oändligt” antal peptider för teoretiskt reaktivitet men har börjat med en delmängd (10-6). I första omgång har vi studerat 172 943 syntetiska peptider av praktiska skäl eftersom de får plats på ett array-glast. I preliminära experiment har vi screenat mänskliga sera från patienter med ”diskreta och definierade' neurologiska störningar, såsom obsessiv kompulsiv sjukdom eller amyotrofisk lateralskleros och identifierade nya och unikt reaktiva sekvenser. Vi föreslår nu att utveckla diagnostiska analyser för att studera dessa och andra sjukdomar där orsakerna är okända tillsammans med experter inom området. I senare steg bör detta leda till en ökande förståelse rörande sjukdomarnas uppkomst och förhindrande.
Pekny, Milos	Göteborgs universitet	Astrocyter – ny måltavla för CNS regeneration vid stroke och ALS	Medicin	2017	Beviljat belopp: 2 300 000 kronor Under människans åldrande och vid sjukdomar och skador som drabbar hjärnan och ryggmärgen, såsom stroke och ALS (amyotrofisk lateral skleros), dör celler i hjärna och ryggmärg, vilket leder till funktionsnedsättning. Vi har funnit att astrocyter är nyckeln för att sakta ned eller till och med vända denna process. När nervceller skadas till följd av sjukdom aktiveras astrocyterna och inriktar sig på att minimera och avgränsa skadan, särskilt i det akuta skedet efter en hjärnskada. Men kraftigt aktiverade astrocyter som bildar ett ärr av celler, kan i ett längre perspektiv hindra funktionsåterkomst genom att bland annat hämma nybildning av kopplingar mellan nervcellerna. I transgena möss har vi nu lyckats undvika skadlig ärrbildning och därmed har nya kopplingar bildats mellan de kvarvarande cellerna. Målet med detta projekt är att farmakologiskt styra astrocyternas aktivering och därmed förbättra återhämtning efter stroke. Vi har i preliminära studier på det sättet kunnat sakta ned sjukdomsförloppet hos möss med ALS. Ökad kunskap om astrocyternas aktivering samt farmakologiskt styrning av deras funktion medför stora möjligheter att utveckla nya behandlingar för stroke och för neurodegenerativa sjukdomar.
Mahlapuu, Margit	Göteborgs universitet	Molekylära mekanismer och nya behandlingsstrategier av typ 2-diabetes	Medicin	2017	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Prevalensen för typ 2-diabetes (T2D) ökar dramatiskt och T2D har blivit ett av de stora globala hoten mot hälsa. Intensiv forskning under det senaste decenniet har visat att ektopisk lipidinlagring utanför fettvävnaden, framför allt i lever och skelettmuskel, aktivt bidrar till utvecklingen av insulinresistens vilket vidare leder till T2D. Att förstå de molekylära mekanismer som styr inlagringen av ektopiskt fett är därför av högsta vikt för att hitta nya metoder som effektivt förhindrar förekomsten, samt förbättrar behandlingen, av T2D. Vår senaste forskning i omfattande patientmaterial, humana celler samt unika djurmodeller har visat att kinaset STK25 är en ny nyckelregulator av lipidmetabolism. Våra studier visar att STK25 binder till lipiddroppar inne i levercellen och kontrollerar lipidackumulering och inflammation i levern, samt reglerar kroppens insulinkänslighet. Vidare har vi identifierat selektiva och potenta farmakologiska hämmare av STK25, vilka potentiellt kan leda till en ny unik behandling av T2D. Syftet med projektet är att kartlägga de molekylära mekanismer som reglerar lipidinlagringen samt utvecklingen av insulinresistens i lever, med fokus på STK25. Studien bidrar till förståelse för de komplexa och integrerade signalvägar som reglerar insulinkänsligheten och de förändringar som leder till T2D. Projektet kan även ligga till grund för utvecklingen av nya behandlingar mot T2D och relaterade metabola sjukdomar, baserad på farmakologiska hämmare av STK25.
Ingelsson, Martin	Uppsala universitet	Utveckling av antikroppsbaserad immunterapi mot Parkinsons sjukdom	Medicin	2017	Beviljat belopp: 1 487 000 kronor Vid Parkinsons sjukdom ansamlas alfa-synuklein i hjärnans nervceller och mellanstora former av detta protein, s.k. oligomerer, är särskilt skadliga. Vi har framställt antikroppar mot oligomerer och på en musmodell kunnat visa att dessa, efter injektion i bukhålan, kan transporteras till hjärnan och reducera mängden skadligt alfa-synuklein samt även minska risken för svåra sena motoriska störningar. I en studie har vi visat att mössen uppvisar subtila gång- och beteendestörningar redan från två–fyra månader. I en pågående studie undersöker vi därför om även dessa tidiga symptom kan förebyggas med antikroppar. Behandlingen avslutas i januari 2018 och därefter följer en rad olika analyser av hjärnvävnaden. Utöver denna studie kartlägger vi ytterligare en musmodell och undersöker om vi, via ett ofarligt virus som låter antikroppar bildas direkt i nervcellerna, kan få ännu bättre effekter. Preliminära data tyder på att behandlade möss får höga nivåer av antikroppar i nervcellerna och vi planerar nu en större studie för att se om denna strategi även kan minska patologi och symptom hos mössen. Detta forskningsprogram representerar viktiga steg i utvecklingen av nya behandlingsstrategier vid Parkinsons sjukdom. Vi bedömer att perspektiven är realistiska. Immunterapi mot Alzheimers sjukdom prövas kliniskt, bl.a. med en antikropp som framtagits av forskargruppen. Projektet leds av professor Martin Ingelsson och utförs vid Uppsala universitet under 2017–2019.
Hökfelt, Tomas	Karolinska Institutet	Hjärnans galanin- och substans P-system är förändrade vid depression: Öppning för ny behandling	Medicin	2017	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Depression är en livshotande (självmord), vanlig och dyrbar sjukdom (drabbar 300 miljoner människor i världen, kostar ofattbara €380 miljarder i EU). Gängse behandling med mediciner, typ Prozac, hjälper tyvärr inte i många fall. Vi vill ta fram nya mediciner baserade på neuropeptid-antagonister genom studier av postmortala hjärnor från människor som drabbats av depression. Det finns >100 neuropeptider med ännu fler receptorer (samma typ som för många av dagens läkemedel). Fokus är på neuropeptiderna galanin och substans P, som båda spelar en roll i depressionslikt beteende hos försöksdjur. Vår fråga är: gäller detta även för människan? Mediciner för människor bör ju tas fram genom studier över människan. Vi har visat förändringar i "galaningenerna" hos patienter med depression, och även sett skillnader i galaninsystemet i hjärnor från avlidna med depression (självmord). Vi vill nu se om liknande förändringar föreligger i substans P-systemet och även hos andra peptider (84 skall skannas). Preliminära fynd visar substans P-förändringar, i områden som styr känslor. Vi vill även med mikroskopisk teknik studera i vilka hjärnceller dessa förändringer sker, samt söka efter neuropeptidrelaterade biomarkörer för depression i blodet. Våra resultat tyder på att galaninantagonister är potentiella antidepressiva och att substans P-antagonister bör undersökas vidare. Till slut, vi hoppas kunna diagnostisera vissa typer av depression med hjälp av peptidmarkörer i blodprov.
Hansson, Göran K.	Kungl. Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2018	Medicin	2017	Beviljat belopp: 10 100 000 kronor Torsten Söderbergs Stiftelse finansierar i dagsläget sex akademiprofessurer i medicin (varav den senaste är under tillsättning) på nivån 2 miljoner kr per år under fem år. Behovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Akademien ansöker därför om ytterligare ett bidrag på 10 miljoner kr så att en femårig akademiprofessur i medicin kan tillsättas under 2018.
Collin, Mattias	Lunds universitet	Streptokockers modifiering av antikroppsglykosylering vid allvarliga infektioner	Medicin	2017	Beviljat belopp: 700 000 kronor Det flesta proteiner i vårt immunförsvar är glykoproteiner där kolhydrater (glykaner) påverkar funktionen. Antikroppar är centrala i vårt förvärvade immunförsvar och glykaner är mycket viktiga för att att dessa ska interagera korrekt med vita blodkroppar. Inte helt förvånande har bakterier utvecklat enzymer (glykosidaser) som förstör eller förändrar dessa glykaner. Vi har upptäckt det första enzymet, EndoS från grupp A streptokocker (GAS), som väldigt specifikt tar bort glykanerna på IgG-antikroppar. GAS infekterar bara människor och orsakar milda infektioner som halsfluss och svinkoppor, men också allvarliga livshotande infektioner. I nuläget är det inte känt vad bakteriella endoglykosidaser betyder för infektionsprocessen. Vi vill därför i detta projekt försöka besvara den frågan. Vi har tillgång till en mycket känslig och exakt masspektrometrisk metod där vi kan studera glykosyleringen av antikroppar direkt i prover från blod, svalget och infekterad vävnad. Preliminära försök visar att antikroppar förlorar sin glykan både lokalt vid halsfluss och i blodet vid allvarlig spridd infektion (sepsis). Vi kommer också att undersöka antikroppsglykosyleringen i möss som infekterats med ursprungsbakterien och sådana som saknar EndoS eller liknande enzymer. Resultaten från våra studier är viktiga för att förstå grundläggande mekanismer för hur bakterier undkommer vårt immunförsvar, men öppnar också för nya sätt att diagnosticera och behandla allvarlig infektionssjukdom.
Erhardt, Sophie	Karolinska institutet	Novel Immune activation-based Drug Discovery Strategies for psychiatric disorders	Medicin	2016	Beviljat belopp: 3 000 000 kronor Vårt projekt syftar till att identifiera biomarkörer för psykiatriska symtom så som psykos och självmordstankar. Målet är att förfina klinisk diagnostik och att främja personlig vård. Forskningen är hypotesdriven och fokuserar på ett låg-gradigt, inflammatoriskt tillstånd, och omfattar biokemiska analyser på material från ett stort antal kohorter med olika psykiatriska sjukdomar. Baserat på genetiska och biokemiska variationer utvecklar och validerar vi djurmodeller för detaljerad undersökning av hjärnans immunaktivering, neurotransmission och beteende. Projektet kommer att kombinera omfattande genetisk och fenotypisk information från patienter med djurstudier och cellulära försök på ett translationell sätt. Ett kortsiktigt mål är att hitta biomarkörer för att anpassa läkemedelsbehandling samt identifiera patienter med risk för självmord. Ett långsiktigt strategiskt mål är att ge svenska läkemedelsindustrin information om nya måltavlor som direkt relaterar till de mekanismer som orsakar sjukdomen samt förbättra produktivitet och livskvalitet för individer med denna livslånga folksjukdom. Baserat på vårt fynd att patienter med psykotiska symtom har förhöjda nivåerna av kynurensyra, har flera läkemedelsbolag tagit fram läkemedelskandidater som minskar syntesen av kynurensyra. Vi har nu tydliga data som visar att det är viktigt att blockera ett annat enzym och söker nu även medel för att initiera ett drug discovery project.
Eriksson, Ulf	Karolinska institutet	Role of VEGF-B mediated lipotoxicity in diabetic complications	Medicin	2016	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Typ 2-diabetes är en stor medicinskt utmaning med flera hundra miljoner patienter runt om i världen. Sjukdomen ökar också snabbt och före år 2030 kommer antalet patienter i hela världen att överstiga 500 miljoner. Typ 2-diabetes och diabetes-relaterade komplikationer är således ett dominerande hälsoproblem med stark socioekonomisk påverkan. Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd trots att stora resurser satsats på forskning under lång tid. Uppkomsten av typ 2-diabetes är starkt kopplad till komplikationer i blodkärlen, vilket resulterar i minskad livskvalitet och för tidig död för många diabetes patienter. Vi har identifierat ett nytt och unikt sätt att reducera insulinresistens, den initiala sjukliga händelse som leder till typ 2-diabetes och det metabola syndromet, genom att påverka transporten av blodfetter genom blodkärlsväggen och därmed olika vävnaders förmåga att ansamla fett. Detta uppnås genom att reglera signalering via en vaskulär tillväxtfaktor som heter VEGF-B. Det övergripande syftet med forskningsprogrammet är att undersöka den roll som VEGF-B signalering spelar i blodkärlen vid utvecklingen av typ 2-diabetes, och vid de diabeteskomplikationer som ses i stora och små blodkärl. Vi kommer att fokusera på molekylära, cellulära och, organspecifika händelser som styrs av VEGF-B signalering, och de konsekvenser som kommer av sjuklig fettinlagring och dess roll vid sjukdomsutveckling.
Brorsson, Ann-Christin	Linköpings universitet	Lysozym: En ny behandlingsstrategi för Alzheimers sjukdom	Medicin	2016	Beviljat belopp: 616 000 kronor Mitt forskarteam har nyligen upptäckt att proteinet lysozym kan ha en nervskyddande effekt hos Alzheimers sjukdom (AD). AD karaktäriseras av formation av proteinaggregat (plack) i hjärnan som till största delen utgörs av peptiden Abeta. I våra studier identifierade vi förhöjda nivåer av lysozym i ryggmärgsvätska från Alzheimerpatienter och att proteinet finns lokaliserat i plack hos Alzheimerhjärnor. Vi såg även att lysozym kan förhindra aggregering och bildning av toxiska Abeta former. Lysozym visade sig även ha en nervskyddande effekt samt förmågan att motverka sjukdomsförloppet hos transgena Drosophila flugor som kan utveckla AD. I detta projekt kommer vi kartlägga de mekanismer genom vilka lysozym kan skydda nervceller från giftiga Abeta-peptider och blockera bildandet av giftiga Abeta-former. Denna kunskap kommer att vara avgörande för att förstå betydelsen av lysozym i AD och fastställa potentialen för lysozym att utgöra ett terapeutiskt mål för sjukdomen.
Landegren, Ulf	Uppsala universitet	Utveckling av parvis bindande läkemedel	Medicin	2016	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Läkemedelsutveckling är dyrt och svårt. Det behövs nya angreppssätt för att effektivare ta fram högspecifika läkemedel mot en lång rad proteiner. Inom ramen för vårt framgångsrika arbete att utveckla proximitetsligering för proteindiagnostik noterar vi att detektion av proteiner kräver utnyttjande av par av antikroppar för att uppnå önskad specificitet. Vi vill nu utnyttja våra kunskaper om just proximitetsligering, samt vår erfarenhet av att använda DNA-kopplade läkemedel för detektionsändamål, för att utveckla en ny teknik att välja ut par av läkemedelssubstanser som tillsammans binder till målmolekyler. Syftet är att på detta sätt kraftigt förbättra behandlingseffekter och att minimera biverkningar. Vårt arbete, som bedrivs i samarbete med SciLifeLab och dess läkemedelsutvecklingsdel, kommer att utnyttja kommersiella bibliotek av läkemedelssubstanser, kopplade till unika DNA strängar. Vi kommer att använda proximitetsligering för att hitta par av substanser som tillsammans binder läkemedelsmålmolekyler. Den förväntade ökade bindingsstyrkan tillåter utnyttjande av lägre mängder av läkemedel, och risken för påverkan av ovidkommande proteiner minskar. Vi kommer också att anpassa sådana koincident bindande substanser för utnyttjande som läkemedel, och vi kommer att jämföra deras farmakologiska effekter med mer konventionella läkemedel i modellförsök.
Pekna, Marcela	Göteborgs universitet	Ny behandlingsstrategi för förlossningsasfyxi och stroke	Medicin	2016	Beviljat belopp: 3 000 000 kronor Hjärnischemi, det vill säga syrebrist till följd av bristande blodcirkulation efter stroke eller i samband med förlossning (asfyxi), orsakar stort lidande hos patienter och deras anhöriga samt stora kostnader för samhället. Hjärnceller i den ischemiska vävnaden dör och deras funktioner faller bort. Beroende på vilket område i hjärnan som drabbas kan detta leda till svårighet att styra viljemässiga rörelser, känselbortfall, språk- och sväljningssvårigheter, epilepsi med mera. Förlossningsasfyxi med akut hjärnpåverkan är en viktig orsak till cerebral pares. Det finns i nuläget inget effektivt sätt att reparera skadad hjärnvävnad och dagens forskning fokuserar på att minska skadan och förbättra funktionsåterkomst genom att stimulera hjärnans plasticitet som ligger till grund för vår inlärnings- och anpassningsförmåga. Komplementsystemet är en del av det medfödda immunförsvaret och mest känt för att det skyddar oss mot farliga bakterier. Komplementsystemet har dock också andra viktiga funktioner, inte minst i hjärnan. Vi har upptäckt att komplementsystemet kan skydda hjärnceller mot ischemi och stimulerar nybildning av nervceller efter stroke. Våra forskningsresultat visar att behandling med en specifik komplement-peptid ökar hjärnans plasticitet och förbättrar funktionsåterkomst efter experimentell stroke och förlossningsasfyxi. Vårt mål är att vidareutveckla dessa forskningsrön för att ta fram nya effektiva behandlingar för nyfödda barn och vuxna med ischemiska hjärnskador.
Bergman, Peter	Karolinska Institutet	Ny behandling mot multiresistenta bakterier genom aktivering av naturlig immunitet	Medicin	2016	Beviljat belopp: 1 600 000 kronor Målet med projektet är att använda en cellulär infektionsmodell för att studera aktivering av effektor mekanismer i den naturliga immuniten, såsom antimikrobiella peptider (AMP), autofagi och fria syreradikaler vilka kan bidra till avdödning av resistenta bakterier. Vi arbetar sedan tidigare med substanser som ökar produktionen av AMP och aktiverar autofagi, såsom vitamin D och fenylbutyrat (PBA). I kliniska studier har vi visat att vitamin D kan minska infektionsbörda hos immunsupprimerade patienter och att kombinationen av vitamin D och PBA kan förbättra utfallet vid tuberkulos. Nu har vi identifierat flera nya AMP-inducerare (s.k. APDs) som är mer potenta än både vitamin D och PBA. Vi har visat att en APD aktiverar humana makrofager och gör att dessa celler kan döda Klebsiella-bakterier. Effekten är beroende av en kombination av fria syreradikaler, AMP och autofagi, vilket gör att bakterier har ytterligt svårt att utveckla resistens mot denna massiva och samordnade attack från immunförsvaret. Intressant nog fungerar denna APD även mot multiresistenta Klebsiella-bakterier och tillsammans med cefotaxim ses en potent och synergistisk effekt. Cefotaxim ensamt har ingen effekt alls mot dessa multiresistenta bakterier men tillsammans med denna APD, som aktiverar cellens eget immunförsvar dör även de resistenta bakterierna. Nu vill vi gå vidare och i detalj undersöka mekanismerna, inkludera fler bakterier, påbörja djurstudier samt planera för kliniska prövningar.
Ceccatelli, Sandra	Karolinska Institutet	A novel approach to choose the best individual antidepressant treatment	Medicin	2016	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Depression (major depressive disorder, MDD) är en viktig orsak till invaliditet och påverkar befolkningen i aktiv ålder över hela världen. Prevalensen uppskattas till ca 10% i den allmänna befolkningen (5% i Japan och 16% i USA). Denna allvarliga sjukdom har en stor negativ inverkan på såväl individen som samhället. Det tar flera veckor, upp till månader innan de vanliga antidepressiva medicinerna har effekt, och symptomlindring uppnås endast i 30-40% av MDD patienterna. Således finns ett starkt behov att förbättra diagnostik och behandling av patienter med depression. Detta projekt syftar till att utveckla en kostnadseffektiv och minimalt invasiv metod för att förutsäga svaret på antidepressiv medicin. Analysen kan användas i en klinisk miljö och utgör en ny diagnostisk metod för MDD patienter med målsättningen att kunna välja ut den grupp som är känslig för ett visst antidepressivum. Därmed skulle man förhindra att patienter under flera månader tar en medicin som saknar terapeutisk effekt. Den metod vi har utvecklat bygger på: 1. analys av patientens aktivitet som registreras med ett armband; 2. analys av gener (klockgener) i patientens hudceller. Resultaten kommer att hjälpa läkare att bekräfta diagnosen och välja rätt antidepressiv behandling. Därmed kommer behandlingstiden och lidandet att förkortas och vidare att ge patienter med depression nytt hopp. I ett längre perspektiv är det möjligt att vår metod även kan användas på patienter med andra psykiatriska tillstånd.
Smith, Ulf	Göteborgs universitet	Typ 2-diabetes – nya markörer och mekanismer	Medicin	2016	Beviljat belopp: 2 100 000 kronor Ansökan (två år) är fokuserad på våra nya fynd med tydlig klinisk translationell anknytning. Vi räknar med att inom perioden initiera klinisk studie med anti-Gremlin behandling av obesa Typ 2-diabetiker (T2D) i samarbete med läkemedelsindustrin. Allt utvecklingsarbete har bedrivits vid vårt laboratorium, bl a med bidrag från Stiftelsen 2014, och vi har publicerat ett första arbete (Diabetes 2015) – dock utanför planerad IPR ansökan. Gremlin inhiberar effekterna av insulin i flera vävnader, är högt uttryckt och frisatt av fettväven medförande höga blodnivåer vid fetma/T2D. Det är också högt uttryckt i humana makrofager och involverat i M1/M2 fenotypregleringen och inflammation. Vi skall utveckla nya djurmodeller samt kartlägga sekvenser/signalering/receptor som inhiberar insulineffekterna och driver inflammation. Vi har identifierat mannos i blod som en ny och kraftfull markör för risken att utveckla T2D och kardiovaskulär sjukdom (Cell Metab 2016). Det är okänt om mannos bara är en ny biomarkör eller av patogenetisk betydelse men våra studier talar för det senare. Vi planerar att klarlägga detta samt initiera en klinisk studie med tillförsel av mannos. Vi har funnit att de mikrovaskulära endotelcellerna reglerar fettvävens förmåga att normalt ta upp och lagra lipider via frisättningen av endogena PPAR-aktiverande lipider och att GPR 40 och ATGL spelar en avgörande betydelse för detta. Vi skall identifiera lipiderna, syntetisera dem samt klarlägga deras kliniska relevans.
Benson, Mikael	Linköpings universitet	Multicellular disease models to find and functionally validate new drug targets in immune diseases	Medicin	2016	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Behandling av inflammatoriska sjukdomar kompliceras av att många olika molekyler och cell typer är inblandade, och att dessa kan skilja sig vid olika tidpunkter. Idealet vore en behandling riktad mot en tidig molekyl i en tidig celltyp. Detta skulle kräva en flercellig sjukdomsmodell, som i tur och ordning visar hur alla molekyler i alla celltyper samverkar under hela sjukdomsförloppet. Vi beskrev nyligen sjukdomsmodeller i en enda cell typ, T celler, som visade tidiga och sena sjukdomsprocesser vid två inflammatoriska sjukdomar, allergi och multipel skleros (Science Transl Medicine 2014 och 2015, Cell Reports 2016). Modellerna byggde på att studera aktiviteten hos alla människans gener i T cellerna. Vi identifierade flera molekyler som kunde vara lämpliga för riktad behandling. En av dessa validerades i en djurmodell av allergi, samt genom att provrörsbehandla celler från allergiska patienter med en specifik antikropp. Vi vill nu gå vidare genom att konstruera flercelliga modeller av allergi och multipel skleros. Modellerna kan liknas vid pussel där bitarna (=cellerna) kopplas ihop genom att länka molekyler som är kända för att samverka med varandra. Detta kommer att göras vid olika tidpunkter för att ta reda på vilka celler som startar sjukdomarna. Vi kommer att söka efter “startmolekyler” och experimentellt studera om dessa kan användas för riktad behandling. Om strategin lyckas kanske den kan överföras för att finna nya mediciner vid alla inflammatoriska sjukdomar.
Hansson, Göran K.	Kungl. Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2017	Medicin	2016	Beviljat belopp: 10 300 000 kronor Torsten Söderbergs Stiftelse finansierar i dagsläget fem akademiprofessurer i medicin på nivån 2 miljoner kr per år under fem år. Behovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort. Det är en viktig del för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas.
Andersson, Ulf	Karolinska institutet	Utarbetande av ny terapi mot inflammatoriska systemsjukdomar med hjälp av HMGB1-antagonister	Medicin	2016	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Ett alarmin är en preformerad molekyl med en viss given intracellulär cellulär funktion men som kan frisättas extracellulärt som en inflammatorisk nödsignal vid hotad cellulär homeostas. Vårt projekt studerar huruvida terapeutisk extracellulär neutralisation av det prototypiska alarminet HMGB1, ett gemensamt nukleärt protein i alla celler i djur- och växtriket, erbjuder en möjlighet att förbättra utgången av svåra inflammatoriska systemsjukdomar, vilka idag står utan fungerande terapi. Vi var 1999 delaktiga i att identifiera HMGB1 som ett alarmin av central betydelse och har sedan dess ägnat vår forskning åt HMGB1 biologi. Vi har nyligen för första gången någonsin utvecklat en neutraliserande human anti-HMGB1 monoklonal antikropp med imponerande terapeutisk effekt i flera olika sjukdomsmodeller som medieras via HMGB1-TLR4 signalering. Typexempel på en sådan sjukdom är systemiskt inflammationsresponssyndrom (SIRS) orsakat av allvarligt trauma eller sepsis. Denna antikropp kommer att föras till kliniska prövningar med finansiellt stöd av en amerikansk akademisk institution. HMGB1 kan också förmedla vävnadsskador via interaktion med RAGE receptorer, där det krävs en bättre förståelse av verkningsmekanismerna, vilka vi siktar på att utforska. Vi avser selektera fram en HMGB1-specifik Affibody®-molekyl för att blockera RAGE bindning.Typexempel på sjukdomar med denna molekylära bakgrund är systemisk lupus erytematosus och flera viktiga neurodegenerativa sjukdomar.
Zierath, Juleen	Karolinska Institutet	Epigenomisk kontroll och molekylär karakterisering av insulinresistens vid diabetes	Medicin	2015	Beviljat belopp: 1 600 000 kronor Typ 2-diabetes uppstår genom att kroppens vävnader får en stark resistens mot hormonet insulin samt även en nedsatt produktion av insulin i bukspottkörteln. Både ärftliga faktorer och livsstilsfaktorer kan orsaka insulin resistens men dessa faktorer är ännu inte klarlagda. Vi kommer att identifiera gener och proteiner som bidrar till utveckling av insulinresistens i human skelettmuskel, den största vävnaden i kroppen, samt mekanismer för hur generna kan påverkas av livsstilsfaktorer såsom träning. Genom att förutsättningslöst undersöka två olika processer för hur miljön och livsstilsfaktorer/träning kan påverka generna kan vi hitta gener som påverkar insulin resistensen i cellerna. De processer vi skall fokusera på är epigenetiska förändringar såsom DNA metylering och mikroRNA. Genom att titta på alla DNA metyleringar som förekommer i insulinresistens kan vi hitta gener som är påverkade. Att därutöver kartlägga alla förändringar av mikroRNA vid insulin resistens ger ytterligare gener som kan ha betydelse för utveckling av Typ 2-diabetes. Slutligen kommer vi att validera de identifierade generna ovan genom att undersöka deras funktion på insulin känslighet i musmodeller för Typ 2-diabetes. Genom information om vilka gener som påverkats möjliggörs framtida utveckling av nya läkemedel samt nya diet- och kost-program och nya träningsprogram för att behandla och förhindra uppkomst av Typ 2-diabetes.
Syvänen, Stina	Uppsala universitet	Förbättrad PET-diagnostik vid Alzheimers sjukdom	Medicin	2015	Beviljat belopp: 427 850 kronor I Sverige lever idag ca 100.000 personer med Alzheimers sjukdom. Antalet drabbade kommer att öka som en konsekvens av en ökad medellivslängd. Målet för projektet är att utveckla positronemissionstomografi (PET, medicinsk avbildningsteknik) av lösliga former av proteinet amyloid-beta (Abeta). Dagens PET-teknik, som är baserad på avbildning av de för sjukdomen karaktäristiska senila placken bestående av olösliga ansamlingar av Abeta, är inte tillfredställande eftersom signalen "slår i taket" tidigt i sjukdomen. En PET-undersökning ger därför ingen information om sjukdomens svårighetsgrad och kan inte heller användas för att mäta läkemedelseffekter. Den antikropp som vi tidigare har utvecklat, mAb158, binder selektivt till Abeta-protofibriller, men är liksom alla andra antikroppar en stor molekyl som har svårt att passera från blodet in till hjärnan. Under det senaste året har vi modifierat mAb158 så att den, förutom protofibriller, också binder till transferrinreceptorn, vilket ökar transporten av mAb158 in till hjärnan. Beroende på hur modifieringen gjorts har vi ökat upptaget av antikroppen 10–50 gånger. Vidare har vi med PET visat att det går att avbilda protofibriller i hjärnan i modeller av Alzheimers sjukdom. Vi kommer nu att studera hur känslig liganden är för förändringar i protofibrillnivåer samt vidareutveckla den för användning i människa. Projektet är det första någonsin som lyckats använda en antikropp som en PET-ligand för ett målsystem i hjärnan.
Pernow, John	Karolinska Institutet	Molekylära mekanismer och ny behandling av hjärtkärlkomplikationer vid diabetes	Medicin	2015	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Diabetes är en av de viktigaste riskfaktorerna för utveckling av hjärtkärlsjukdom. En central orsak till detta är bristande funktion i blodkärlens endotelceller vilket leder till kärlsammandragning och inflammation. Ny kunskap tyder på att enzymet arginas är väsentligt för regleringen av endotelfunktion genom modulering av produktionen av kväveoxid och fria syreradikaler. Vår forskning har dessutom visat att arginas i röda blodkroppar kan ha stor betydelse för hjärtkärlfunktion vid syrebrist. Vår hypotes är att ökad aktivitet av arginas i blodkärlsväggen och röda blodkroppar vid diabetes resulterar i minskad bildning av kväveoxid, ökad radikalbildning och kärlskador. Målsättningen är att kartlägga regleringen av arginas samt via hämning av arginas förbättra hjärt- och kärlfunktionen vid diabetes. Frågeställningarna belyses först i experimentella sjukdomsmodeller och därefter i kliniska studier. I experimentella studier kartläggs betydelsen av arginas i blodkärl och röda blodkroppar för utveckling av hjärtkärldysfunktion vid syrebrist. På patienter med diabetes och kärlkomplikationer kartläggs regleringen och aktiviteten av arginas i blodkärl och röda blodkroppar. Effekten av arginasblockad på kärlfunktionen studeras i kontrollerade kliniska studier. Projektet kan leda till ny kunskap avseende sjukdomsmekanismer och nya behandlingsmöjligheter i syfte att förbättra hjärtkärlfunktionen och förhindra komplikationer vid diabetes.
Ohlsson, Claes	Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin	En ny mekanism för reglering av kroppsvikt	Medicin	2015	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Fetma är ett växande folkhälsoproblem över hela världen med mer än en miljard överviktiga och 300 miljoner feta enligt WHO. Fetma bidrar till allvarliga sjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. På senare år har det kommit ett flertal rapporter som visar att personer som tillbringar stor del av dagen sittande har ökad risk för fetma och diabetes. Orsakerna till detta samband är okända. Vi har nu erhållit resultat som tyder på att ökat sittande kan leda att en ”kroppsviktsmätare” i de viktbärande långa rörbenen aktiveras i mindre omfattning och att det i sin tur leder till minskade aktivitet i ett fetmahämmande system. Det finns sedan tidigare ett välkänt system som strävar till att hålla kroppsfettmassan konstant. Det fetmahämmande hormonet leptin frisätts till blodet från fettvävnad i relation till fettmassans storlek. Leptin utövar en negativ återkoppling i hjärnan vilket leder till minskad aptit och fetma. Tyvärr är de flesta feta av okänd orsak okänsliga för leptinets fetmahämmande effekt. Våra tydliga preliminära data visar att insättandet av tyngder i bukhålan på möss leder till att deras födointag, kroppsvikt och fettmassa minskar i relation till tyngdens storlek och att denna effekt involverar en specifik celltyp i de långa rörbenen. Vi vill nu studera den exakta mekanismen för hur ”kroppsviktsmätaren” påverkar fettmassan och den möjliga kliniska betydelsen av detta helt nya system för fetmareglering.
Mallard, Carina	Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin	Immunsystemets roll vid hjärnskada hos nyfödda: Molekylära mekanismer och nya mål för behandling	Medicin	2015	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Att vara född för tidigt ökar risken för hjärnskada, cerebral pares och nedsatta kognitiva och sociala funktioner. Prematuritet är en av de största globala hälsofrågor som det moderna samhället står inför enligt WHO (2012). Dessa komplikationer har direkt påverkan på barnets livskvalitet och är en enorm börda socialt och ekonomiskt. För närvarande finns inga hjärnskyddande behandlingar. Det finns starka belägg för ett samband mellan inflammation, för tidig födsel och efterföljande neurologiska sjukdomar vilket är utgångspunkten för det aktuella projektet. Huvudhypotesen är att inflammation i blodet leder till reglering av immunreceptorer (så kallade TLRs) vid gränsytan mellan blod och cerebrospinalvätska, vilket bidrar till inflammation och skada i hjärnan. Genom att manipulera immunsvaret kommer vi att kunna skydda den omogna hjärnan. Vi kommer att undersöka: (i) betydelsen av TLR2 vid hjärnskada. (ii) hjärnskyddande effekt av nyupptäckta peptider i en kliniskt relevant djurmodell. (iii) effekten av hjärnskyddande peptider på det inflammatoriska svaret hos för tidigt födda barn med ökad risk för hjärnskada. Därmed kommer vi kunna identifiera nya mekanismer för hur blodets immunceller påverkar den omogna hjärnan, finna nya hjärnskyddande behandlingar, få viktig ny kunskap om reglering av inflammation hos för tidigt födda barn. Detta innovativa projekt kommer därmed sannolikt att bidra med ny kunskap för att utveckla behandlingar för för tidigt födda barn.
Maeurer, Markus	Karolinska Institutet	Personlig specifik cellterapi för patienter med glioblastoma och bukspottskörtelcancer	Medicin	2015	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Många studier visar att T-celler som infiltrerar tumörvävnad har förmågan att särskilt känna igen tumörceller. Behandling av cancerpatienter, med användning av patientens egna T-celler som isolerats från tumörvävnad, har visat sig resultera i en mer 70-procentigt hållbar responsnivå och vi avser att erbjuda en liknande option till patienter med cancer. Immuncellerna odlas i kontrollerad och steril miljö och aktiveras för att bli mer effektiva mot cancerceller. Fullständig tumör genom analys av tumören utförs med avsikt att identifiera patientens mutation vilken verkar som anti-tumörinriktade TAAs (tumörassocierade antigener). Tillvägagångssättets andra lager använder transgena T-celler vilken nyttjar överföringen av T-cellreceptorer (riktade mot så kallade allmänna tumörantigener, vilka enbart återfinns i tumörer, ännu inte i frisk vävnad) eller använder specifika antikroppar som är målstyrda mot cancer (t.ex. riktade mot mesothelin eller FGVRvIII, "CARs") sammansmälta med molekyler som möjliggör för T-celler att döda cancerceller. Syftet är att identifiera den bästa skräddarsydda behandlingen och den bästa strategin för att rusta patientens immunceller för destruktionen av tumörceller: "personliga terapin" med hjälp av en detaljerad utvärdering av patientens tumör och patientens immunceller för att erbjuda det bästa angreppssättet för immunologisk behandling.
Karpman, Diana	Lunds universitet	Studier av patogenetiska mekanismer ledande till nya behandlingsalternativ vid njursjukdomar	Medicin	2015	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Den övergripande målsättningen för detta projekt är att studera molekylära mekanismer och utveckla nya behandlingsmöjligheter mot vissa njursjukdomar. Med utgångspunkt från olika njursjukdomar studeras basala mekanismer ledande till njursvikt. Projektet är inriktat på specifika infektioner och immunologiska tillstånd som påverkar blodceller och njurceller ledande till inflammation och blodproppsbildning. Aktivering av kroppens olika proteinsystem på celler studeras för att definiera vilka bakteriella och värdsfaktorer leder till sjukdom. Dessutom studeras hur vissa genförändringar bidrar till sjukdom. Njursjukdomarna som studeras orsakas av infektion, inflammation och/eller immunologiska reaktioner. - Vi studerar små membranpartiklar som frisätts från blodceller och deras innebörd för spridning av infektion och inflammation, samt hur blockering av dessa membranpartiklar kan påverka förloppet och utveckling av njursjukdomar. - Vi har funnit en ny mekanism av skada i njurvävnad och blockerat det hos patienter med dämpande effekt på njurinflammation. - Vi definierar nya molekylära mekanismer och genmutationer vid njursjukdomar och studerar hur dessa utlöser njurskada. Genom att definiera vilka faktorer bidrar till sjukdomsutveckling på cellnivå, i djurmodeller och hos patienter kan dessa studier leda till utveckling av specifika behandlingar, som saknas idag. Dessa nya behandlingar är inriktade på att blockera spridning av infektion och aktivering av inflammation.
Hesslow, Germund	Lunds universitet	Associativ inlärning och timing i lillhjärnan	Medicin	2015	Beviljat belopp: 3 000 000 kronor Minnen bygger på inlärda associationer. Fotot av en båt framkallar båtens namn, kanske doften av havet. Åsynen av noter i kombination med en föregående ton får pianisten att associera med rätt tangent. För att sådant skall läras in måste hjärnans celler etablera nya kopplingar. Det krävs ocskå en "timing"-mekanism som gör att tangenten trycks ner i rätt ögonblick Hur går detta till? Vi kan följa inlärningen av en association i en enskild nervcell i lillhjärnan. Ett försöksdjur får höra en ton följd av en luftpuff mot ögat. Efter upprepade sådana stimuleringar kommer tonen att utlösa en blinkning före luftpuffen – en betingad reflex. Den betingade reflexen är precist timad – den kommer just när luftpuffen förväntas med en precision på något tiotal millisekunder. Vi tror att mekanismen bakom timingen är densamma som gör att pianisten kan trycka ner tangenten i exakt rätt ögonblick. Vi har identifierat de celler i lillhjärnan som lär sig associationen och vi har upptäckt att dessa celler innehåller en sorts "mikroklockor". Vi kan peka ut viktiga komponenter i klockornas uppbyggnad och vill gå vidare för att utreda detaljerna. Den upptäckt som projektet bygger på innebär en helt ny princip för signalering och inlärning i hjärnan. Projektet kan också få medicinska konsekvenser t.ex. förbättrad motorisk inlärning hos strokepatienter. Då samma mekanismer tycks vara skadade hos barn med autism och språkstörningar kan projektet leda till bättre behandling även av dessa.
Hansson, Göran K.	Kungl. Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2016	Medicin	2015	Beviljat belopp: 10 296 000 kronor Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Behovet av den här typen av forskartjänster, där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning, är stort och behövs för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen.
Ehrsson, Henrik	Karolinska Institutet	Hur upplever vi kroppen som vår egen? Forskning om hjärnbarksmekanismer	Medicin	2015	Beviljat belopp: 4 000 000 kronor Böj huvudet framåt och titta ner på din kropp. Du ser två armar, två ben, en mage och en bröstkorg. Men hur förstår egentligen hjärnan att denna kropp är din egen? I vårt forskningsprojekt kommer vi att använda oss av de mest avancerande hjärnavbildnings- och hjärnstimuleringsteknikerna för att besvara denna fråga. Vår hypotes är att helkroppsupplevelsen skapas av två parallella hjärnbarksmekanismer. Signaler från synen, känseln och muskelsinnet integreras i särskilda områden i framloben och hjässlobens associationsbark för att skapa upplevelsen av en enda sammanhängande kropp samtidigt som processer i tinningloben genererar signaler om var denna kropp befinner sig i rummet. Vi kommer sedan att gå vidare med att påvisa att denna hjärnans inre representation av kroppen påverkar episodminnet – en av våra viktigaste högre kognitiva funktioner. Vår hypotes är att episodminnet kräver att vi har en fungerande uppfattning av den egna kroppen, och att denna direkt påverkar minnesinlagring och hågkomst. Sammanfattningsvis kommer våra resultat på ett banbrytande sätt att beskriva de mekanismer i hjärnbarken som ligger till grund för helkroppsupplevelsen i rummet, och även påvisa att denna varseblivning påverkar vårt episodminne. Dessa resultat kan leda till nya viktiga framsteg inom applicerad forskning kring virtuella verkligheter, kognitiv psykiatri och avancerade proteser.
Dumanski, Jan	Uppsala universitet	Orsakar förlust av kromosom Y hos män cancer och Alzheimers sjukdom?	Medicin	2015	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Kvinnor och män har olika uppsättningar av könskromosomer; kvinnor har två X och män har en X och en Y-kromosom. Det är också känt att män har en kortare förväntad livslängd jämfört med kvinnor, men de underliggande mekanismerna bakom dessa skillnader är inte kartlagda. Vi har nyligen upptäckt att en under livet förvärvad förlust av kromosom Y (engelska – Loss Of chromosome Y; förkortat som LOY) i normala blodceller hos vuxna eller åldrande män är förenat med: a) kortare överlevnad och en betydande risk för att utveckla cancer i många olika organ i kroppen; b) starkt förhöjd risk att drabbas av Alzheimers sjukdom; och c) att rökning är starkt associerad med LOY, vilket kan förklara varför rökning är en större riskfaktor för cancer och Alzheimers sjukdom hos män och i förlängningen även varför män i genomsnitt lever kortare än kvinnor. Vi vill utveckla möjligheterna att använda LOY som biomarkör för att bedöma risken att drabbas av cancer eller Alzheimers sjukdom. Vi förväntar oss att bevisa att LOY hos män har en stark effekt på risken att utveckla cancer och Alzheimers sjukdom, vilket på sikt kan leda till att man erbjuder ett LOY-screening-program för alla vuxna män. Vi ser framför oss att inom 5–15 år kommer alla vuxna män att kunna dra nytta av LOY-statusanalys. Eftersom män i genomsnitt lever kortare och har en högre risk att utveckla cancer, räknar vi med att våra resultat i framtiden kommer att leda till lägre dödlighet bland män som ingår i LOY-test-program.
Bäckhed, Fredrik	Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin	Plattform för metagenom och dess roll vid ämnesomsättningsrelaterad sjukdom	Medicin	2014	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor I vår tarmkanal finns 10 gånger fler bakterier än vad vi har celler i kroppen. Dessa bakterier uttrycker 150 gånger fler gener än vad vi har i vårt mänskliga genom och påverkar flera cellulära processer i tarmen t.ex. blodkärlsbildning, immunsystemets utveckling och även vår ämnesomsättning. Vi har tidigare visat att bakteriefria möss inte utvecklar fetma och att bakteriefloran har en förändrad sammansättning i feta möss och människor. Därmed utgör tarmfloran en tänkbar måltavla för att utveckla nya läkemedel och terapier mot ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. "Next generation sequencing" har utvecklats till ett kraftfullt verktyg för att kartlägga tarmflorans sammansättning. Dock erbjuder de stora datamängderna en stor analysutmaning och även om vi kartlägger tarmflorans sammansättning så krävs djurstudier för att förstå hur tarmfloran påverkar vår ämnesomsättning och ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. Plattformen ”Metagenom och dess roll vid ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar” kommer att förena mikrobiologi och systembiologi i en unik translationell miljö och förutom att studera om tarmfloran erbjuder diagnostiska eller terapeutiska måltavlor för dessa sjukdomar också studera de underliggande mekanismerna genom att använda bakteriefria möss. Då vår plattform kommer att utveckla nya analysmetoder för att studera tarmflorans sammansättning kommer den även utgöra en viktig nationell resurs för att analysera tarmflorans sammansättning och funktion.
Mona - Selsmark, Ann Christin		Muskelstimulering för äldre och personer med funktionshinder	Medicin	2014	Beviljat belopp: 220 000 kronor I cirka 20 år har jag arbetat med en mikroström som genom isometrisk träning stärker muskler utan att klienten själv utför ett arbete. Detta innebär en avlastning på leder och ligament samtidigt som musklerna stärks. Jag har främst arbetat med skidåkare, alla dicipliner, samt privatpersoner. För skidåkarna var främst skador p.g.a. fall, urkörningar, snedbelastningar eller överträning och träningsvärk. Samtliga kunde hjälpas med mikroström och infraröd värme. För dessa vältränade personer kan det räcka med 1–5 behandlingstillfällen. Övriga exempel: 1. Handikapp p.g.a. skottskada i ryggen med kraftigt försämrad rörelseförmåga, atrofierade muskler i båda benen samt smärtor som följd. Omedelbar smärtlindring, sucsesivt ökad blodcirkulation och värmen i iskalla underben återkom efter cirka 10 behandlingar. Här användes microström och infravärme. Behandlingarna har fortsatt under flera år. 2. Stroke med partiell ansiktsförlamning samt svaghet i muskulaturen och svårighet att styra arm och ben på ena sidan. Redan efter 5 behandlingar kunde klienten genomföra ”pincett”greppet, hålla i en bok och utföra en del hushållssysslor. Klienten fortsätter med behandlingarna och upplever klar förbättring. 3. Fötter med svåra smärtor, atrofierade muskler, svårighet att gå utan specialskor. Redan efter första behandling försvann en svår smärta i en stortå. Successivt har muskelstyrkan ökat och fötterna har ökat i omfång och stabilitet p.g.a. större och starkare muskler. Går nu obesvärat. Behandlingarna fortsätter.
Westerlund, Fredrik	Chalmers Tekniska högskola	Odlingsfri identifiering av antibiotikaresistens	Medicin	2014	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika är ett av de stora hoten mot världshälsan. WHO rapporterade i april 2014 att vi närmar oss en "post-antibiotic era", där vanliga infektioner kan bli dödliga, om vi inte vidtar dramatiska åtgärder. Nya metoder för att diagnostisera antibiotikaresistens är därför av stort intresse, dels för att snabbare kunna sätta in rätt medicinsk behandling men också för att förstå hur resistens utvecklas och begränsa dess spridning. I det här projektet vill jag använda en metod jag utvecklat för att identifiera det DNA som orsakar resistens inom en timma efter provtagning istället för flera dagar, som nu är fallet. Nyckeln till att vi kan skynda på identifieringen så mycket är att metoden vi utvecklat studerar enskilda DNA-molekyler, vilket gör att odlingssteget, som är ofrånkomligt i traditionella tekniker, helt kan elimineras. Metoden är dessutom kompatibel med utrustning som redan finns tillgänglig på alla större sjukhus och inga större investeringar behöver göras.
Pekna, Marcela	Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin	Mot nya behandlingsstrategier för förlossningsasfyxi och stroke	Medicin	2014	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Hjärnischemi, dvs. syrebrist till följd av bristande blodcirkulation efter stroke eller i samband med förlossning (asfyxi), orsakar stort lidande hos patienter och deras anhöriga samt stora kostnader för samhället. Hjärnceller i den ischemiska vävnaden dör och deras funktioner faller bort. Beroende på vilket område i hjärnan som drabbas kan detta leda till svårighet att styra viljemässiga rörelser, känselbortfall, språk- och sväljningssvårigheter, epilepsi m.m. Förlossningsasfyxi med akut hjärnpåverkan hos nyfödda barn är en viktig orsak till cerebral pares. Det finns i nuläget inget effektivt sätt att reparera skadad hjärnvävnad och dagens forskning fokuserar på att minska skadan och förbättra funktionsåterkomst genom att stimulera hjärnans plasticitet som ligger till grund för vår inlärnings- och anpassningsförmåga. Komplementsystemet är en central del av det medfödda immunförsvaret och mest känt för att det skyddar oss mot farliga bakterier. Der har dock också andra viktiga funktioner, inte minst i hjärnan. Vi har visat att komplementsystemet kan skydda hjärnceller mot ischemi och stimulera hjärnans plasticitet. Vårt mål är att vidareutveckla dessa forskningsrön för att ta fram nya effektiva behandlingar för nyfödda barn och vuxna med ischemiska hjärnskador.
Sackey, Peter	Karolinska institutet	HMGB1, inflammation och kognitiv funktion efter allvarlig blodförgiftning	Medicin	2014	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Varje år vårdas 40 000 patienter på svenska intensivvårdsavdelningar (IVA). Över 35 procent av alla IVA-patienter drabbas av blodförgiftning (sepsis), med hög dödlighet och multipel organpåverkan. De flesta överlever emellertid. Denna grupp patienter lider av olika problem som försvårar återgång till det liv som var innan insjuknandet. Många patienter beskriver påverkad kognitiv funktion efter sepsis men sambandet mellan sepsis och senare kognitiva problem är ej väl studerat. Gruppens samarbetspartners har i djurstudier funnit att halten av en kroppsligen inflammatorisk substans, High Mobility Group Box 1 (HMGB1), är förhöjd i månader efter sepsis och associerad med kognitiva problem. Kognitiv funktion återställdes med tillförsel av monoklonala HMGB1-antikroppar. HMGB1-tillförsel till friska möss orsakade kognitiv dysfunktion. Sambandet är ej studerat i människa. Projektet omfattar prospektiva kohortstudier av IVA-patienter med/utan sepsis, i syfte att följa HMGB1-nivåer och kognitiv funktion året efter utskrivning från IVA. Huvudrågeställningarna inom projektet är om det finns ett samband mellan svår sepsis, delirium och senare kognitiv dysfunktion samt om kognitiv dysfunktion är kopplad till förlängd inflammation med förhöjda nivåer av HMGB1. Om förlängd inflammation med HMGB1-förhöjning sent i förloppet kopplas till sena kognitiva problem efter sepsis hos människa kan fynden leda till framtida kliniska prövningar av immunmodulerande terapi.
Gillberg, Christopher	Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin	Autism hos flickor och kvinnor – hjärnfunktion och symptombild	Medicin	2014	Beviljat belopp: 3 000 000 kronor Autism och andra tidigt debuterande utvecklingsavvikelser (såsom ADHD) (numera ofta sammanförda under rubriken ESSENCE för Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) anses vara mycket vanligare hos pojkar än hos flickor. På senare tid har det dock blivit uppenbart att många flickor missas eller feldiagnostiseras (ofta som depression, ångest, ätstörning eller personlighetsstörning) i tidig barndom och att den "rätta" diagnosen ställs först i tonåren eller vuxen ålder, samtidigt som allt flera pojkar får sin diagnos redan i förskoleåldern. Detta medför att flickor inte får tillgång till anpassad hjälp och förståelse med stor risk för psykiatrisk sjuklighet och social missanpassning fr.o.m. adolescensen. I detta unika projekt kommer klinisk bild och hjärnfunktion att undersökas i detalj hos små flickor och pojkar och vuxna kvinnor och män med autism och annan ESSENCE-problematik. Syftet är att finna tidiga symptom och biologiska markörer för autism och annan ESSENCE så att också flickor kan få korrekt tidig diagnos och behandling/stödinsatser fr.o.m. förskoleåldern. Den allra senaste tekniken inom klinisk barn- och ungdomspsykiatri, psykometri, hjärnavbildning och neurofysiologi kommer att användas. De i projektet ingående barnen/vuxna med autism och annan ESSENCE kommer från Gillbergcentrums världsunika populationsbaserade kohorter av personer med barnneuropsykoiatriska funktionsnedsättningar.
Kokaia, Zaal	Lunds universitet	Utveckling av nya cellterapier för stroke	Medicin	2014	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. Stroke är den vanligaste orsaken till kronisk invaliditet bland vuxna; två av tre som överlever en stroke har bestående motoriska, sensoriska eller kognitiva symptom. Effektiv behandling för att återfå funktion saknas. I detta projekt använder vi etablerade djurmodeller, i vilka övergående avstängning av blodflödet i mellersta hjärnartären ger upphov till strukturella och funktionella bortfall som liknar de hos människa, för att utveckla helt nya behandlingsmetoder vid stroke. I syfte att ersätta de nervceller som dött i hjärnbarken omprogrammerar vi stödjeceller i det skadade området till nervceller eller transplanterar vi specifika nervceller, som tillverkats genom omprogrammering av strokepatientens egna hudceller, till den strokedrabbade hjärnan. Vi tillför också immunceller (monocyter) för att stimulera nervcellsnybildning från den vuxna hjärnans egna stamceller och från de transplanterade cellerna och för att optimera andra regenerativa mekanismer. Inom ramen för projektet planerar vi också, på bas av positiva djurexperimentella data, en fas 1/2 klinisk studie på strokepatienter i syfte att förbättra den funktionella återkomsten genom tillförsel av monocyter i den post-ischämiska fasen. Denna translationella forskning använder cellterapeutiska strategier för att återfå hjärnfunktion efter stroke. Om projektet är framgångsrikt kan det få stor betydelse för behandlingen av många patienter som drabbats av stroke.
Carlsson, Per-Ola	Uppsala universitet	Mesenkymala stamceller för att stoppa typ 1-diabetes utveckling	Medicin	2014	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Typ 1-diabetes är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn för vilken det saknas botande behandling. Vid insjuknande i typ 1-diabetes sker en successiv celldöd hos de insulinproducerande cellerna till följd av ett immunangrepp, vilket gör att patienterna tappar hela sin insulinproduktion och blir beroende av att injicera insulin. Insulinbehandlingen kan långt från efterlikna den normala insulinproduktionen och individerna löper med tiden risk att utveckla en rad senkomplikationer till sin sjukdom som blindhet, njursvikt, hjärtinfarkt, stroke och förtida död. Tidigare studier har visat att särskilda celler i benmärg, mesenkymala stamceller, kan ha kraftigt immunmodulerande egenskaper och bland annat förhindra avstötning av organ efter transplantation. Dessa celler har också i djurmodeller för typ 1-diabetes visats kunna motverka insjuknande i sjukdomen. Detta forskningsprojekt syftar till att hos nydebuterade patienter med typ 1-diabetes, vilka har 20–40 procent kvarvarande egen insulinproduktion, undersöka om resterande insulinproducerande celler kan räddas genom transplantation med kroppsegna mesenkymala stamceller. Vi har i en Fas I/IIa studie sett bibehållen eller ökad insulinproduktion i behandlade patienter och inga biverkningar. Genom användande av kroppsegna celler behövs inga immundämpande läkemedel. Ett framgångsrikt utvecklande av en botande behandling för typ 1-diabetes skulle förväntas få mycket stor betydelse för samhället och särskilt den enskilda individen.
Pejler, Gunnar	Sveriges Lantbruksuniversitet	Mastcellens roll i cancer	Medicin	2014	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Mastcellen är framför allt ökänd för sina skadliga verkningar i samband med allergi, men mycket forskning tyder på att mastcellen dessutom har en viktig och skadlig roll i cancer. Dock vet man väldigt lite om mastcellens exakta verkningsmekanism. När mastcellen aktiveras frisätts en rad komponenter som normalt finns upplagrade inuti cellens s.k. sekretoriska granula, t.ex. olika proteinnedbrytande enzymer (proteaser) samt olika tillväxtfaktorer. Tillsammans skulle dessa komponenter kunna ha stora effekter på en tumör, t.ex. underlätta tumörens blodförsörjning, men det finns endast begränsad kunskap om detta. Vi vill ta reda på exakt hur mastcellen påverkar cancer. För detta ändamål kommer vi att jämföra tumörutveckling och metastasering i normala möss och möss som antingen helt saknar mastceller, eller saknar olika mastcellskomponenter. Vi kommer också att undersöka mastcellens roll vid bildning av blodkärl, samt isolera och karaktärisera tumörmastceller från lungcancerpatienter. Vidare kommer vi att utveckla en ny teknik för att få mastcellerna att begå ”självmord”, och undersöka om denna teknik kan appliceras på mastceller i kliniska tumörer. Eftersom det numera finns mycket forskning som tyder på att mastcellen har en skadlig roll vid cancer finns det stor anledning att utveckla ny cancerterapi och diagnostik som inriktar sig på mastcellen, t.ex. att användas i kombination med befintlig terapi/diagnostik. Vi tror att detta projekt kan bidra till en sådan utveckling.
Smith, Ulf	Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin	Prevention av det metabola syndromet och ektopiskt fett	Medicin	2014	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Projektet är fokuserat på de fetma-relaterade komplikationerna; Typ 2-diabetes (T2D) och Metabola Syndromet (MS). Individuella förändringar i fettväven är kopplade till MS; särskilt förmågan att lagra fett i den subkutana fettväven och därmed förhindra fettackumulation i ektopiska fettdepåer (lever m.fl.) och T2D/MS. Vi fann att genetisk predisposition för T2D (first-degree relatives, FDR) är kopplat till en nedsatt förmåga att lagra överskottsfett i den subkutana vävnaden vilket istället lagras i ektopiska depåer. FDR har en nedsatt förmåga att rekrytera mesenkymala stamceller till adipogenes i den subkutana vävnaden. Rekryteringen är beroende av BMP4 och FDR har ökade nivåer av BMP antagonisten Gremlin1. BMP4 reglerar också möjligheten att bilda oxidativa beige/bruna fettceller (motverkar fetma) i den subkutana vävnaden vilket också inhiberas av Gremlin1. Djurmodeller, där vi ökat BMP4 nivåerna i blod på matura möss (genterapi modell), har visat att dessa är skyddade mot att utveckla fetma och dess komplikationer p.g.a. ökad beige/brun oxidativ subkutant fettväv. Dessa fynd skall utvecklas till möjlig ny behandling av T2D/MS. Vi har även identifierat att en ny familj av lipider som bildas i den subkutana fettväven, frisätts till blodet och är nära kopplat till insulinresistens. Tillförsel av lipiderna i djurmodeller ökar insulineffekten och glykosnivåerna förbättras. Vi skall vidare karakterisera deras effekter och planerar att testa lipiderna på människa.
Nilsson, Caroline	Karolinska institutet	Kan vi bota jordnötsallergi med oral immunterapi och anti-IgE-antikroppar?	Medicin	2014	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Svår matallergi (MA) är vanligare än svår astma. Många med MA känner stor rädsla för att av misstag få i sig det de inte tål och är ett osynligt handikapp. Livshotande allergiska reaktioner, anafylaxi, orsakas framför allt av jord/trädnötter men det finns ingen botande behandling. Oral immunterapi (OIT), där födoämnet äts i ökande mängder tills en underhållsdos nås, har prövats. Allergiska reaktioner vid OIT är ett problem. Antikroppar mot allergi-antikroppar (anti-IgE) är ett läkemedel som binder allergiantikroppar och förhindrar den allergiska reaktionen. Stimulering av basofila celler med allergen i provrör (CD-sens) speglar individens allergenkänslighet. Tre pilotpatienter har genomgått behandling med anti-IgE och OIT, följda med CD-sens, med gott resultat. Frågställning: Kan vi förbättra livskvaliten och kan tolerans utvecklas för ungdomar med svår MA? Metod: Studien är oberoende av läkemedelsföretag. 20 ungdomar med svår jordnötsallergi behandlas med anti-IgE och påbörjar OIT med jordnöt (upptrappning från 1-10 g/dag) under fortsatt anti-IgE behandling, när CD-sens mot jordnöt är 0. Anti-IgE-behandlingen trappas ned då deltagaren ätit 10 g jordnöt/dag i 2 månader. Nytta: En botande behandling utan svåra biverkningar för dem med svår MA skulle innebära stor nytta. Individen med MA kan slippa rädslan för livshotande allergiska reaktioner och oplanerade sjukhusbesök med eventuellt inläggning. Stora hälsoekonomiska vinster finns att hämta.
Normark, Staffan	Kungl. Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2015	Medicin	2014	Beviljat belopp: 10 000 000 kronor Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Professuren avser 10 miljoner kronor på fem år.
Collin, Mattias	Lunds universitet	Translationell glykoimmunology – från patogener till läkemedel	Medicin	2014	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Omkring hälften av alla våra proteiner är dekorerade med kolhydratstrukturer. Dessa ger proteinerna nödvändiga egenskaper såsom löslighet, halveringstid, skydd mot nedbrytning, och är ofta en del av de funktionella interaktionsytorna med andra proteiner. Proteiner i immunförvaret är inget undantag, utan t.ex. antikroppar är helt beroende av kolhydrater för att fungera. Bakterier som lever i mer eller mindre harmoni med oss har under evolutionen lärt sig påverka dessa kolhydrater på olika sätt. Vi har visat att s.k. endoglukosidaser från sjukdomsframkallande bakterier kan modifiera kolhydrater på mänskliga antikroppar med dramatiska effekter på deras immunsstimulerande funktioner. Dessa effekter kan utnyttjas för att stänga av ett felaktigt immunsvar i flera djurmodeller för autoimmuna sjukdomar, såsom ledgångsreumatism, multipel skleros, autoimmun blodbrist och autoimmun blödningssjukdom. Några av våra enzymer har också kommit till användning som verktyg vid framställning och analys av antikroppsbaserade läkemedel. Vi har dock bara skrapat på ytan av den sannolikt mycket omfattande arsenal av kolhydratmodifierande enzymer som finns hos vår normalflora och sjukdomsframkallande bakterier. Utökad kunskap om struktur och funktion av sådana enzymer ökar förståelsen för hur bakterier interagerar med oss vid hälsa och sjukdom. Dessutom kan nya typer enzymer vara av stor betydelse för modifiering och analys av nya proteinläkemedel.
Aperia, Anita	Karolinska Institutet	Why Chronic Kidney Disease is a Risk Factor for Cardiovascular Disease	Medicin	2014	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Kronisk njursjukdom vanlig men ofta underdiagnostiserad. Cirka 10 procent av befolkningen beräknas ha någon form av njurskada. Kardiovaskulära sjukdomar är mycket vanligare hos personer med njurskada än hos övriga befolkningen och är den vanligaste dödsorsaken vid nedsatt njurfunktion. Trots att sambandet mellan kronisk njursjukdom och kardiovaskulär sjukdom varit känt i över 100 år, vet man ännu inte orsaken härtill. Vi har i preliminära studier funnit att hormonet Angiopoietin2, som om det når cirkulationen leder till sjukliga förändringar i blodkärlen, förekommer i hög utsträckning i njurvävnad från råttor med kronisk njursjukdom. Vår hypotes är att, vid njursjukdom, stora mängder av detta hormon bildas och frigörs, vilket leder till sjukliga förändringar i blodkärlen. Vi testar vår hypotes i 3 steg. 1) Vi studerar molekylära mekanismerna bakom ökad Angiopoietin2 produktion i njurceller som utsätts för påfrestningen att ta hand om den ökade mängd äggvita som utsöndras i den sjuka njuren. 2) Hos råttor med njursjukdom av samma slag som människans studerar vi funktion, struktur och mängd Angiopoietin2 i njure och kärl. 3) Vi studerar en grupp unga patienter med kronisk njursjukdom med avseende på mängd Angiopoietin2 i blod och stelhet i artärer. Om vi lyckas identifiera den molekylära mekanismen bakom sambandet mellan kronisk njursjukdom och kardiovaskulär sjukdom, kommer detta möjliggöra utvecklingen av en riktad behandling som skyddar mot de kardiovaskulära komplikationerna.
Tegnér, Jesper	Karolinska Institutet	TGF-β, RAPA and IL23 Dependent Regulatory Circuits in Human TH17 Cells and Induced Tregulatory Cells	Medicin	2012	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Patientnära forskning har tydligt visat på att risken för att få ytterligare en sjukdom ökar när patienten redan har en sjukdom. Detta har inte minst visats med svensk registerforskning. Sedan sekvensieringen av det mänskliga genomet år 2000 har en mycket stor mängd genetiska studier utförts och idag vet vi att över 1000 olika genetiska DNA varianter i genomet kan associeras till olika folksjukdomar. Ett intressant resultat i dessa studier är att flera sjukdomar delar genetiska varianter vilket tyder på att olika sjukdomar kan ha liknande biologiska mekanismer där speciellt immunrelaterade gener återkommer. De senaste 5-10 åren har det skett en explosiv utveckling inom translationell cellulär immunologi där det adaptiva immunsystemet styr sjukdomsutvecklingen för bl.a. MS, RA, CVD, psoriasis, olika cancer former och mag och tarm sjukdomar. Det pågår därför flera fas III studier där läkemedel som angriper specifika cellulära mekanismer hos dessa s.k. TH17 och Treg celler i det adaptiva immunsystemet. Det finns också idag läkemedel på marknaden som påverkar dessa cellers produktion av olika inflammations framkallande cytokininer. I vårt projekt avser vi att experimentellt kartlägga nyckelsignal vägar hos människan i dessa två celltyper med hjälp av nya kraftfulla genomiska tekniker nära kopplat till bioinformatisk analys. Den kliniska relevansen är att dels kan vi identifiera nya selektiva mekanismer som ingriper i inflammationen samt också hitta nya biomarkörer.
Zierath, Juleen	Karolinska Institutet	Hur gener och miljö påverkar insulinkänsligheten i skelettmuskulatur vid diabetes	Medicin	2012	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Typ 2-diabetes uppstår genom att kroppens vävnader får en stark resistens mot hormonet insulin samt även en nedsatt produktion av insulin i bukspottkörteln. Både ärftliga faktorer och livsstilsfaktorer kan orsaka insulin resistens men dessa faktorer är ännu inte klarlagda. Vi kommer att identifiera gener och proteiner som bidrar till utveckling av insulinresistens i human skelettmuskel, den största vävnaden i kroppen, samt mekanismer för hur generna kan påverkas av livsstilsfaktorer. Genom att förutsättningslöst undersöka två olika processer för hur miljön kan påverka generna kan vi hitta gener som genom påverkan av livsstilsfaktorer bidrar till resistens mot insulin i cellerna. De två processer vi skall fokusera på är s.k. epigenetiska förändringar av DNA (DNA metylering) samt mikroRNA. Genom att titta på alla DNA metyleringar som förekommer i insulinresistens kan vi hitta de gener som är påverkade. Dessutom skall vi skanna igenom alla förändringar utav mikroRNA (miRNA) vid insulin resistens för att förstå betydelsen av dessa gener för utveckling av Typ 2-diabetes. Slutligen kommer vi att validera de identifierade nya generna ovan genom att undersöka deras funktion på insulinkänslighet i musmodeller för Typ 2-diabetes. Genom information om vilka gener som påverkats möjliggörs framtida utveckling av nya läkemedel samt nya diet- och kostprogram och nya träningsprogram för att behandla och förhindra uppkomst av Typ 2-diabetes.
Svensson, Torgny	Karolinska Institutet	Utveckling av effektivare läkemedel mot schizofreni, bipolär sjukdom och egentlig depression	Medicin	2012	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Projektet syftar till utveckling av nya förbättrade läkemedel mot schizofreni, bipolär sjukdom och egentlig depression, enligt EU:s beräkningar några av de mest kostsamma sjukdomarna för såväl samhället som patienterna, vilket är av central betydelse för psykiatrin då de nuvarande läkemedlen är långt ifrån optimala och har en rad oönskade biverkningar. Forskningen utgår från ytterst angelägna kliniska problem och avser att med hjälp av avancerad basalvetenskaplig metodik och selektiva farmakologiska verktyg identifiera nya angreppspunkter för läkemedel som kan användas både vid psykoser och bipolär sjukdom liksom vid egentlig depression. Här ingår vissa nya antipsykotiska läkemedel, typ asenapin, men också s.k. allosteriska AMPA receptorer potentierare och glycinupptagshämmare, samt direkta och indirekta nikotinerga alfa7receptor agonister, vilka nyligen visats ha terapeutiska effekter på schizofrena patienter. Vår forskning kan stimulera läkemedelsutvecklingen inom fältet som för närvarande tappat fart, inte minst i Sverige. Resultaten har mötts av stort intresse såväl bland psykiatriker som från den internationella läkemedelsindustrin.
Söderberg Nauclér, Cecilia	Karolinska Institutet	Studier av en ny cytomegalovirus (CMV) för tumöruppkomst, nya behandlingsstrategier i sikte?	Medicin	2012	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Nya rön talar för att ett virus, cytomeglaovirus (CMV) kan upptäckas i flera olika tumörer såsom hjärntumörer, neuroblastom, bröst, tarm och prostatacancer. Vi hittar dessutom viruset i metastaser från dessa tumörer, men inte i frisk vävnad som omger tumörcellerna, vilket talar för att CMV spelar en viktig roll vid uppkomsten av dessa tumörer. Nyligen så upptäckte vi att det inte är den vanliga formen av CMV som hittas i tumörer, utan i stället en ny CMV variant som påvisas i 90-100% av nämnda tumörer. Vi tror att den nya CMV varianten kan spela en betydande roll vid tumörutveckling, och att terapier som riktas mot detta virus i framtiden förhoppningsvis kommer att kunna användas för att förbättra existerade cancerbehandling eftersom den möjligen kan riktas mot tumörens grundorsak. Vår erfarenhet idag visar att hjärntumörer som behandlas med anti-CMV medicin har en betydligt förbättrad överlevnad två år efter diagnos, vilket visar att denna strategi kan bli möjlig i framtiden. I detta projekt kommer vi att karakterisera den nya CMV stammen, identifiera nya biomarkörer för viruset för klinisk diagnostik och vi avser utveckla nya behandlingsstrategier for CMV positiva cancerformer.
Svensson, Mikael	Karolinska Institutet	Reparation av skadad ryggmärg med perifera nervgraft och transplantation av stam/progenitor celler	Medicin	2012	Beviljat belopp: 2 500 000 kronor Målsättningen med detta projekt är att länka grundforskning till klinisk applikation som gagnar patienter med neurologiska skador. Vår grupp har goda möjligheter att studera mänskliga stamceller från vuxna patienters hjärnor genom den organisation och labresurser som vi byggt upp under de senaste 10 åren. Hur ska vi då utnyttja denna kunskap om vårt nervsystem och framför allt överföra denna till våra patienter? Vi har valt att fokusera på ryggmärgskada där behovet av vetenskaplig framgång är stort. I en nyligen publicerad artikel i Cell Transplantation så har vi visat att stamceller kan transplanteras till nervsystemet med viss framgång där dessa omogna celler bildar nya nervceller och synaptiska kopplingar. Vi har utöver transplantation av stamceller återupptagit iden att reparera en skadad ryggmärg genom att överbrygga skadeområdet med perifera nervgraft. Vi har visat att nervtrådar kan förmås att växa förbi (regenerera) skadeområdet genom dessa graft. Med hjälp av neurofysiologi (motor evoked potentials) så har vi kunnat visa att regenerationen efter 3 månader etablerar kontakt mellan hjärnbarken och muskulatur i nedre extremiteterna. Dessa studier har nu lett fram till en klinisk studie där patienter med ryggmärgskada kommer opereras med denna teknik med start 2013.
Nordquist-Brandt, Elisabeth	Sahlgrenska Universitetssjukhuset	Undersökning av ny klinisk potential avseende den monoaminstabiliserande substansen OSU6162	Medicin	2012	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor OSU6162 är ett läkemedel som framtagits av professor Arvid Carlsson. Den farmakologiska verkan har karaktäriserats som dopamin- samt serotonin-stabiliserande med gynnsam effekt vid neuropsykiatriska sjukdomar. OSU6162 har dessutom visats vara närmast biverkningsfri. Vid relativt nyligen gjorda behandlingsförsök observerades något överraskande att preparatet hade påtaglig och positiv klinisk effekt på mental trötthet. I en dubbel blind "cross-over" studie på tolv patienter som uppvisade mental trötthet utlöst av stroke eller av traumatisk hjärnskada sågs signifikant effekt, en effekt som hos vissa patienter var ganska dramatisk. Förlängda öppna kliniska studier, vilka avser studera säkerheten och långtidseffektiviteten hos OSU6162 är nu planerade. Optimal dosering av läkemedlet samt läkemedlets biverkningsprofil ska också närmare studeras. Dessa studier kan inkludera patienter med olika diagnoser, som tidigare studerats i placebo-kontrollerade prövningar med OSU6162. Det finns teoretiska skäl för antagandet att OSU6162 kan motverka olika symptom vid narkolepsi och därmed ersätta de nu dominerande men problematiska centralstimulantia. Tolv patienter med narkolepsi planeras ingå i en randomiserad dubbelblind cross-overjämförelse med placebo. Effekten kommer att utvärderas med skattningsskalor och självskattning av symptom.
Normark, Staffan	Kungl. Vetenskapsakademien	Medel för inrättande av ytterligare en akademiprofessur i medicin	Medicin	2012	Beviljat belopp: 10 163 000 kronor Torsten Söderbergs Stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse finansierar idag fem forskningsprofessurer i medicin och Torsten Söderbergs stiftelse finansierar själva en akademiprofessurer (som i dagsläget är under tillsättning) i medicin på nivån 2 miljoner kr per år under fem år. Behovet av den här typen av forskartjänster där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning är stort och behövs för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas. Genom detta anslag kan ytterligare en femårig akademiprofessur kan tillsättas under år 2013.
Steensland, Pia	Karolinska Institutet	Utvärdering av dopaminstabilisatorn OSU6162 som ett nytt läkemedel för behandling av alkoholberoende	Medicin	2012	Beviljat belopp: 986 000 kronor Alkoholberoende är klassat som en sjukdom - men effektiv behandling saknas. Behovet av nya läkemedel är stort. Vi har den nödvändiga kompetensen för att brygga över klyftan mellan grundforskning och klinik och därmed påskynda läkemedelsutvecklingen. En utmaning vid behandling av alkoholberoende är att förhindra återfallsdrickandet vilket drivs av ett kraftigt alkoholsug som kvarstår även efter långvarig nykterhet. Förmågan att stå emot suget är dessutom begränsad då alkoholberoende personer har försämrad impulskontroll. Dopamin ökar när man dricker alkohol - man känner sig berusad. Vid upprepad berusning minskar däremot dopaminhalten vilket skapar ett obehag - ett kraftigt alkoholsug - som kan driva alkoholberoende individer att börjar dricka igen. Även vid försämrad impulskontroll är dopaminet inblandat. Dopaminsystemet är därför ett möjligt mål för nya läkemedel mot alkoholberoende. Dopamin-stabilisatorer är en ny grupp av läkemedel (utvecklade av nobelpristagaren Arvid Carlsson) som kan normalisera dopaminnivåerna i hjärnan. Något som eftersträvas vid effektiv behandling av alkoholberoende. Våra resultat visar att dopamin-stabilisatorn OSU6162 minskar alkoholintaget och återfallsdrickande hos råtta. Vi kommer nu studera hur OSU6162 påverkar frisättningen av dopamin i hjärnan samt om OSU6162 i sig själv är beroendeframkallande. Vi kommer även för första gången studera om OSU6162 kan minska alkoholsuget och förbättra impulskontrollen hos alkoholberoende människor.
Li, Jia-Yi	Lunds universitet	Bedömning av långtgående spridning av Parkinsons patologi vid Parkinsons sjukdom	Medicin	2012	Beviljat belopp: 3 000 000 kronor Nyligen har vi visat att transplanterade fetala dopaminproducerande nervceller utvecklar en s.k. Lewypatologi mer än 10 år efter operation hos patienter med Parkinsons sjukdom (PS), vilket tyder på spridning av sjukdom från värdmiljön till de transplanterade cellerna. Bevis visar också att progressionen av Lewypatologin förekommer i anatomiskt sammankopplade nerver och att dessa mottagliga nervcellerna inte är signalsubstansberoende, tyder på långväga transporter av det sjuka proteinet, alfa-synuclein (a-syn) och dess aggregat, Lewykroppar och Lewy nervcellsutskott. Dock har dessa hypoteser ännu inte testats. Vår hypotes är att det är a-syn oligomerer och fibriller som är centrala för den långväga spridning av Lewypatologin. Genom att använda både in vitro och in vivo-modeller, i kombination med bildtekniker för att studera levande celler och biokemiska processer, kommer vi att ta upp två centrala frågor om hur PS kan spridas: (i) Om, och I så fall hur, oligomeriska och fibrillära a-syn transporteras via antero- och/eller retrograd transport inom nervcellen, och (ii) Om, och hur, dessa a-syn arter kan transporteras mellan nervceller. Framgångsrik demonstration av mönster och underliggande mekanismer av långväga spridning av Lewypatologin i nerver kommer att öppna nya vägar för att identifiera nya mål för att kunna komma emellan PS patogenesen och bromsa, eller stoppa, utvecklingen av sjukdomen.
Liljeqvist, Jan-Åke	Sahlgrenska akademin	Utveckling av vaccin mot herpes simplex virus typ 2-infektion	Medicin	2012	Beviljat belopp: 3 000 000 kronor Det finns ett stort behov av vaccin mot herpes simplex virus typ 2 (HSV-2)-infektion. I första hand för att HSV-2 är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen med >500 miljoner smittade individer globalt, i andra hand för att HSV-2-infektion kraftigt ökar risken för HIV-transmission. Vi har visat att HSV-2 glykoprotein G (gG-2) är nödvändigt för att HSV-2 skall spridas till nervsystemet efter genital infektion och att gG-2 tillsammans med adjuvans ger gott skydd som vaccin i en musmodell. Projektets mål är att presentera ett nytt vaccinkoncept mot HSV-2-infektion baserat på gG-2. Vi ska nu optimera processen för storskalig produktion av gG-2 med sikte på toxikologiska studier inför fas I-studier på människa. Profylaktisk och terapeutisk effekt skall studeras i ytterligare en djurmodell, olika adjuvans skall evalueras och immunologiska mekanismer kartläggas för att förstå varför gG-2 ger protektion vid vaccination. Projektet har goda utsikter att framgångsrikt drivas vidare med stöd från ett flertal intressenter såsom Vetenskapsrådet, VINNOVA, Innovationsbron, Novo Nordic A/S och GöteborgBIO.
Lundberg, Jon	Karolinska Institutet	Betydelsen av kost och munflora för hjärt-kärlsystemet och ämnesomsättningen	Medicin	2012	Beviljat belopp: 4 000 000 kronor Kväveoxid (NO) är en signalsubstans som bildas i kroppen av specifika enzym och som bl.a. bidrar till ett friskt hjärt-kärlsystem samt reglerar ämnesomsättningen. Minskad produktion av NO är en bidragande orsak till utvecklingen av åderförkalkning, högt blodtryck och åldersdiabetes. Vi har upptäckt ett alternativt bildningssätt för NO där den oorganiska jonen nitrat (NO3-) reduceras till NO. Nitrat bildas naturligt i kroppen som restprodukt till NO men förekommer också rikligt i vår kost, främst i gröna bladgrönsaker. Munhålans bakterier spelar en högst oväntad nyckelroll i NO bildningen genom att reducera nitrat som ansamlas i saliv till den mer reaktiva nitritjonen (NO2-). Nitrit tas sen upp i kroppen där otaliga enzym kan reducera det vidare till NO. Projektet syftar till att studera betydelsen av munbakterier och vår kost för bildning av NO samt hur detta påverkar kroppen vid hälsa och sjukdom. Forskares syn på våra munhålebakterier har genomsyrats av en negativ bild genom alla år. Dessa bakterier anses ligga bakom alltifrån banalare åkommor som dålig andedräkt och karies till allvarligare sjukdomar som tandlossning och cancer. Vi hoppas kunna visa att delar av munfloran istället är av stor nytta och kan hjälpa till att bilda en för oss viktig signalsubstans. Den naturligt höga halten nitrat i grönsaker kan på detta sätt bidra till de välkänt gynnsamma effekterna av dessa livsmedel på hjärt-kärlsystemet.
Johansson, Jan	Karolinska Institutet	Mekanismer för BRICHOS prevention av proteinaggregering och behandlingspotential vid Alzheimer	Medicin	2012	Beviljat belopp: 2 500 000 kronor Alzheimers sjukdom är den vanligast förekommande demenssjukdomen, som bl.a. ger nedsatt minnesfunktion, uppmärksamhetsförmåga och språkförståelse på grund av att nervceller förtvinar. En av orsakerna till att nervcellerna skrumpnar är att ett litet protein, sk beta-amyloid eller Abeta, förändras och börjar klumpa ihop sig till plack av amyloid. Det verkar vara någonting i själva processen där Abeta övergår från friskt protein till amyloida plack som är giftigt för nervceller. Vi studerar en proteindel som kallas BRICHOS och som har hittats i många olika proteiner, bland annat i hjärnan. BRICHOS har visat sig effektivt kunna förhindra att Abeta klumpar ihop sig till amyloid. Detta gör tillförsel av BRICHOS eller aktivering av kroppens egna BRICHOS till helt nya möjliga behandlingsstrategier vid Alzheimers sjukdom. Vi kommer nu att vidare studera hur BRICHOS påverkar Abeta och hur den kan förhindra Abeta att bli giftig för nervceller. Vi har hittills använt oss av experiment i provrör, odlade celler och bananflugor. Bananflugor används som en modell för att studera om BRICHOS kan förhindra Abeta att bli giftig i en levande hjärna, och våra preliminära resultat är väldigt lovande. BRICHOS förhindrar aggregering av Abeta och motverkar nedsatt nervcellsfunktion. Därför vill vi nu gå vidare med att studera hur man kan administrera BRICHOS till hjärnan, och hur väl BRICHOS förhindrar Abeta aggregering och toxicitet i musmodeller av Alzheimers sjukdom.
Jonsson, Ann-Beth	Stockholms universitet	Bacteria-host interplay during disease progression	Medicin	2012	Beviljat belopp: 2 250 000 kronor Infektionssjukdomar dödar många miljoner människor varje år. Detta projekt kartlägger hur bakterier som ger hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och cancer interagerar med värdceller. Genom att förstå kritiska steg i sjukdomsförloppet försöker vi utveckla nya sätt att behandla, bota och förebygga dessa sjukdomar. Den ökande förekomsten av antibiotikaresistens gör det alltmer angeläget och brådskande att hitta nyAnslag Mediciner mot bakterieinfektioner. Bakterien Helicobacter kan orsaka magkatarr, magsår och så småningom cancer. Vi har hittat en substans som specifikt angriper bakteriens sjukdomsorsakande funktioner. Vi vill utveckla denna substans för att kunna gå vidare med kliniska studier och pröva detta som en ny behandlingsmetod och ett framtida alternativ till antibiotika. Andra svåra bakteriesjukdomar är blodförgiftning och hjärnhinneinflammation som är fruktade akutmedicinska tillstånd. Fortfarande är dödligheten så hög som 15-50% enligt olika studier, vilket beror på att infektionen orsakat generell aktivering av inflammations- och koagulationssystemen. Genom att kartlägga infektionen har vi hittat nya receptorer och signalvägar som bakterierna använder. Samtidigt måste immunförsvaret karakteriseras, eftersom dödlighet ofta beror på att bakterierna överstimulerar vårt immunförsvar. En viktig del av projektet är att hitta nya sätt påverka dessa system så att sjukdomsförloppet kan stoppas.
Kettunen, Petronella	Sahlgrenska akademin	Mekanismer för amyloidinducerad minnesstörning och neurodegeneration	Medicin	2012	Beviljat belopp: 1 750 000 kronor Vi har utvecklat den första funktionella zebrafiskmodellen för minnesförlust vid Alzheimers sjukdom, AD. Dessa "dementa" fiskar har förlorat sin möjlighet att lära sig ett enkelt flyktbeteende efter injektion av amyloid β , Aβ, i hjärnan. I Aβ-behandlade djur ses också en ökad nervcellsdöd och inhibition av kaspaser och p53 visar att inlärningsproblemen orsakas av celldöden. Vi har även observerat colokalisation av fluorescent Aβ i döda nervceller och mikroglia in vivo. Vi har vidare injicerat fiskar med hjärnextrakt från Alzheimerpatienter och patienter utan demens. Djur som injicerats med AD-hjärna kan inte lära sig, medan de injicerade med frisk hjärna har en normal inlärning. Det är första gången som det visats att minnesproblem kan induceras av hjärnextrakt från AD-patienter. Vi arbetar nu vidare med att undersöka hur Aβ leder till neurodegeneration. Vi följer bildandet av plack, hur nervceller dödas och hur mikroglia interagerar med placken. Viktiga gener för sjukdomsförloppet slås ut och inlärningsförmågan/cellöverlevnaden mäts. Ett intressant fynd är att inlärningsförmågan i Aβ-injicerade djur återkommer efter ett par dagar, vilket tidigare observerats i gnagare. Vi tror att mekanismerna, som clearance eller regenerering, skulle kunna ligga till grund för framtida patientbehandling. Vi kommer även att använda den nya modellen till att screena framtida läkemedel och snabbt testa genetiska och kliniska fynd från patientmaterial.
Eriksson, Kristina	Sahlgrenska akademin	Hur fungerar det naturliga immunsystemet i placentan och hos nyfödda vid en virusinfektion?	Medicin	2012	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Nyfödda barn är mycket infektionskänsliga vilket beror på att deras immunsystem inte fungerar lika bra som hos äldre barn och vuxna. Barn som smittas vid eller strax efter födseln får mycket allvarligare infektioner, vilket resulterar i att en miljon nyfödda barn dör varje år i sviterna av en infektion. Hypotesen är att det nyfödda barnets immunsystem är anpassat till att överleva fostertiden, och att ett mer välfungerande immunsystem hos fostret skulle leda till spontanabort. Syftet med projektet är att undersöka varför nyfödda barn får ett så allvarligt sjukdomsförlopp när de smittas med herpesvirus, och om detta är kopplat till fostrets överlevnad i livmodern. Vi undersöker hur vita blodkroppar från nyfödda barn fungerar och hur de reagerar när de kommer i kontakt med virus, och jämför med hur celler från vuxna reagerar. Vi kommer också att studera om vita blodkroppar kan vara inblandade i förtidsbörd, dvs. förtidigt födda barn. Det gör vi i moderkakan, dvs. den del av livmodern som ska skydda barnet från infektioner och från att attackeras av mammans immunceller. Vi hoppas att vi med dessa studier ska kunna förebygga/behandla förtidsbörd och svåra herpesvirusinfektioner hos nyfödda.
Hansson, Gunnar C.	Sahlgrenska akademin	Defekter i tjocktarmens inre slemlager vid ulcerös kolit	Medicin	2012	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Vår hypotes, tvärt emot de förhärskande modellerna, är att sjukdomen ulcerös kolit beror på defekter i tjocktarmens inre mukuslager som leder till att bakterier kan penetrera detta och sätta igång en inflammatorisk reaktion när bakterierna når ner till epitelcellerna. Vi skall nu vidare utreda de molekyler och de förändringar som dessa genomgår i tjocktarmen så att slemmet först skall bilda en tätt slemlager, sitta fast, sedan lossna och expandera i volym och bli hemvist för tarmens alla bakterier. Det mesta av dessa händelser sker runt MUC2 mucinet som kommer att förändras bland annat genom att man klipper sönder detta på olika platser. Förutom MUC2 så finns det många andra proteiner som vi tror eller vet är viktiga för hur det inre slemlagret skall fungera på rätt sätt. Det finns sannolikt många olika orsaker till att detta inre slemlager kan svikta, allt ifrån genetiska defekter i MUC2 mucinet till särskilt aggressiva bakterier som bildar, precis om vi visat för en parasit, enzymer som kan göra att det inre slemlagret bryts sönder. Vi skall nu samla in material från ett stort antal patienter med ulcerös kolit. I detta material så skall vi leta efter mutationer i MUC2 och andra intressanta proteiner, mäta slemtjockleken och framförallt slemmets permeabilitet. Vi skall titta på slemmets sammansättningen både genom att analysera vilka gener som uttrycks och vilka proteiner som finns (proteomik) samt studera vilka bakterier som finns och vilka proteiner de tillverkar.
Eriksson, Lars Ingvar	Karolinska Institutet	Andning och kognition efter anestesi och kirurgi	Medicin	2012	Beviljat belopp: 1 500 000 kronor Projektet beskriver mekanismerna bakom allvarliga komplikationer i andnings- och hjärnfunktioner efter narkos, och hur vi i framtiden skapar nya behandlingsmetoder och säkrare vård efter kirurgi/trauma hos vuxna och barn. Vi studerar de vanligaste orsakerna till allvarliga tillbud och långtidseffekter efter anestesi, kirurgi och intensivvård, nämligen störningar i andningsreglering vid syrebrist och medvetande och kognitiv förmåga. Allvarliga tillbud efter narkos/kirurgi på grund av störningar i andning, medvetande eller kognitiva funktioner kan förklaras av interaktioner med livsviktiga signalvägar inom andningskontroll och nervsystemet. Vi kan med unika analyser av människans syrgaskänsliga celler beskriva central och perifer reglering av andning och hur denna reglering påverkas av anestesi och kirurgi. I djur- och cellmodeller kartlägger vi vidare kroppens naturliga svar på kirurgi/trauma samt hur vi med specifika signalsubstanser kan förhindra postoperativa kognitiva störningar samt demens. Vi har byggt upp avancerade cell- samt molekylärbiologiska forskningsmetodiker samt fysiologiska mätningar på människa, sövda djur och på enskilda celler för att i detalj kartlägga effekterna av narkosmedel på nyckelfunktioner bakom reglering av andning, medvetenhet och kognition. Detta projekt ökar kunskapen om dessa reglersystem och hur de påverkas av anestesi och intensivvård och har redan skapat nya rutiner för postoperativ vård såväl nationellt som internationellt.
Blom, Anna	Lunds universitet	Strategier utvecklade av patogena bakterier för att överlista det humana komplementsystemet	Medicin	2012	Beviljat belopp: 4 000 000 kronor Infektionssjukdomar är ett globalt problem och ca tredje del av totalantalet dödsfall är relaterade till infektioner. Trots att utvecklingen av antimikrobiella medel under 1900-talet varit mycket framgångsrik har det skett en dramatisk ökning av antibiotika-resistens de senaste åren. För att kunna utveckla nya profylaktiska metoder och behandlingsstrategier är det ytterst viktigt att förstå hur sjukdomsalstrande bakterier kan manipulera immunsystemet.Varje framgångsrik patogen måste undvika och försvara sig mot komplementsystemet, en central del i det medfödda immunsystemet, och utveckla mekanismer som gör att mikroben kan överleva, kolonisera och i sämsta fall invadera värdorganismen. De övergripande målen för projektet är att öka kunskapen om de bakomliggande mekanismerna rörande mikrobernas överlevnad och finna nya terapimöjligheter. Vi kommer att belysa hur bakterier kan undvika attacker från komplementsystemet genom att kapa humana eller producera egna komplementhämmare samt hur de använder komplementreceptorer för att fästa sig i och invadera epitelceller. Vi kommer att fokusera på luftvägspatogen som streptokocker. Dessutom planeras studier för att utröna vilken roll periodontala bakteriella patogen spelar vid utveckling av reumatoid artrit då sådant samband är tydlig i epidemiologiska studier.
Cao, Yihai	Karolinska Institutet	Translational research of anti-angiogenesis in cancer therapy	Medicin	2012	Beviljat belopp: 4 000 000 kronor Flera vanliga cancerläkemedel baserade på antiangiogenes, har blivit nyckelkomponenter i behandlingen av patienter med olika cancertyper. Medan antiangiogena läkemedel i kombination med kemoterapi avsevärt förbättrar överlevnaden hos patienterna, förblir de kliniska fördelarna med endast antiangiogen terapi blygsamma. Det finns ett antal fortfarande olösta kliniskt relaterade grundläggande frågor. Varför ger endast kombinationsterapi positiva effekter hos patienter? Varför blir patienter resistenta mot antiangiogen terapi? Hur kan vi optimera befintliga behandlingar för att maximera de kliniska fördelarna? Vilka biomarkörer förutsäger kliniska fördelar? I detta forskningsprojekt försöker vi förstå de grundläggande mekanismerna för antiangiogen cancerterapi och översätta våra prekliniska fynd till klinisk användning för att förbättra den antiangiogena cancerbehandlingen. Vi kommer att använda olika prekliniska modeller för att närma oss dessa kliniskt relevanta frågor. Vi studerar också betydelsen av angiogenes i cancermetastaser. I synnerhet är vi intresserade av att studera förändringar av vaskulära strukturer som underlättar tumörspridning, invasion och metastasering. Vi kommer att fortsätta studera lymfangiogenes, vilket är viktigt i och med att många tumörer sprids via lymfan. Sammantaget är vårt forskningsprogram translationellt till naturen och de resultat som genereras av vår forskning kommer att gynna miljontals cancerpatienter.
Berghard, Anna	Umeå universitet	Etablering av en nerv och luktnerven som modell för läkning av nerv-hjärnbarriären	Medicin	2012	Beviljat belopp: 495 000 kronor Vår forskning har bidragit till att visa samband mellan utvecklingen av luktnerven och s.k. GnRH celler (gonadotropinfrisättande hormon celler). Sker en störning luktnervens utveckling når GnRH celler inte sin slutliga placering i närheten av hypofysen. GnRH celler reglerar könsutveckling och fertilitet, vilka inte kan ske ifall detta utvecklingssteg visar en höggradig störning. Det är ovanliga kombinationer av genetiska förändringar som ligger bakom störningar vilket är i linje med vår arbetshypotes att det är interaktion mellan många olika typer av celler som medverkar i att etablera en nerv. Vi adresserar om den s.k. nerv-hjärnbarriärens celler deltar i nervetableringen. Projektet förväntas visa vilket(a) precist steg i luktnervens bildning som fallerar och därmed orsakar avsaknad av GnRH.Genom att använda luktnerven som modell, förväntas även ny information om hur nervcellers axon interagerar med ett antal andra, relativt lite undersökta celltyper för att bilda och bibehålla nerv-hjärnbarriären. Nerver binder samman periferin och hjärnan vilket gör det viktigt att ha kunskap om hur barriären tillåter axon-passage men ej är genomsläpplig för t.ex. infektiösa agens, metastaserande celler eller toxiska ämnen. Lite är känt om barriärens celler och hur dessa påverkas vid nervskador. I området runt luktnerven finns dessutom ett område för dränage av den vätska som produceras i hjärnan, vilket gör läkningsprocessen av nerv-hjärnbarriären i detta område viktig att förstå.
Alftberg, Åsa	Lunds universitet	Medicineringens ideal och praktik. En etnologisk studie av äldre människors bruk av läkemedel	Medicin	2012	Beviljat belopp: 151 500 kronor Äldre personer idag använder många läkemedel. Användningen har ökat kraftigt de senaste tjugo åren. Detta beror delvis på att nya läkemedel har introducerats och nu kan användas för behandling men också på att åldrandet har medikaliserats och betraktas som en åkomma som bör åtgärdas. Men mediciner har inte bara biologiska effekter, de medför också sociala och kulturella konsekvenser som påverkar människors dagliga liv. Fokus för denna studie är hur individen använder läkemedlet, på vilket sätt medicineringen går till och vilken mening och betydelse som medicinerna skapar. Vilka normer, kulturella föreställningar och praktiker kräver medicineringen att man tar hänsyn till? Hur påverkas i förlängningen individens identitet? Syftet med undersökningen är att ge kunskap om det komplexa förhållandet mellan medicineringens ideal och praktik, det vill säga förhållandet mellan ordinationen, hur läkemedlet är tänkt att användas, och hur det faktiskt hanteras. Studien utgår från personer som är 80 år och äldre och som bor i sina ordinarie hem.
Arner, Peter	Karolinska Institutet	Omsättningen av fettceller och deras fettinnehåll hos människa. Mekanismer och klinisk betydelse	Medicin	2012	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Nedsatt motståndskraft mot hormonet insulin (insulinresistens) kan framkalla den vanligaste formen av sockersjuka (typ 2 diabetes) och andra vanliga sjukdomstillstånd. Sedan länge undersöker vi hos människa fettvävens roll för insulinresistens. Vi har kunnat visa att omsättningen av fettceller (nybildning och celldöd) och deras fettinnehåll (upptag och frisättning) är betydelsefulla och att detta regleras av inflammation i fettväven. En del av projektet berör mekanismerna bakom dessa fynd. Man vet också att fettväven bildar ett stort antal olika äggviteämnen (adipokiner) som frisättes till cirkulationen. Vi tror att flera av dessa >600 adipokiner kan påverka insulinkänsligheten. Ansökan avser även att definiera dessa kandidater för insulinresistens samt deras reglering. Projektet kan ge nya behandlingsmetoder för typ 2-diabetes och insulinresistens samt att användas för förebyggande behandling.
Rudin, Anna	Sahlgrenska akademin	Regulatoriska T-cellers och tarmbakteriers roll för att minska risken för allergi	Medicin	2011	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Den allergiska immunreaktionen grundläggs nästan alltid i barndomen. Allergier beror på en överreaktion mot ofarliga proteiner i allergener som immunsystemet egentligen inte ska reagera på och beror på defekt antal eller funktion av regulatoriska T-celler. Dessa T-celler kan stimuleras av normalfloran i tarmen och man tror att en ändrad tarmflora tidigt i livet är en orsak till sämre reglering av immunsvaret mot allergener. I projektet följs barn från födseln till sex års ålder för att studera relationen mellan tarmfloran, regulatoriska T-celler och allergisk immunreaktion och sjukdom. Detta är ett unikt projekt eftersom det är prospektivt och ett samarbete mellan immunologer, bakteriologer och barnallergologer. Preliminära data visar ett samband mellan en typ av bakterie i tarmen tidigt i livet och ökat antal regulatoriska T-celler, samt ett samband mellan ökat antal regulatoriska T-celler och allergisk sjukdom. Syftet med projektet är att finna stöd för att man skulle kunna ge en avdödad bakterie eller bakterieprodukt på tarmslemhinnan tidigt i livet för att förhindra utveckling av allergisk sjukdom.
Wold, Agnes	Sahlgrenska akademin	Nya strategier för att bromsa allergiepidemin	Medicin	2011	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Allergi är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga vuxna i Sverige idag. Allergier förekommer knappt bland befolkningen i fattiga länder och bland barn som vuxit upp på bondgård med djurhållning. I projektet undersöker vi vilka faktorer i livsstil och miljö som är förknippade med skydd mot allergiutveckling. Vår strävan är att erbjuda en vetenskapligt grundad strategi för att skydda framtidens barn från att utveckla allergi. Särskilt fokuserar vi på tre angreppssätt: - Stimulans av barnets immunsystem med hjälp av naturlig exponering för en komplex munflora - Intag av fetter som dämpar immunsystemets benägenhet att framkalla allergiska immunsvar - Utveckling av ett "vaccin" mot allergi baserat på bakteriellt "superantigen" som stimulerar spädbarnets omogna immunsystem och understödjer toleransutveckling. Våra studier bygger på noggrant uppföljda födelsekohorter där livsstilsfaktorer, diet, tarmflora och immunsvar registreras och analyseras i relation till allergiutveckling, samt relevanta djurmodeller för att studera de verksamma mekanismerna. Vi tror att vårt angreppssätt kan leda till utvecklingen av effektiva strategier för att bromsa den allergiepidemi som plågar västvärlden och som drabbar även befolkningen i de länder där den ekonomiska utvecklingen tar fart och levnadsomständigheterna förbättras.
Marklund, Stefan	Umeå universitet	Neurotoxicitet hos superoxiddismutas-1 och andra orsaker till amyotrofisk lateralskleros (ALS)	Medicin	2011	Beviljat belopp: 4 500 000 kronor Vid amyotrofisk lateralskleros (ALS) dör motornervcellerna som styr kroppens muskler. Den vanligaste orsaken är ärftliga mutationer i proteinet superoxiddismutas-1 (SOD1) som man hittar hos 6 % av fallen. Vi har nyligen presenterat stöd för att även normalt SOD1 medverkar i den majoritet av ALS-fallen som saknar mutationer. Projektet syftar till att utreda denna koppling vidare för att förstå vilka faktorer som utlöser sjukdomen. Studierna baseras bl.a. på transgena möss som utvecklar ALS under produktion av human SOD1 i ryggmärgen. Komplementära studier fokuseras på ALS-patienter utan SOD1-mutationer, och på patienter med den närliggande sjukdomen pannlobsdemens. En andra målsättning är att klargöra hur SOD1 orsakar ALS på molekylär nivå. Aggregering av SOD1 i nervcellerna är centralt för sjukdomen. Vi ser att SOD1-aggregaten är av två olika typer, beroende på mutation, och att ALS-patologin skiljer sig mellan dessa aggregat. Denna koppling mellan aggregattyp och patologi återfinns hos de smittsamma prionsjukdomarna. Vi ska nu undersöka om SOD1-aggregaten via injektion kan sprida sjukdomen i nervsystemet hos transgena möss med varierad genetisk bakgrund. Vidare ska vi kartlägga på atomär nivå hur aggregaten uppstår inuti levande humana celler med nyutvecklade strategier baserade på NMR. Målet är att identifiera lämpliga angreppspunkter i SOD1 för riktad terapi med antikroppar, som genom att hämma aggregeringen bromsar eller förhindrar spridningen av sjukdomen i nervsystemet.
Normark, Staffan	Kungl. Vetenskapsakademien	Torsten Söderbergs forskningsprofessur i medicin	Medicin	2011	Beviljat belopp: 10 000 000 kronor Behovet av den här typen av forskartjänster där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning är stort och behövs för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Denna forskningsprofessur skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas.
Poellinger, Lorenz	Karolinska Institutet	Utveckling av nya terapeutiska strategier för kärlnybildning i ischemiska vävnader	Medicin	2011	Beviljat belopp: 650 000 kronor Forskningen rör ett protein som känner av låga syrgasnivåer i en vävnad. Vid låga syrgasnivåer, exempelvis i hjärtat vid åderförkalkning, aktiveras funktionen av detta protein, och det kommer att aktivera gener som är viktiga, för att bilda nya blodkärl (för att öka syrgastillförseln) samt att anpassa vävnadens ämnesomsättning till de låga syrgasnivåerna. Det sistnämnda är viktigt för den utsatta vävnadens förmåga att överleva syrgassvälten. Vi vill i detta projekt använda oss av proteinet som känner av låga syrgasnivåer, för att öka kärlnybildning i hjärtmuskel eller hjärna som blir utsatta för låga syrgasnivåer p.g.a. nedsatt blodtillförsel. I motsats till terapiförsök med enstaka tillväxtfaktorer (som ger begränsad effekt) utgör detta system ett lovande nytt tillvägagångssätt för att återställa syrgasbalansen i den sjuka vävnaden. I detaljerade molekylära studier kommer vi att försöka att utveckla tekniker att effektivt aktivera det syrgaskänsliga proteinet, för att på detta sätt hålla en syrgassvulten hjärtcell (eller hjärncell vid stroke) vid liv. Vi kommer också att undersöka hur olika gener kommer att regleras, när hjärt/kärl-vävnader blir utsatta för låga nivåer av syrgas, bl.a. i modeller av perifera kärlsjukdomar, åderförkalkning samt ökat blodtryck i lungkretsloppet. Projektet kommer att ge kunskap som är viktig, för att öka kärlnybildning och utöva positiva effekter på ämnesomsättningen i vävnader som är utsatta för låga syrgasnivåer (ischemi).
Larsson, Jonas	Lunds universitet	Utveckling av nya metoder for expansion av blodstamceller - implikationer för cellterapi vid hematologiska sjukdomar	Medicin	2011	Beviljat belopp: 700 000 kronor Syftet med forskningen är att identifiera och karaktärisera gener som reglerar tillväxt av blodstamceller. Det är blodstamcellerna som ansvarar för återbildning av blodsystemet vid benmärgstransplantation. Detta är en livräddande behandling för tusentals patienter årligen som drabbats av blodcancer. Dessvärre kan ännu ett stort antal patienter inte få denna behandling på grund av att stamcellerna inte räcker till. Det är därför oerhört viktigt att finna metoder för att få stamcellerna att föröka sig inför transplantation. Ett stort antal forskargrupper världen över har under lång tid arbetat med detta utan större framgång och vi vet idag väldigt lite om de mekanismer som reglerar blodstamcellernas tillväxt. Vi har utvecklat en genetisk screeningmetod baserad på så kallad RNA interference (RNAi) som gör det möjligt att systematiskt hämma funktionen för tusentals gener i hematopoetiska stamceller och därefter studera hur detta påverkar stamcellernas tillväxt. Vi har i våra försök med den här metoden lyckats identifiera ett flertal gener som kan hämmas för att ge en ökad tillväxt av stamcellerna. Parallellt med nya screeningförsök studerar vi nu i detalj en del av dessa gener för att förstå hur de påverkar stamcellsfunktionen och huruvida de kan utnyttjas för att föröka blodstamceller utanför kroppen under kliniskt relevanta förhållanden.
Liljeqvist, Jan-Åke	Göteborgs universitet	Utveckling av vaccin mot herpes simplex virus typ 2-infektion	Medicin	2011	Beviljat belopp: 1 200 000 kronor Det finns ett stort behov av vaccin mot herpes simplex virus typ 2 (HSV-2) infektion. I första hand för att HSV-2 är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen med >500 miljoner smittade individer globalt, i andra hand för att HSV-2-infektion kraftigt ökar risken för HIV-transmission. Vi har visat att HSV-2 glykoprotein G (gG-2) är nödvändigt för att HSV-2 ska spridas till nervsystemet efter genital infektion och att gG-2 tillsammans med adjuvans ger gott skydd som vaccin i en musmodell. Projektets mål är att presentera ett nytt vaccinkoncept mot HSV-2-infektion baserat på gG-2. Nu ska profylaktisk och terapeutisk effekt studeras i ytterligare en djurmodell och immunologiska mekanismer kartläggas för att förstå varför gG-2 ger protektion vid vaccination. Projektet har goda utsikter att framgångsrikt drivas vidare med stöd från ett flertal intressenter såsom Vetenskapsrådet, VINNOVA, Innovationsbron AB, Novo Nordic A/S och Göteborg BIO.
Kisessling, Rolf	Karolinska Institutet	Immunterapi av cancer med genetiskt modifierade T-celler	Medicin	2011	Beviljat belopp: 650 000 kronor Immunterapi av cancer med genetiskt modifierade T-celler. Genom flera genombrott i den immunologiska grundforskningen så står vi inför en ny generation av behandlingsmetoder mot cancer. Det finns nu förutsättningar att utveckla immunterapi som bygger på väldefinierade molekyler som uttrycks på cancerceller och på de immunologiskt aktiva vita blodkropparna. Nya resultat visar att immunterapi kan ha klinisk effekt och förlänga livet och aktivera immunsystemet i en andel av patienter med svår cancersjukdom. Metoderna måste dock förbättras då endast en andel av patienterna svarar på dessa behandlingsmetoder. Därför är målet med forskningen att överföra den moderna immunologins kunskaper till kliniskt användbara behandlingsformer mot cancer, i nära samarbete mellan forskare på Cancercenter Karolinska, läkare på Radiumhemmet samt andra forskargrupper inom EU. I en aktuell försöksserie prövas om vita blodkroppar, s.k. lymfocyter, kan förändras med moderna genetiska metoder och på detta sätt manipuleras till att bekämpa patientens cancerceller. Metoden har av andra redan visat lovande men preliminära resultat vid behandling av den elakartade hudcancerformen malignt melanom, och det skall undersökas om den även fungerar på patienter med andra typer av cancertumörer. Studierna utförs i samarbete med flera andra Europeiska laboratorier.
Karlsson, Mikael	Karolinska Institutet	Reglering av B-celler vid inflammatorisk sjukdom	Medicin	2011	Beviljat belopp: 1 200 000 kronor Vårt immunsystem skyddar oss från infektioner och den inflammatoriska responsen som är resultatet av dess aktivering är till för att bekämpa infektionen och sedan återställa balansen i kroppen. Vid autoimmun sjukdom har denna balans rubbats och den inflammatoriska processen går överstyr och deltar istället i destruktion av olika vävnader beroende på vilken sjukdom det är frågan om. En viktig komponent i denna missriktade immunrespons är B-celler vilka vanligtvis producerar antikroppar mot virus och bakterier. Att dessa celler är viktiga har belysts på senare tid då en behandling som slår ut dessa (rituximab) har haft god effekt i ett antal reumatiska sjukdomar. Det har varit känt att den reumatiska sjukdomen SLE är kopplad till hjärt/kärl sjukdom. I detta projekt undersöker vi mekanismerna bakom den kopplingen med fokus på B-cellen. Målet är att hitta nya markörer som kan förutsäga om SLE patienter kommer att utveckla hjärt/kärl komplikationer samt att hitta metoder för att styra B-celler så att deras goda egenskaper tas till vara i behandling av inflammatoriska sjukdomar.
Karpman, Diana	Lunds universitet	Bakteriella virulensfaktorer, medfödd immunitet och protrombotiska mekanismer vid njursjukdomar	Medicin	2011	Beviljat belopp: 4 000 000 kronor Kronisk njursjukdom leder ofta till njursvikt. Vi studerar fyra njursjukdomar: Hemolytiskt Uremiskt Syndrom (HUS), Trombotisk Trombocytopen Purpura (TTP), vaskuliter och IgA nefropati. HUS kännetecknas av låga blodplättar, blodbrist och akut njursvikt. Det finns två varianter. Typiskt HUS orsakas av tarminfektion med enterohemorragiska Escherichia coli (EHEC) bakterier. I maj-juni 2011 skedde ett mycket stort utbrott i Europa. Atypiskt HUS förknippas med genmutationer i komplementproteiner, en del av det medfödda försvaret. Därmed aktiveras komplementsystemet och kroppens egna celler angrips. Vid TTP förekommer en mutation i ADAMTS13, ett plasmaenzym som klyver von Willebrandfaktor inom blodets levrande system. Detta leder till blodproppsbildning. TTP patienterna har samma symtom som vid HUS inklusiv feber och neurologiska symtom. Vaskulit kännetecknas av inflammation i blodkärl som drabbar blodförsörjning till flera organ, framför allt njurar. Orsaken är okänd men kroppens egna vita blodkroppar och immunförsvaret spelar en avgörande roll. IgA nefropati är den vanligaste formen av njurinflammation i västvärlden. Den kan utlösas av övre luftvägsinfektioner. Våra studier syftar till att identifiera molekylära mekanismer bakom dessa sjukdomar, båda bakteriella och värdsfaktorer. Vi ämnar kartlägga hur kroppens celler påverkas, hur blodceller aktiveras och kärl skadas, för att kunna utveckla specifika behandlingar som saknas idag.
Holmdahl, Rikard	Karolinska Institutet	Från gener och sjukdomsmekanismer till behandling av reumatoid artrit	Medicin	2011	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Kronisk inflammation förefaller vara en bidragande orsak till ett flertal stora folksjukdomar, exempelvis reumatoid artrit (RA). Det finns ännu ingen förebyggande eller läkande behandling för RA eller andra kroniskt inflamamtoriska sjukdomar. Vi studerar försöksdjursmodeller med motsvarande sjukdomar som hos människa. Med djurmodellerna kan vi inte bara identifiera sjukdomsgenerna utan också studera hur de fungerar. Vi kommer att humanisera djurmodellerna så att vi kan direkt studera generna som identiferats i RA i en experimentell modell. Därmed kan vi också använda dessa försöksdjursmodeller för att undersöka helt nya principer och nya läkemedel för att förhindra och bota sjukdom. Vi koncentrerar oss på att urveckla a) ett nytt typ av immunspecifikt vaccin mot RA, b) en ny typ av diagnostisk metod där ett stort antal antikroppar i serum kan anlyseras samtidigt, c) en ny typ av behandling med oxidanter som utvecklats på basis av våra genetiska fynd.
Cao, Yihai	Karolinska institutet	Cold-induced lipolysis and angiogenesis significantly contribute to development of cardiovascular disease	Medicin	2011	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Kranskärlssjukdom orsakad av åderförkalkning (Coronary Heart Disease, CHD) är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden, inklusive Sverige och resten av Norden. Det har rapporterats att CHD-incidensen ökar flerfaldigt under den kalla årstiden och den högsta incidens av kranskärlssjukdom inträffar på vintern. Vårt mål är att förstå de grundläggande mekanismerna av kylinducerad fettupplösning (lipolys) i kranskärlssjukdomsutveckling som är relaterad till åderförkalkning. Vi hoppas att kunna genom denna forskning utveckla nya metoder till behandling och förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar. Vi planerar att använda djurmodeller av olika kärlsjukdomar under olika förhållanden för att studera rollen av temperaturändringar på plackutveckling i åderförkalkning, bl.a. införa/avlägsna vissa specifika gener i djurmodeller. Vi ska användAnslag Mediciner enligt olika principer, antingen ensam eller i kombination för att behandla åderförkalkning-relaterade hjärtsjukdomar, samt samarbeta med kliniska kardiologer och experter för att utföra kliniska studier. Trots att aktivering av brun fettvävnad är i allmänhet positiv mot fetma och diabetes, finns det inga studier på frågan om hur kyla inducerar fettupplösning i utveckling av åderförkalkning. Om våra prekliniska fynd kan omsättas i kliniska miljöer med framgång kan miljontals patienter som finner sig i risk till kardiovaskulära sjukdomar dra nytta av vårt arbete. Vårt projekt har därför betydelse som syftar till gagn för miljontals patienter.
Frostegård, Johan	Karolinska Institutet	Nedsatt naturlig immunitet mot fosflipidantigen som orsak till kronisk inflammatorisk sjukdom, främst hjärtkärlsjukdom och ateroskleros: en ny hypotes	Medicin	2011	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Åderförkalkning är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till hjärtkärlsjukdom (CVD). Vår grupp har sedan mitten på 90-talet varit intresserade hur en viss typ av fetter, fosfolipider när de har oxiderat ("härsknat") kan orsaka inflammationen vid åderförkalkning. Vi har lagt fram en ny hypotes för åderförkalkning och CVD: låga nivåer av naturliga antikroppar mot dessa fettämnen bl.a. fosforylkolin (anti-PC) orsakar CVD oberoende av och i samma storleksordning som de etablerade riskfaktorerna. I experimentiella studier har vi visat att anti-PC motverkar just den typ av inflammation som är central vid åderförkalkning. Vi har också visat att andra antikroppar mot fettämnen, som oxiderat cardiolipin och fosfatidylserine (aOxCL och aOxPS), har likartade egenskaper. Målsättningen är att utveckla förbättra riskbedömning samt utveckla ny behandling (vaccin och/eller antikroppar mot åderförkalkning och CVD samt potentiellt vid andra inflammatoriska sjukdomar). Vi kombinerar djur-, cell- och kliniska studier. I djurförsöken vaccinerar vi med fettämnena samt ger själva antikropparna. I cellförsök testas hur immunreaktioner vid åderförkalkning påverkas och i kliniska studier undersöks de nya faktorernas roll, i flera unika kohorter. Åderförkalkning och dess konsekvens hjärtkärlsjukdom är dominerande hälsoproblem. En ny typ av immunologiskt relevanta riskfaktorer och behandling baserad på naturlig immunitet där fettämnen som PC, OxCL och OxPS är i fokus, kan få stor betydelse.
Hansson, Stefan	Lunds universitet	Ny diagnostik och bot av havandeskapsförgiftning (preeklampsi)	Medicin	2011	Beviljat belopp: 2 900 000 kronor Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) är en av de mest allvarliga graviditetsrelaterade sjukdomarna i världen med 8,5 miljoner drabbade kvinnor årligen. Det finns för närvarande ingen specifik diagnos- eller förutsägelsemetod, inte heller någon bot. Vi tror att vi kan göra tidig, pålitlig diagnos genom att mäta fetalt och adult hemoglobin samt alfa-1-mikroglobulin (A1M) i mammans blod. Våra in vitro-studier indikerar att vi borde kunna bota sjukdomen genom att ge A1M.
Arnberg, Niklas	Umeå universitet	Virusreceptorer: betydelse för tropism, terapi och targeting	Medicin	2011	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Virus orsakar en mängd olika, mer eller mindre allvarliga sjukdomar hos människan. I detta projekt kartlägger vi de molekyler och mekanismer som reglerar hur virus (vinterkräksjukevirus och s.k. adeno- och picornavirus) binder till och infekterar mänskliga celler. Detta avgör bl.a. vilka celltyper, vävnader och organ som virus slutligen infekterar (virus "tropism"). Vi vill använda nyvunnen kunskap om dessa molekyler och mekanismer för att utveckla nya läkemedel, som hindrar virus från att binda till och därmed även infektera celler. Våra forskningsresultat kan även användas för förbättring av så kallad genterapi, vilket betyder "behandling med gener". Ofarliga, "avväpnade" adenovirus är utmärkta bärare av främmande gener och transporterar effektivt olika gener in i våra celler. Vi och många andra tror att man i framtiden ska kunna behandla och/eller förebygga cancer, infektioner, ärftliga sjukdomar och ämnesomsättningssjukdomar med hjälp av genterapi. Denna typ av behandling är känslig och måste finjusteras på flera olika sätt. Ett sådant sätt är att se till så att generna levereras till rätt celler. Avväpnade virus måste alltså styras bort från sina vanliga målceller, och i stället styras mot just de celler som behöver behandling. Om vi kan lära oss mer om de molekyler och mekanismer som "riktiga" virus använder för att binda till och angripa mänskliga celler, så kan man lättare styra avväpnade, genbärarvirus till rätt typ av celler.
Brorsson, Ann-Christin	Linköpings tekniska högskola	Interdisciplinära studier av aggregeringsförloppet hos Amyloid-Betapeptiden - parallella analyser av transgena bananflugor och biofysikaliska mätningar	Medicin	2011	Beviljat belopp: 200 000 kronor I forskningen studeras aggregeringsförloppet hos Amyloid (A)-betapeptiden som är kopplad till Alzheimers sjukdom. Alzheimers är en demenssjukdom där nervcellerna i hjärnan bryts ner. För att bekämpa sjukdomen är det viktigt att: a) identifiera vilka strukturer hos A-betapeptiden som är giftiga för nervcellerna, b) fastställa på vilket sätt de giftiga strukturerna angriper cellerna samt c) hitta molekyler som kan förhindra uppkomsten av giftiga A-betastrukturer. För att uppnå dessa mål används bananflugor som kan bilda giftiga A-betastrukturer i det centrala nervsystemet. Parallellt studeras även aggregeringsprocessen hos A-betapeptiden i en enklare miljö, i provrör, med olika biofysikaliska mättekniker som spektroskopi och mikroskopi samt även hur giftiga A-betastrukturer angriper celler från både råtta och människa. Genom att kombinera dessa studier är det möjligt att koppla ihop uppkomsten av olika strukturer hos A-betapeptiden med deras förmåga att orsaka nedbrytning av nervceller och på så sätt identifiera de strukturer som är giftiga för cellerna. Den här informationen är viktig för att hitta nya behandlingsformer mot Alzheimers sjukdom. Bananflugorna används även för att testa olika molekyler (läkemedelskandidater) som kan skydda cellerna från att brytas ner av giftiga A-betastrukturer eller motverka uppkomsten av giftiga A-betastrukturer och på så sätt förhindra att sjukdomen bryter ut.
Bäckhed, Fredrik	Sahlgrenska akademin	Utvecklandet av plattform för studier av metagenom och dess roll vid ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar	Medicin	2011	Beviljat belopp: 9 000 000 kronor I vår tarmkanal finns 10 gånger fler bakterier än vad vi har celler i kroppen. Dessa bakterier uttrycker 150 gånger fler gener än vad vi har i vårt mänskliga genom och påverkar flera cellulära processer i tarmen t.ex. blodkärlsbildning, immunsystemets utveckling och även vår ämnesomsättning. Vi har tidigare visat att bakteriefria möss inte utvecklar fetma och att bakteriefloran har en förändrad sammansättning i feta möss och människor. Därmed utgör tarmfloran en tänkbar måltavla för att utveckla nya läkemedel och terapier mot ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. "Next generation sequencing" har utvecklats till ett kraftfullt verktyg för att kartlägga tarmflorans sammansättning. Dock erbjuder de stora datamängderna en stor analysutmaning och även om vi kartlägger tarmflorans sammansättning så krävs djurstudier för att förstå hur tarmfloran påverkar vår ämnesomsättning och ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. Plattformen "Metagenom och dess roll vid ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar" kommer att förena mikrobiologi och systembiologi i en unik translationell miljö och förutom att studera om tarmfloran erbjuder diagnostiska eller terapeutiska måltavlor för dessa sjukdomar också studera de underliggande mekanismerna genom att använda bakteriefria möss. Då vår plattform kommer att utveckla nya analysmetoder för att studera tarmflorans sammansättning kommer den även utgöra en viktig nationell resurs för att analysera tarmflorans sammansättning och funktion.
Svanborg, Catharina	Lunds universitet	Genetics of innate immunity and host susceptibility to acute and chronic infection	Medicin	2010	Beviljat belopp: 4 500 000 kronor
Wallberg-Henriksson, Harriet	Karolinska Institutet	Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelsers jubileumsdonation (del 2)	Medicin	2010	Beviljat belopp: 25 000 000 kronor
Smith, Ulf	Göteborgs universitet	Wnt activation - role in obesity and its complications	Medicin	2010	Beviljat belopp: 4 500 000 kronor
Hellstrand, Kristoffer	Göteborgs universitet	Nya behandlingsstrategier vid cancer och virusinfektioner	Medicin	2010	Beviljat belopp: 4 500 000 kronor
Normark, Staffan	Kungl. Vetenskapsakademien	Ansökan om 10 miljoner kr för inrättande av ytterligare en forskningsprofessur i medicin	Medicin	2010	Beviljat belopp: 5 087 500 kronor
Bokarewa, Maria	Göteborgs universitet	Proto-oncogenes as effectors and therapeutic targets in inflammation and autoimmune arthritis	Medicin	2010	Beviljat belopp: 4 500 000 kronor
Cao, Yihai	Karolinska Institutet	Translational study on angiogenesis in regulation of obesity and diabetes	Medicin	2010	Beviljat belopp: 2 700 000 kronor
Enerbäck, Sven	Göteborgs universitet	Functional brown adipose tissue in healthy humans- a new target for anti-obesity therapy	Medicin	2010	Beviljat belopp: 4 500 000 kronor
Swoboda, Peter	Karolinska Institutet	Är schizofreni en ciliopati?	Medicin	2013	Beviljat belopp: 1 100 000 kronor Schizofreni är en komplex, kronisk sjukdom som kan drabba en procent av befolkningen. Symptomen yttrar sig genom hallucinationer, personlighetsstörningar, förvrängd verklighetsbild med mera. Sjukdomens symptom orsakas av fel i nervcellernas samspel. Schizofreni orsakas av omvärldsfaktorer och genetiska förändringar. Våra forskningsresultat tyder på att ett antal schizofrenigener blir styrda av en speciell klass av kontrollgener, som i sin tur är normalt viktiga för funktionen av cellens antenn, så kallade cilier. Cilier förekommer på bland annat nervceller där de är viktiga för att ta emot signaler från omgivningen. Att kunna urskilja ett samband mellan cellantennens funktion och schizofrenis uppkomst är av stort interesse. Vi kan då direkt få klarhet i molekylära mekanismer bakom sjukdomen och hur de (cilier) påverkar nervcellernas funktion. Vi använder oss av mänskliga nervceller som har en sådan antenn, ett cilium. Vi förändrar schizofrenigenernas och ciliernas funktion och observerar följden direkt i cellerna. För att se hur schizofrenigener påverkar nervcellernas samspel använder vi en mask som modell där nervsystemet och alla förbindelser mellan cellerna är kartlagda. Samma principer gäller för maskens och människans nervsystem. I masken kan vi genetiskt förändra enstaka nervceller, urskilja förändringar i deras kontakter och aktivitet. Våra resultat kan i framtiden användas för att testa påverkan av olika medikament och terapier på nervcellernas funktion.
Tryggvason, Karl	Karolinska Institutet	Lamininer - celldifferentiering, fenotypstabilitet, pancreasöars expansion	Medicin	2013	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor De flesta celltyper i kroppen är placerade på eller direkt bundna till tunna bindvävsstrukturer (basalmembran) som innehåller specifika lamininproteiner som finns i över 16 olika former och som är vävnadsspecifika. Lamininerna är viktiga för celldifferentiering bindning samt för cellers vävnadsspecifika stabilitet. Vi har som enda forskargrupp producerat dessa mycket komplexa proteiner och studerat dem. Vi har visat att lamininerna har flera
Sverremark-Ekström, Eva	Stockholms universitet	Mikrobiell exponering, immunologisk mognad och allergiutveckling hos barn	Medicin	2013	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Den första tiden i livet är central för hur vårt immunförsvar mognar och balanseras. Många faktorer kan påverka detta, bland annat hur och när vi exponeras för olika mikroorganismer. En förändrad exponering för olika mikrober anses vara en orsak till den senaste tidens markanta ökning av olika inflammatoriska sjukdomar. Exempelvis har allergier hos barn ökat kraftigt och är idag ett globalt hälsoproblem. Vår forskning har tidigare visat på ett tydligt samband mellan förekomst av laktobaciller i den mycket tidiga tarmfloran, respektive tidig infektion med två mycket vanligt förekommande herpesvirus och minskad risk för allergiutveckling. Vi har också kunnat påvisa att dessa typer av tidig mikrobiell stimulering påverkar immunsystemet på ett sätt som delvis kan förklara den "allergiskyddande" effekten. Här vill vi gå vidare och i detalj studera interaktioner mellan dessa mikroorganismer och immunsystemet i olika åldrar samt undersöka hur det relaterar till allergiutveckling. I projektet får vi information om grundläggande immunologiska processer under barnaåren samt kring hur olika typer av mikroorganismer kan påverka barns immunologiska profil och allergiutveckling. Studierna är av experimentell natur men har en stark klinisk förankring. I våra studier använder vi oss av cellinjer, djurmodeller och experimentella system samt material från en mycket väl karaktäriserad allergikohort, där vi kan korrelera alla fynd till kliniska parametrar och allergistatus upp till 10 års ålder.
Olofsson, Anders	Umeå universitet	Havandeskapsförgiftning, Alzheimers och Skelleftesjukan - orsak & samband?	Medicin	2013	Beviljat belopp: 470 000 kronor Amyloidos är resultatet av ett patologiskt fenomen där aggregerande proteiner deponeras i vävnad. Idag är 30 olika sjukdomar associerade till amyloidos, däribland Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Amyloida depositioner av plasmaproteinet transthyretin (TTR) är direkt kopplat till utveckling av familjär amyloidos med polyneuropati (FAP), en progressiv nervsjukdom som i Sverige även är känd under namnet Skelleftesjukan. Havandeskapsförgiftning är en allvarlig komplikation som drabbar 5-8% av alla graviditeter och är en av de vanligaste dödsorsakerna hos foster. Orsaken till havandskapsförgiftning har fram tills idag varit okänd. Inom kort publicerar dock vi resultat som beskriver hur aggregat av TTR med stor sannolikhet är den direkta orsaken till sjukdomen. Detta är ett genombrott på många sätt där paralleller mellan de olika sjukdomarna nu kan göras. FAP är en av de få amyloidoser som idag kliniskt kan behandlas och ett läkemedel och möjligheten att behandla havandeskapsförgiftning enligt samma princip är en mycket intressant fråga. Resultaten pekar intressant nog även på att transthyretin eventuellt har ytterligare en funktion i kroppen där en koppling kan göras till utveckling av Alzheimers sjukdom. Sammantaget innebär dessa rön, förutom en ökad grundläggande förståelse för dessa sjukdomar, möjligheter till utveckling av nya behandlingar.
Schmidtchen, Artur	Lunds universitet	Utnyttja kroppens immunsystem för att bekämpa infektion och inflammation	Medicin	2013	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Infektion och inflammation ligger bakom många sjukdomar. Vi kan drabbas av tillstånd som kroniska eksem i huden, eller kroniska sår, sjukdomar vid vilka man ofta ser en överaktivering av vårt immunsystem, ledande till en skadlig och okontrollerad inflammation. Sårinfektioner vid brännskador eller postoperativt (som i värsta fall kan leda till blodförgiftning, sepsis), utgör andra stora problem i sjukvården, där vi idag saknar effektiva förebyggande strategier och tvingas använda mycket antibiotika. Infektionsbehandlingar idag angriper enbart mikroben, och inte aktiveringen av olika inflammationskaskader i kroppen. Det är därför ytterst angeläget att utveckla alternativa strategier för att motverka infektioner och den påföljande skadliga inflammationsprocessen i sår och olika hudsjukdomar. Vi har nyligen upptäckt flera medfödda skyddsystem i kroppen som verkar i vår hud och under sårläkningen, och som baseras på olika antibakteriella och immundämpande peptider. Baserat på dessa upptäckter, försöker vi utveckla terapier baserade på modulering av kroppens egna medfödda immunitet. Dessa "naturliga" och interfererande strategier är mer effektiva och hållbara med avseende på utveckling av resistens, och vi hoppas därför att forskningen kommer att utöka våra behandlingsmöjligheter, och komplettera existerande behandlingar vid både lokala infektioner (infektioner i sår, postoperativt, eksem), som djupa infektioner och sepsis.
Mjösberg, Jenny	Karolinska Institutet	Innate lymphoid cells in inflammatory bowel disease	Medicin	2013	Beviljat belopp: 500 000 kronor Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en dramatiskt ökad risk för tjocktarmscancer. Det är troligt att den kroniska inflammationen i IBD är en direkt orsak till tjocktarmscancer. Jag, tillsammans med flera andra forskargrupper, har nyligen upptäckt en ny cellfamilj i immunförsvaret. Dessa kallas för "medfödda lymfoida celler" (ILC) och hittas hos både möss och människor. Hos möss har dessa celler en mycket viktig roll i tarminflammation och tumörutveckling, men den specifika kopplingen mellan ILC i IBD och tjocktarmscancer hos människa har ännu inte utretts. Syftet med mitt projekt är att utreda rollen för ILC i IBD och tjocktarmscancer och hitta nya terapimål, associerade till ILC, som kan utnyttjas för prevention och behandling av dessa sjukdomar. Min hypotes är att dessa celler är direkt inblandade i utvecklingen av IBD och därmed tjocktarmscancer och dessutom har en aktiv roll i att reglera cancertillväxt. Genom tillgång till unika tarmvävnadsprover och avancerad molekylärbiologisk teknik kan jag direkt studera ILC som befinner sig i den inflammerade eller maligna vävnaden. Jag kan detaljerat bestämma deras funktion och därmed avgöra vilken roll dessa celler kan spela i IBD och tjocktarmscancer. Min forskning kommer att öka förståelsen för denna grupp av celler generellt, och särskilt deras roll i IBD och tjocktarmscancer. IBD kan ses som ett förstadie till cancer. Därmed är kunskap om IBD extremt viktigt för att förhindra uppkomst av tjocktarmscancer.
Normark, Staffan	Kungl. Vetenskapsakademien	Inrättande av ytterligare en akademiprofessur i medicin	Medicin	2013	Beviljat belopp: 10 200 000 kronor Torsten Söderbergs Stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse finansierar idag fem forskningsprofessurer i medicin och Torsten Söderbergs stiftelse finansierar själva två akademiprofessurer (varav en är under tillsättning) i medicin på nivån 2 miljoner kr per år under fem år. Behovet av den här typen av forskartjänster där bevisligen framstående professorer ges möjlighet att ytterligare stärka och utveckla sin forskning är stort och behövs för att ytterligare stärka svensk forskning i ljuset av den internationella utvecklingen. Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Innehavaren till professuren kommer att utses baserat på dokumenterad vetenskaplig kvalitet i utförd forskning. Särskild vikt härvidlag läggs på forskning utförd under den senaste femårsperioden. Forskningsprogrammets kvalitet, grad av nyskapande och betydelsen för den medicinska forskningens utveckling kommer likaledes att bedömas.
Ohlsson, Claes	Sahlgrenska akademin	Är WNT16 ett nyckelprotein som minskar risken att drabbas av benfrakturer?	Medicin	2013	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Osteoporos (benskörhet) är en av våra stora folksjukdomar. Benfrakturer orsakade av osteoporos leder till stort lidande och betydande kostnader för patienterna som drabbas.Invånarna i Sverige och Norge har den högsta risken i världen att drabbas av benfrakturer. Orsaken till detta är okänd och det är därför av stor strategisk betydelse att bedriva osteoporosforskning i Sverige. De övergripande målen med ansökan är att ta fram effektivare och säkrare behandlingsmetoder för patienter med osteoporos och att öka kunskapen om orsakerna till osteoporos. Studierna innefattar både experimentella djurstudier samt kliniska patientstudier. Jag har nyligen identifierat ett antal genetiska riskmarkörer samt möjliga läkemedelsmål (s.k. drug targets) för benfrakturer. Vi kommer att utvärdera om de identifierade genetiska områden som visats ge ökad risk för osteoporos verkligen är av stor betydelse för risken att drabbas av benfraktur och om så är fallet kommer vi att i detalj utreda hur de påverkar frakturrisken. Mina humana genetiska studier och efterföljande studier i genmodifierade (transgena) möss har nyligen visat att det kroppsegna proteinet WNT16 minskar risken att drabbas av benfraktur genom att öka det kompakta benets tjocklek. Vi använder nu avancerade cellodlingssystem och transgena möss för att i detalj utreda hur WNT16 skyddar mot benfrakturer. Vår arbetshypotes är att WNT16 frisätts från de benbildande osteoblasterna och bromsar de bennedbrytande osteoklasterna.
Lindbom, Lennart	Karolinska Institutet	New strategies to prevent vascular leak in acute inflammation	Medicin	2013	Beviljat belopp: 500 000 kronor Blodförgiftning (sepsis) är en fruktad komplikation av bakteriella infektioner som trots avancerad intensivvård kan leda till cirkulatorisk kollaps och organsvikt med hög dödlighet. Ökad förekomst av antibiotikaresistens bidrar till svårigheter att framgångsrikt behandla dessa tillstånd. En väsentlig komponent i sjukdomsutvecklingen är skada på lungans blodkärl med utträde av blodplasma i lungvävnaden som följd. Lungskadan beror i huvudsak på aktivering av vita blodkroppar, särskilt neutrofila granulocyter. Vi har visat att proteiner som frisätts från lagringsblåsor i granulocyterna (bl.a HBP/azurocidin) starkt medverkar till nedsättning av blodkärlens barriärfunktion vid inflammation. Forskningsprogrammet syftar till att ytterligare klarlägga mekanismer för vita blodkroppars inverkan på blodkärlens integritet vid inflammatoriska sjukdomstillstånd inklusive sepsis. Särskilt avses att utreda nya möjligheter att terapeutiskt motverka granulae-proteiners skadliga aktivitet vid akut systemisk inflammation. Genom programmet kommer vi förhoppningsvis att kunna fastställa en helt ny angreppspunkt för behandling av komplikationer vid svåra infektionstillstånd vilket kan leda till utveckling av unika läkemedel inom detta område.
Mathé, Aleksander	Karolinska Institutet	Ny behandling av svåra återkommande depressioner: intranasal neuropeptid Y	Medicin	2013	Beviljat belopp: 1 400 000 kronor Depression är en ledande orsak till funktionsinskränkning och förtidig död, bland annat på grund av samsjukligheten med hjärtkärlåkommor och självmord (>1 500/år). Ungefär var 4:e kvinna och var 7:e man drabbas under sitt liv. European Commission/Brain Council har i sin rapport (2011) belyst problemets växande allvar, fler människor lever längre och frekvensen av depressioner ökar med stigande ålder. Kungl. Vetenskapsakademien (2011) uppskattar kostnaderna för psykisk sjukdom "till minst 75 miljarder kronor per år" och påpekar att "anslaget till psykiatrisk forskning inte motsvarar mer än 0,1-0,2% av den totala kostnaden för psykiska sjukdomar medan cancer-forskningen får 2% av kostnaderna för cancersjukdomar". Orsakerna till depression är enbart delvis klarlagda och inga nya behandlingsmetoder har tagits fram sedan 1950-talet. 25-35% av de patienter som får gängse antidepressiva svarar enbart delvis eller inte alls. Således finns det ett stort behov av att utveckla läkemedel som bygger på nya terapeutiska principer. Vi och andra forskare har funnit att en kroppsegen substans, neuropeptid Y (NPY) är sänkt i hjärnor och i likvor från deprimerade patienter och att framgångsrik behandling höjer NPY. Likadana resultat har erhållits på djurmodeller. Med hänsyn till dessa fakta vill vi i en dubbelblind studie ge NPY till deprimerade patienter och testa dess antidepressiva effekter. Vårt arbete stöds av Vetenskapsrådet och kan öppna nya metoder att behandla återkommande depressioner.
Mellstedt, Håkan	Karolinska Institutet	ROR1 - ny tyrosinkinasreceptor för målsökande behandling vid tumörsjukdomar	Medicin	2013	Beviljat belopp: 700 000 kronor Kronisk lymfatisk leukemi (CLL) uttrycker tyrosinkinasreceptorn ROR1 liksom till exempel bukspottkörtelcancer och lungcancer. ROR1 finns ej i normala vuxna celler. ROR1 är väsentlig för cancercellers överlevnad och ökar i uttryck med sjukdomens aggressivitet. Antikroppar har producerats mot ROR1, som specifikt dödar leukemiceller och pankreascancer celler. Dessa antikroppar dödar bättre leukemiceller än rituximab och ofatumumab, antikroppar som är standardbehandling vid CLL. Våra antikroppar kan eliminera leukemiceller i en djurmodell. Vi har också producerat små kemiska molekyler, tyrosinkinashämmare (TKI), som specifikt känner igen ROR1 och dödar tumörceller. Dessa droger har annan verkningsmekanism är antikroppar. Vi har genererat ROR1 TKI, som kan döda leukemiceller mer specifikt och effektivt än fludarabin. De dödar 60 gånger fler leukemiceller än normala vita blodkroppar. Dessa ROR TKI dödar också leukemiceller som är resistenta mot fludarabin. ROR1 TKI dödar pankreascancer celler bättre än gemcitabin. Molekylerna har lovande farmakologiska egenskaper. Målsättningen är nu att genomföra behandlingsförsök i djurmodeller för att ta fram ROR kandidater för kliniska behandlingsförsök i patienter. CLL är en icke botbar sjukdom och vid lungcancer och bukspottkörtelcancer är dagens behandlingsalternativ dåliga. Det finns stort behov av att ta fram nya terapier. ROR1 är en lovande struktur för att kunna utveckla nya målsökande behandlingar mot små bieffekter på normala celler.
Fridberger, Anders	Linköpings universitet	Nya molekylära mål för behandling av åldersrelaterad hörselnedsättning	Medicin	2013	Beviljat belopp: 1 400 000 kronor Åldersrelaterad hörselnedsättning drabbar cirka 40% av alla äldre. Sjukdomen ger många människor stora problem med att uppfatta tal och den bidrar därför till utanförskap, isolering, depression, och kanske också till demensutveckling. Hörapparater och kokleära implantat är till hjälp men de ersätter inte en normal hörsel och de flesta drabbade fortsätter därför att ha betydande besvär. Det finns ingen behandling som avhjälper grundsjukdomen. Min forskargrupp har utvecklat ett mikroskop som gör det möjligt att direkt observera innerörats sinnesceller då örat träffas av ljud - vi kan "se hur vi hör". Ingen annan grupp har tekniska möjligheter till sådana experiment och vi kan således generera unika data. Med mikroskopet har vi upptäckt en ny mekanism av stor betydelse för hörselförmågan. På sinnescellerna finns stereocilier, vars mekaniskt känsliga jonkanaler översätter ljudvågorna till elektriska signaler. Vi har funnit att stereociliernas funktion regleras av den elektriska spänningen i den omgivande vätskan. Om spänningen reduceras blir stereocilierna så mjuka att de inte längre fungerar. En låg elektrisk spänning är den vanligaste orsaken till åldersrelaterad hörselnedsättning, och våra resultat har därför direkt betydelse för förståelsen av detta tillstånd. I detta projekt studeras hur stereociliernas funktion regleras på molekylär nivå. Kunskapen används för att utveckla nya behandlingsmetoder vid åldersrelaterad hörselnedsättning.
Gillberg, Christopher	Göteborgs universitet	Neurofysiologiska markörer för autismspektrumstörningar - en MEG studie	Medicin	2013	Beviljat belopp: 1 800 000 kronor Autismspektrumstörningar (AST) är ett samlingsnamn för tillstånd som karakteriseras av problem med social interaktion, språklig förståelse och flexibilitet. De direkta orsakerna bakom AST är, i de flesta fall, okända och det finns inte något fysiologiskt test (t.ex. blodprov) som kan identifiera AST. Genom att använda oss av den senaste tekniken inom hjärnavbildningsmetoder (magnetencefalografi, MEG) och individer med AST som genomgått noggranna kliniska undersökningar hoppas vi identifiera en markör för AST. Individer med AST och kontrollpersoner kommer att få se olika bilder samtidigt som hjärnavbildning sker, när en bild visas sker hjärnaktivitet och denna hjärnaktivitet skapar magnetism som MEG registrerar. Det går då att se hjärnaktivitet i realtid, dvs var, när och hur länge hjärnan reagerar. I MEG går det också att se vart på bilden försökspersonerna tittar, således kan vi vara säkra på att deltagarna i studien faktiskt tittar på bilden som presenteras. En av projektledarna i studien driver en likadan studie vid Harvarduniversitet i Amerika, således kommer vi att ha möjlighet att jämföra data från de bägge studierna och dra starkare slutsatser. Projektledningen består av individer med stor erfarenhet av AST och hjärnavbildning och innefattar två läkare, en psykolog och en fysiker. När detta projekt är avslutat hoppas vi ha identifierat markörer som leder till en bättre förståelse av de underliggande fysiologiska mekanismerna bakom AST.
Erhardt, Sophie	Karolinska Institutet	Schizofreni och dess samsjuklighet - gemensam patofysiologi?	Medicin	2013	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som drabbar ca en procent av befolkningen. Patienter med schizofreni har cirka 30% kortare levnadstid än friska. Till stor del förklaras detta av en hög självmordsrisk och en samsjuklighet i kardiovaskulära sjukdomar (CVD). De läkemedel som idag finns kan ge viss symtomlindring, men ökar samtidigt risken än mer CVD. Behovet av nya läkemedel, som angriper den patofysiologiska orsaken, är därför enormt! Våra senaste studier visar att en låg-gradig inflammation i hjärnan hos patienter medverkar till uppkomst av symtom. Förändringar i immunsystemet har även en central roll i uppkomsten av CVD och självmordsbeteende. Vårt multi-translationella projekt syftar till att identifiera biomarkörer vid schizofreni samt att studera genetiska och molekylära patofysiologiska orsaker till dessa. Vi kommer att studera nyinsjuknade patienter med schizofreni med hjälp av avancerad hjärnavbildningsteknik (PET), analysera centrala och perifera nivåer av immunmarkörer samt studera patofysiologiska mekanismer i patient-specifika cellkulturer. Vi kommer även undersöka patienterna med avseende på CVD och självmordsrisk samt studera biologiska riskfaktorer för denna samsjuklighet. Det övergripande målet med vårt projekt är att identifiera patofysiologiska mekanismer vid schizofreni samt att finna orsaker till samsjukligheten i CVD och självmordsbeteende. Härigenom kan vi föreslå nya farmakologiska måltavlor och behandlingsprinciper för schizofreni.
Björck, Lars	Lunds universitet	Bakterieproteiner till skada och nytta	Medicin	2013	Beviljat belopp: 2 000 000 kronor Vi människor lever i nära relation med olika mikroorganismer och bakterier utgör kroppens vanligaste cellslag, en vuxen människa bär på 1-2 kg bakterier framförallt på huden och i tarmarna. Denna så kallade normalflora bidrar till ett normalt och friskt liv. Samtidigt kan utifrån kommande bakterier, men också medlemmar av normalfloran, ge upphov till sjukdom. Under mer än 30 år har vi upptäckt, renat och studerat bakteriella proteiner som på olika sätt interagerar med den mänskliga värd i vilken bakterierna lever. Många av dessa proteiner har isolerats från streptokocker, bakterier som kan förekomma i svalget och på huden utan att ge några sjukdomssymptom, men som också orsakar lindriga (halsfluss, rosfeber) och livshotande infektioner (blodförgiftning och djupa vävnadsinfektioner). I detta projekt vill vi undersöka hur några av de streptokockproteiner som vi har upptäckt kan bidra till svåra infektioner. Till dessa hör en grupp antikroppsbindande ytproteiner (medlemmar av den så kallade M-proteinfamiljen) och ett protein som bakterierna levererar till omgivningen (protein SIC). Vi vill också studera ett enzym (IdeS) som med en unik grad av specificitet klyver humana IgG-antikroppar, en aktivitet som gör det möjligt för bakterien att försvara sig mot vårt immunsystem. Det faktum att IdeS endast klyver IgG-antikroppar och inget annat protein, har å andra sidan öppnat en spännande möjlighet att behandla patienter med sjukdomsframkallande IgG-antikroppar med detta bakteriella enzym.
Ehrsson, Henrik	Karolinska Institutet	Hur upplever vi kroppen som vår egen? Forskning om hjärnbarksmekanismer	Medicin	2013	Beviljat belopp: 2 600 000 kronor Böj huvudet framåt och titta ner på din kropp. Du ser två armar, två ben, en mage och en bröstkorg. Men hur förstår egentligen hjärnan att denna kropp är din egen? I vårt forskningsprojekt kommer vi att använda oss av de mest avancerande hjärnavbildnings- och hjärnstimuleringsteknikerna för att besvara denna fråga. Vår hypotes är att helkroppsupplevelsen skapas av två parallella hjärnbarksmekanismer. Signaler från synen, känseln och muskelsinnet integreras i särskilda områden i framloben och hjässlobens associationsbark för att skapa upplevelsen av en enda sammanhängande kropp samtidigt som processer i tinningloben genererar signaler om var denna kropp befinner sig i rummet. Vi kommer sedan att gå vidare med att påvisa att denna hjärnans inre representation av kroppen påverkar episodminnet - en av våra viktigaste högre kognitiva funktioner. Vår hypotes är att episodminnet kräver att vi har en fungerande helkroppsupplevelse, och att störningar i denna, så som till exempel vid "utanför-kroppen-upplevelser", leder till störd minnesinlagring genom påverkan på tinninglobens minnesområde. Sammanfattningsvis kommer våra resultat på ett banbrytande sätt att beskriva de mekanismer i hjärnbarken som ligger till grund för helkroppsupplevelsen i rummet, och även för första gången påvisa att denna varseblivning påverkar vårt episodminne. Dessa resultat kan leda till nya viktiga framsteg inom applicerad forskning kring virtuella verkligheter, kognitiv psykiatri och avancerade proteser.
Engel, Jörgen	Sahlgrenska akademin	Gastro-intestinala hormoners betydelse för utveckling av beroendesjukdomar	Medicin	2013	Beviljat belopp: 1 000 000 kronor Alkoholberoende är ett kroniskt sjukdomstillstånd som drabbar cirka 3 till 8% av befolkningen. Det medför ett stort lidande för individen och anhöriga samt är ett stort samhällsproblem. Denna komplexa sjukdom innebär en årlig kostnad på bortåt 150 miljarder kronor i Sverige och det finns ett stort behov att utveckla adekvata behandlingsstrategier. Vår och andras forskning har visat att alkohol samspelar med hjärnans signalsubstanser på ett mycket komplext sätt. Målet med vår translationella forskning är att öka förståelsen för de mekanismer som är involverade i alkoholberoende och skapa förutsättningar för utveckling av nya bättre läkemedel. Nyligen har vi visat att den aptitstimulerande peptiden ghrelin och dess receptor är potentiella mål för utveckling av nya behandlingsstrategier mot alkoholberoende. Det här är en helt ny infallsvinkel för forskningen kring alkoholberoende och dess behandling och kan ge nya uppslag till medel för behandling av drogberoende. Vi undersöker nu om ghrelin och dess receptor är viktig för flera olika aspekter av alkoholberoende såsom återfall, motivation och drogsug. Möjligheten att alkohol interagerar direkt med ghrelin-receptorn samt orsakar epigenetiska förändringar studeras också. Genetiska förändringar i gener som uttrycker ghrelin och dess receptor undersöks i populationer med olika beroendetillstånd. Denna kunskap är av yttersta vikt för utvecklingen av nya farmakologiska hjälpmedel för behandling av beroendesjukdomar.

Publicerad

Uppdaterad

Filtrera:

Beviljat belopp: 10 000 000 kronor

Beviljat belopp: 250 000 kronor

Beviljat belopp: 600 000 kronor

Beviljat belopp: 600 000 kronor

Beviljat belopp: 550 000 kronor

Beviljat belopp: 10 000 000 kronor

Beviljat belopp: 800 000 kronor

Beviljat belopp: 150 000 kronor

Beviljat belopp: 500 000 kronor

Beviljat belopp: 10 300 000 kronor

Beviljat belopp: 3 324 240 kronor

Beviljat belopp: 584 616 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 558 152 kronor

Beviljat belopp: 10 300 000 kronor

Beviljat belopp: 1 112 686 kronor

Beviljat belopp: 150 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 365 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 150 000 kronor

Beviljat belopp: 1 135 000 kronor

Beviljat belopp: 1 500 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 10 168 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 500 000 kronor

Beviljat belopp: 1 500 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 300 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 487 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 10 100 000 kronor

Beviljat belopp: 700 000 kronor

Beviljat belopp: 3 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 616 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 3 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 600 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 100 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 10 300 000 kronor

Beviljat belopp: 1 500 000 kronor

Beviljat belopp: 1 600 000 kronor

Beviljat belopp: 427 850 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 3 000 000 kronor

Beviljat belopp: 10 296 000 kronor

Beviljat belopp: 4 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 220 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 1 000 000 kronor

Beviljat belopp: 3 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor

Beviljat belopp: 2 000 000 kronor